Leif Nyström, uppdaterad 2011-05-17, 2014-11-07 (Rättelser om ägarna). 2019-04-18 kalkugnar uppdaterade.
Bjärsjölagård räknar sina anor från slutet av 1500-talet eller kanske ända från ca 1250 då det antas att Beritzholm byggdes.Bjärsjölagårds vackra slott är liksom det närbelägna Tullesbo vid Övedskloster byggt efter ritningar av den framstående arkitekten Jean Eric Rehn, vilken även hade stor del i utformningen av Övedskloster. Huvudbyggnaden uppfördes 1766 och norra flygeln 1777 i rokokostil medan den södra flygeln i empirestil tillkom först 1812. Bland ekonomibyggnaderna finns vackert utförda stallbyggnader från senare hälften av 1800- talet.
Samtidigt som Beritzholm ödelades (raserades) byggdes här i slutet av århundradet, 1579, en ladugård av Axel Knudsen Gyldenstierne. Citat: "Gården hålles vid makt av kungens bönder. Ängarna höstas av kronobönderna och här stallas många oxar".
Detta är första gången som Bjärsjölagård, dock med annan stavning, är omnämnt. (På danska, Bierets Ladugaard eller liknande stavning).
Kalkstensbrottet finns omtalat och en liten kalkugn var i funktion.
1600-talet
1600-1658 Gården blev kvar i danska kronans ägo till Roskilde freden 1658, då den tillföll svenska kronan. Den danska kronans fogde Lauritz Jörgensen bodde då på gården.
1660-1699 Niclas Cronacker. På villkor att utföra vissa skyldigheter som rusttjänst fick därefter Niclas Jonsson, adlad Cronacker, brukningsrätt av gården. Han bodde nog aldrig själv på gården. Han gjorde karriär inom Skånska generalguvernementet som kamrerare, överkommissarie och till sist krigskammarråd. Han hade själv kunnat köpa de vackra godsen Rönneholm, Fulltofta och Vankiva.
1659 var gården i så dåligt skick att den värderades till endast 150 släta daler (slät kant på myntet).
1682 bodde den svenska kronans befallningsmannen Anders Persson på gården.
Vid denna tidpunkt såddes "ensäde" dvs korn ena året och råg andra året. Utsädet var 5½ tunna, skörden ca 22 tunnor säd. Skog fanns till 100 ollonsvin ( tamsvin som betade i ek- och bokskog) och höskörden var 50 små hölass. Till gården hörde 10 små åkrar och ängar "i flät med" Bjerröds bönders åkrar.
På fogdegårdens grund låg ett gatuhus kallat "Jublahuset".
1700-talet
1699-1730 Christian Magnus Coyet. Vid Niclas Cronackers död 1699 tillföll bl.a. Bjärsjölagård hans dotter och överstelöjtnanten Christian Magnus Coyet.
På gården bodde 1715 den f.d. regementsfältskären F.H.Schreiber som var från Tyskland. Han kallade sig löjtnant och var i ständig konflikt med bönderna , försökte lura dem, tjänade pengar på kalkavtal och jordförvärv.
Bjärsjölagårds egendom, 1718, ca 50 år innan slottet byggdes. Se "Karta".
1730-1752 Peter Julius Coyet som 1730 köpte gården av kronan varefter den blivit i enskild ägo.
Han ägde även Jordberga, var gift med Brita Hammarberg, dotter till lagmannen Henrik Hammarberg som efter slaget vid Helsingborg 1710 for till Stockholm som Stenbocks kurir.
1752-1786 Henrik Julius Coyet. Vid Peters död 1752 tillföll gården äldste sonen majoren Henrik Julius Coyet som uppförde huvudbyggnaden 1766 och den norra flygeln 1777. Vapenkartuschen över portalen återgiver H.J. Coyets och hans hustrus, född Charlotta Dellwig, initialer.
1771 köpte Coyet gästgivargården i Östraby av Erik Ruth för 800 daler silvermynt.
Han blev ruinerad av bygget och sålde slottet 1786 till sin bror generallöjtnanten Johan Gustav Coyet.
1765 skrev J. Lorents Gillberg citat, med ändrad stavning: "Gården har en Corps de Logie (huvudbyggnad) med tvenne flyglar av korswärk (korsvirkeshus), en våning högt och tegeltak. Ladugården består av trenne korswärksbyggnader med tegeltak. Gården har en vacker trädgård, humlegård, fiske uti en insjö, god och tillräckelig åker och äng i 4 särskilda vångar, en instängd beteshage, 2 och ett halft utsockne frälse hemman, 5 och en fjärdedels rusthåll, 14 st. torpare, en mjölkvarn, tillräckelig skog och torvmossar, ett gott kalkstensbrott och ett litet kalkbruk.
Bredvid den lilla sjön finns ännu Rudera (ruiner) efter ett slott med vallar och gravar omkring, varpå efter sägen, en biskop fordom har bott." (Kommentar: Någon biskop har nog aldrig bott här).
1803-1820 Adolf Ludvig Coyet. 1803 tillföll slottet sonen, majoren Adolf Ludvig Coyet som lät uppföra den södra flygeln 1812.
1820-1837 Michael Fredrik Ehrenborg. Slottet köptes av stabsryttmästaren Mikael Fredrik Ehrenborg på utmätningsauktion 1820.
1837-1841 Sonen Christian Henrik Ehrenborg. Han sålde av en del arrendegårdar och mark innan han sålde godset till kammarherren Adolf von Bülow 1841.
1841-1886 Adolf von Bülow. Under dennes tid gjordes omfattande nybyggnation och stora förändringar av driften, bl.a. utvecklades den sedan 1600-talet bedrivna kalkbrytningen. (Se under Historia punkt 4 "Bjärsjölagård....." en utförligare beskrivning om Bjärsjölagård, författad 1863 under Bülows ägarskap). Det fanns en
Familjen Bülow flyttade 1849 till Skotthusa i Öved och återkom till Bjärsjölagård 1853 troligen för att slottet under denna tid renoverades.
Bülows byggnation 1841-1863. Se "Karta".
1841 fanns endast en öppen "gräshus" ugn på platsen där nu ugnarna finns, ugnen var öppen, fyrkantig med 3 eldstäder, i öster, söder och väster, mot norr fanns en stor ingång där kalkstenen lades in.
1857 byggdes en ny kalkugn av tyska ugnsbyggare. Några år senare byggdes ytterligare en likadan ugn. Dessa revs 1872 och ersattes med två nya ugnar också av tyska ugnsbyggare.
1901/1902 ersattes den östra ugnen av en dansk ugn.
Bülow dog på resa i England 1886-03-19.
1886-1912 Amalia Wallis. 1886 övertog änkan Amalia Wallis slottet fram till sin död 1912.
1900-talet
1902 byggdes en ny kalkugnen efter brand i en de gamla ugnarna..
1912-1914 dödsboet efter Amalia Wallis
1914-1918 köptes av Jörgen Lagoni från Danmark
1918 köptes av kreaturshandlaren Gustaf Blomsterberg från Askeröd.
1918 köptes av greve Fredrik Gustav Bonde av Björnö. Läs om slottet på Bondes tid.
1923 köptes av Victor Vickhoff.
1924 köptes av Ryttmästare Louis Hedberg. Hans stora vapensamling finns idag bl.a. på Ystads museum. Läs om slottet på Hedbergs tid.
1958 köptes av Malmö läns hushållningssällskap.
2000-talet
2005 tillkom en helt ny åttakantig konferensdel.
"Kammarherrinnan Amalia von Bülow, änka efter den för många år sedan aflidne danske kammarherren von Bülow å Bjärsjölagård, afled i måndags i en ålder af 83 år i Jena i Tyskland. Den aflidna har sedan sin makes död förvaltat Bjärsjölagårds gods och därmed samlat en efter svenska förhållanden mycket stor förmögenhet. Hon var en synnerligen driftig kvinna, men därtill mycket originell och egensinnig. Af hennes tjänare och underlydande torde dödsbudet - som alltid då en människa går bort från denna världen - mottagas med en viss förstämning, men annars torde man med jämnmod mottaga underrättelsen, att den excentriska gamla damen gått häda.
Hon tillhörde den grupp af dansk och dansk-tysk "pappersadel" som efter Danmarks förlust af Schlesvig-Holstein kom öfver till Sverige utan annat mål än att på svensk bekostnad rikta sig. Högst få af dessa utlänningar lärde sig eller ville ens lära sig att känna eller tänka med Sveriges folk, och Sveriges folk är dem därför ingen tacksamhet skyldig. Man har skäl att tro, att kammarherrinnan von Bülow i sitt testamente ihågkommit sina trotjänare, men för öfrigt torde hennes kolossala förmögenhet, i främsta hand tillfalla släktena Vallis och Voigts-Rhez.
"Kammarherrinnan A. von Bülows död torde åstadkomma en djuptgående revolution för Bjärsjölagårds herregård. På grund af oklok sparsamhet har under hennes spira jordbruket skötts mindre rationellt, hvarför också skördarne blifvit klena. Ofta har också säden alltför länge fått stå ute och taga skada af otjänlig väderlek innan den inbergaté. Som ett godt drag hos den "gamla nåden" kan emellertid antecknas, att hon i hög grad har sparat de stora till godset hörande skogarna, hvarför dessa nu äga timmer till betydligt värde. I en ny ägares hand torde nog det stora godsets resurser komma att utnyttjas på ett helt annat sätt än hittills.
För många har det varit ett önskemål att ett samhälle måtte uppblomstra vid Bjärsjölagårds järnvägstation; och dessa önskemål hafva naturligtvis vunnit ökad styrka, sedan Bjärsjölagård nu blifvit sammanbindningspunkt för 2 järnvägar. Emellertid hfava sådana önskningar hittills grusats därigenom att såväl kammarherrinnan som hennes förut bortgångne man envist nekat att sälja tomter vid järnvägsstationen. När Ystad-Eslöv järnväg byggdes började man sälja tomter vid stationen, och plan till ett stationssamhälle uppgjordes. Emellertid ångrade man sig snart och så många som möjligt af de sålda tomterna återköptes. Man ville tydligen inta ha "folket" inpå näsan på sig, utan man ville fortfarande njuta det idylliska lugn, som en ensligt liggande herregård erbjuder. Kanske stundar nu andra tider."
Ett rikt dödsbo. Kammarherrinnan A. v. Bülows å Bjärsjölagård efterlämnade förmögenhet uppgår i rundt tal till 1,780,000 kr. Fastigheten är i denna summa endast upptagen till taxeringsvärdet. Verkliga förmögenheten utgör öfver 2 miljoner kronor.- Fru v. Bülow var en affärskvinna som få och hade en egen advokat i Stockholm för sina affärstransaktioner. Hon ägde en massa in- och utländska aktier. Hon var bl.a. ägare af både Grängesbergare och Separatoraktier för att ej nu tala om sockerbruksaktier, som väl delvis torde ha grundlagt förmögenheten. Hennes goda väninna, miss Pope, disponerar i sin lifstid hufvudbyggnaden och trädgård samt har erhållit 10,000 kr årligen till underhåll häraf.
"Dödsfall. Fröken Charlotta Pope, som i många år vistats å Bjärsjölagård, där hon varit ständigt sällskap till förut avlidna kammarherrinnan Amalia Bülow, har sistlidne nyårsafton avlidit i Tyskland, där hon vistats alltsedan krigsutbrottet. Fröken Pope var engelska till börden och dotter till mr Pope, som flera år var vicekonung av Indien. Fröken P. hade genom testamente dispositionsrätt över Bjersjölagårds Corps de logi, park och trädgårdar. Hon var vid sitt frånfälle omkring 80 år gammal."
A.v.BüLOW 1814-1886 (dog i England)
AMALIA VON BüLOW
(dog i Jena i Tyskland)
FÖDD WALLIS
10/7 1928 _ 21/1 1912
2. Handskriftsavdelningen UniversitetsBiblioteket Lund
3. Bild på Rehn från http://www.algonet.se/~sylve_a/slott.htm
4. De som nämns i texten.