Leif Nyström, Ny 2016-12-14. Nytt 2020-01-27 raden härunder.
 Skartofta kyrka-kyrkogård powerpoint (här som pdf), klicka här.
 Detta är en Word-fil (78 sidor) som är konverterad till HTML.)
 Klicka på vänstra bilden härunder för att öppna HTML-filen.
 Bläddra sedan med tangentbordspilarna, sidorna kan förstoras som vanligt i WEB-läsaren.
  Skartofta kyrka från en teckning av kantorn Lars Westerdahl.
 
(kantor i Öved 1809-1849, teckningen var inte måttsatt).
Minnestavla
 Klicka för större bild
På teckningen under kyrkan står noterat:
”Utsigten af Skartofta ruinerade kyrka, som blef utdömd 1806 och borttagen 1839. Besynnerligt, var det, att då kyrkan blef utdömd, så dogo båda presterna, Pastor Molin och Comminister Björkners. Klockaren Johan Hommarberg lefde i många år derefter. Lars Westerdahl, cantor.”

Sammanfattning Skartofta kyrka
Här under är en kort sammanställning från den detaljrika word-filen.

Skartofta kyrka har sannolikt uppförts i slutet av 1100-talet eller under tidigt 1200-tal, med romansk grundplan med långhus, kor och absid.  Absiden hade blytak, i övrigt tegeltak. Fönstren var rektangulära som i senare tid förstorades. 1705 härjades kyrkan av brand men den återuppbyggdes 1709.

Björka kyrka, till höger, som är samtida med Skartofta kyrka är byggd i samma stil men vapenhuset är betydligt större. Vapenhusen blev tillbyggda först under 1400-talet och från början hade troligen kyrkorna också plana tak.

Branden 1695 och 1705

I Lunds Stifts Herdaminne finns noterat att prästgården brann 1695 och att

brandstodskollekt beviljades pastor Mats Jönsson.  Branden 1705-05-01 inträffade när Mats Jönsson var på besök hos prästen Hans de Fine i Östra Kärrstorp. Branden, som startade i prästgården där en av pigorna ansågs vållande, spreds till kyrkan. Det finns inget noterad om prästgårdens skador mer än att den brann ner, av kyrkan kvarstod svaga bristfälliga murar och gavlar samt valvet över altare och koret. Noterat finns även att bänkar och predikstol brunnit upp.
Det av kyrkans lösöre som räddades i branden var,
” Mässe Hake såsom Skjorta. Kalk  och Duk. Mässings fat i Funten. Gammal kyrko kista. Kyrko stock. En liten Bibel, Odugelig Altare Bok. Psalmbok, Manuale, Tecknebok, Confessio Augustana, och en liten klocka förärad af Fru Baronessan Buchvald på Hjuleröds gård.”

All dokumentation före 1705 brann upp då denna förvarades i prästgården. Klockstapel brann upp och klockan smälte till en klump som lades i vapenhuset. Själva vapenhuset som hade tegeltak klarade sig men ”behövde repareras”.

Pastor Mats Jönsson dog samma år, 1705 och ny kyrkoherde blev Sven Litholander som utnämndes 1706-08-29 och tillträdde tjänsten 1707-05-01.

Prästgården var inte uppbyggd så han beviljades brandstodshjälp samma år. När den var beboelig framgår inte.

Återuppbyggnaden av kyrkan stod klar först 1709.  1705/1706 erhölls citat ”Ett hundrade och fyra stycken Eker efter Wälborne Herr Öfverstens Faltsburgs Resolution”, han var vice generalguvernör i Skåne. Baronessan Buchwald skänkte en penninggåva till uppbyggnaden av kyrkan. Det finns också noterat ”att denna kyrcka har kunnat komma i det stånd som är, har mycket bidragit kyrckoståcken, uti  hwilcken Christmilda menniskior tid efter annan lägga penningar, men i synnerhet midsommardagen”.

Genom Skartofta kyrkas räkenskapsböcker 1734-1802 och 1803-1810 kan man följa alla reparationsåtgärder och förbättringar som senare gjordes.


Några av de större reparationerna och förbättringarna som gjordes 1736-1804
 1736  Reparation utvändigt och invändig utsmyckning

En omfattande reparation gjordes 31 år efter branden 1705. Vapenhustaket blev omlagt med 2000 takspån och en del läkten samt 300 taksten. Hela kyrkan omkalkad utvändigt m.fl. reparationer.

Installation av en ny Predikstol med Krona tillverkad av bildhuggaren Alexander Råå Blentarp. Målning och förgyllning av altartavlan av bildhuggaren Johan Ullberg i Finja (1740?).

1741  Reparation utvändigt

Kyrkans tak åtgärdat med 300 taksten och 12 läkten, även 400 mursten åtgick. Hela kyrkan omkalkad utvändigt, kalkåtgång ca 5 m3.

1748   Reparation in- och utvändigt

En omfattande reparation utfördes på östra och västra gavlarna pga regnskador. Vindskenor blev uppsatta som täcktes med taksten. Förmodligen reparerades även delar av taket då 500 taktegel användes. Hela kyrkan och vapenhuset blev utvändigt rappat och kalkat samt på insidan kalkat. Arbetet utfördes av murmästarna Per Olsson och Jöns Persson från Lund.

1754  Invändig utsmyckning

Målaren Christopfer Fischer från Höör målade innertaket gråaktigt samt monterade runtom taket mörka gråa utsirade lister med musslor och löv. Mitt på taket en stor ring med aposteln Paulus i naturlig storlek liggande bedjandes på knä. I hörnen och i båda ändarna på mitten är målade ramar med bibliska citat från Pauli förmaning.
De 13 bänkraderna för kvinnor och 11 för män marmorerades på utsidan runt dörrarna med röd och vit oljefärg, på insidan runt dörrarna med röd färg. Ramarna utvändigt blå, speglarna vita och utsirade med röda och blå ovala ramar med slingor av löv och blommor.

1771  Reparation in- och utvändigt

Vid mulen eller dimmig väderlek är kyrkan mörk invändigt pga små fönster. Söderut finns två fönster på långhuset, ett vardera på kor och absid samt ett västerut men inget mot norr.
En omfattande ombyggnad med insättning av ett nytt fönster på norra sidan samt att de övriga fem fönsterna förstorades, ingen storlek nämns. Av materialspecifikationen kan utlösas att två av fönstren är mindre, antagligen de på koret och absiden, de är också mindre på teckningen. Alla fönster blev ommurade, försedda med nytt trävirke etc. Alla fönsterna försågs med 4 glasrutor per karm samt också med järngaller. Trävirket målat med oljefärger.
När det är storm faller taktegel ner från kyrktaket och slår sönder vapenhusets tak. Det gamla
taket togs ner och ett nytt tak monterades av ekspån med underlag av furubräder. Något om det material som åtgick, 108 furubräder 3,6 m långa bredd ej angiven, 4000 ek näbbspån, 8000 ek takspån, ca 8000 spik, 1500 mursten mm, Det ser ut som om vapenhuset inte är täckt med taktegel utan endast takspån. Tegeltaket över västra gaveln reparerades åter igen. Fogarna mellan spåntaket och murarna tätades och rappades. Kyrkan kalkades invändigt.

1775  Reparation invändigt

Det gamla altaret av murad gråsten togs bort och ett nytt av trä gjordes med 2 avdelningar för hyllor, för förvaring av kyrkans handlingar. Altartavlan fästes ovanpå altaret. Ett nytt altarskrank blev gjort med knäfallor och två ingångar. I sakristian och kring altaret lades ett nytt brädgolv med bolster underlag. Två nya röda präststolar tillverkades, en på vardera sidan altaret samt en ny klockarestol. Allt blev målat med oljefärger. Samma år gjorde ingenjören Carl G Rubens en beskrivning och delning av prästgårdens och kyrkohemmanets ägor.

1783  Ny klockstapel

Med hjälp av den sparade metallen från klockan som smälte vid branden 1705 har klockgjutare Jonas Wetterholtz i Malmö gjutit en ny klocka.

Den gamla stapeln som installerades i samband med kyrkans återuppbyggnad 1709 är nu så dålig att den fick demonteras. En ny stapel för två klockor byggdes, timret, på rot, skänktes av baron Hans Ramel. Överdelen är klädd med bräder. Klockstapelns överdel och 4 sidor kläddes med bräder där även två dörrar med lås installerades. 2 st plåtvimplar tillverkades också.

Från materialspecifikationen kan utläsas att stapeln byggdes på en murad sockel av sten som var 6 x 6 m i fyrkant och 0,9 m djup/hög. Stapelns bottenvirkesram var 5,4 x 5,4 m i fyrkant och hela 30 cm tjock.

1801  Byggdes en ny Prästgård.

Prästgården ca 100 år efter uppförandet.

1804  Reparation in- och utvändigt (sista året som några reparationer gjordes)

Innertaket i långhuset omspikat och lagat med nya bräder. Kor- och kyrktaken invändigt reparerade med nya läkten och lister. De dåliga vapenhus- och kortaken har nu lags om med nya tegel.

1806 Omgjutning klockor

Kyrkan hade två klockor en från 1669 och en från 1782. Dessa blev nu omgjutna till en klocka av klockgjutaren Johan H. Friis i Kristianstad. Denna finns nu i Öveds kyrka.

Samtidigt blev silverkalken och patenen nersmälta inför en kommande auktion.

Inventarier, kolla Word-filen

Brev, sockenstämmor, församlingsprotokoll mm 1806-1839
1806-05-22 Ansökan från Änkegrevinnan Amalia Lewenhaupt, (Hans Ramels ,bygg Hans hustru)  till kungen Gustav IV Adolf: Brevet har inte hittats men svaret från kungen anger hennes begäran.
1806-08-16

Svaret, daterat i  Högkvarteret Greifsvald  med Hans Kungliga Höghets eget beslut.

Utdrag på beslutet som också skickats till biskopsämbetet i Lund och J.C.Toll, Skånes guvernör:

-  bifallit Öveds och Skartoftas församlingars förening till gemensam gudstjänst i Öveds Kyrka.

-  att Skartoftas kyrkklocka och gamla begravningsplats får framöver användas samt

   underhållas med kyrkans medel.

-  vad gäller Skartofta kyrkas medel till avlöningar och allmänna behov skall  dessa bestå.

-  önskar svar på givna beslut.

1806-10-15

Biskopämbetets svar på kungens brev från 1806-08-16. Utdrag från brevet:

Consistorium kommer att uppge Skartofta kyrkas årliga avlöningar och till allmänna behov disponerade medel samt snarast skicka in desamma..

I brevet hänvisas till Friherre Tolls befallning att över Skartofta kyrkas bifogade inventarieför-teckning, inhämta Grevinnan Ramels och Skartofta sockenmäns utlåtande om att inventarierna får användas till hjälp att bygga en ny läktare i Öveds kyrka.

Brevet undertecknat 1806-10-15 av Nils Hefstèn

1806-11-15 Inför mötet hade Amalia Lewenhaupt lämnat ett anförande till sockenstämman om vad hon ansåg borde göras med anledning av biskopämbetets brev.
1806-11-16 Skartofta sockenstämma nr 26. Utdrag från sockenstämmans svar:

Församlingen instämde med Fru Grevinnan Ramel att inventarier som inte mer kommer att brukas säljs för byggande av en läktare i Öveds kyrka men även till nya bänkar för Skartofta församlings skull och att överskottet tillfaller församlingens skol- och fattigkassa.

Församlingen ville också undanta de Annotations-Räkenskaps och tabellböcker som enbart rörde församlingen samt även böcker som inte fanns i Öveds kyrka.

Vidare höll församlingen med Grevinnan om att Skartofta kyrka förvandlas till socken magasin.

Fru grevinnan tog också upp att Skartofta kyrkas behållningstionde borde tillfalla henna eller ägaren av Övedskloster trots att detta inte är nämnt i biskopämbetets brev, vilket församlingen inte hade något att erinra emot.

1806-11-25 Grevinnan Amalia Lewenhaupts svar till konungens brev 1806-08-16. Brevet har inte hittats. 

Svaret handlar om ”sänder Eder till nådigt svar och efterrättelse”. Amalia Lewenhaupt har i sitt brev tagit med Sockenstämmans kommentarer samt bifogat Skartofta Kyrkas inventarieförteckning 1806.

1807-01-27

Kung Gustav IV Adolfs svar på Amalia Lewenhaupts brev 1806-11-25.

Brevet daterat i Malmö 1807-01-27 vid kungens frånvaro av den tillförordnade regeringen.

Tidigare beslut har upprepats nämligen att, utdrag från brevet:

-  bifallit Öveds och Skartoftas församlingars förening till gemensam gudstjänst i Öveds Kyrka

-  att Skartoftas kyrkklocka och gamla begravningsplats framöver får användas  samt
   underhållas med kyrkans medel

-  vad gäller Skartofta kyrkas medel till avlöningar och allmänna behov skall dessa bestå
I övrigt är kungens beslut svårtolkat men det som Amalia Lewenhaupt ansökte om troligen beviljades vilket var:

- Inventarier som inte behövdes i Öveds kyrka säljes på offentlig auktion till understöd för

nybyggande av en läktare i Öveds Kyrka (inga bänkar nämns) och att överskottet används till nybyggande av fattig- och skolhus i Skartofta by.

- Kyrkan av gråsten saknar värde, bibehålls och inreds till socken magasin (bekostas ev. Ramels).

- Skartofta kyrkas tionde och jordränta tillfaller Öveds kyrka då församlingen inte hade något att

   erinra.

- Skartoftas invånares anmärkning att Annotationsräkenskaps och Tabellböcker inte säljs

  samt att böcker inköpta till Skartofta kyrka som inte finns i Öveds kyrka undantas från

  försäljning.

- Grevinnans förslag att Kyrkans Kalk- och Mässhakar inte utbjudes offentligt utan att först 

 ”söndertagas och uppsnyggas”.

1807-04-10

Sockenstämma om fördelning av bänkarna.

Inför den första gemensamma gudstjänsten 1807-04-12 måste Skartofta församling tilldelas bänkplatser. Församlingen beslöt att Öveds församling bibehåller sina platser enligt ett protokoll från 1761-07-05 samt att Skartofta församling delas upp på samma bänkar.

1807-04-19

Sockenstämma om församlingarnas förening.

Nu när sammanslagningen är klar bestämdes följande:

1. Öveds och Skartoftas fattigkassor förs tillsvidare enskilt.

2. Grevinnan Ramel skänker kyrkstocken vid Stattå till Skartofta fattigkista, tavlan ändras.

3. Gudstjänsten i Öveds kyrka börjar alla årstider kl.10. Första ringningen är kl. 9, andra

    ringningen så snart prästen ses, såvida det inte är begravning.

4. I Skartofta rings endast en gång kl. 9. Vid samma tid och samma ringning på söndagar

    skall begravningar på Skartofta kyrkogård utföras.

5. De av Skartofta församling betalade likringningspengarna kommer nu att upphöra.  

Anm. Under punkterna 3 och 4, de dagar det är nattvardsgång, rings första gången både i Öved och Skartofta  kl. 8.30, andra gången rings precis kl. 9.

1818

Skartofta sockenbors ansökan om att få tillbaka sin kyrka.

Detta dokument har f.n. inte hittats så vi vet inte ansökans omfattning.  Kyrkoherde då var Carl Abraham Eurenius.

Kung Carl XIV Johans svar.

Detta dokument har f.n. inte heller hittats. Vi vet att ansökan inte beviljades. I en senare ny ansökan 1835 går att utläsa att Skartofta sockenmän (åbor) gjorde denna ansökan och att t ”Herrskapet inte lämnat sitt samtycke” till ansökan 1818.

1824

Baron Charles Emil Ramels begäran om att flytta Skartoftas ringklocka och ha en gemensam kyrkogård i Öved. Detta dokument har f.n. inte heller hittats men kungens långa svar finns lite längre ner, 1824-07-21.

1824-06-30

Protokoll från Socken stämman om Baron Ramels begäran. 

En vidimerad avskrift av Baron Ramels ansökan lämnades också till sockenstämman där ansökan

omfattade att få Skartofta och Öveds församlingar förenade till en gemensam begravningsplats samt att få flytta Skartoftas klocka till Öved. Kungen har begärt att församlingen skall inkomma med ett utlåtande om denna anhållan. Pastor Eurenius tyckte att Herr Barons begäran var skälig och rättvis medan församlingen inte ville yttra sig muntligt utan skrev en egen ansökan om att återfå sin kyrka genom åbon Ola Pehrsson Skartofta nr 8. Pastorn förbehöll sig då att skriva ett eget särskilt utlåtande. Båda dessa skrivelser är bifogade sockenstämmans protokoll.

Anm. Baron Charles Emil Ramel skickade tydligen sin ansökan till kungen utan att först informera församlingarna. Hur detta protokoll med bilagor hanterades och kom till kungens kännedom är osäkert. Troligen blev det skickat till Baronen för kännedom och kommentarer och sedan vidare till kungen.

1824-06-30

Församlingens motansökan att återfå sin kyrka genom Åbon Ola Pehrsson, Skartofta 8. (bilaga till sockenprotokollet ovan, 1824-06-30).Anm: Ansökan är författad av I.W. Löfmarck.

Församlingen verkar bittert ha ångrat att man gick med på att ha gemensam gudstjänst i Öveds kyrka för 17 år sedan. Här ett citat från ansökan:

”Hvarje Heligdag påminnas vi om den förlust vi lidit: månge af våre företrädare hafva med grä-melse ångrat, ja till och med på deras yttersta förbannat den stund, då de låtit förmå sig att samtycka till förstörandet af denna Herrans Helgedom och nedläggande af förut vanlig Gudstjenst däruti”.

Man påpekar att kyrkan fortfarande är i sådant skick att den åter kan sättas i stånd för gudstjänster. Att man vågar skicka en ny ansökan beror på Baron Ramels ansökan som gett dem tillfälle att yttra sig över citat ”om förstörandet af vår begrafningsplats och Ringklockans förflyttande till Öfveds Kyrka”. Samtidigt hoppas de på ”vårt Herrskaps” bifall.

1824-06-30

Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande (prost i Öved och Skartofta 1809-1835) (bilaga till sockenprotokollet 1824-06-30).

Han vädjar om kungens nåd och rättvisa och refererar till ett kungligt utslag 1807-01-27 om att

Skartofta församling blivit försäkrade om att få behålla begravningsplatsen och ringklockan.

I visst avseende synes Friherre Ramels ansökan skälig när man är förenade till gemensam gudstjänst och att en ny stor begravningsplats är anlagt vid Öveds Kyrka. Skartofta kyrkogård är vattensjuk medan Öveds däremot är torr. Vid begravningar i Skartofta vänder de sörjande ofta åter hem. Han tvekar att tillstyrka den sökta föreningen men beskriver sedan vad det Ramelska herrskapet har gjort för Öveds församling men även att alla i Skartofta beklagar förlusten av deras vackra kyrka som de blivit övertalade till att lägga ned.

Han räknar upp följande vad Ramels gjort för Öved:

- Har grundat en betydlig fattigförsörjning vid Öveds Kyrka för Öveds underlydande fattiga.

- Har inrättad en växelundervisningsskola för församlingens barn, bidrager till lärarens avlöning.

- Har anlagt en ny begravningsplats, som är tillräckligt stor, inhägnad och prydligt planterad.

- Har till församlingens säkerhets förräntat 2000 Riksdaler banko för välgörande ändamål.

- Har erbjudit sig att inrätta ett sockenmagasin.

Större än allt annat skulle vara Baronens stödjande av Skartofta församling att återvinna och återställa den nu sedan 17 år nedlagda kyrkan.

Eurenius överlämnar till kungens vishet att avgöra denna sak.

1824-07-21 Kung Carl IV Johans svar.

Anm: Lite anmärkningsvärt är det väl att svaret inte nämner varken Skartofta sockenbors motansökan eller Skartofta prästen Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande.  Normalt har man hela tiden upprepat ansökans punkter i svarsdokumentet. Det finns kanske ett särskilt svarsbrev för detta. Däremot finns Ramels ansökan med i brevet. I brevet finns även noterat att det bara finns en klocka i Öved.

Kungens resolution på Friherre C. E. Ramels ansökan refererar till det som tidigare bifallits 1806-08-16 nämligen att Skartofta och Öveds församlingar i Lunds stift, för vilka församlingar Patron-rättigheten tillhör den Ramelska släkten, förenades till förrättande av gemensam gudstjänst i Öveds kyrka. Vidare tillstånd för Skartoftas socken i anledning av deras önskan att få behålla begrav-ningsplatsen och ringklockan. Kungen biföll 1807-01-27 att Skartofta kyrka inreds till ett socken magasin på familjen Ramels bekostnad. Detta ansågs motbjudande av C. E. Ramel så länge som begravningsplatsen användes, så därför ansökan till gemensam begravningsplats i Öved och flyttning av Skartoftas ringklocka till Öved. Svaret noterar även att sökanden invigt en i Öved ny begravningsplats, som har ett högt och torrt läge samt att sökanden är ägare till all jord med undantag för prästgårdens 5/8 dels mantal. Ingen har längre väg till begravningsplatsen än en ¼ dels mil utom ett hemman som har en ½ mils väg.

Med avseende på Friherre Ramels anförda omständigheter lämnar kungen bifall till  ansökan om gemensam begravningsplats i Öved och flyttning av Ringklockan till Öved.

I svarsbrevet anges också, citat ”Öfver hvilken underdåniga ansökning, sedan Vederbörande hörde blifvit och sig förklarat, Consistorium Ecclesiasticum i Lund med underdånigt Utlåtande inkommit”

Kan det betyda att Skartofta sockenbors motansökan och prästen Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande ingår i biskopämbetets svar. (Anm. Charles Emil Ramel, 1750-1826, är son till Amalia Lewenhaupt som gjorde ansökan 1806)

1824-07-21 Begravningsplatsen Skartofta.

I Skartofta Död- och Begravningsbok C:3 (1793-1807) sidan 197 är sista begravningen 1807-04-05 av Bernt Berntsson Skartofta nr 5, sedan hänvisas till nya boken som är gemensam för Öved och Skartofta. Den första som finns noterad från Skartofta gamla församling är Bengta Rasmusdotter, hustru till Måns Bengtsson Kärrby nr 3 som begravdes 1807-05-05. Tyvärr finns det inte noterat var begravningen ägde rum. Kan ha varit antingen i Öved eller i Skartofta.

Det finns inte heller någon notering i dödboken om att begravningar på Skartofta kyrkogård upphört 1824 men troligen är det så när C.E. Ramels ansökan blev godkänd av kungen.

Det finns ingen notering om när ringklockan flyttades still Öved. Redan under 1806 lät Skartofta gjuta om sina två klockor, gjutna 1669 och1782, till en. Det är denna som nu finns i Öveds kyrka.

1835-03-06 Resolution om att ändra Skartofta Kyrka till Fattig och Skolehus.

Landshövdings-och Biskops ämbetenas Resolution angående ansökan om inredande af Skartofta Kyrka till skol- och fattighus (ansökan inte hittad).

Sedan nuvarande innehavaren av Övedklosters Gård och Gods avsagt sig rätten till att inreda ett socken magasin i kyrkobyggnaden i Skartofta, tillstyrktes 1835-03-06 en ansökan om att istället få använda denna till skol- och fattighus.

Det ansågs för omständligt att ändra kyrkan till en skolbyggnad. När kyrkan revs och kyrkogården utplånades 1839 byggdes här 1840, ett nytt skol- och fattighus på bekostnad av änkefru grevinnan Ulrika Ramel på Tullesbo.

1839 Rivning av kyrkan och utplåning av kyrkogården.

Vem tog beslutet att riva kyrkan och fullständigt utplåna kyrkogården? (detta har inte hittats).

När det skedde var Assar Lindeblad kyrkoherde 1838-1848. Det kan finnas något i hans egna utgivna många skrifter eller i andras böcker om Assar Lindeblad. (ej kollat).

Läs mer om kyrkan i den detaljrika Word-filen  där det bl.a. finns avskrifter av räkenskapsboken 1734-1810, alla hittade brev, vad som hände med kyrkans inventarier efter nedläggningen mm.