Innehåll.
1.
Skartofta socken
1.1 Hus och befolkning
1.2 Karta över socknen
2.
Årtal. Noterbara händelser och känd prästlängd tom 1839.
2.1 Årtal. Noterbara händelser
2.2 Känd prästlängd tom 1839
3.
Kartor, utdrag från 1775, 1834, och ca 2010.
3.1 Skartofta 1775, kring kyrkan
3.2 Skartofta 1834 Laga Skifte, kring kyrkan
3.3 Skartofta ca 2010 med kartinklipp från 1834 och 1916
4.
Branden i kyrkan och prästgården 1705.
5.
Brevavskrift till biskopen i Lund från Svenonis Litholander 1708
6.
Utdrag (avskrifter) ur Skartofta kyrkas räkenskaper 1736-1802, 1803-1810
6.1 Reparationer 1736-1804
6.2 Inventarier
7.
Brev, sockenstämmor, församlingsprotokoll mm
7.1
Grevinnan Amalia Lewenhaupts brevansökan till konungen 1806-05-22 (EH)
7.2
Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16 (delegerat till JC Toll)
7.3
Consistorium svar 1806-10-15 på kungens brev 1806-08-16
7.4
Skartofta sockenstämma nr 26 den 16 november 1806-11-16
7.4.1 Anförande från Grevinnan Amalia Lewenhaupt 1806-11-15 till Skartofta sockenstämma.
7.5
Grevinnan Amalia Lewenhaupts yttrande till kungen 1806-11-25. (EH)
7.6
Kung Gustav IV Adolfs svar 1807-01-25 (delegerat till JC Toll)
7.7
Protokoll från Socken stämmor i april 1807.
7.7.1 Nr 28, Laglig sockenstämma 1807-04-12 om fördelning av bänkarna.
7.7.2 Nr 29, Allmän socken stämma 1807-04-19 om församlingarnas förening.
7.8
Skartofta sockenbors ansökan 1818 om att få tillbaka sin kyrka. (EH)
7.9
Kung Carl XIV Johans svar. (EH)
7.10 Baron Charles Emil Ramels begäran 1824 om att flytta Skartoftas ringklocka och ha en
gemensam kyrkogård i Öved. (EH)
7.11 Protokoll från Socken stämma den 30 juni 1824
7.11.1 Församlingens motansökan genom Åbon Ola Pehrsson, Skartofta № 8.
7.11.2 Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande
7.12 Kung Carl XIV Johans svar den 21 juli 1824
7.13 Resolution om att ändra Skartofta Kyrka till Fattig och Skolhus
8.
Södra Åsums kyrka
8.1 Gamla kyrkan (Skartofta kyrkas altartavla)
8.2 Nya kyrkan (Skartofta Kyrkas predikstol)
9.
Bonderups kyrka (Skartofta kyrkas Ljuskrona och ljuslampetter)
10. Klockorna i Öveds Kyrka (Skartofta kyrkas klocka 1806)
11. Riksantikvarieämbetets beskrivning av Skartofta ödekyrkogård.
12. Kyrkogårdarnas historia
13. Referenser
Bilagor. Exempel från avsnitten 5, 6 och 7.
Anm: (EH) = dokumentet har inte hittats.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
1(78)
Rev.2. 2016-12-15
1. Skartofta socken.
1.1 Hus och befolkning
Skartofta socken var moderförsamling till Öved fram till 1807-04-05. 1805 var folkmängden i
Skartofta socken 393 personer se nedan. (År 1800 fanns det 380 personer i socknen).
När Skartofta ingick i Öveds församling hade folkmängden 1810 ökat till 1991 personer.
Uppgifterna om husen är hämtade från Skartofta Husförhörsböcker 1800 och 1807 och
som visar att socknen bestod av: (Stavning enligt Husförhörsboken)
Skartofta by
-
Hus Nr 1 tom Nr 11 där Nr 1 var Prästgården och Nr 11 Klockargården
-
Scholehuset onumrerat (Lärare Swen Winberg <1799>1807)
-
Fattighuset ofta samma som skolhuset
-
1803 finns ett nybygge på Nr 1, är det nya prästgården? (som byggdes 1801).
Tierby by
-
hus Nr 1 tom Nr 16.
Norra torpen
-
Swinstorp (Finns kvar 1824)
1819 nedlagt, flyttat till Skartofta Nr 2
-
Kolahuset
1819 nedlagt, flyttat till Skartofta Nr 2
-
Skoghuset
1891 inga boende
-
Pinmöllan (Pinnmöllan 1807)
Kvar 1841
-
Nyhus
Rivet 1816
-
Linholmshuset
1866 = Skartofta nr 10
-
Hökers huset (Hökeredshuset 1807)
Finns ej 1808
-
Linhultshuset
Kvar 1841
-
Skothusa, Skotthusa (1807)
Kvar 1841
-
Ramna huset
Finns ej 1908
-
Stattå (skogvaktarhuset)
1847 Smedja till ca 1931
Tullesbo Gård inklusive slottet ägdes av Malte Rammel 1799-1823 (Gottlandshus 1851)
Nytillkomna hus efter 1807 ej medtagna, endast förändringar (tom 1941) av husen 1800.
Hittade ingen karta som visade var alla husen låg.
Statestik 1806 från Skartofta kyrkoarkiv, Övriga längder, SE/LLA/13342/G/1 (1749-1806),
bildid: A0024082_00156
Öveds och Skartoftas befolkning 1810 var totalt 991 personer.
Skartoftas folkmängd:
Som jämförelse Öveds folkmängd
1805
393 personer
1805
603 personer
1800
380
1800
565
1795
387
1795
633
1790
348
1790
634
1785
336
1785
552
1780
325
1780
565
1775
257
1775
584
1750
285
1750
490
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
2(78)
Rev.2. 2016-12-15
1.2 Karta över Skartofta sockens utbredning 1806
För att visa utbredningen har 1834-års karta (Laga Skifte) för Tullesbo Gård, Skartofta och
Kärrby byar använts. Gårdsnamn och byarnas husnummer före Laga Skifte finns ej utsatta.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
3(78)
Rev.2. 2016-12-15
2. Årtal. Noterbara händelser inklusive känd prästlängd tom 1839
2.1 Årtal. Noterbara händelser
Skåne och därmed kyrkan tillhörde Danmark fram till Roskilde freden 1658.
1100-1200
Enligt Riksantikvarieämbetet byggdes kyrkan omkring 1200 i romansk stil. Enligt en
senare teckning fanns både långhus, kor och absid, överst på yttermurarna var en
rundbågsfris. Kyrkan brann ner 1705, då Mats Jönsson Rörum var kyrkoherde. Dennes
son Jöns, född i Skartofta, tog namn efter socknen. Han var farfar till den kände
kyrkomannen Henry Schartau i Lund.
1300-1400
Ej kollat. Dokumentation kan finnas i Danmark
1658-02-26
Kyrkan tillhör nu Sverige genom freden i Roskilde.
1695
Brand i Prästgården, omfattningen ej känd då all dokumentation brann upp 1705.
Beviljades brandstodskollekt 1695.
1705-05-01
Prästgården och kyrkan brann ned liksom all åldre dokumentation.
Mats Jönsson Rörum var kyrkoherde, han dog samma år. Mats Jönsson var på besök
hos kyrkoherden i Östra Kärrstorp när branden inträffade. Enligt hans eget brev till
biskopen orsakades branden av hans egen tjänstepiga. Hustrun och barnen drogs ut
genom fönster och dörrar. Citat ”Kyrkan med tak och klocka är allt uti aska nederlagt”.
1707
Börjar Skartoftas kyrkböcker igen. Öveds börjar ett år senare.
1709
Återuppbyggdes kyrkan
1806
Ansökte Änkegrevinnan Amalia Lewenhaupt, Hans Ramels (Bygg Hans) hustru i
Övedskloster, hos kungen Gustav IV Adolf om att få Skartofta kyrka nedlagd och att
socknen skulle använda Öveds kyrka som byggdes 1759-61. Det s. k. tiondet, dvs den
skatt som kyrkan ålade bönderna i församlingen att erlägga (in natura - varav 1/3 gick till
prästen), skulle födas över till Öved.
Ansökan beviljades, förutom tiondet, genom två brev 1806-08-16 och 1807-01-27.
Samma år auktionerades också inventarierna bort.
1807-04-05
Stängdes kyrkan och lämnades öde. Dock blev prästgården, som var nybyggd sedan 1801,
kvar i Skartofta.
1809-10-01
Blev Carl Abr. Eurenius kyrkoherde i Öved och Skartofta
1818-06-25
Ansökte sockenborna första gången att återfå sin kyrka men det blev avslag.
1824-07-21
Ansökte sockenborna andra gången att återfå sin kyrka men det blev åter avslag. Då
upphävdes även det gamla förbehållet att få behålla sin kyrkklocka och sin gamla
begravningsplats (C .E Ramels ansökan). Kyrkklockan flyttades till Öveds kyrka.
1824
Det sägs att detta år var den sista begravningen på Skartofta kyrkogård men det fram-
går inte av kyrkböckerna när den sista begravningen var. Enligt kyrkboken är sista
begravningen 1807-04-05 av Bernt Berntsson på Skartofta Nr 5. Sedan övergick man till
nya boken för Öved där Bengta Basmusson Kärrby Nr 4 blev begravd 1807-05-03.
1839
Kyrkan revs och kyrkogården utplånades.
1840
Byggdes på kyrkogården ett skolhus samt att prästgårdens trädgård utvidgades
Tidigare fanns på annan plats en skola från 1788.
Folkskollärare Steen med familj bodde här mellan 1886 och 1924. Dottern Helga f. 1894
berättar i sina memoarer att skolans golv och lärarbostadens golv bestod av gravstenar
från den utplånade kyrkogården.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
4(78)
Rev.2. 2016-12-15
2.1 Känd prästlängd tom 1836
Referens: Lunds stifts herdaminne Serie ll biografier: 6. Från reformationen till nyaste tid. Frosta och
Färs kontrakt. 1957. Här finns mer att läsa om varje präst totalt 26 sidor. Lunds Stifts Herdaminne av
S. Cawallin, 1854. (Första-fjärde delen).
Skartofta socken.
1200-1564
Ej kollade då de inte finns med i nämnda herdaminne.
1565-06-17
Peder Mikkelsen, utnämnd till kyrkoherde i ”Skarthoft et Öffuith”.
Företrädaren okänd.
1576-12-27
Prästvigdes Torkel Knudsen (var prost i Färs Härad 1600-12-19).
1603-1608
Heter kyrkoherden Jens Knudsen (Johannes Canuti). Fanns med på en inskription på
Öveds gamla altartavla som nu finns i Södra Åsums gamla kyrka.
1608-1650
Friderich Anderssön utnämnd till kyrkoherde, enligt gravstensinskription född i
Malmö. (f.1585, d. 1650-12-24). Var kyrkoherde i 42 år.
Det har berättats mycket om hans leverne. Han söp, slogs med kniv, ägnade sig åt
dryckenskap, spelade kort, skrev nidbrev om biskopen i Lund, umgicks med
prostituerade mm. Biskopen i Lund, Poul Mortensen, var inte nådig i sin kritik mot
Anderssön. I en förteckning över sina inkomster, som Andersen inlämnat, finns en
notering av häradsprosten N. Tryggonius - ”Præsten er den mæst formuende
(förmögne) mand i herredet!” Andersen var gift med Maren. Hon blev senare omgift
med makens efterträdare. Paret hade två kända barn, som kallade sig Schartau.
1651-03-05
Oluff Jacobs utnämnd till kyrkoherde. (f.1621, d.1683).
1683-07-10
Mats Jönsson Rörum utnämnd till kyrkoherde. (f. 1657-02-06, d.1705 eller i början på
1706). Höll sin första mässa i Skartofta 1683-11-17. Kom hit 1681 för att biträda vid
predikan.
1706-08-29
Svenonis Litholander (f.1665, d.1723-12-17) utnämnd till kyrkoherde. Begravd i
Skartofta kyrka 1723-12-17. Prästgården var ännu inte uppbyggd och blev
rekommenderad brandstodshjälp.
1723-1734
Joachim Ring gift med Botilla Maria Litholander. Blev kallad 1720-10-17 som
medhjälpare till S. Litholander. Utnämnd till kyrkoherde 1723-12-04. Dog 1734-02-07
och blev begravd i kyrkan.
1734-1773
Andreas Litholander (f.1708-08-08, d. 1776-07-25) son till Svenonis Litholander. Blev
1734-02-24 föreslagen till kyrkoherde av änkegrevinnan Amalia Wilhelmina
Lewenhaupt där han då var informator hos hennes son. Utnämndes 1735-05-10 då
han prästvigdes. Blev kyrkoherde i Brandstad och Södra Åsum 1773-03-10.
1773-05-14
blev Petrus Roos (f.1697-11-07, d. 1734-02-06) utnämnd till kyrkoherde. 1789-09-18 till
Kyrkoherde i Västerstad.
1789-06-05
Var Nils Åman kyrkoherde i Skartofta. Blev kyrkoherde i Everöd 1800-05-01.
1800-1806
Var Lars Molin kyrkoherde i Skartofta, utnämnd 1799-10-02. (d. 1806-12-04, begravd i
Öved 1806-12-14).
Öved och Skartofta socknar
1807-10-10       Erhöll Zacharias Björkners kallelse till kyrkoherde men avled 1809-03-08 före tillträdet.
Var nödårspredikant efter Molins död samt fick nedlägga Skartofta kyrka där inget av
den gamla kyrkans minnen sparades (en del auktioneras ut redan 1806).
1809-10-01       Blev Carl Abr. Eurenius kyrkoherde i Öved och Skartofta.
Blev kyrkoherde i Osby 1835- 12-19.
1836-07-27     Assar Lindeblad, kvar tills han dog i Öved 1848-03-03.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
5(78)
Rev.2. 2016-12-15
3. Kartor , utdrag från 1775, 1834, 1916 och ca 2010. (alla, utom 1916, har samma skala för att lätt kunna jämföras)
3.1 Skartofta 1775, kring kyrkan.
Det som är märkt 1. och 10. tillhör kyrkan. Kyrkan och Klåckarehus utmärkt liksom kyrkohemmanet Nr 10. På det ljusa fältet märkt ”1.” ligger prästgården.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
6(78)
Rev.2. 2016-12-15
3.2 Skartofta 1834 Laga Skifte. kring kyrkan.
Huset mitt emot prästgården var den gamla skolan som startade redan 1788.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
7(78)
Rev.2. 2016-12-15
3.3 Skartofta ca 2010 med kartinklipp från 1834 och 1916.
Osäkert när skolan som byggdes 1839 revs. Syns i bakgrunden på fotot ovan. Det ser som om den fanns med på en karta från 1916. Läs
mer om ”Skolorna i Skartofta under 100 år, 1839-1939 ” av Birgitta Knutman (Kan lånas på biblioteket i Sjöbo).
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
8(78)
Rev.2. 2016-12-15
4. Branden i kyrkan och prästgården 1705
Mellan 1683- 1705 var Mats Jönsson kyrkoherde i Skartofta församling.
Mats Jönsson dog 1705, datum okänt, i Östra Kärrstorp när han besökte prästen där.
1706-08-29 blev Svenonis Litholander (f.1665, d.1723-12-17 och begravd i Skartofta Kyrka)
Prästgården var ännu inte uppbyggd och han blev rekommenderad brandstodshjälp.
Enligt Lunds Herdaminne del 6 beviljades Skartofta församling 1695 också brandstodskollekt
efter en brand i Prästgården. Omfattningen inte känd då all dokumentation brann inne 1705 när
både kyrkan, prästgården och klockstapeln brann ner.
1705-05-01 brann prästgården, kyrkan och klockstapeln ned liksom all gammal dokumentation när
Mats Jönsson var på besök hos kyrkoherden Hans Johan de Fine i Östra Kärrstorp. Enligt hans brev
till biskopen Mattias Steuchius orsakades branden av hans egen tjänstepiga.
Del av brevet till biskopen daterat 1705-05-15 i Kärrstorp:
I S. Litholander brev 1708-05-19 till biskopen (se rubrik 5) citat: ”Moder Kyrkan Skartofta, är år
1705 den 1 Maji af en förskräckelig nådeld, som kom utaf min Salig Antecessors gård, afbrändt;
Så att här stå allenast de swage murar bristfällige, tillika gaflar, hvalfvet över Altaret och Sång
Choren. Wapen huset är med tegel betäckt och behöfver Reparation, men Klocke Stapeln är vid
samma tillfälle lagd i askan och klockan försmälten, af hvilken finnes någon Materia som ligger i
Wapenhuset.”
Vidare beklagar han sig över att virket till återuppbyggnad av kyrkan inte blivit framkört.
Kyrkan blev uppbyggd under 1709 med bl.a. tegeltak och loft av bräder. Det finns inga uppgifter
om när prästgården blev uppbyggd.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
9(78)
Rev.2. 2016-12-15
5. Brev till biskopen i Lund från Svenonis Litholander 1708
Referens: Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 22002 LUND.
13342 Skartofta kyrkoarkiv 1707-1810
O I a Handlingar angående kyrka [H0001] 1708 Ingår i D1:1 Beskrivning över kyrkan
Huvudförsamling Skartofta med Öved som annex tom 1807 då det blev tvärtom.
1708-05-19 Brev skrivet till Biskopen i Lund Matthias Steuchius, som var biskop mellan 1694-1714.
General och Guverneur (Generalguvernör Skåne) var Magnus Stenbock
Svar på ett brev från Biskopsämbetet i Lund. Brevet är en kopia, avskrift av det brev som skickades.
Detta är avskrivit av Leif Nyström, Latin och äldre uttryck ej förklarade.
Start på brevet (hela brevet inklusive Öveds kyrka, se första Bilagan, kopia på brevet)
Efter Hans HögGrefvlige Excellens Herr Generalens och Guverneurens1, så och Hans Faderliga
Högvördighets Herr Biskoppens befallning inkommer jag undertecknad med följande berättelse om
mina i nåder anförtrodde kyrkor nemlig:
Moder Kyrkan Skartofta, är år 1705 den 1 Maji af en förskräckelig vådeld, som kom utaf min Salig
Antecessors gård, afbrändt; Så att här stå allenast de swage murar bristfällige, tillika gaflar, hvalfvet
över Altaret och Sång Choren.
Wapen huset är med tegel betäckt och behöfver Reparation, men Klocke Stapeln är vid samma tillfälle
lagd i askan och klockan försmälten, af hvilken finnes någon Materia som ligger i Wapenhuset.
Skartofta Kyrkas Behållne Lös=öron.
Mässe Hake såsom Skjorta. Kalk och Duk, Mässings fat i Funten. Gammal kyrko kista. Kyrko stock,
en liten Bibel, Odugelig Altare Bok, Psalmbok, Manuale, Tecknebok, Confessio Augustana, och en
liten klocka förärad af Fru Baronessan Buchvald på Hjuleröds gård. och låver bemälte Fru Baronessa
ännu gifva en färäring af Penningar när Kyrko Byggnaden företages som Baronessans bref här
liggande utlofvas:
Ett hundrade och fyra stycken Eker efter Wälborne Herr Öfverstens Faltsburgs2 Resolution till Bjelkar
Murlejder och Sparrar äro förlidet år utviste af hvilka allenast 22 äro framkörda af Socknemännerne;
men några af dem stå ännu på roten och de andra ligger här i ängarne olättade, hvilke Sockne
männerne utan betalning för fattig dom intet förmå framköra utan en Cronobetjent finge befallning att
till hålla allmogen så här som i omliggande Socknar samma timmer att framdrifva, och för den skull till
Pl m Consistorium den 28 Februar innevarande år insände jag i ödmjukhet en Supplig af detta
innehållet att Pl: Ven: Consistorium täcktes hos Hans Höggrefliga Excellens Herr Generalens och
Guverneuren begära att en Crono Betjent om möjeligt vara kunde måtte få ordnes bemätte timmer
genom allmogen framkomma låta; men till denna dagen intet frambekommit; utan allenast Pl: Ven:
Consistorij Secretarius Herr Magister Klinthe i sitt bref till mig af Lund den 20 Passato gifver tillkänna
att till Hans Höggrefliga Excellens Herr Generalens och Guverneurens, afgick en Recommendation
om samma ärende, af Lund den 4 Martis af Högvörelige Herr Biskoppen, Men der uppå man den 20
Passato till Consistorium intet fram kommit.
Dr
Öre
pg
Skartofa kyrkas skuld
58
21
93
Behållningar som innestå
- Hos Kyrkoherden i Kjerrstorp
10
- Hos Herr Härdshöfdingen wälborne Petter SilnEcker
38
4
Cassa medel nu för tiden
36
16
Skartofta Kyrkas innestående penningar hos Kyrkowärdarna för åtskilliga år
61
27
12
Utestående Skuld fordringar
För Tionde till Landscrona Magazin
15
Hos Herr Härdshöfdingen wälborne Petter SilnEcker
34
22
1) Generalguvernör i Skåne var Magnus Stenbock 1705-1711.
2) Troligen vice generalguvernören Axel von Faltsburg 1700-1707
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
10(78)
Rev.2. 2016-12-15
Red Kyrkan Öfved
Är tämmelig bristfällig och behöfver bland annat att taket öfver Altaret och Sång Choren som är af bly
på södra sidan blifver omstöpt hvartill fordras ett färdeles Kvantum nytt bly, som i år bör uppläggas, så
framt hvalf och sparrar icke förderfvas om medel kunde på något sätt bekommas, och i anseende till
detta, inför Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens och Guverneuren, inlade jag en enfalldig
Böneskrift vid utskifningen i Gårstånga den 7 October förlidet år med begäran, att Kyrkan så i Öfved
som Skartofta måtte få behålla sin Tionde, och intet blifva till Magazinerna eller annorstädes Affignerat
utan allenast till en köpman eller någon annan som kan i mellertid Kyrkorne Materialer och Penningar
försträcka och den på Resolverade Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens och Guverneuren
samma år den 8 Octobris att Kyrko-Inspektoren skulle inkomma med sitt betänkande här öfver så
skulle falla vidare Resolution om Kyrko-tiondens Disponerande, hvilket Kyrko Inspektoren efter sin
fullmakt och Instruction säger sig kunnagöras men att Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens
och Guverneuren och tillika med Pl: Ven: Consistoria måtte den samma Suppligen bekräffta när han af
Kyrko Inspektoren eller någon annan framvisas , Beder jag ännu mer än ödmjukeligen, och behöfves
detta så mycket mera nu vid görligaste tillfället att werkställas, som i ofvan bemälte Öfveds Kyrka är den
Ihol i stort rägnwäder som ingen kan betjena sig af.
Wapenhuset är öfverlagt med tegel men ännu intet med någon kalk bestruket.
Klocke Tornet är nu så odugeligt, att klockan sväfvar dageligen i fara och hvar reso att ringes ruckar
Tornet, som jag med vittne kan betyga när så erfordras. Och vid nästkommande Kyrkoräkning skall
jag påminna Kyrko Inspektoren derom, samt låta tillse om icke Klockan i samma brisfälliga Torn,
genom goda Mur och Byggmästarn förflyttas, kan i det murade tornet, som vid Kyrkan och wästre
ändan eller gaflen beläget är, på hvilket Torn för några år sedan 300de Dr, S.mt arbetolön till
Murmästaren, förutom andre handtwerkares aflönande och Materialiers inköpande erlagde äro.
Öfveds Cassa medel nu för tiden 6½ öre S.mt.
men hur mycket som hos Kyrkowärdarna innestår, vet jag intet, emedan jag intet ännu bekommit den
nya Kyrko-Stolen uti hvilken 1706 års räkning står den jag intet sedt.
Öfveds Kyrko Skuld
Löner vara ett särdeles Kvantum, som mig ännu intet kunnig är af ofvannämnde orsak.
Att Kyrkones tillstånd är sådant som nu bemält är betygar jag med eget namn och hand, af Skartofta
Prästegård den 19 Maji anno 1708,
Avslutet på brevet.
Anm: Brevet undertecknat med A. Litholander trots att namnet var Svenonis Litholander! (sonen
Andreas föddes först 1708-08-08, även han var präst i Skartofta).
Här är Litholanders namnteckning från räkenskapsboken.
Den som skrev av Litholanders brev tolkade hans S som ett A.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
11(78)
Rev.2. 2016-12-15
6. Utdrag ur Skartofta kyrkas räkenskaper 1734-1802, 1803-1810
Referens: Skartofta kyrkoarkiv SE/LLA/13342/L I a/1 (1734 är första året)
Här följer en lång och omfattande ordagrann avskrift av i huvudsak kyrkans underhåll (ofta kallat
Reparation) och inventarier vissa år, (svårtolkad text). Ord i kursiv stil mellan parenteser är förklaringar.
1810 är Skartoftas sista räkenskapsår.
Andreas Litholander (f.1708-08-08, d. 1776-07-25) son till Svenonis Litholander var kyrkoherde
mellan 1734-02-24 och 1773-05-14.
Ref. för kostnad 2014 är ”Prisomräknare från medeltid till nutid” av Rodney Edvinsson, docent i
ekonomisk historia vid Stockholms universitet). http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm
1) hur mycket varor och tjänster som kunde köpas mätt med konsumentprisindex (Index, Mtrl)
2) hur mycket arbetad tid som kunde köpas av löntagare/manlig industriarbetare/hantlangare mätt
med ett löneindex. (Lönekostnad)
Fram tom 1777 var 1 Daler = 32 öre (skilling), 1 öre = 24 pengar (pg).
Fr.o.m 1776 var 1 Riksdaler = 48 skilling , 1 skilling = 12 runstycken (rst).
I Skartoftas Räkenskaper för kyrkan användes både beteckningen daler och riksdaler samt skilling.
1 daler = 32 shilling, 1 riksdaler 48 skilling.
Kostnadssammanställning reparationer av kyrkan
Angivet år i Daler silvermynt
2014 kr
2014 års penningvärde, kr
År
Var
Material
Lön
Tot.
Index
Material
Lönekostnad
1736
I, U
59,18
294,31
354,17
60 150
10 000
1 052 000
1740
U
13,27
59,02
72,29
11 150
2 000
158 000
1741
U
69,18
80,08
149,26
20 450
9 400
215 000
1747
U
85,00
33,24
118,24
15 400
11 000
89 000
1748
U
6,30
125,01
131,31
15 900
765
335 000
1754
I
4,17
128,06
132,23
16 700
525
343 000
1767
U
11,28
63,08
75,04
5 900
900
97 000
1771
U
187,151
397,08
584,23
39 000
12 5001
775 000
1773
U
18,00
19,24
37,24
2 600
1 250
29 000
1774
U
32,08
38,16
70,24
5 500
2 500
58 000
1775
I
40,20
76,12
116,32
7 800
2 700
136 000
Summa
I, U
722,13
1316,12
2038,25
213 750
64 540
3 287 000
Angivet år i Riksdaler specie
1778
U
5,20
2,20
7,40
2 800
2 000
20 000
1782
U
6,00
22,42
28,42
10 200
2 200
206 000
1783
U
7,28
28,05
35,33
12 100
2 500
258 000
1784
U
12,44
21,18
34,14
12 700
4 700
195 000
1785
I, U
9,12
15,08
24,20
8 500
3 200
139 000
1786
U
6,24
9,08
15,32
5 300
2 200
84 000
1790
U
5,24
16,13
21,37
8 400
2 100
173 000
1792
U
5,11.6
6,02.6
11,13.12
4 100
1 870
64 000
1793
U
0
12,08
12,08
4 400
0
133 000
1794
U
9,47
23,00
32,47
10 900
3 200
233 000
1798
I
15,00
8,00
23,00
6 700
4 300
82 000
1800
I, U
25,40
15,32
41,24
10 200
6 300
185 000
1803
I
8,18.8
6,00
14,18.8
4 025
2 320
67 300
1804
U
16,16.4
16:32
33,00.4
8 990
4 375
168 700
Summa
I, U
117,10.2
185,42.6
303,04.08
100 815
41 265
1 738 000
Totalt
I, U
314 565
105 805
5 025 000
1)
1771. Mellan 1768-1770 inköptes takmaterial till förråd för reparation 1771.
I = Inomhus, U = Utvändigt
Den del av materialet som hantverkaren själv hade med är inte specad utan ingår i hans lönekostnad.
Mycket trämaterial är också skänkt tex av Övedskloster m.fl.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
12(78)
Rev.2. 2016-12-15
Mellan 1624 och 1776 kunde myntsystemet, åtminstone under större delen av perioden, beskrivas
som ett flervalutasystem med en flytande kurs mellan de inhemska valutor som var i omlopp. Minst
fem valutaenheter användes under större delen av perioden, varav tre var baserade på silver, en på
koppar och en på guld.
År 1776 infördes en enhetlig silvermyntfot och riksdalern blev den viktigaste myntenheten.
1776 års myntreform:
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar)
1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km) sm = silvermynt, km = kopparmynt.
Riksgäldskontoret började 1789 utge riksgäldssedlar.
Inventarium över Kyrkans Ornamenter och Tillhörigheter, se 6.2
Avskrivna 1740, 1746, 1768, 1783, 1799, 1806, 1806, 1807, 1808-1810, sistnämnda koll
också av klockstapelens klocka.
Prisomräknare från medeltiden till 2100
http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm
Knappa in en summa pengar, valutaenhet (före 1873 hade Sverige andra valutaenheter än kronan), året
då denna summa pengar berör samt det år för vilket penningvärdet ska beräknas. Decimaltecken måste
skrivas i punktform. Glöm inte att fylla i alla fält.
Hur mycket motsvarar
riksdaler specie [1534-1881]
år
i
års
penningvärde? Få svar genom att
Klicka
Jämförelsen görs med två metoder: 1) hur mycket varor och tjänster som kunde köpas mätt med
konsumentprisindex, 2) hur mycket arbetad tid som kunde köpas av löntagare/manlig
industriarbetare/hantlangare mätt med ett löneindex. En analys kan göras för hela perioden 1290-
2100. Valutan måste dock ha existerat det aktuella året. Data för perioden efter 2012 bygger på en
prognos, bl a från Konjunkturinstitutet.
Fråga:
Hur mycket motsvarar 9.08 riksdaler specie år 1786 i 2013 års
penningvärde?
Bakgrund:
Analysen i denna utskrift bygger på en jämförelse av penningsvärdet år 2013 med penningvärdet år 1786.
Under perioden 1777-1788 gjordes ingen åtskillnad mellan olika riksdalerenheter, och 1 riksdaler var därför
samma som 1 riksdaler specie.
Svar:
9.08 riksdaler specie år 1786 kunde köpa lika mycket varor och tjänster
som 3096 SEK år 2013 mätt med konsumentprisindex.
Alternativa beräkningar:
• 9.08 riksdaler specie år 1786 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 81200 SEK år 2013 mätt med
löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005).
Årliga prisförändringar:
Under perioden 1786-2013 var den årliga inflationen (mätt med konsumentprisindex) i genomsnitt 2.6 procent
per år. Löneindex ökade i genomsnitt med 4.09 procent per år.
Om denna utskrift:
Om du vill använda informationen i den här utskriften var god ange även följande referens: Edvinsson, Rodney,
och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol.
57 (2), sid. 270-292. Decimaltecken skrivs i punktform enligt det engelska systemet. Valutor kan skrivas i
pluralisform när singularis ska användas. Om du hittar några fel i utskriften, maila gärna om detta till
rodney.edvinsson[at]ekohist.su.se.
Av Rodney Edvinsson,
(docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
13(78)
Rev.2. 2016-12-15
6.1 Reparationer in och utvändigt 1736-1803
Kostnader i grönt = material, i blått = arbete.
1736 Reparation
En omfattande reparation av kyrkan, gjord 26 år efter återuppbyggnaden efter branden 1705.
sid.1
”Efter förut hållen ock af höga öfverheten approberad (godkänd) granskning, är kyrkan till
det nödvändigaste med allehanda slag arbeten förfärdigat, hvartill utbytt.”
Timmerarbete. (avskriven beskrivning, Kostnad inom parentes)
Taket är ånyo nylagt med spån etc: (latin = och der övriga)
-
2 st furu spann, 3 st bokhufvud, 19 st furubräder, 4 tolfter sten läckten med förselen,
-
200 st halfva läckt spik, 100 hela dito, 3000 till takspån. (35:8)
- 2000 takspån, betalt 2ne karlar som skurit trä till spån
betalt en som framkört samma spånträ. (13)
Arbets löner för furu spåns upläggande af wapen husets läcktande. (28:)
- 2 läst kalk (1 läst = 0,6 m3) (.15)
- 300 st taksten (7:16),
Credit 7:16.15
Credit 76:08
(Anm. Credit 7:16.15 verkar inte ingå i summeringen)
sid.2 för dess hantering (1:16), till kalkbänk 6 st bräder (24), 30 st läcktspik (:7), äkta svin hår (:16),
- 2 st kalkspannar (:12), murmästars contant lön (50:)
Smedje arbete
- 2 st Järn (2:24) hwaraf är gjort ankare hvaremed prädikostohlen blef fäst i muren
samt ankaret hänga Cronan ned öfver Prädikostolen (2:24).
- ock 3 ½ ell i järn (5:08) samt hvaraf är gjort 6 st ankare 12 dubla samt 12 enkla kilar hvarföre
är kontant i arbetslön (5:08), för smedens resor (1:)
Credit 17:
Credit 76:19
sid.3 till 2ne rister (grindar)
- 16 ell Järn (22:10), arbetslön (20:08)
Bilthuggaren Råå har förfärdigat efter Contract en ny Prädikostol med Crona som är
bekåstad efter attest, för vagnarna som hämtat Bildhuggaren med dess werktyg (2:8)
- 1 eke stolpe till pelarna under Prädikostolen (:16), 2 st furu bräder (:16)
- 100 st hela läktspik (:24.), dito loftspik (:20), 200 lösa spik (10.), 6 st styfware spik (:6)
- arbetskostnad åt Bilthuggaren (80:), dito för dess uppehälle (6:)
Åframledes var giort målning ock förgylning af Bilthuggaren Ulberg på en altar tafla hwilket
efter qvittonce kåstat (50:).
Credit 42:18
Credit 141:4
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Summering (av Leif Nyström)
Credit
??
Credit
76:08
Credit 17:00
Credit
76:19
Credit 42:18
Credit 141:04
----------------------
------------------
Credit 59:18
Credit 293:31
Credit 353:17
Extraordinarie För murarmästarens skiutsande till ystad (1:) .
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
14(78)
Rev.2. 2016-12-15
1740 Reparation
Sid 1  Efter förutgången Confirmerad granskning är följande giordt.
för prädikstohlen ock dess Crona samt Kyrko stock taflan förgyldt ock stofferat är betalt efter
billthuggaren Joh. Ulfberg, qvitto -------------------------50. (förmodligen inklusive material)
Vid södra Kyrkoluckan - Träport förfärdigat - Träräck till järnrist (grind) wartill åtgångit
2 st stolpar - 4 aln långa a 12. --------------
24.
2 st lobult - a 5.
-----------------------------
10.
arbetslöhn ----------------------------------------
24.
1.26
Luckan blifwit giordt bredare
½ furubräda --------------------------------------
4.
1 st löshult till hammar öfver luckan ------
5.
arbetslöhn ----------------------------------------
20.
.29
Vid östra Kyrkoluckan
2 st Ekestolpar 4 aln långa a 12. -----------
24.
2 st löshult - a 5.
-----------------------------
10.
arbetslöhn ----------------------------------------
24.
1.26
Porten ock Luckorna.
2 st portstolpar 4 aln långa a 12. -----------
24.
2 st stolpar till fötter a 12. -----------------
1: 4.
6 st löshult till finstyfwar a 5.
------------
30.
8 st furubräder till port a 8 -----------------
2:
7 st do till tak öfver porten ock luckan --
1:24.
2 st bräder till luckan ------------------------
16.
100 läcktspik -(3 tum)--------------------------- 24
100 låftspik -------------------------------------
18
arbetslöhn ----------------------------------------5:
13.12
Credit 67:29
Till en Karl som grefwit groparna till kistorna ock dena stenlagt
1.
1 stolpe 5 aln lång hwarwid Kyrkostock rund dess Tafla är fest
20.
Till den som nedsatte stolpar hwarpå töflon är fäst ock stenlåda
deromkring är betalt
12.
12 st järn till en jord hwarmed stocken är fäst wid påhlen
24
Smedens abetslöhn
20
för en liten pall vid altaret
08.
10 st järn till att länka att hänga prädikstholacronan i, samt järn
kihlar att inslå i muhren.
20.
Arbetslöhn
18.
6 st spik till prädikstohlfoten
06.
Credit
5:04
------------------------------------
Summering
Credit 72:29
(Mtrl.13:27 Arb.59:02)
(1841 upphävdes genom lag straffet med kyrkstock)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
15(78)
Rev.2. 2016-12-15
1741 Reparation
Sid 1  Efter approberad granskning d.15 Mai 1741 äro fölljande Materialer ock arbetslöner
åtgådt till Kyrkians nödvändiga reparerande neml:
7½ Läst kalk (1 läst = 0,6 m3) a 6 dl:
45.
300 st taksten a 2 dl: med försler (transport) in beräknad
7.16.
400 st mursten a 1 dl: 16: S med försler inberäknad
8.
En Tolft sten läkten (12 st )
1.08.
Till ställning
3 st furu bräder a 8:/:
24.
220 st hela läkte spik a 20:/:
1.08.
Till Kalkbänkar
4 st Eke plankor 5 aln långa
3.16.
2 st dito 2½ aln långa a 12:/:
24.
30 st bubbla läktespik
(4 tum)
6.
2ne spannar
12.
2ne st Balljor
1.
Murmästaren Kent Larsson bekommit i afslag på den
accorderande (förhandlade) arbetslönen
76.
Kyrkio wärdena för giorda resor uti Kyrkians ärenden ock
anskaffade Materialier med mera, hafwa efter förtekning ock
qwittence bekomit
4.08.
Credit 149:26
(Mtrl.69:18 Arb.80:08)
1747 Upkiöpte Materialer
Till en reparation som nu är påleggat ock uti nästa Åhrs Räkning, kommer wedertaligen utföras,
äro följande materialer upkiöpta ock till Kyrckian framforslade, Neml:
500 taksten a 1 Dl 16% efter qwittence
12:16
för dess hemtande med fixx vagnar ifrån Söfdeborg a 24% enligt
qwittence
3.24
20 lp Mursand (är det 20 lispund = 170 kg?)
.20
4:12
4 läster 9 zzz Kalk a 9 dl lästen efter qwittence
42:24
4 st mur bielkar af Ek, 12 aln långa a 4 öre aln
efter förteckning ock attest
6.
2 st dito 8 aln långa a 4: S aln
2.
6 st löshult 2½ aln långa till Bock Husddddd a 6 öre st
1.4
6 st dito något mindre a 6 S st.
1.4
1 tolft bräder till ställningar a 9 S
3.12
3 st 7 alnar trä dito a 8 öre
24
3 tolfter Sten läckten a 1Dl 16 öre
4.16
för dess hanterande från Lund
1
500 st dubbla läcktspik
3.16
4 knippen Linne Garn a 6 öre
24
Till Kalk Bänkar, som aldeles war i bottnen för rutten är
upköpt 4 st 5½ alnar långa
1 tum tiocka af 10 tum breda
Ekstolpar a 1 Dl 16 öre stycket
5
1 Muremästaren Jöns Persson ifrån Lund, fådt afräkning på dess
antagande arbetslön, enligt afskrift af dess qwittence
30.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
59.4
59.20
Credit
118.24
(Mtrl.85:00 Arb.33:24)
(Anm: Svårt att läsa kostnadssorten mm.
Summeringen av angivna kostnader stämmer inte, det saknas 4.20)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
16(78)
Rev.2. 2016-12-15
1748 Reparation
Med de Materialier som å nästlidet Åhrs Räkning finnes utförda är nu Cammaren på Wästra
ock Östra Gaflarna, som voro aldeles odugliga ock af rängdropp skadade, nedtagna, samt i
dess ställe windskeder upsatta ock med tegell täckta. Knut Gaflar är rappade pinnade ock
hwittade. Likaledes Gafwelen Östra Choret samt Cammaren på samma sätt reparerade.
Hela Kyrckian ock Wappenhuset utwändigt rappat ock hwitmenats samt Kyrckian inewändigt
hwittats, hwilket närlagda granskning af d. 4 Maii 1748, ock det med murmästarna Per Olsson
ock Jöns Persson i Lund slutade Contract som i afskrift bifogas af samma dato murarna utevisar,
wharföre samt muremästarn ankomit på deras betingade arbetslön 150 Dl åhr 1748, berättjad
ock, som å 1747 Åhrs Räkning utfördes, ock sedermera å afslag bekommit,
enligt närlagda afskrifter, af dess gifna 4ra qwittencer utföres.
90:
Till Kyrkiovärdarne efter 2nn Räkningar ock qwittencer för giorda luckor
ock sina Materialier
10:27
Timmermanen Holm från Lund bekommit i arbetslöhn, enligt dess qwittence
för tre par sparrars, med sina Bokhufvud, sex stycken windskeders upsättande
,
samt Arbets läcktande på begge sidor wid då nyupsatta Sparrar
22:
För 3ne Bnnnkar Tiära till Windskedernas Tiärande, efter attest
.30
För Tiärans Kokande, ock påstrykande är betalt arbetslön, enligt qwittence
1:8
För ett Nytt Fönster ock de nedan fönsternas lagande efter qwittence
3:16
För 5 par förkrökta Hängsler till Stohldörrarna a 20 S enligt qwittense
3:4
För en Hängsle till Östra Kyrkioluckan ock Hängslens lagande på
Kyrkioporten efter attest
.10
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Credit
131:31
(Mtrl.6:30 Arb.125:01)
1754 Invändig Reparation (under Extra Ordinarie Utgifter)
De reparationer som finns införda under 1754 finns redovisade under Extra Ordinarie Utgifter
Sid 1  Måhlaren Christopfer Fischer frå Hörs socken i Frosta Härad, måhlat loftet
inuti Kyrkian med grå acktig oljofärg, som med mörk Carniss blifwit omgifwit,
utzirat med musslor ock löfwärk, färgen är grått i grått. Äfwenledes föreställes
mitt på loftet uti en stor rundel apostelen Paulus i menniskio storlek liggandes
på knä, fömanandes till bön, åkallan, förböner ock tacksägelse 1;Te. 1.2.
Likaledes äro i de 4 hörnen samt både ändarne innanför Carnissen 6 st.
rammor måhlade, som voro de uthuggne, hwaruti äro åtskillige Dewiser ock
bibliska språk, som stämma öfwerens med i ofwan nemde Pauli förmaning.
Jämväll äro upstånderna mellan 13 st. stohlar å qwins- ock 11 st. dito å mans
sidorna marmorerade med röda ock hwita oljo färger, sant inwändigt
öfwerdragna med röd oljo färg ock därom rammorna utwändigt blå ock
speglarne hwita, utzirade med röda ock blå Cartoucher ock festoner,
dessutom åro Prädikestohlen med Kronan heröferer behörigen
renoverade, samt Kyrkio ock Wappehus dörrarna utwändigt öfwerdragna
med röd oljofärg, för hwilket
sid 2   hwilket alt enmäte måhlarn bekommit i arbetslön med arfvoden
för stillatints upsättigande, som under
måhlningen blifwit brukat enligt therpå lemnade qwittence Fol.
120:-
Till thet stillatin som under måhlningen blifwit brukade
ock följande upkiöpt utan thet afwiga timmeret som ifrån andra ställen
blifwit lånt, hämtadt ock återfördt, nemlig.
½ tolft stor läkten enligt attesterad förtekning
.26
½ tolft små läkten
.20
100 st. hela läktespik
.24
300 st hela loftspik a 20 S.
1.28
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
17(78)
Rev.2. 2016-12-15
Arbetslönen för stillatints upsättigande har måhlaren på råget
ock således i then arbetslön beräkning
4.2
Kyrkiowärdarna bekåmit för åtskilliga i Kyrkians ärenden giorda resor
under måhlningens påstående enligt therpå lemnat qwittence fol.
4.4
Så ett nytt uplägg 7 famnar långt a 3 S famnen till lemmens uppdragande till
upgång åt loftet in uti Kykian är enligt attest
fol.
betalt
.15
Credit
132:23
(Mtrl.4:17 Arb.128:06)
(texten på sidan två är svag och svärläst och inte alls lätt att uttyda)
1767 Reparation
sid 1   Underdånig anledning af Hans Kungl. Majt allernådigsta Resolution uppå Prästerskapet
Beswär år 1752 §: 17. är wästra gaflen av Kiyrkan, hwilken
sid 2   genom slag rägn war förfallen, blifwit till dess beslutas bristfälligheter utläggen och med
anbrukning ock rappning utwändigt åfwanför förbättrat. Ryggningen på öfwre Kyrko som Chorets
tegel tak, samt lutgångarna emellan gaflarna ock taken, nås med kellning försedda ock taken
därwid förbättrade med några tegels inläggning kellnade ock understrukna ock är äfwen den
öfriga delen af benämda tak, hwarest nödigt fants med understrykning förbättrade. Uti
Wappenhus tegel taket är åtha förfallnas ställen några tak tegel inlagda samt ryggningen
deröfwer kellnade, hwaretill åtgådt
1 läst 10 tn kalk, af then, som till betalning uti 1765 års slutna Räkning i förråd af förde finnes.
150 st taktegel, som enl. närlagda intygande pag
utföres till
6:-
Twå löner från Söfdeborg tegelbruk 2ne mil med 2ne wagnar a
1 R 20 S. i lega för hwarje vagn är betalt med
3: 8
9 lass kellne sand hämtade wid Wressel ½ mil a 8 S. lasset
2: 8
20 st watte a 1 S. tunnan
20.
1½ kappe (4,58 l) Svina hår a 8 S kappe
12.
2ne st spannar a 6 S. st
12.
Uti lega för ett kar, som under reparationen blifwit brukat är gifwit
16.
1 st håra sling
1:-
Trä timmer som till ställning wärket blifwit förbrukat ock till en del
skadat är gifwit
24.
Murarmästaren Molin bekommit dess betingade arbetslön enl:
eget med honom slutna Contract samt derpå lämnade qwittence
60:-
Credit
75,4
(Mtrl.11:28 Arb.63:8)
(1 riksdaler = 32 shilling) (tn = tunnor)
1768 I förråd Upkiöpt
4000 stycken Eke näbbspån a 12 Rr samt 1000dt räknadt, till spåntaks-
läggande öfver wapehuset, enligt närlagda intygande blifwit betalta med
48.
1769 I förråd Upkiöpt
Enligt närlagda qwittence pag i
8000 st: Eke tak spån a 12 R 1000det till spåntaksläggande öfver Kyrkan
96.
1770 I förråd Upkjöpt
Enligt bilagde qwittence pag
1500 mursten a 3 R 100det och betalt med
45.
Afhämtningen ifrå Bjäresiö Ladugård med 15 vagnar a 8 s i lege för
hwarje vagn, är enligt bilagen qwittence betalt med
3.24
48.24
1778-1770 Credit
192.24
(Mtrl.192:24 Arb.0)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
18(78)
Rev.2. 2016-12-15
1771 Reparation
sid 1   Till Ödmiukt föllja af Högärelofliga Kongl. Landshöfdinga, med Högevördiga Biskopps Ämbetets
lämnade gemensamma Appollation Resolution af d. 22 junu 1771 pag. är till mera lius i
Kyrkan, som wid in-
sid 2   fallande mulna dagar, ganska mycket mörknar, en fönsterluft i norra sidan af kyrkan genom
muren utbruten ock derefter hämta fönster träkarm Påst ock Järn-galler ånyo uppmurat, försedt
med behöriga fönster ock dess beslag ; hwarefter till öfriga i kyrkan varande 5 st fönsterlufter,
hwilka äfwen woro ganska små ock fönstren dertill odugliga, blefwo utwidgade och ånyo med
mursten ommurade, försedda med behöriga trä karmar, Påster, fönster, dess beslag och
järngaller, samt nemda 6 stycken fönster, träwirke och järn med linfärg anstruken; Kyrkan
inwändigt hvitmenad, tegel-taket öfwer westra gaflen med kjellning och understrykning
förbättrade, samt Fogningarna mellan Spån-taket af murarna, med infyllning och rappning försed
till förekommande tegeltakets ständiga warande bristfälle, öfver Wappenhuset som teglens fall
af Kyrko-tegel-taken förordsaka, enär the af storm nederbrutna blifwa, är tegel-taket ömse sidor
öfwer Wappahuset blifwit nedtagit, i hwars ställe nytt tak af Eke-spån med underlag af furu
bräder lagt blifwit, whartill följande åtgångit Nembligen:
Mur-arbete
1. Läst och 2ne tunnor Kalk, som wid Kyrkan i förråd warit, 4000 stycken Eke-näbb-spån, som uti
1768 års slutna Räkning i förråd afförda finnes med 8000 stycken dito spån afförda uti 1769 års
Räkning tillika 1500 st. mursten, å förråd inkiöpta ock afförda i 1770 års slutna Räkning.
4. läster kalk a 12 R. lästen räknadt ock enligit närlagda attesterade förteckning pag:
betalda med
48.
400. st. mursten a 3 R. 100 del
12.
afsäntningar från Biersiö Ladugård med 4ra wagnar
1.13.
18. lass spällna ock mur sand a 12 S. lastat
6.24.
40. tunnor vatten a 2 S. tun.
2.16.
Lega pyxx för ett kar
1.
2ne st. Baljor inkiöpta a 12 S. st.
24.
3ne st. Spannar a 8 S st.
24.
Uti Lega för ett st. Järn stång
med 1 st. dito Spann, utgifwit
1.8.
2ne st bräder till halfbogar öfwer fönster
18.
Till Ställning werckets framskaffande på af lånt timmer
som af huggen furskog, med slutlåntes återförande , takteglens
nedtagande öfwer Wappenhuset, stiger lånande, jämte
giordt dage hantlangning, utgifwits
8.
3ne stycken furu bräder till ställningen a 9 S. st.
27.
Kyrckans Rengiörande efter öfwerståndigit arbete
1. 8
84.21
Murarmästaren Olaus Molin hafwa enligit slutade Contract
samt derpå lämnat Qvittence pag.
undfådt thes
accorderad arbets lön
120.
204.21
Snickare, Glas, Smedje ock Måhlare Arbete
16 st. Eke stolpar 4 aln långa, 5 tum i fyrkant a 24 S. stycket
till fönster karmar ock påster, efter Attest pag. utfört till
12.
12 st Eke löshult, 3 aln långa, 5 tum i fyrkant a 8 S. stycket
3.
15.
Transport
15.
204.21
sid 3   6 st. 6 aln, tjocka furu bräder till karmar a 16 s. stycket
3.
Timrets bortförande till snickaren, ock återhämtandet
2.
20.
Snickaren Hallberg bekommit enligit Qvittence pag:
thes accorderade arbetslön för 4 st. fönster karmar med
4 st. bogar i hvarje karm a 8 R st.
32.
Bock för 2ne st fönster karmar med
2ne bogar i hwarje karm a 6 R st.
12.
64.
1 Sats järn till galler ock beslag a 2 R 16 S. aln, utförs efter
intygen pag. till
50.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
19(78)
Rev.2. 2016-12-15
Afhämtningar från Malmö
2.
400 st lösa söm a 8 S. 100 del
1.
53.
till fönster beslagets häftande
Smeden Jöns Nillsson bekåmit arbetslönen för Järn-galler till
34.
87.
6 st fönsterlufter, med beslag till fönstren ther uti, wisar
Qvittencet pag.
Glasmästaren Påhl Carlsson hafwa af egit Glas ock Bly
till 4 stycken karmar förfärdigat nya Fönster, 4ra
64.
stycken i hwarje karm a 16 Rpent Luften därföre enligit
bilagd Qvittence pagina undfådt
16.
80.
Bock förfärdigat 4 stycken fönster till 2ne mindre kar-
11.
242.
mar a 8 R stycket
Målaren Elia Lindquist som med olje färger anstrukit
omvända fönster karmar, Bogar ock Jern-galler
bekommit enligit närlagd qwittence pagina
Transport
446.21
Spån - takets - läggande
Åtgångna spån förut anmärkt
sid 4   9. Tolfter 6. alnar furu bräder a 9 S. stycket,
räknat till underlag, ock efter belagda Intygande pagina
30.12
betalta med
61.6
7200. stycken hela Loft-spik a 8 daler 16 S. 1000det 400.
5.
stycken hela Läckte-spik a 1R 8 S. 100det
4. stycken furubräder till ryggning öfwer spån-
1.4
taket a 9 S. stycket
.12
98.2
4. stycken tvär-rep till stigarn vid fastbindande af
spånens upläggande.
Snickaren ock timmermannen Jöns Nillsson
40.
138.2
bekommit utlofade arbetslönen enligit
Credit
584.23
bilagda qwittence pagina
med
(Mtrl.187:15 Arb.397:08)
1773 Reparation
Svag text, svår att läsa.
sid 1   Med wederbörligit samråd, äro Spåntaken ömse sider öfwer Wapenhuset ock Kun-
delen wid Choret med bräde vetlad in upp öfwer Kyrkogårds Porten ock lukorna,
blefna med tjära ock brun röda afstrukna, dertill åtgådt följande:
1 tunna finkar tjära, efter qwittence betalt med
11.16
Affärningen ifrån Lund med ett lass Bränne till Kokningen
utföres efter qwittence
2.24
14.8
1. Lass Bränne till kjära kokningen utom inte förut anförd,
inkjöpt ock åtgådt samt efter intygande pag
betalt med
.16
2ne st. Spannar a 8 S. stycket
.16
2 st, (oläsligt)
.16
1.16
4 daga Resters handtlangning a
16 S. om dagen på egen kost, utföres efter Qwittence, pag
2.
Enligt bilagd qwittence pag
utgifwit för tjärans med Brun röds Kokning ock på strykning
13.
2ne dagars sto(oläsligt xxxxx) med i Lund en mera
tjänlig tjära till arvode
2.
2 lll Brun rödt a 2 R 16 llldehl (lll = lispund = 8,5 kg)
5.
20.
Credit
37.24
(Mtrl.18:00 Arb.19:24)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
20(78)
Rev.2. 2016-12-15
1774 Reparation
sid 1   Med wederbörligt samråd, äro tegeltaken på sidan
ofwan Kyrkan ock Choret blefna förbättrade med Kyrkans i
förråd varande taktegel inläggning i the söndrigas ställen,
samt äfwen är skjellnade ock understrukna: ock nya bräder
ömse sidor wid Gaflarna af Kyrkotaken i the odugeliga
ställen festade i murarna,
sid 2   utwändigt omkring fönster Luften
blefna med rappning försedda framtill
åtgådt följande:
1½ Läst Kalk a 14 R Lästen, ock enligt närlagda
qwitterade förtekning pag
betalt med
21.
7 lass Kjellna sand a 14 S. lasset
2.20
10 tunnor vatten a 2 S. tunnan
.20
5 st bräder a 16 S. st. till wind sjeder
2.16
3ne st Ekplankor a 1 R 8 S. st. till Kallk bänk
3.24
2ne st spannar a 8 S. st.
.16
2ne st spannar a 3 S. st.
.6
Et Låen för twenne st. Låntagna Täcke stegar, med
twenne st. do mindre
.16
100 st hela Läckt spik buntade till Windsjedernas häftande
ock Kallk bänkarnas Läggande
1.
32.22
Murarmästaren Olaus Molin undfådt thess med samråd
betingad ock utlofwade arbetslön
38.
Credit
70.22
(Mtrl.32:08 Arb.38:16)
1775 Invändig Reparation (under Extra Ordinarie Utgifter)
De reparationer som finns införda under 1775 finns redovisade under Extra Ordinarie Utgifter
Sid 1  Goten eller altaret hwaruppå altaretaflan stod hwarunder grof gråstensmur upmurat,
som borttog störra dehlen af Choretz stycked, hwilken blefwen nederbruten, samt ett
stycke ifrå muren till in Sacristi, ett altare af trä ånyo giordt, wharuti inwändigt 2ne
afdelningar med hyllor blifwit inrättade, at deruti förwara kyrkans handlingar,
hwarestår altar taflan deruppå haftadt blifwen, samt nytt skrank i det gamla förmultades
ställe med knäfallors 2ne ingångar ånyo giordt, bräde golf med underlag bolster lagd,
så uti Sacristian, som omkring altaret.
2ne stycken Präste stohlar en röd whardera sidan om altaret, med klåckare stohlen
ånyo giorda, som jämte
sid 2  altaret med oljo färger anstrukna blifna dertill åtgådt
54 st 6 aln furubräder a 16 S st. utföres till
27
2ne st. furu plankor
1.16
400 st. hela läcktespik
4
50 st läcktespik
.20
2ne st. plankor
2
2ne st. lös hult
1
3ne Eke trän 7 aln långa
4.16
40.20
Arbetslönen för uti rubriqren anförda arbeten betalt med
28
En ny Likbåhr af egit timer förfärdigat med swart anstruken
8
För gamla altarets nedtagande, med grundens utjämnande
3
39
79.20
Smeden Liungberg undfått i arbete för
13 st Stick ankare a 4 S. st
1.20
2ne st. järn till altare taflans häftning
.16
4 par hängslor till Skranket ånyo giorda, med 4 st.
lagade till Stohlarna a stycket
3
Ett par hängslor till Klockare stohlen med dess behör
1
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
21(78)
Rev.2. 2016-12-15
2ne par hängslor uplagda till Prästa stohlarna med i nya reglor
till dörrarna för skranket
1.16
7.20
Måhlaren Lindqwist i Öfwed hafwer med egen oljo färgor
anstrukit altaret med skramket.
2ne st. Prästa ock en klåckare stohl hwarföre utgifwit är
20
Transport
107.8
sid 3   För altaret, med skranket ock dess timers behör afhamtande
ifrån Hielmaröd i Harlösa sockn bela geten mihl, ock
snickarens återförande med 6 wagnar a 29 S. wagnen, utgifwit
4.16
Till murens förbättrande uti nya Sackristian med murning ock
hwattning wid under dehlen, med låsens förbättring i Kyrcko dörren,
som med timrets intagande afskakat blifwit är för åtgången kalck,
ler ock sand utgifwit
1.8
2ne st. kalck slagare
1
arbetslönen
1
3.8
För sten ock Kalck utrensande ock bort kjörande eftir
ofwerstandet arbete är utgifwit
2
117
Credit
117:00
(Mtrl.40:20 Arb.76:12)
1778 Reparation
sid 1   Med i vederbörligt samråd, är ömse sidor ofwan Wappehuset , tillika
med spåntaket ofwan Choret wid Kyrkan, samt Kyrkio gårds porten,
nedan lucia ock deras Skjuhl, blifwit med tjära ock brunrödt bestrukna,
dertill nedanförda utgådt nemlig
1⅜ dels Emma tjära enlugt intyg pag
betalt med
3.36
afhamtningen ifrå Lund
. 4
3.40
3ne st Brunrödt
1.12
2ne lass bränne till tjärans kokning
6
uti lagd som en gryta hvaruti tjäran kokats
6
2ne st spannar
4
5 Karlars handtlangning på egen kost a 4 S. hwardera om dagen
20
5.40
Arbetslönen för utförda åt mot qvittence pag
betalt med
2
Credit
7.40
(Mtrl.5:20 Arb.2:20)
1782  Omkostningar till en klocka
(det här är ett ovanligt svårt avsnitt att tolka, särskilt förkortningar på vikter och kostnader, också
inklämd text mellan de ordinarie raderna)
sid 1   Med samråd af församblingens Herrskap Hög wälborne Baron, Öfwersten
ock Commendeuren Herr Hans Ramel, är i underdånig Anledning af Hans
Kongl. Majts. allermändigste Resol. uppå wördrige Prästenskapets
Beswär af år 1752
sid 2   § 17 med Byns ock Klåckegiutaren Jonas Wetterholtz i
Malmö slutade Contract af den 8de Juli 1782 pag .
Om en klockas ånyo omgiutning af nagon vid Kyrkan sparande malm,
efter en klocka, som smält då en wådeld öfwergådt Kyrkan år 1705, hwilken
klockas malm, sedan, den smält ock af branningen af 2 dl på LIIdn 19½ Sp
??????
frå dragen blefven enligit åberopade Klocka giutarens bifogade Räkning af
den 13 sept: 1782 pag .
1 Rdl 10 s 1½ rst, hwaraf nemde Klockegiutare i afbetalning på giutning
omkåstningarna med Klockan nu belöpande till 25 st Rd ock 30 S Specie,
beräknad för 3 xxx 4 xxxx 9 st Rd 16 S:, samt öfriga dehlen, för nya Klockan.
som wäger 1 Cto 6 Cto 17½ xxx af Kyrkans medler bekommit
16:14
Gamla Klocke metalens utförande, ock nya Klockans hämtning frå Malmö,
är förovendigt Kyrkans medellöshet af Herr Pastor Eric Lycordt
För 6 Cto giärn a 40 S pundet räknad, hafwer smeden Siöbeck förfärdigat
en, slag till nya Klockans Cepell, bestående af Cepell giärn, med tillhöriga
beslag med kläpp om 18 xxx, ock derföre enligit bilagd qwittence pag
,
undfådt
5
Transport
21.14
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
22(78)
Rev.2. 2016-12-15
sid 3   1 st järn ögla eller ring till nya Klockan efter qwittence pag
,
8
Klocke Gjutaren undfådt skiuts ock rese omkostningar
då contract om Klockans gjutning, förewar, wisar
qwittencet pag .
1.16
Med arfwode för 3ne dagars vistande, under prof ringningarna
efter qvittence pag
,
1
Smeden Möllerström bekommit arfwode för beslagets
förbättrande till den lilla eller gamla Klockan, med pannornes
ånyo giårande och brukande wisar qwittencet pag .
2.16
Likaledes undfådt arfwode för Kläppens ånyo giörande till
nemnda Klocka, enligt qwittence pag .
.32
För Klockegiutatens hemtande ock återförande till Malmö, med en
bespänd rygg, hwarpå gång, då Klockan uphängd blef, ock
profningen undergick, är efter befogad intyg pag . utgifwit 1
2ne Ridskikningar till
smeden Sjöbeck uti Illstorp a 6 s. hwarje gång
.12
1 ny läder hilla med giärn sölja, till nya
Klockans Kiabell
.40
2.4
Credit
28.42
(Mtrl.6:00 Arb.22:42)
1783 Reparation
sid 1   Underdånig anledning af Hans Kongl. Maits. Allernådigsta Resolution uppå
Wördiga Prästerskapets Besvär år 1752. §: 17. är med samråd af församblingens
Höga Herrskap Öfwersten ock Commendeuren Herr Baron Hans Ramel, förfallen
Klockestapell som till timmeret aldeles förfallen och odugelig war, blifwit nedretagits
samt ny Stapell till 2ne Klockor ånyo nybygd, försedd med spann verk ock dess
ofvandehl, med 2ne st. gomnyer, en på hwardera sidan, hwaröfwer
sid2    beklädning af furu bräder lagd blifwit. Äfwendär är odugel. timmeret af fotträd ock stolpar uti
Kyrkiogårdsporten, med den derwid warande Luka blifwit ånyo gjord hwartill nedanförde
åtgådt, som bemelte herre af berömmerlig Ädelnad till understöd för fattiga kyrkan
Skiänkt, samt af nedan hafwande Bönder, låtit på dagen fälla och framkjöra, utan
Kyrkans minsta Gravation, 6 st fotträ, 9 aln långa a 12 tum i Kant, 10 st stolpar 12 aln
långa 9 a 10 tum i Kant, 12 st stafwor 11 aln långa 7 a 8 tum i Kant, 6 st Bjelkar 8 aln
långa 8 tum i Kant, 4 st bjeklar 7 aln långa 11 a 12 tum i Kant, 2ne st bjeder 7 aln
7 a 9 tum i Kant, 24 st löshult 2½ aln 7 tum i Kant, 8 st sparr 6 aln långa 7 tum i Kant,
2ne st upståndare 4½ aln långa 7 a 9 tum i Kant, 2ne st side trän till trapp, 9 aln långa
4 a 8 tum i Kant, till 2ne st gomnyer 6 st trän 13/4 aln 6 tum i Kant, 4 st spann 5 aln långa
5 a 6 tum i Kant, 3ne st fotträn 4/4 aln 9 a 10 i Kant till kyrkjoportens lukan, 3ne st stolpar
4 aln långa, 6 a 9 tum i Kant, 1 st lejd 7 aln lång, 5 a 9 tum i Kant, 6 st stafror 23/4 aln
6 tm i Kant, utom föregående är åtgådt af thet, som till betalning uti förledna arb slutna
räkning i förråd utförd blifwit. 22 st furu bräder, 400 hela med 400 halfwa läckte spik ock
80 st 8 tums spik till fotträdens båtten Conjenverande (förbindelse) uti stapelen är en grundmur
upförd af 10 alne i fyrkant ock 2½ alne gjord nembl.
Timmer arbete
8te tolfter furu bräder, a 16 R tolften, efter qwittence pag . Förslen af öfwersten
ock Commendeuren Herr Hans Ramel eftergifwit
2.32
Såg skärning av 281 aln a 6 rst aln
enl. qwittence pag
. utgifwit
2.44.6
Transport 5.28.6
Sid 3  28 Karlars gjorda dage handtlangning vid timmerets uphuggning, Skiuhlets
inklädning af Stapelen, Kyrkiogårdsportens ock Lukans förbättrande
samt kalk bänkens läggning, in uti Stapelen, uti 3ne dagar hwardera
A 4 s. dagen enl. qwittence pag
undfådt
7.
Timmerets nedtagan af gla Stapelen och grundens grafning, till
Stenmuren under nya Stapelen, af 8 personer på 1 dag a 4 s hwardera
är enligt erlagd intyg pag.
utgifwits
.32
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
23(78)
Rev.2. 2016-12-15
Socken åboeren undfådt i belöning för hafwit för arbete vid nya
timmerets upresning af Stapelen
2.32
3.16
Timmermannen Nils Löfgren undfådt accorderade arbetslön
för thet uti rubiqva utförda arbete, med 3ne dagars wistande i skogen
wid timmerets fällning wisar qwittencet pag .
13.16
29.12.6
Mur arbete
5 st kalk a 10 s st enligt attest pag . kjöpt för
1.2
Hemtningen från Biersiöladugård, med 2ne wagnar a 4 s
.8
1.10
6 lass sand a 3 s
.18
1 karls kalkslagning i 12 dagar a 4 s om dagen
1.
3ne dagars sten kjörslor med 2ne wagnar utgifwit
1.
2ne Karlars stenbrytning och tillhyg vid lässning under framkjörslen
.24
2ne Handtlangare, hwilka gådt muremästaren tillhanda uti 5 dagar
a 4 s om dagen hwarthera
.40
4.44
Transport
4.44
29.12.6
Sid 4  Muremästaren Lindberg hafwer enligt erlagd qwittence undfådt
arbetslön för grundningens läggning under Stapelen
1.24
6.20
Credit
35.32,6
(Mtrl.7:28 Arb.28:04.6)
1784 Reparation
sid 1   Underdånig anledning af Hans Kongl. Maits. Allernådigsta resol. uppå
Wördiga Prästerskapets Besvär år 1752. §: 17. är med samråd af församblingens
Höga Herrskap Öfwersten ock Commendeuren Högwälborne Herr Baron Hans Ramel,
Klockestapelen till thes fyra sidor blefna med ny bräde beklädning försedt, hwarefter utförda
Brädeinklädning, med skiulet deröfwer, spåntaket öfwan Choret wid Kyrkans med
spåntaket ofwan
sid 2   Wappehuset, ock timmeret uti Kyrkogårdsporten blifwit med tjära endast en gång bestruken,
hwartill nedanförde åtgådt.
Timmer arbete
22 tolfter furu bräder, som Högwälborne Herr Baron Öfwersten ock Commendeuren Ramel
till en storxxxp för denna medell öfre Kyrcka låtit med godsets Bönder från
furuskogen afhemta, ock Kyrckan inläst till det price som det på stället kostadt
a 18 S tolften, wisar närlagda qwittence pag .
8.12
Utom the i 1782 års Räkning i förråd inkiöpta spik, som till forliden
års, och nuwarande arbete förbrukt blefna är inkiöpt ock åtgångna.
300 st hela läkte spik, enligt intyg pag . med
.30
Smeden Mölleström hafwer af eget järn förfärdigat 4 st järn-
ankare om 3ne punds wägt a 40 s pundet med tillhöriga Krampor
och spik och derföre enligt bilagda qwittence pag . undfådt
2.24
Smeden Jöns Sjöbeck förfärdigat hängslen till 2ne dörrar för
Stapelen ock 8 st lemmar för lindsjolen med tillhöriga
haspar ock märlor af 2½ pund järn wägt a 40 s pundet räknadt
som enligt bilagdt qwittence pag . betaldt blifwit med
2.4
2ne st låsar för dörrarna a 12 s stycket
.24
2ne st flöjlar af Blåt, hwars stänger något öfwer 2ne
ahlnars lengd äro a 20 s st
.40
3.20
14.38
sid 3  Timmermannen Nills Löfgren undfådt återstoden efter thes
accorderade arbetslön 20 Rd 24 s specie för Klocke stapells
timmerets tillhuggning, upsätt och takläggning med thet
mera, wisar qwittencet pag.
7,8
3ne handtlangare som uti 6 dagars tid gådt timmermannen
till handa a 4 s om dagen hwaedera undfådt
1.23
23.22
Tjäre arbete
2ne tunnor tjära a 3 Rd tunnan, utföres enligt bilagd intyg pagina till
6.
1 tunna Brunrödt
1.
Lega för tjärilet hwaruti tjäran lakat blef, med åtgången ved under
lakningen samt förbrukte stegar, spannar ock rep, ock i ett
för alt utgifwit
1.
Timmermannen Nills Löfgren undfådt arfvode, som thet uti
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
24(78)
Rev.2. 2016-12-15
rubriqren anförda arbete, wisar thes therpå lemnade och bilagda
Qwittence pag.
2.16
Tvenne Karls giorda dage handtlangning uti 6 dagar under arbetets
påstående a 4 s om dagen, bekommit efter qwittence pag
.24
10.40
Credit
34.14
(Mtrl 12:44 Arb.21:18)
1785 Reparation
sid 1   Underdånig anledning af Kong. Resol. uppå vördiga prästerskapets
resolution 1752 § 17, är västra Gafvelen af Kks, som förfallen
var, med uthuggning, inpinning ock rappning blifwen försedd, samt
nu stor dehl på södra sidan af Wappehuset, med rappning så in som
utvändigt förbättrad, Kyrka med
sid 2 Wappehuset så in ock utvändigt hwitmenad, sten muren under Klocke-
Stapelens fotträn rappadts, Warande tegelltak öfver Kyrkan blefna
förbättrade, med Kyrkans i förråd warande taktegells inläggning i de
söndriga ställen, skillnade ock understrukna, hwartill nedanförda åtgådt
2½ läst kalk a 2 Rd 32 S specie lästen, med skiutsen inberäknad,
är enl. bilagda attesterade förtekning, betalt med pag
6.32
12 lass skvillnesand a 3 S
36
2ne st små Balljor a 12 S
24
2 st dito Spannar a 2 S
4
1 st lång Stege at nyttias vid wästra gafwelens förbättrande,
låntagen utan wedergällning på Öfvids Closter
Lega för 4 st smärre stegar
8
2 st höräflar a 8 S
16
4 st tvir rep a 1 S
4
4 st Ekeplankor till Botten uti Kalkbenk a 10 S
40
9.20
Muremästaren Knut Flackström, bekommit thes accorderade
arbetslön, jimte kalkslagning ock handtlangning, enligt thet med
honom om arbetet sluten Contragt pag
samt lemnadt qwittence den 20 aug. pag
15.
Credit
24.20
(Mtrl 9:12 Arb.15:08)
1786 Reparation
sid 1   Med vederbörligat samråd är Klockstapelen, Wappahus och
Chortaken med port ock lukor blefven med tjära ock brunrödt
bestruken, hwartill åtgådt
2 st tjära med fästen enligt intyg pag
5.32
½ st brunrödt
.40
6.24
Arbetslönen utföres enligt qwittence pag
till
2.32
Credit
9.8
(Mtrl 6:24 Arb.9:08)
1790 Reparation
sid 1   Med vederbörligit samråd är tegelltaket öfver Kyrkan blifvit förbättradt med
ny sten insättning, skellnadt och understrukit, whartill följande åtgådt
sid 2   1 läst 4 st kalk betalt med
3.16
150 st taktegel ock 1 tolft sten läkten
2.
för åtskilliga materialier ock transporter för
2.21
läktens ock wind skieders fastspikande
.32
murmästarens arbetslön betalt med
13.16
Credit
21.37
(Mtrl 5:24 Arb.16:13)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
25(78)
Rev.2. 2016-12-15
1791 I förråd Inkiöpt
Efter attest pag
2 st tjära med transporten a 3 Rd 28 S st.
7.8
1792 Reparation
sid 1   Med vederbörligt samråd är Klockestapelen, Kyrkoporten ock
Chortaket blifwit med tjära ock brunrödt bestrukit, whartill åtgådt
2ne st nor tjära som år 1799 blifwit (2 st tunnor förkortat)
sid 2   afförda.
1 st na tjära, 8 xx 15 xx Brunrödt
1 lass ved ock 1 lass fors.
5.11.6
Arbetslönen betalt med
6.2.6
Credit
11.14
(Mtrl 5:11.6 Arb.6:02.6)
1793 Reparation
sid 1   Med vederbörl. samråd, är uti 4ra st fönsterluftar insatt nya Karmar och
fönsterluftar hwartill utgådt
sid 2   12 st Bogar för
1.32
4 st fönster
10.24
Credit
12.8
(Mtrl 0? Arb.12:08)
1794 Reparation
sid 1    Med vederbörl. samråd, är wästra och östra gaflarna förbättrade med uthuggning.
inpining ock rappning, Wappehuset in ock utvändigt försedd med ofverstruking
samt bänkarne derstädes lagade. Klockestapelsfoten rappad ock hwitmenad,
Tegelltaken öfver K.kan (Kyrkan) omlagade med stens insätting, skielling ock
understryking, samt hela Wappehuset ock K.kan ut ock invändigt hwitmenad
hwartill åtgådt
2 1/6 läst kalk betalt med
7.8
100 st taksten med Transporten
1.24
Sand, spannar, stegar ock rep
1.15
Murmästarens arbetslön betalt med
23
Credit
32.47
(Mtrl 9:47 Arb.23:00)
1798 Reparation
sid 1   I samråd med församlingen, är nytt golf lagt på så väl gångar,
som i stolarna i Kyrkan, för hwilkas arbete Muraren
Illström (illström) kvitterar…… Avbetalad
6.32
Enligt Lars Flygare qvittence är för härtill åtgångne
1600 mursten betalt
15
Enligt Pastors intyg är betalt för andel nya
fönster rutors insättning i Kyrkan
1.16
Credit
23.00
(Mtrl 15:00 Arb.8:00)
1800 Reparation, redovisad under Extra Ordinarie Utgifter
sid 1   Låtit förfärdiga 2ne nya Kyrkoportar och en ny lucka jemte Chor
och vapahus taken och klocke stapelen som blifwit med tjära anstrukna,
samt lagt nytt bräde golf i Choret, hwa före Snickaren Lars Åkaison
bekommit
4
Hans Ågren för tjärningen
5.40
sid 2   Smeden för järnbeslag dertill
1.
Spik
1.16
Tjära och brun-rödt dertill
13.
Småländsk tjära och 30 st bräder dertill
12.40
25,40
Kyrkovärdarna för åkor och dagsvärken
3.24
41.24
Credit
41.24
(Mtrl 25:40 Arb.15.32)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
26(78)
Rev.2. 2016-12-15
1803  Reparation
Öfwerläggning med församlingen. - Låtit omspika och med
bräder laga Kyrkoloftet samt reparera läcktningen öfwer
Chor- och Kyrkotaken och förse dem med nya gesims bräder;
hwarföre Timmermannen Nils Löfgren bekommit arbetslön
6.
Spik dertill
3.2.8
bräder och läckten
5.16
14.18.8
(Mtrl 8:18.8 Arb 6.00)
(Gesims = dekorativt listverk)
1804  Reparation
I samråd med församlingen, låtit omlägga de bristfälliga,
Kyrko- och Chor taken med tillhjelp af nya Tegel, samt
skjellna och understryka dem, hwilket arbete, godkänt,
kostat i arbetslön
16.32
Kalk dertill
7.37.8
Tegel do
5.26.9
Materialer, transport och sand
2.37.4
Spik
10.8
33.00.4
(Mtrl 16:16.4 Arb 16:32)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
27(78)
Rev.2. 2016-12-15
1806  Utgifter, redovisade under Expenser
För k.kans renhållning Klockrep och smörja
1.
För båda Kyrkans Klockors omgjutning till en, är utbetalt enligt
högwederbörligen confirmerat Contract med klockgjutaren Joh: H
Friis i Christianstad (Johan H. Flies)
113.24.9
Betalt för Silfver kalken och patenens smältning innan det i auktion
försåldes
32.
(Anm: Denna klocka flyttades till öveds kyrka 1824 eller 1825, se bild under punkt
Balance Till den 1ste Maji 1807
Som Kyrkan har i behåll att fordra:
Inventarium ut in Debito; men afgå såsom försålde neml:
1 fvägt kalk och paten af silf,
1 fat af mässing, (från funten?)
2ne ljusstakar och 2ne ljusplåtar af mässing
1 ljuskrona af malm
1 liten besl. kkokista (beslagen kyrkokista)
1 Prof psalmbok
Utdrag ur räkenskapsboken 1806.
1807-1810 alla år
För Klockrep och smörja
10.8
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
28(78)
Rev.2. 2016-12-15
6.2 Inventeringar av kyrkans Ornamenter och Mobilier 1740-1810
Ref: Kyrkans Räkenskapsbok 1734-1802 och 1803-1810 där allt material ingår i inventeringen.
För de flesta åren är angivet samma som förra året. Nyanskaffad enstaka material finns inte med,
nedan tas endast upp fullskaliga inventeringar. Kostnaden för nyanskaffat material finns inte
heller med, men finns i Räkenskapsboken noterat under rubriken ”Extra Ordinarie Utgifter”.
Fullskaliga inventeringar finns för åren 1740, 1746, 1768, 1783, 1799, 1803, 1806.
1740 Inventarium öfver kyrkans Ornamenter ock Mobilier
Silfwer.
1 Kalk och disk utan förgyllning. Bruckeliga.
1 förgyld Pateen
Mässing.
1 stort pucklat Fat i funten.
1 st mindre dito.
1 par stakar till Altaret.
1 Liusa Crona
2 st Liusaplåtar.
Tehn.
1 liten Kalck utan Paten
1 par gambla Liusastakar obrukeliga.
Malm.
1 liten Klåcka i Stapelen.
1 stycke malm af en Klåcka (från branden 1705).
Kläder.
1 Mässahake af Silfwerduk ock Silfver spetsar.
1 Mässe skorta af fin Shlesing merendels obrukelig.
1 Altare kläde af rödt atlast utslittit ock gammalt.
1 Drälld Altare duk gammal ock försliten. (Dräll = vävteknik i rutmönster).
1 Brukat Altare kläde, brukas nu till funten mehrendels förmultnat.
1 Nytt altare kläde med Silfver Galoner, Rödt Samet.
1 Grönt sidens överkläde öfver Kalck och Pateen aldeles obrukat.
1 Drälld damaskes Altare Duk.
Böcker
1 Stor Bibell i Folie med tilhöriga Kopparstycken.
1 Altare bok. 1 Manual. 1 Teken bok med Pergamendt band.
1 Svensk Psalmbok till Klåckare Stohlen i Öfwed och Skartofta
So. Magistor Schrivers Siähla skatt i 3 band.
1 Joh. Gezelie förklaring öfver nya Testam. i folie.
Senast fordra prosten Dryselie Testaments Kyrko Historia.
Trävahror
1 st kyrko kista med järnbeslag. 1 st Tykbåhr
1 Numer tafla med tilhöriga bläksifror
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
29(78)
Rev.2. 2016-12-15
1746 Inventarium öfver kyrkans Ornamenter ock Mobilier
(texten mycket svag, svår att tyda)
Silfwer.
1 Kalk ock Pateen, utan förgyllning
1 förgyld Pateen
Mässing.
1 stort pucklat Fat i funten.
1 st mindre dito.
1 par stakar på Altaret.
1 Liusa Crona af malm
2 st Liusa plåtar.
Tehn.
1 liten Kalck utan Paten.
1 par gambla Liusastakar obrukeliga.
Malm.
1 Klåcka i Stapelen.
1 stycke malm af en Klåcka (från branden 1705).
Kläder.
1 Mässahake af Silfwerduk ock Silfver spetsar.
1 Skorta af fin Slesting merdels obrukelig.
1 Altare kläde af rödt atlast utslittit ock gammalt.
1 Drälld Altare Duk gammal ock försliten. (Dräll = vävteknik i rutmönster).
1 Brukat Altare kläde, brukas nu till funten merdeles förmultnat
1 Rödt Samets Altare Kläde med Silfver Galoner.
1 Grönt Sidens altarkläde öfver Kalck ock Pateen aldeles orörd samt obrukeliget
ock därföre inslagen.
1 Drälld damaskes Altare Duk.
Böcker
1 Stor Bibell i Folie med tilhöriga Kopparstycken.
1 Altar bok. 1 Manual.
1 Teken bok med Pergamendt band.
1 Svensk Psalmbok till Klåckare Stohlen i Öfwed ock Skartofta
Sss: Magistor Schrivers Siähla skatt i 3 band.
1 Joh. Gezelie förklaring öfver nya Testam. i folie.
Senast fordra prosten S. Dryselie Testaments Kyrko Historia som är af
Kyrkians medell betalt men icke till Kyrkian inkommen.
Peringschölds Bibliska släk tregister. Religion stadgarna war oinbubdna,
2nn Räkenskap Böcker 1 ny, och en gammal
Gezelie förklaring öfver gamla Testamentet bägge Kyrkiorna tillhöra
Trävahror
1 st kyrko kista med järnbeslag. 1 st Tykbåhr
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
30(78)
Rev.2. 2016-12-15
1768 Inventarium öfver kyrkans Ornamenter ock Mobilier
Silfver.
En kalk ock Patén oförgylt
En Patén förgylt
Mässing
Ett runt fat i Funten
Ett par Ljusa-Stakar på Altaret
2ne Ljus-Plåtar
Malm
En Klocka i Stapelen
En Ljusa-Krona
Ett stycke malm av en Klocka (Kvar sedan branden 1805)
Theen
Ett par gamla Ljusa-Stakar, obrukbara
Kläder
Ett altare Kläde at rödt atlast utslittit ock gammalt.
En Drälld Altare Duk gammal ock aldeles försliten. (Dräll = vävteknik i rutmönster).
Ett rödt gammalt Altare Kläde med Silfwer galoner.
------ Dessa tre kläder utgick i 1775 års räkning ----------------------
2ne Hofwar av rödt Damast med Silfwer galoner omkring
En smal hemma giowd Lärfts Altare duk
En Mässe Skjorta av fint Lärft.
Böcker
En stor Bibell in Folie med Koppar-stycken
Gezelü förklaring öfver nya Testamentet
Dito Gezelü förklaring öfver gamla Testamentet bägge Kyrkorna tillhöriga
Skrifwers Själaskatt i 3nn band in 4to
Dryzelü nya Testamentets Historia En altare Bok
En Psalm Bok in 8vo En Manuale
En Svensk Psalm Bok till Klockarestolen i Öfved ock Skartofta
En Tekna Bok med Pergaments band in Folie
2 Räkenskap Böcker. En yngre ock en äldre (texten oläslig)
En samling af Religions stadgarna in 4to
Peringschölds Bibliska Slägt Register in Folie Magister Liebmans Postilla
2ne Exemplair om Kalks tillredring. Tabellerna inbundna i Pappers band
Magister Johan Wennerbergs botemedel mot fallande sjukan (Epilepsi)
Mag. Wilksmans Ecclasiastiga wärck in 4to uti Svenskt band som tillika är
Annexe Kyrkan Öfved tillhörig (ecklesiastik, latinets ecclesia, "kyrka")
Första ock andra dehlen af nya Prof-Psalmboken (tryckt 1767)
Järn
Fyra lispund af en gammal Kyrcko Rest. (1 lispund = 8,5 kg)
Kalck
En läst ock 2 tunnor grå Kalk. Utgår i nästa räkning.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
31(78)
Rev.2. 2016-12-15
1783 Inventarium öfver kyrkans Ornamenter ock tillhörigheter Nembl.
sid 1
Silfwer.
1 Kalk ock Pateen, utan förgyllning
1 förgyld Pateen
Mässing.
1 stort fath i funten.
1 par liusa stakar på Altaret.
2 st liusa plåtar.
Tehn.
1 liten Kalck utan Paten.
Skp = Skeppund = 170 kg
1 par gambla Liusastakar obrukeliga.
Lib = Lispund = 8,502 kg
Malm.
Sp = Skålpund = 0,425 kg
1 Stor Klåcka i Stapelen om 1 Skp 6 Lib 17½ Sp (=228,6 kg)
1 dito mindre
1 Ljusa Krona
Kläder.
2ne Hofwar av rödt Dammast, med Sifwer Galloner omkring
1 Mässe skiorta av fint lärft
1 Altareduk af hemmagiordt lärft
Sjänkt af Jöns Nills Enka Kjersti Andersdoter från Öfwed
1 Mässe Hake af Carmosin rödt Samet med galloner på
Böcker.
1 stor Bibell in Fol. med Koppar-stycken
Gezelü förklaring öfver nya Testamentet
Dito öfver Gla Testamentet bägge Kyrkorna tillhöriga
Skrifwers Själaskatt i 2ne band in 4o
Dryzelü nya Testamentets Historia
1 altarebok ock 1 Psalmbok in 8vo
1 Manual
1 Svensk Psalmbok till Klockarestolen
1 Tekenbok med Pergaments band in Fol.
2ne Räkenskap böcker. 1 gl ock en yngre
Religions stadgarna in 4to
Peringschölds Bibliska Slägt Register in Fol.
Magister Liebmans Postilla
2ne Exemplar om Kalks tillredring.
Tabellerna inbundna i Pappers band
Magister Johan Wennerbergs botemedell mot fallande sjukan (Epilepsi)
Magister Wilksmans Ecklesiastiga wärck in 4to uti Svenskt band , båda
Kyrkiorna tillhörig
1sta ock 2dra dehlen af nya Proopsalmboken ___
1 Kyrkjo bok
1 Choral psalmbok ock 1. Handbok in 4o i franska band
Asessor Norells sammandrag in 4o i velskt band (skinn bok)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
32(78)
Rev.2. 2016-12-15
1799 Inventarium öfver Kyrkans ornamenter och tillhörigheter som följer
sid 1
Silfwer
1 Kalk med Pateen förgyld, väger tillsammans 21: lod (279 g)
Mässing
1 stort fath i funten, väger 1 Llb (Lispund,Förkortning 2 l med streck, 8,5 kg )
1 par liusa stakar, väger 2ne ll (skålpund 0,425 kg, 0,85 kg)
2 st liusa plåtar, väger 1 ll (0,85 kg)
Tehn. (finns ej)
Malm
2ne klåckor i Stapelen
1 ljusa krona, wäger 2 Llb (17 kg)
Kläder
2ne Hofwar av rödt Dammast, med Sifwer Galone på
1 Mässe skiorta av lärft
1 Mässe Hake af Carmosin rödt Samet med galoner på
1 Kläde till Kalken af Siden med ägta guldgaloner
Böcker
1 stor Bibel in folie
Gezelü förklaring öfver gamla och nya Testamentet
2ne Hand och 2ne Psalmböcker
1 Annotationbok
2ne Räkenskap böcker.
Religions stadgarna in 4de
Peringschölds Bibliska Slägt Register
Magister Liebmans Postilla
Tabellerna i Pappers band
Magister Wennerbergs botemedel mot fallande sjukan (Epilepsi)
Magister Wilksmans Ecklesiast werk in 4to
1sta och 2dra delen af nya Profpsalmboken
Skrifwers Själaskatt
Norells sammandrag in 4to
1 Annotationbok
1 Prof Psalmbok
1 Fagers Läkare bok
16 ja prof Bibten
Assessor Hedins Läkare bok
Träwaror
1 liten kyrkokista med beslag
1 kyrkostock
1 Cassekista
1 Numer tafla med siffror
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
33(78)
Rev.2. 2016-12-15
1803 Inventarium öfver Kyrkans ornamenter och tillhörigheter som fölljer Nemligen
sid 1
Silfwer
1 Kalk med Pateen förgyld, väger tillsammans 21: lod (279 g)
Mässing
1 stort fath i funten, väger 1 Llb (Lispund,Förkortning 2 l med streck, 8,5 kg )
1 par ljuse stakar, väger 2ne ll (skålpund 0,425 kg, 0,85 kg)
2ne ljus plåtar, väga 1 ll (0,85 kg)
Malm
2ne Klockor i Stapelen
1 Ljuse Krona, väger 2 lll (Lispund, 17 kg)
Tehn.
1 Flaska väger 5 ll (skålpund 0,425 kg, 2,12 kg)
1 Liten dito väger 16 lod (lod 13,28g, 212,5 g)
Kläder
2ne Hofvar av rödt Dammast, med Sifwer galloner på
1 Mässe skiorta av Lärft
1 Mässe hake af Carmosin rödt Samet med Galloner på
1 Kläde till Kalken af Siden med äkta guldgaloner
Böcker
1 stor Bibell in fol.
Gezelü förklaring öfver gamla och nya Testamentet
Dryzelü nya Testamentets Historia
2ne Hand och 2ne Psalmböcker
1 Annotationbok
2ne Räkenskap böcker.
Religions stadgarne in 4de
Peringschölds Bibliska Slägt Register
Magister Liebmans Postilla
Tabellerne i Pappers band
Magister Wennerbergs botemedel emot fallande sjukan (Epilepsi)
Magister Wilksmans Ecklesiastigve verck in 4to
1sta och 2dra delen af nya Profpsalmboken
Skrifwers Själaskatt
Norells sammandrag in 4to
1 Annotationbok
1 Prof Psalmbok
1807  Avskrifning
Den färsäljningsumma som nästledit års kyrkoräkning sig tager,
hwilken borde tillfalla Högvälborna Fru Grefvinnan Ramel som ett understöd
till nya läcktarens inbyggande uti Öfveds Kyrka, hafwer Högbemälta Fru
Grefvinna skjänkt till ett fattighusuppbyggande uti Skartofta by och som
här afföres med 29:14.6. (Detta räkenskapsår undertecknat av Zack. Björkners)
Del av det inskrivna meddelandet.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
34(78)
Rev.2. 2016-12-15
Kyrkans inventarieförteckning sista året och några år därefter
1806
1807 , 1808, 1809, 1810
sid 1   Silfwer.
1 Kalk och Pateen förg. wg 21 lod (276 g)
Saknas (såld på auktion 1806)
Mässing. 1 fat i funten wg 1 ll (0,43 kg)
Saknas (såld på auktion 1806)
1 par ljusastakar wg 2 ll (0,85 kg)
Saknas (såld på auktion 1806)
2ne ljusplåtar wg 1 ll (0,43 kg)
Saknas (såld på auktion 1806)
Malm.
2ne klockor i stapelen
1 Klocka i stapelen (särskilt noterat under åren 1808,1809,1810)
1 ljuskrona wg 2 lll (17 kg)
Saknas (såld på auktion 1806)
Then.
1 flaska wg 5 ll. (2,1 kg)
I Herr husets förvar
1 liten do wg 16 lod (213 g)
I prostens förvar
Kläder.
2ne Håfwar af röd damast
Saknas
1 Mässe skjorta av lärft
Finns
1 Mässe Hake af Carmosin rödt Samet med galloner på . . Finns
1 Kläde till Kalcken af siden med äckta guld galloner på
Finns
Böcker.
1 stor Bibell in Fol.
Defect
Gezelü förklaring öfver nya och gl Testamentet
Finns
Dryzelü nya Testamentets Historia
Finns
2ne Hand och 2ne Psalmböcker
1 Handbok, 1 Psalmbok
2 Annotationbok
4 st Annotationsböcker
2ne Räkenskap böcker.
Finns
(fanns ej 1806, kan ha kallats annorlunda)
1 profbibel
” ”
Rosenshöld om kokoppor
” ”
1 gammal Håf
Religions stadgarna in 4de
Finns
Peringschölds Bibliska slägt register
Finns
Liebmans Postilla
Saknas
Tabellerna i pappers band
Finns
Wennerbergs botemedel mot fallande sjukan (Epilepsi)
Saknas
Wilksmans Eckles: werek in 4to
Saknas
1sta och 2dra delen af nya Profpsalmboken
Finns
Skrifvers själaskatt
Finns
Norells sammandrag in 4de
Finns
1 Prof Psalmbok-Fader Lärbok
Se ovan (såld på auktion 1806)
1 Exempl. Av Suplementet till Norellska sammandraget
Finns
1 Räkenskapsbok
2ne Räkenskapsböcker
Trävaror. 1 liten beslagen kyrkokista
Saknas (såld på auktion 1806)
1 kyrkostock
Saknas
1 Cassekista
Finns
1 Nummertafla med zifror
Finns
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
35(78)
Rev.2. 2016-12-15
7. Brev, sockenstämmor, församlingsprotokoll mm 1806-1839
Referens: Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 22002 LUND.
13342 Skartofta kyrkoarkiv, KI:1 Sockenstämmans protokoll och handlingar.
13535 Öveds kyrkoarkiv, DI:1 Skartofta kyrka
Beskrivning över kyrkan 1708
Handlingar angående kyrkan
1851,
1798.
Inventarier, jus, patronatus mm 1806-1839
Nedan finns avskrifter av de brev mm som hittats på Arkivcentrum Syd.
Reservation för feltolkningar vid avskrivningen. Ord som inte används idag användes på 1700 och
1800-talet och kan se underliga ut eller är min felaktiga avskrift.
1806-1839
Kung i Sverige:
Gustav IV Adolf 1792-03-29 till
1809-03-13 (Arresterad d. 13/3, abdikerade d.29/3)
Karl XIII självutnämnd 1809-06-06 till 1818-02-05
Karl XIV Johan 1818-02-05 till 1844-03-08
GeneralGuvenör i Skåne: (Titeln avskaffades 1717 men infördes temporärt nedan)
Johan Christopher Toll 1801-1809
Riksdrots:
(Titeln avskaffades 1684 men infördes temporärt nedan)
Carl A. Wachtmeister 1787-1809
Biskopar i Lunds stift:
Nils Hesslén 1805-06-11 / 1811- 04-13
Wilhelm Faxe 1811-10-13 / 1854-09-11
Jus Patronatus Öveds församling:
Hans Ramel 1753? / 1799-04-03 (Hans dog på Viderup)
Amalia Lewenhaupt 1799-04-03 / 1810-11-30
Ramelska släkten till 1922-01-01 då patronatsrätten avskaffades
Ägare av Övedsklosters Gård
Hans Ramel 1753 - 1799-04-03
Sonen Malte Ramel 1799 - 1824-01-31
Sonen Charles Emil Ramel 1824 - 1826-04-10
Sonen Otto Ramels son Hans Ramel 1826 - 1856-12-31
7.1 Grevinnan Amalia Lewenhaupts brevansökan till konungen 1806-05-22
Brevet har inte hittats på Arkivcentrum Syd, det har kanske arkiverats under annan rubrik eller kan
möjligen finnas i Övedsklosters godsarkiv.
Vad ansökan handlar om har upprepats i Gustav IV Adolfs svarsbrev, se under 7.2.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
36(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.2 Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16
Kommentarer till brevet: Den blå texten är det tillstånd som gavs emedan för röd text infordras nytt
yttrande samt kommentarer till brevet i övrigt. I brevet refereras till General Guvernören för Skåne J.C.
Tolls utlåtande men detta har inte hittats. Har A. Lewenhaupt fått detta brev eller ett brev från Toll som
hon refererar till i anförandet till Skartoftas kyrkostämma den 15 november 1806, se 6.3,
Överst finns noterat : Afskrift № 57. Kungl. Tillåtelse att förena Öfved och Skartofta kyrkor till allm
gudtjänst 1806.
Gustaf Adolf med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Vendes konung ppp,
Arfvinge till Dannemark och Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein ppp.
Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig, Troman och Tjenare, Biskopp, Pro Lanceller
så ock Consistoriales! sedan har Oss Öfversten Friherre Ramels Enka Grefvinnan A. Levenhaupt
såsom egande Jus Patronatus öfver Öfveds och Skartofta Församlingar i det Eder wise utredda stift,
gjort underdånig ansökning om Vår nådiga tillåtelse, det nämda församlingar måga till förrättande af
gemensam gudstjenst i Öfveds Kyrka; och J uti infordradt utlåtande under d. 22dre nästtlidna Maj i
underdånighet anmält, det församlingens inwånare häröfver hur de förklarat att då Öfveds Kyrka ware
för begge församligarna tillräckelig rymlig, hjälpa denna Kyrka med en större läcktare blefwe försedd, i
fråga varande förening icke kunde medföra någon olägenhet men väl bidraga till den väsentliga fördel,
att Gudstjänsten derigenom alla Heligdagar kunde på lika tid förrättas samt catechisation och prediko
förhör beqwämligare och till uppbyggelse hållas, uppå hvilken grund jämte tillkännagifvande af
Skartofta församlings invånares enskilte önskan att Klockan och den gamla begrafnings platsen måtte
der till framgent bruk bewilljas och i sådant afseende af Kyrkans medel underhållas, yttrat Eder icke
finnas något, att emot ofwan nämnda anhållan i underdånighet erinra, då den från gångna tid tillbaka
till aflöningar och publike behof disponerade medel af Skartofta Kyrkas medel, ware sig spannmål eller
penningar i nåder blefwe bestämd att, såsom hittils wanligt warit, afram hädanefter utgå och hwarpå är
vid Öfveds Kyrkoräkning behörigen afskrifwas; så hafwa Vi låtit detta mål, jemte Herr General
Gouverneuren m.m. Friherre Tolls derutinnan afgifna utlåtande hos Oss komma i nådigt
öfwerwägande; och sänder Eder till nådigt svar och efterättelse, det uti i nåder bifallit Öfveds och
Skartoftas fösamlingars förening till förrättande af gemensam Gudstjänst uti Öfveds Kyrka, samt att
Skartoftas församlings Kyrko klocka och gamla begrafnings plats må af församlingen framgent få
nyttjas och af Kyrkans medel i sådant afseende underhållas;
men hwad angår Eder underdåniga hemställan, ärende den till aflöningar och publika behof
disponerade medel af Skartofta Kyrkas medel; så anse Wi nödigt, det F bönen specifikt uppgifwa,
hwaruti samma aflöningar och utgifter bestå, hwarefter Vi därom Oss i nåder utlåta.
Vi befaller Gud Allsmäktig någeligen. Hög qwarteret Greifsvald d. 16 Augusti 1806.
Enligt Kongl Majts Egit Höga Beslut.
Under Hans Kongl. Majts Vår Allernådigste Konungs och Herres frånwaro
Enl tillförordnade Regering
Mauritz Klingspor
Kon.Tjänste. Gen, Adj, för Armeen
S. af Ugglas
F.Ehrenheim
Gert Lagerbjelke
Sol.Ma. Rajalin
Kon. Tjänste. Gen.Adj. Flottorna
Försäkran att brevet är rätt avskrivet
Vad står der härunder.
Likheten med det vid Consistorü handlingar förewisade följer original intygar
Ett officito Å, Å, AA alm Cons: Notari (Vad står det före alm?)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
37(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.3 Consistoriums svar 1806-10-15 på kungens brev 1806-08-16
Consistorium (biskopsämbetet i Lund) i det här fallet är nog en kyrklig enhet i Lund som ser till att
prästerna sköter församlingar enligt lagar och förordningar.
Referens till kungens brev från den 16 augusti 1806. Förmodligen är det Friherre Toll som skickat
förfrågan till Consistorium i Lund.
Överst finns noterat på brevet:
Ärewördiga och Höglärde Herr Magister
Om Kongl. Majts i nådig skrifvelse af d. 16 sistlidne Augusti anbefallt Concistorium at specifikt uppgifva
de af Skartofta Kyrkas årligen utgående till aflöningar och publike behof disponerade medel, får
Concistorium härmed uppdraga Lika Ärevördighet, at den enligt Kyrkans räkenskaper, på det
noggrannaste uppgifva samt deröfver oförtöfvadt insända förteckning hvilken komma at jemföras med
den som af Kyrko Inspektoren infordras, på det at ingen post som till denna Rubrik icke bör beräknas,
därunder uptages eller någon dithörande förbigås, till vistning å ena eller andra sidan vid den nådiga
stadfästelse, som härå torde vara at i underdånighet förvänta.
I lika måtto får Concistorium med grund af Kongl. Majts till General Gouverneuren m: m: Friherre Toll
ankomen nådiga befallning, uppdraga Lika Ärevördighet, det öfver Skartofta Kyrkas inventarier och
öfriga tillhörigheter meddelda förtekning, samt inhämta såväl Högvälborna Fru Grefvinnan Ramels,
som Skartofta söchenmäns underdåniga tillåtande öfver det af Herr General Gouverneuren
underdånigst pjorda project at samma inventrier måtte få användas till hjelp vid nybyggandet af den i
Öfveds Kyrka nödig befundna nya läktare, samt öfverskottet, för den under beredning varande
Allmänna arbetshusinrättningen i Malmö-hus län, eller och för andra pü usus vara at tillgå, hvilka
underdåniga yttrande Consistorium genom Eder Ärevördighets försorg med det snaraste inför väntan
o förblifva Eder Ärevördighets
Lund d: 15 Octob. 1806
Hörsamme tjänare Nils Hefstèn (Biskopen i Lund)
Sam: Lemchen
Nils Hellman A.Hylander
Xx. Kyrko Mag. Molin
ÅÅ,AAAlm
(I Lunds Domkyrkas Historia är de här personerna nämnda: Professor Samuel Lemchen, f.1730-06-13 /
d.1807-08-23 Teologiprofessor Anders Hylander f.1750-02-23 / d.1830-06-01)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
38(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.4 Skartofta sockenstämma nr 26 den 16 november 1806
Svar på A. Lewenhaupts anförande till sockenstämman d. 15 November 1806. Se 7.4.1.
Avskrift av stämman nedan.
№ 26
Protokoll hållet å lagligen utlyst sockenstämma med Skartofta
församling i Skartofta Kyrka d.16 November 1806.
Sid 1  I anledning af en från Maxime Honorandum Cosistorium af d. 15de nästl. October ankommen
skrifelse, gafs församlingen tillkänna, det Kongl. Majts nådiga vilja är, att församlingen inkommer
med underdåniga yttrande angående det af General Gouverneuren m.m. Herr Friherre Toll i
underdånighet gjorda förslag, att Skartofta Kyrkas inventarier måtte, då Högvälborna Fru
Grefvinnan Ramels underdåniga ansökan, om församlingarnas förenande till gemensam
Gudstjänst uti Öfveds Kyrka, i Nåder blifvit beviljad, få användas till hjelp vid uppbyggandet av
den i Öfveds Kyrka till samma ändamål nödig befundna nya Läktare, samt öfverskottet, för den
under beredning varande allmänna Arbetshusinrättningen i Malmöhus Län, eller ock andra Pü
Usus ((fromma ändamål tex fattighus) vara att tillgå.
Till underdånigaste åtlydnad heraf, och sedan så väl Inventarium öfver Kyrkans Ornamenter och
tillhörigheter, som det underdåniga Utlåtande, hvilket högvälborna Fru Grefvinnan Ramel
aflemnat, såsom ägande Jus Patronatus till Skartofta och Öfveds församlingar, blifvit uppläst,
yttrade församlingen enhälligt sig vara af samma underdåniga mening med fru Grefvinnan, att
som icke allenasten Läktare, utan äfven åtskilliga nya bänkar komma att uppbyggas i Öfveds
Kyrka för Skartofta församlings skull, det då var med billigheten öfverensstämmande, att
sistnämnde församling, genom försäljande af sådana dess kyrkas Ornamenter och Tillhörigheter,
hvilka icke mera komma att brukas, biträdde, sedan först kyrkans skuld blifvit betald, vid
kostnaderna af dessas uppbyggande, samt att Öfverskottet om sådant skulle blifva, hällst kunde
tillfalla församlingens Skolinrättning och fattigcassa, hvarvid församligen dock anmärkte, att, utom
de Annotations Räkenskaps - och - tabellböcker, hvilka, såsom endast Kyrkan och församlingen
angående, aldrig böra eller kunna från henne skiljas och föryttras, äfven sådana Böcker, som för
detta endast blifvit af Skartofta såsom Moderkyrka inlöste, men för Öfveds Kyrka icke särskilda
finnes, emedan man ansett ett enda exemplar af dem såsom hela pastoratet tillräckligt, måtte
från försäljningen undantages, och Öfveds Kyrka, såsom den, hvilken hädanefter blefve
församlingarnas gemensamma Kyrka, tillfalla: äfven som, att församlingen är i underdånighet af
lika önskan med Fru Grefvinnan, att Kongl. Majt, i Nåder tänktes
sid 2   bifalla, det Skartofta kyrkobyggnad må få blifva ståndande framdeles inrättande Socken Magazin
för Skartofta och Öfveds församlingar.
För öfrigt och vad angår Fru Grefvinnan uti Dess ofvan berörda yttrande underdånigst gjorda
hemställan till Kongl. Majts, Nådiga afgörande, att då Fru Grefvinnan nu mera kommer att
underhålla Kyrka för båda församlingarna, Skartofta Kyrkas behållningstionde kunde få tillfalla Fru
Grefvinnan eller Ägaren af Öfvedsklosters Gård och Gods, hade församlingen så mycket
mindre deremot att i underdånighet anföra, som Fru Grefvinnan tillika åtagit sig att vidmagthålla
församlingens enskilda Kyrkogård, Klocka och Stapel, och som församlingen med tacksamhet
erkänner Fru Grefvinnans ädelmodiga bemötande, så väl att, genom anskaffande och skänkande
af ett nytt Orgelverk, samt underhållande af den då erforderlige Organisten, förskaffa
församlingen en större högtidlighet vid gudstjensten, som att, genom hjelp och åtgärd till
inrättande af ett Socken Magazin, befordra församlingarnas bästa.
Hvilka underdåniga yttrande församlingen enhälligt beslöt att Kongl. Majts. Nådiga ompröfvande i
djupaste underdånighet underställa.
Ut Supra (som ovan)
In fidem protocolli,
Under Herr Kyrkoherden Molis sjukdom,
å dess vägnar,
Zacha, Björkners
(In fidem = till bekräftelse)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
39(78)
Rev.2. 2016-12-15
Kyrkostämmans deltagare förutom Zackrias Björkners
Nils Aulin, enligt kyrkboken direktör på Öved klosters Gård, 1804-1812,
Måns Persson Nr 3 Tjerby, Anders Nilsson Nr 8 Skartofta, Hans Olsson nr 8 Tjerby.
7.4.1 Anförande från Grevinnan Amalia Lewenhaupt 15 november 1806.
A.Lewenhaupt har skrivit till Skartofta sockenstämma med egna kommentarer för utlåtande från
sockenstämman.
Skrivet av grevinnan A. Lewenhaupt gift med Hans Ramel (Bygg-Hans).
Avskrift:
Anförande till Sockne Stämmo Protokollet i Öfved den 16 November 1806.
Då tillföllja Maxime Honerande Consistorü Bref af den 15de sistlidna Octb. mig såsom ägarinna af
Öfveds Closters Gård och Gods med dertill tillhörande Jus. Patronatus tillsamman, att denna almänna
Sockna Stämma underdånigt utlåtande utgifva öfver de under Kongl: Majts uti nådig Skrivelse till Hans
Excellence General Gouverneuren m:m: Högvälborne Friherre Herr J:C: Toll nådigst behagat till
öfverläggning öfverlämna, nemligen dett måtte Skartofta Kyrkas Inventarier användas till hjälp med
nybyggnadt af den i Öfveds Kyrka nödig befundna nya läktare, samt Öfverskottet sedan för den under
beredning warande Arbetshus Inrättning i Länet eller och för andra Pios usus (fromma ändamål tex
fattighus) wara att tillgå: så i anledning häraf tillåtes mig är underdånigt yttrande af lämnad.
Hwad af Skartoftas Inventarier för Öfveds Kyrka kan wara behöfligt anser jag för min del icke bör
försäljas; med det öfriga genom offentelig Auction till peningar förvandlas för att tjena till understöd vid
nybyggandet af den nya läcktaren i Öfveds Kyrka,
Skulle något öfverbliva sedan kostnaden därtill är godtgjord, får jag i lika underdånighet hemställa, om
eska sligt öfverskott må användas till nybyggande af Fattig och Skolehus i Skartofta By, själft nemda
församlings ledamöter äro så medlösa (saknar pengar) att de ej mägta Kostnaden därtill.
Beträffande själfwa Kyrkan, som i gråsten är upförd och å denne Ort hwarest detta ämne ej äger
minsta wärde, vid anstäld Auktion, ej skulle möjeligen betalas, wågar jag låta underdånigt proponera
(framföra) att den må till själfva åbyggnaden blifva oförsåld, förut inrättad till ett Sockne Magazin i
Pastoratet, der den äfven hädan efter kan blifwa nyttig.
Ehuru den nådiga Remissen ej innehåller någoltt i afseende på anwändandet af Skartofta Kyrkas
behållna Tijonde så torde mig dock nådigst tillåtas att någodt därom i underdånighet nämnes och som
samma Tijonde är ganska obetydeligt endast utgörande Otta och ½ Tuna Korn om Året, jemte Två Rdr
43 s 10 rst: jordränta samt en efter bägge Församlingarnas Förenande, hela tyngden af årliga utgifterna
hemfaller på Öfveds Kyrka:
Så hemställas i lika underdånighet om icke denna Tjonde hadock efter bör den sistnämda tillfalla, dess
den 1no får wid kännas Klocke Stapelens och Kyrko gårdens underhållande i Skartofta, och 2vo den
tillökning uti Comunion (nattvard) vin, som Skartofta - Sockes tillkomst förordsakar Öfveds Kyrkas
medellöshet, som ej lämnar minsta behåldning synes billigen detta fordra, hvarföre jag daefter
allerunderdånigst hoppas det Kongl Majts härtill, så väl som hwad jag här ofvanföre underdånigst
proponerat, wärdes lämna dess nådigsta Bifall. Öfveds Closter d. 15 November 1806.
A.Levenhaupt
Likheten med originalet intygas Nils Aulin
Jons Cronvall
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
40(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.5 Grevinnan Amalia Lewenhaupts svar till konungen 1806-11-25
Brevet har inte hittats på Arkivcentrum Syd, det har kanske arkiverats under annan rubrik eller kan
möjligen finnas i Övedsklosters godsarkiv.
Svaret handlar om ”sänder Eder till nådigt svar och efterättelse” på kungens brev
, se under 7.2
svaret på detta brev.
A. Lewenhaupt har i sitt brev tagit med Sockenstämmans kommentarer samt bifogat Skartofta Kyrkas
inventarieförteckning 1806 men kan även ha bifogat själva protokollet från Sockenstämma Nr 26.
7.6 Kung Gustav IV Adolfs svar 1807-01-27
Kungens svar på Amalia Lewenhaupts brev under 7.5.
Brevet sänt till Friherre Toll, Skånes guvernör som skickat det vidare med troligen egna kommentarer
till A. Lewenhaupt.
Brevet på Arkivcentrum är en avskrift.
Överst finns noterat : Afskrift
Gustaf Adolf med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Vendes konung ppp,
Arfvinge till Dannemark och Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein pp.
Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig, Troman och Tjenare, Biskopp, Pro Lanceller,
ledamot af Vår Nordstjärne Orden, så ock Consistoriales: sedan Vi jemte tillkännagifande, det Vi i
nåder bifallit Öfveds och Skartoftas församlingars förening till förrättande af gemensam Gudstjänst i
Öfveds Kyrka, samt att Skartofta församlings Kyrkoklocka och begrafningsplats må af församlingen
framgent få nyttjas och af Kyrkans medel i sådant afseende underhållas, genom nådigt Bref af d. 16
Augusti förledit år, anbefallt Eder att, i anledning af Eder underdåniga hemställan, angående den till
aflöningar och publika behof disponerade medel af Skartofta Kyrkas medel, specifikt uppgifterna,
hwaruti samma aflöningar och utgifter bestå, samt tillika uppdragit tillförordnade General Gouvereuren,
en af Rikets Herrar m.m. Herr Friherre Toll, att göra Patronus och församlingarna uti frågan om
användandet af Skartofta Kyrkas Inventarier och öfriga tillhörigheter; så har Herr General
Gouverneuren uti skrifwelse d. 25 sistlidne November wederbörandes häröfwer afgifna underdåniga
yttranden i underdånighet insändt, äfwensom J med förenämnde äskade uppgifter i underdånighet
inkommit. Och hafwa Wi deraf inhämtat att de af Skartoftas medel hittills utgångna aflöningar och
expenser bestått i följande neml:
Lönen i Spannmål
Till häradsprosten
1 Tu korn (1 tunna i skåne = 156 liter )
Kyrkoinspectoren
1 do
Barnmorskan
1 do
-------------------------------------------------------------------
3 tunnor
Lönen i Penningar
Häradsprosten underskrifnings penningar
6 S
Kykoinspectoren, Räkenskaps penningar
16.
Expenser
Bisoppens Studie Skatt
24.
Consistorü Statens Lön
24.
Amanuens och Lidell
12.
Pastors Notariat
24.
Kyrko bokhållarens Lön
8.
De inbindnings penningar
2.6.
------------------------
Rdr 3: 2S 6rst
(3 Riksdaler, 20 shilling, 6 runstycken)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
41(78)
Rev.2. 2016-12-15
utan hwilka bestämda årliga utgifter till Oss och Kronan äfwen bewillning betalas, men hwars belopp
såsom beroende på Markegångs pris, ej kunnat utsättas, likasom utgifter till Communiums (nattvard)
win blifwit förslagswis upptagna till 8 Rdr 16 S Banco, att hwad angår anwändandet af de Skartofta
tillhöriga Inventarier, hwaröfwer Förtekning finnes handlingarna bilagd, Patronus Ecclesia, framlidne
Öfwersten och Commendeuren Friherre H. Ramels Enka Grefwinnan A. Lewenhaupt, i underdånighet
hållet förr, att hwad af dessa Inventarier för Öfveds Kyrka kunde wara behöfligt icke borde försäljas,
men det öfriga genom offentelig Auktion penningar förwandlas, till understöd för nybyggande af en
läktare i Öfveds Kyrka, och det blifwande öfwerskottet, sockenkostnaden dertill wara godtgjord,
anwändas till nybyggande af Fattig och Skolehus i Skartofta By; att, beträffande själfwa Kyrkan,
hwilken såsom warande af gråsten, icke skall i denna Lansort, äga något wärde, Grefwinnan i
underdånighet föreslagit, att den till åbyggnaden må bibehållas och till ett Sockne Magazin inredas,
och widkommande Kyrkans Tionde spannemål, få, emedan den wore obetydlig endast utgörande
8 Tunnor 19½ skpa korn (skäppa. 1 skäppa = 25 till 30 liter,
1 tunna struket mått = 146.6 liter, eller fast mått 164,9 liter,
Vet ej hur detta skall tolkas, se bild vad står det efter 19½)
och 2 Rd 42 S 10 rst jordränta årligen, och efter Församlingarnas numera
skedde förening, hela tyngden af årliga utgifterna fulte på Öfveds Kyrka, har Grefwinnan i
underdånighet hemstält, om icke nämnda behållnings Tionde och Jordränta hädanefter kunde få
tillfalla Öfveds Kyrka, såsom till dess utgifters bestridande nödwändig; att Skartofta inwånare uti detta
underdåniga yttrande, blott med den anmärkning, att utan de annotations, Räkenskaps och Tabell
böcker, hwilka, såsom omdess angånde Kyrkan och församlingen, icke därifrån borde skiljas och
föryttras, äfwen sådana för Skartofta Kyrka inköpta böcker, hwilka wid Öfveds Kyrka icke finnas, måge
från försäljningen undantagas, och Öfveds Kyrka, såsom hädanefter warande församlingar med
gemensamma Moder Kyrka tillfalla, och ändteligen, att, hvad angeck Grefwinnans underdåniga
hemställan om Skartofta Kyrkas behållnings Tionde och Jordränta, församlingen deremot få mycket
mindre hade något att i underdånighet erinra, som Grefwinnan ofwanbenämde måtto i underdånighet
föreslagit, likväl med den tilläggning, att wid den i fråga warande Auction att Kyrkans Kalk och Mässe
Hakar, i fall afsikten är, att dem föryttra, ej i sådan egenskap, måga offenteligen utbjudes, utan att förut
söndertagas och uppsnältas, hwilket Vi velat Eder härmed till swar och egensamt wedebörandes efter
rättelse tillkännagifwa. Vi befalle Eder Gud Allsmäktig nådeligen Malmö d. 27 Januarü 1807.
Enligt Kongl Majts Egit Höga Beslut under Hans Kongl Majts Vår Allernådigste Konung och herres
frånwaro Enl tillförordnade Regering Carl A. Wachtmeister, Sir R. Drots (riksdrots 1787-1809)
Mauritz Klingspor, Kon. Tjenste. Gen, Adj. Armeen
S af Ugglas
F. Ehrenheim
Giert Lagerbjelke
M. Rosenblad
Öfwerensstämmelsen med det vid Consistori handlingar förewisade följer original intygar
XXXXAlm Cons: Notari
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
42(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.7 Protokoll från Sockne stämmor i April 1807
7.7.1 Nr 28, Laglig sockenstämma 1807-04-10 om fördelning av bänkarna.
Nr 28. Protokoll hållit å laglig Socken stämma med Öveds och Skartofta Socknar i Öfveds Kyrka
Fredagen den 10 April 1807.
På den af Kongl. Majt bewiljade båda Socknarnas Svärning skulle nästa Söndag den 12 dennes försig-
gå, hade nu Församlingens Ledamöter genom utsedda deputerade sammanträde, att förrätta
stoldelning. Församlingen beslöt enhälligt att de af Öfveds Församling skulle förblifva orubbade vid
sina Bänkrum, enligt stoldelningsprotokollet af den 5 julü 1761, men att ledamöterna af f.d. Skartofta
Socken skulle tourvis för dem i bänkrummen intagas, hwarföre delningen skedde, som följer:
№ 1 Präst och Inspector.
№ 2 Betjeningen.
№ 3 Drängarna.
№ 4 Öfved № 1, 16 28; Wressel № 1; Skotthusa ovh Ramnahuset.
№ 5 Öfved № 21, 25; Torp № 1; Skartofta № 9, 8; Timmerm. Löfgren.
№ 6 Öfved № 13; Torp № 3; Skartofta № 7,6,3.
№ 7 Öfved № 11,29; Torp № 2; Skartofta № 5 (2åb), Linhultshuset.
№ 8 Öfved № 15; Torp № 9; Wressel № 11; Skartofta № 4,2; Väfv. Nyman.
№ 9 Öfved № 3,14,22; Wressel № 7; Askerödshus; Kärrby № 13; Lindholmshus.
№ 10 Öfved № 19, Torp 8, Wressel № 9; Snittenborg; Norjehus; Kärrby № 12; Svinstorp.
№ 11 Torp № 5; Wressel 6,8; Fiskarehus; Kärrby № 11; Svinstorp.
№ 12 Öfved 4, 6, 27; Torp № 7; Fiskarhus; Kärrby № 10; Kohlarhus i Skartofta.
(№ 13 finns ej)
№ 14 Öfved № 2; Wressel № 2, 13; Blommeröd; Kärrby № 9; Högseröd. №
15 Öfved № 9; Wressel № 4; Kärrby № 8, 7,16; Gth Per Jönsson ibm. №
16 Öfved № 5, 10, 18; Kärrby 6, 5, 14.
№ 17 Bötkaren Malm Öfved; № 7 Ibm; Kärrby № 4; Skogshus.
№ 18 Öfved № 8, 26; Torp № 1, 6; Kohlahus; Linnmöllan.
№ 19 Öfved № 12, 17; Wressel № 3; Svansjl gård; Körrby № 3.
№ 20 Öfvedstorp № 4, 8; Wressel 5, 10, 12; Kärrby № 2.
№ 21 Kärrby № 1, 15; Nyhus Per Nilsson och Ola Andersson
Sålunda wara skiftade och öfverenskomna betyga ut supra
under pastorsledigheten
Zack. Björkners
Lars Flygare
Anders HHS Hansson
Enevåld EKS Carlsson
Åb på № 2 Öfved
Åb på № 7 Kärrby
Anders AÅS Åstradsson
Åb på № 6 Öfved
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
43(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.7.2 Nr 29, Allmän socken stämma 1807-04-19 om församlingarnas förening.
№ 29. Protokoll hållet å allmän Socken stämma i Öfveds Kyrka söndagen den 19 April 1807.
Sedan den af Kongl. Majt i nåder bewiljade Skartofta och Öfveds Församlingars förening förledes
Söndag d. 12 dennes blifwit werkställd genom Härads Prosten Herr Mag. Petrus Roos, så har nu den
förenade Församlingen med dess Höga Herrskaps minne och bifall öfverenskommit om följande
Punkter:
1. Fattigkassornas Räkenskaper föras ännu tills vidare särskildt, och Collekterna för deras räkning
delas lika mellan hwarje.
2. Högwälborna Fru Grefvinnan Ramel, såsom församlingens Patronus skänker den Kyrkostocken,
som vid Stattå mellan Tullesbo och Kärrby befinnas, till Skartofta Fattigkista, med den anmerkning, att
inscriptionen å Taflan med det första derefter förändras,
3. Gudstjensten i Öfved börjas alla årstider kl.10 och skall förstagång alltid ringas kl. 9 och andra gång
så snart Prästen ses komma, så wida ingen begrafning är.
4. Med Klockan i Skartofta Stapel ringes äfwen alltid klockan 9 allra förstagång, men ike mera. Wid
samma tid och under samma Ringning uppbäras till Skartofta Kyrkogård de lik, som om Söndagar
brgrafwas.
5. De hittils af f.d. Skartofta Församling betalta Communion= och Likringningspengar komma nu att
upphöra.
Wid punkterna 3 och 4 göres den anmärkning, att dagar, då Nattvardsgångar äro, ringes första gång
både med Skartofta och Öfveds Klocka klockan ½ till 9, medan andra gången ringes och skriftemålet
börjas kl. precis 9. Öfved å Sockenstämman ut supra.
å mitt Höga Herrskaps wägnar
Under Pastorsledigheten
Lars Flygare
Zack. Björkners
Å Högwälborna Fru Grefwinnans wägnar Nil Aulin
7.8    Skartofta sockenbor ansökan 1818 om att få tillbaka sin kyrka
Detta dokument har f.n. inte hittats så vi vet inte ansökans omfattning. I en senare ny ansökan
1835 går att utläsa att Skartofta sockenmän (åbor) gjorde denna ansökan. Kyrkoherde då var
Carl Abraham Eurenius.
7.9    Kung Carl XIV Johans svar
Detta dokument har f.n. inte hittats. Vi vet att ansökan inte beviljades men inte orsaken till detta.
7.10 Baron Charles Emil Ramels begäran 1824 om att flytta Skartoftas ringklocka och
ha gemensam kyrkogård i Öved.
Detta dokument har f.n. inte heller hittats men kungens långa svar finns härunder.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
44(78)
Rev.2. 2016-12-15
7.11 Protokoll från Sockne stämma den 30 Juni 1824
(Angående Baron Charles Emil Ramels begäran till Kungen om att flytta Skartoftas ringklocka till Öved
och ha en gemensam kyrkogård i Öved dvs nedläggning av Skartoftas begravningsplats).
Protokoll hållit vid lagligen utlyst Socknestämma i Öfveds Kyrka
6te Söndagen efter Påsk d: 30 junü 1824
Sedan f: d: Skartofta Församlings Frälse Åboar såwäl igenom kallelsen till Socknestämman, som
igenom en widimerad afskrift af hofmarschalken Högvälborne Herr Baron Charles Emil Ramels hos
konungen i underdånighet gjorda ansökan, att få Öfveds och f: d: Skartoftas Församlingar förenade till
gemensam begrafningsplats och derföre erhålla nådig tillåtelse, att få till Öfveds Kyrka flytta den vid
Skartofta begrafningsplats bibehållna Ringklocka, blifvid underättade, att Kongl Majts i nåder befallt
Församlingen inkomma med underdånigt utlåtande öfver förenämnda underdåniga Anhållan, tillfrågade
underskrifne kyrkoherde som för egen del anser att Herr Barons och Hofmarschalkens begäran vara
billig och rättvis, huru församligen vore sinnad att häröfver yttra sig, då istället för munteligt yttrande
Åboen på № 8 Skartofta Ola Pherson å egne och öfrige Åboars och Församlings Boer vägnar
framlämnade den härvid bifogade Underdåniga ansökan. Som oaktadt gjord förställning intet annat
utlåtande erhölls förbehöll sig Pastor, att för egen räkning, bifoga ett serskilt Utlåtande. År och dag som
föreskrifvit står
På Embetets vägnan
Carl Abr. Eurenius
Kongl. hofpredikan och prost
(Baron Charles Emil Ramels ansökan ej hittad.)
(Se 7.11.1 Församlingens motansökan att återfå kyrkan)
(Se 7.11.2 Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande)
7.11.1 Församlingens motansökan genom Åboen Ola Pehrsson, Skartofta № 8.
Församlingen ville återfå sin gamla kyrka i Skartofta)
Stormägtigste Aller Nådigste Konung!
Skartofte Sockenemän vågade för några år tillbaka i underdånighet bönfalla, om Nådigt tillstånd till
återförende af vår förra Kyrka, och densammas försättande i det stånd, att Gudstjenst der åter må
kunna förrättas. Denna vår undersåtliga bön vant då icke Nådigt bifall, och ordsaken dertill torde varit, att
Vårt Herrskap icke dertill lämnade Dess underdåniga samtycke. Nu åter torde Vårt vördade
Herrskap äfvenså böjdt för Kyrkans återställande i Dess förra skick, som vi: hvarföre vi i underdånighet
våge förnya samma vår undersåtliga bönfallan.
Hvarje Heligdag påminnas vi om den förlust vi lidit: månge af våre företrädare hafva med grämelse
ångrat, ja till och med på deras yttersta förbannat den stund, då de låtit förmå sig att samtycka till
förstörandet af denna Herrans Helgedom och nedläggande af förut vanlig Gudstjenst däruti.
Kyrkan är ännu likväl i det skick, att den med icke så betydelig uppoffring kan åter försättas i försvarligt
stånd. Med den behållning, Kyrkan äger, och det bidrag vi, ehuru icke bemedlade, åro färdige att
lämna, skulle den snart komma i fullkomligen brukbart tillstånd, om Eder Kongl Majt i Nåder täcktes höra
vår undersåtliga bön och Nådigst tillåta oss, att den till Gudstjenst återfå: hvarefter den, lika så väl
hädanefter som hitintills, kan underhållas med de Inkomster, Kyrkan sjelf äger. Intet arbete skal för oss
blifva svårt och inga uppoffringar anses tryckande, allenast vi vinne ändamålet och äge den hugnaden att
hafva återvunnit hvad i en obetänksam stund blifvit förspildt.
Vi skulle knappast vågat ånyo framkomma med denna vår underdåniga bön, om vi icke dertill blifvit
lifvade af den Nådiga Remisse Eder Kongl. Majt lämnat af Hofmarskalken, Högvälborne Herr Baron
Ramels underdånige Ansökan, om förstörandet af vår begrafningsplats och Ringklockans förflyttande
till Öfveds Kyrka.
Om Eder Kongl. Majt i Nåder täckes utställa denna vår underdåniga souppliqve till Vårt Herrskaps
underdånige yttrande: så våge vi underdånigst hoppas, att Det med oss instämmer i samma
undersåtliga önskan.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
45(78)
Rev.2. 2016-12-15
Med oaflåtelig djupaste vördnad, trohet och nit framhärda vi till döden
Stormägtigste Aller Nådigste Konung
Eder Kongl. Majt
(Åbonas underskrifter)
På anmodan underdånigst
allerunderdånigste och tropligtigste undersåtare
författadt af I.W. Löfmarck
(Ej hittat vem I.W. Löfmarck var)
(Kärrby: Hindrich Olsson № 3, Jöns Pehrsson
№ 1, Anders Pehrsson № 2, Pehr Jönsson № 4, Lars
Pehrsson № 5, Enevald Karlsson № 7, Pehr Larsson № 6, Nils Jönsson № 9, Pehr Andersson № 10,
Mårten Nilsson № 13, Ols Nilsson № 11.
Skartofta: Lars Svenson № 9, Ola Pehrsson № 8, №, Pehr Månsson № 2, Jöns Olsson № 2, Sven
Jönsson № 5, Ola Jönsson № 5 , Sven Håkansson № 4, Pehr Månsson № 2.
Kärrby: Åbo änkan Elora Persdotter № 8, Åke Nilsson № 12 flyttade 1824 till Kärrby № 15 som Inhyse,
har inte undertecknat ansökan.
Skartofta: Åbona Mårten Åkesson № 2, Jöns Olsson № 6, Per Mårtensson № 7 har inte untecknat
ansökan.)
7.11.2 Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti Eder Kongl. Maj stäts nådiga befallning, att infordra mitt underdåniga utlåtande öfver
Hofmarschalken högwälborne Herr Baron Charles Emil Ramels underdåniga anhållan, att få den vid f:
d: Skartofta Kyrka bibehållna Begrafningsplats nerlagd och den dervarande Ringklockan flyttad till
Öfvids Kyrka, wördar jag den Konungsliga nåd och rättvisa, hvilka fästa icke blott glansen vid Ers
Kongliga Majestäts Krona utan gjör den för alla älskad och välsignad.
Ehuru igenom Kungligt Utslag af den 27 Januari 1807 f: d: Skartoftas församling blifvit försäkrade om,
att få bibehålla så väl deras fordna Begrafningsplats, som Ringklocka, så synes mig visserligen i visst
afseende Hofmarschalken herr Friherre Ramels gjorda underdåniga anhållan vara högst billig (skälig).
Båda församlingarna äro till en Gudstjenst förenade; en ny rymlig vid prydlig Begrafningsplats är vid
Öfvids Kyrka anlagd; utom från ett ställe Skotthusa, till hvilket från Öfvids Kyrka är ungefärligen en ½
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
46(78)
Rev.2. 2016-12-15
mil, hafva få af de öfriga i Skartofta socken föga öfver en ¼ mil; Skartofta kyrkogård är mycket
vattensjuk, Öfvids deremot torr och lätt att grafva både Sommar och vinter. Då Begrafningar ske vid
Skartofta vände de sörjande ofta åter hem utan att få inga i Kyrkan; Wid Öfvid åter öppnar den prydliga
helgedomen der dit sorgbundna hjertat kan hämta och nedbedja sig tröst och hugsvalelse.
Å en annan sida skulle jag tveka, att i underdånighet tillstyrka den sökta föreningen. Tvenne år efter det
Skartofta och Öfvid församlingar blifvit till en sammanslagne erhöll jag Öfvids Pastorat och har nu snart
i 15 år dervid tjenstgjort. Under denna tid har jag varit ett lyckligt vittne till högvälborna Ramelska
Herrskapets Kända ömhet mot underhafande, men ock märkt, att de, som menniskor, blifvit missledda.
I allmänhet beklagade sig alla i f: d: Skartofta Socken öfver förlusten af deras vackra kyrka, och sade
sig blifvit, om ej tvungna, dock öfvertalade, att samtycka till dess nedläggande, Att detta varit okänt för
det Goda och Gudfruktiga herrskapet, åtminstone blifvit oriktigt framställt, wågar jag i underdånighet
försäkra. Jag har på sjuksängar träffat dem; som gjort sig bittra samvetsförebråelser deröfver, att de
eftergifvit och ej försvarat Kyrkan såsom Kyrkans sak. Wittnar detta om orätta begrepp, så wisar det
dock ett drag af Svenska Folkets lynne, som är tillgifvit sin Gudsdyrkan och med kärlek omfamnar sina
helgedomar, der de lärt sig frukta Gud, ära Konungen och älska hvarandra inbördes.
Hofmarschalken högwälborne herr Baron Ramel äger reda ostridig rätt till Församlingens Tacksamhet
och erkänsla. Han har grundat en betydlig Fattigförsörjning vid Öfvids Kyrka för Fidei Commissets
Öfvids Closters underlydande fattiga. Han har inrättad en Wexel undervisnings Schola tillräcklig för hela
Församlingens barn och bidrager till Scollärarens aflöning. Han har anlagt en ny begrafningsplats, som
är tillräckligt stor, inhängnad och prydligt planterad. Öfvids Kyrka är i flera afseende prydd och till alla
delar underhållen. Till en säkerhet för Församlingen förräntar herr Baron och hofmarschalken
tvåtusende RD Bco som tillhöra ad pios usus (välgörande ändamål) inrättade Kassor, och erbjuder sig
nu inrätta ett Socken Magazin. Större än allt annat skulle herr Barons och hofmarschalkens
underhafande skatta dess Godhet, om herr Baron som dem behjelpelig, att återvinna och iståndsätta
den nu på 17 år nedlagda Kyrkan, Församlingens Lerare få väl derigenom ett förökadt och
mödosammare arbete, och Gudstjänsten vid Öfvid förlorar i högtidlighet, men vid en Stor Konungs
Thron har jag ej tväkat tala sanningen, öfverlämnande till Dess vishet att afgjöra denna sak.
Med djupaste underdånig wördnad nit och trohet har jag nåden till stoftet framhärda
Stormäktigste Allernådigste Konungs
Eder Kongl. Majestäts
Allerundernådigste tropligtiste tjenare och undersåte
Carl Abr, Eurenius
7.12  Kung Carl IV Johans svar 1824-07-21
(Lite anmärkningsvärt är det väl att svaret inte nämner varken Skartofta sockenbors motansökan eller
Skartofta prästen Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande. Det finns kanske ett särskilt svarsbrev men detta
har jag inte hittat på Arkivcentrum Syd. I brevet finns även noterat att det bara finns en klocka i Öved)
Överst på brevet finns antecknat:
Nr 98. Om Skartofta Ringklocka flyttande till Öfved och om dess kyrkogård. Afskrift.
Brevet består av 3 sidor på ett dubbelt folieformat, sista sidan är tom. Avskrift av brevet nedan.
Kongl. Majts
Sid 1  Nådiga Resolution uppå Hofmarskalkens Friherre C.E. Ramels i underdånighet gjorda ansökning,
att sedan Kongl. Majt. under den 16 Augusti 1806 i Nåder bifallit, att Skartofta och Öveds
församlingar uti Lunds stift, inom hvilka församlingar Patronrättigheten tillhörde friherrliga
Ramelska släkten fingo förenas till förrättande af gemensam Gudstjenst uti Öveds Kyrka, med
devid tillika lämnade Nådigt tillstånd för Skartofta Socknemän, att i anledning af deras i sådant
afseende i underdånighet yttrade önskan, få bibehålla deras Begrafningsplats vid Skartofta Kyrka
samt dervarande Ringklocka; Och Kongl. Majt. jemväl sedermera den 27 Januari 1807 i Nåder
bifalligt, ett, med bemälte församlingars samtycke och i öferensstämmelse med deras derut innan
yttrade önskningar, af Sökandens Moder Friherre Ramels Enka Grefvinnan Lewenhaupt hos
Kongl. Majt. i underdånighet framstäldt förslag, att Skartofta utdömda Kyrka till dess åbyggnad
finge bibehållas, och på Ramelska Famillens bekostnad till Sockne Magazin inredas; Kongl. Majt.
altså, och enär Sökanden voro finnas att under innevarande Sommar tillvägabringa omförmälte
dess numera aflidne Moders allt hittils, utan verkställighet lemnade Förslag om berörda Kyrkas
inredande till Sockne Magazin, men fullbordandet af det tillämnade företaget härmed förekomne
Sökande motbjudande, så länge församlingens döde omkring det blifvande Magazinet skola
begrafvas, samt då körslor och flera göromål hädanefter der skulle förefalla, som icke väl lika sig
med den aktning man är skyldig de aflidnas och begrafnas stoft, i Nåder måtte Sökas
till
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
47(78)
Rev.2. 2016-12-15
sid 2   tillåta att ofvan nämnde församlingar hvilka redan sålunda till gemensam Gudstjenst äro
förenade, nu jemvälmåga förena till begagnande af gemensam Begrafningsplats, äfvensom den
hittils vid Skartofta bibehållna Ringklockan kunde få till Öveds Kyrka förflyttas hvarest förut blott
en sådan skall finnas; Och om Nådigt bifall hvartill Sökanden hälre detta i underdånighet förmält
sig äga förhoppning som i öfrigt förekom: att Sökanden nyligen låtit vid Öfvids Kyrka anlägga en
tillräckeligen stor Begrafningsplats, hvilken äfven blifvit tillbörligen invigd: att den gamla
Begrafningsplatsen ägde så vattensjuk, jordmån att vintertiden öppnade grafvar ej sällan till
hälften fylldes med vatten, då den nya Begrafningsplatsen deremot hade ett högt och torrt läge:
samt sluteligen att Sökanden vore ensam Ägare af all jord, så uti Öfved som Skartofta Socknar
med undantag af Prästgården som är 5/8 dels mantal Krono: Öfver hvilken underdåniga
ansökning, sedan Vederbörande hörde blifvit och sig förklarat, Consistorium Ecclesiasticum i
Lund med underdånigt Utlåtande inkommit; Gifven Stockholms Slott den 21 Julü 1824.
Kongl:. Majt har ofvanberörde Ansökning i Nåder låtit sig föredragas; Och som af Consistorium
jemväl härvid i underdånighet utlyst blifvit: att förläggandet af Skartofta församlings
begrafningsplats till Öfved och Ringklockans förflyttande till samma ställe, skall i väsendtelig
måtto bidraga till stadgande af de begge församlingarnas redan verkställda förening, och att den
nya Kyrkogården vid Öfvid skall vara för ändamålet vida tjänligare, än den gamla, samt att för
öfrigt, med undantag af en enda Hemmansdel på en ½ mils afstånd från Öfvid, ingen inom
Skartofta församling, skall
sid 3   hafva synerligen längre väg, än ¼ dels Mil till den nya Begrafningsplatsen, alltså finner Kongl.
Majt, med afseende så väl härå, som uppå de flera af Hofmarskalken Friherre Ramel anförda
ofvan åberopade omständigheter skäligt, att till hans i förr berörda afseende gjorda underdåniga
anhållan lemna Nådigt Bifall Hwilket vederbörande till underdånig efter rättelse sänder, Datum
ut Supra. (lat. Givet som ovan).
L.S.
Under Hans Majts
Vår allernådigste Konung och Herres frånvaro
Dels tillförordnade Regering
Fred. Gyllenborg, M.Rosenblad. A.F. Sköldebrand, Carl Löwenhjelm
A.R.v. Prinzenereuts
Resolution angående en jemensam Begrafningsplats för Skartofta och Öfvids församlingar.
Likalydande med höga Originalet intygas: L.P. Holmberg, Studerande.
7.13 Resolution om att ändra Skartofta Kyrka till Fattig och Skolehus
Överst finns angivet № 60
Resolutionen:
Afskrift af Landshöfdinge och Biskops Embetens Resolution uppå Ansökan om inredande af Skartofta
Kyrka till Schole och Fattighus.
Resol.
Sedan nuvarande innehafvaren af Öfved Closters Gård och Gods afsagt sig den Nådigst tillåtna
rättigheten att till Socken Magazin inreda den utdömda ännu qvarstående Kyrkobyggnaden i Skartofta,
och i stället tillstyrkt dels användande till Schole och Fattighus, på sätt nu föreslaget är, så finna
Landshöfdinge och Biskops Embetenen något hinder icke möta för verkställigheten af hvad sålunda
blifvit framstäldt och till styrckt. Malmö lands cancelli den 6. Mars 1835.
På Landshöfdinge Embetets vägnar Wilk; Faxe Eberh; Quensel C; G; Bråkehielm
Med Originalet likalydande intyga A; Malmberg
(Kyrkan blev aldring ombyggd varken till fattighus eller skolhus)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
48(78)
Rev.2. 2016-12-15
8. Södra Åsums kyrkor
8.1 Gamla kyrkan
Altaruppsatsen från Skartoftas nedlagda kyrka.
1736 från Skartofta kyrkas Räkenskapsbok
Åframledes var giort målning ock förgylning af Bilthuggaren Ulberg
på en altar tafla hwillket efter qvittona kostat
50:
Ref: Bilden på altaruppsatsen från Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1968.
Den är troligtvis gjord av bildhuggaren Alexander Råå från Blentarp1831.
Skänkt 1825 av friherre Charles Emil Ramel på Åsumsgården. Återköpt på Skartofta kyrkas
auktion efter nedläggningen.
Här 1968 är altaruppsatsen monterad vid norra korväggen framför absidmålningen.
Foto Landsantikvarien Evald Gustafsson
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
49(78)
Rev.2. 2016-12-15
Enligt Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1968, Skartofta, en försvunnen kyrka i Färs härad av
Ingemar Ingers skall vid korsets fot finns en målad inskription med initialerna C.W.B. 1735.
Är det familjen Buchwald från Hjularöds Gård som har skänkt altaruppsättningen till Skartofta kyrka?
2013 finns inte C.W.B 1735 längre med, kan ha övermålats vid en eventuell restaurering.
Här är några namn som ägt, brukat, eller bott på Hjularöds Gård.
Fredrik von Buchwald f.1628-02-28 i Skovbølgård, d.1693-06-03 i Wismar, begravd i Harlösa
kyrka. Sonen Christian Albrecht Buchwald d. 1706 i Stettin.
Dottern Sophie Elisabeth Augusta f. 1663-08-16, d. 1720-08-13, 39 år, begravd i Harlösa.
Dottern Emerentia von Buchwald f. ca. 1672, d. 1739-01-03, 67 år.
- gift med Reinhold von Liewen
- deras dotter Charlotta Elisabeth von Liewen f. 1699, d. 1761-09-08 ärvde Hjularöd.
- gift med Bernt Vilhelm von Dellwig f. 1686, d. 1741-08-19.
- deras dotter Charlotta Wilhelmina von Dellwig f. 1730, d 1786 ärvde Hjularöd.
- gift med Henrik Julius Coyet f. 1735, d. 1806 på Bjärsjölagårds slott.
Dottern Hedevig Eleonore von Buchwald f. 1661-09-11
Enligt Harlösas mantalslängder som finns åren 1698 och 1711
- 1698-1711 Hjularöds gård Baronessan von Buchwald
Enligt Harlösas mantalslängder som finns åren 1721 och 1726
- 1711-1726 Hjularöds gård Baronessan von Buchwald
Enligt Harlösas mantalslängder som finns åren 1727 och 1742
- 1727 brukas Hjularöds gård av Baronessan Emerentia von Buchwald änka efter Reinhold von
Liewen.
- 1742 brukas Hjularöds gård av Överste Löjtnant De Dellvig gift med Charlotta von Liewen
C.W.B. kan möjligen stå för ????
I Södra Åsums räkenskapsbok för 1732 är ”Målare mäster Alexander Råå” bl.a. anlitad för att måla
46 kyrkostolar (bänkar?) samt att renovera altartavlan. Han byggde en ny altartavla till Skartofta
kyrka före 1734, troligen 1731.
1823 gjordes en stor reparation av Södra Åsums kyrka både in- och utvändigt. Bland annat
reparerades och förgyldes altartavlan och predikstolen med nytillverkad krona. Kostnad totalt för
hela reparationen 1109 Riksdaler Banco. Det finns ingen notering fram tom 1828 om att altartavlan
och predikstolen från Skartofta kyrka installerats.
Enligt andra referenser är Skartoftas altartavla skänkt 1824 till Södra Åsums kyrka av Charles
Emil Ramel (ej kollat mer än i räkenskapsboken Södra Åsum som finns tom 1828).
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
50(78)
Rev.2. 2016-12-15
Ref: Färgfoton tagna av Leif Nyström 2013-07.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
51(78)
Rev.2. 2016-12-15
Ref: Foton och avskrifter av Leif Nyström 2013-07.
Joh 3:16
Så älskade Godh
werldena, at han ut-
gaf sin enda Son, på thet
at hwar och en som tror på
honom skal icke förgås u-
tan få ewinnerligit
liif.
Skylten på korset: J N R J (Latin)
Jesus Nazarenus Rex Judaeorum
(Jesus fr. Nasaret Judarnas Konung)
(1919. Johannes Evangeliet 3: 16. Ty så älskade Gud världen, att han
utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom
skall icke förgås, utan hava evigt liv.)
Tu död hwar är din udd? Tu helfvete,
hwar är din seger? Gudi ware tack, som os segren
gifwit hafwer genom wår herra Jesum Chri-
stum. 1. cor: 15. v. 55. 57.
(1919. Första Korintierbrevet 15, vers 55. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
57. Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!)
Wälsignelsens kalk, then wij wälsigne, är icke
han Christi blods deelacktighet? Thet brö-
det som wij bryte är icke thet Christi
lekamens deelacktighet? Cor: 10. v:16.
(1919. Första Korintierbrevet 10, vers
16. Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en
delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp?
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
52(78)
Rev.2. 2016-12-15
8.2 Nya kyrkan
Utdrag från Skartofta kyrkas Räkenskapsbok
1736  Bilthuggaren Råå har förfärdigat efter Contract en ny Prädikostol med Crona som
är bekåstad efter attest, för vagnarna som hämtat Bildhuggaren med dess werktyg
2 :8
- 1 eke stolpe till pelarna under Prädikostolen
:16
- 2 st furu bräder
:16
- 100 st hela läktspik
:24
- dito loftspik
:20
- 200 lösa spik
:10
- 6 st xxxxxx spik
:6
- arbetskostnad åt Bilthuggaren
80:
- dito för dess uppehälle
6:
1740 dito
Efter förutgången Confirmerad granskning är följande giordt.
för prädikstohlen ock dess Crona samt Kyrko stock taflan förgyldt
ock stofferat är betalt efter billthuggaren Joh. Ulfberg, qvitto
50.
(förmodligen inklusive material)
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
53(78)
Rev.2. 2016-12-15
Predikstolen flyttad från Södra Åsums gamla kyrka 2001 till den nya kyrkan.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
54(78)
Rev.2. 2016-12-15
Predikstolens Krona
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
55(78)
Rev.2. 2016-12-15
Predikstolens figurer, de fyra evagelisterna med symboler.
Matteus, ängel, den heliga inkarnationen. Markus, lejon, kunglig makt.
Lukas, tjur, bön och offer.
Johannes, örn, den helige ande.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
56(78)
Rev.2. 2016-12-15
9. Bonderups Kyrka
Ljuskronan och 2 ”ljusplåtar” från Skartofta nedlagda kyrka.
Ref:    Bilden på ljuskronan från Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1968.
Från samma tidpunkt finns ingen bild på ”ljusplåtarna” (Lampetterna).
Ref:    Köpet av ljuskronan med lampetter till bonderups kyrka, Komminister Johan Åkerman Hellestads
pastorat 1828.
Ljuskronan tillverkad 1736, numera i Bonderups kyrka, Foto Sture Persson.
Ljuskronan har överst en grip med två huvuden, 14 Ljusarmar i två kransar med 7 i varje och nederst
ett klot med följande inskription i 4 rader:
Om köpet:
”Denna ljuskrona som wäger 2 lispund 16 skålpund, inköptes är 1816 för 49 Rdr 26 S 8 rst. B.co utaf herr
Directeuren Nils Aulin i Lund, som tillhandlat sig densamma, då man upphörde att därstädes hålla
gudstjenst. I detta köp åtföljde 2:ne Lampetter som wäga 13 skålpund och nu hänga den ena på den
södra, och den andra på den norrawäggen i Bonderups kurka.”
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
57(78)
Rev.2. 2016-12-15
Anm: 1 lispund = 20 skålpund = 8,506 kg. ( Ljuskrona: (2 +16/20) x 8,506 = 23 kg, Lampetter 5,53 kg)
Rdr banco = 48 shilling, 1 shilling = 12 runstycken (rst), att beräkna värdet idag är svårt, man
måste veta vad som kunde köpas i varor eller tjänster samt lönernas storlek.
För ljuskronans pris kunde man 2013 köpa varor och tjänster för 5925 kr (Konsumentindex).
För ljuskronans pris i lön måste man 2013 arbeta för ca 187000 kr (Löneindex industriarbetare).
Värdena hämtade från: http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm
Ref: Färgfoton tagna av Leif Nyström 2013-07
Ljuskronan med lampetterna.
Närbilder på inskriptionen
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
58(78)
Rev.2. 2016-12-15
Inskriptionen på ljuskronan
Lampetterna ( 2 st)
Avskrift inskriptionen av Leif Nyström
”Denna Liusa-Cronan är förærad till Skartofta Kiörkia till åminnelse af Sahlig Fru Burgmesterskan
Öllegård*
*Petreg på Tullesboa af hennes efterlemnade arfwingar Christopher Deterich: Carl Magnus *
*Deterich: Lorentz Deterich Och Ewa Charlåta Öllegård: Elisabeth Deterich: Den Sahlige*
* Fruen war föd: 11 septemb: 1655 Och är dhöd d: 25 April Anno 1733.”
Detaljer på Lampetterna
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
59(78)
Rev.2. 2016-12-15
10. Klockorna i Öveds kyrka
Det finns två klockor i Öveds kyrka, varav den ena, från 1806, har kommit från Skartofta
nedlagda kyrka 1824 eller 1825. Det finns en ansökan av Amalia Lewenhaupt (bygg-Hans
Hustru) från 1806 som bl.a. omfattar en begäran att få flytta klockan gjuten 1782 till Öveds
kyrka, vilket bifölls. Men istället göt Skartofta om sina båda klockor till en 1806. Det är denna
som nu finns i Öveds kyrka efter ansökan 1824 av Friherre Charles Emil Ramel att få flytta
denna från Skartofta till Öved vilket beviljades. Uppgifterna finns i Skartofta Räkenskapsbok
från 1806 och kungens svar till C.E. Ramel 1824-07-21.
Klockan närmast ingången, gjuten 1806, från båda fria sidorna.
Klockans inskription från båda sidorna.
1806
BLEF DENNA KLOCKA
MAN SKALL FRUKTA DIG
AF TVÄNNE GAMLA OMSTÖPT
SÅ LÄNGE SOL OCH MÅNE VARAR
PS: 72.6
RIKSRÅDET M M MALTE RAMEL
VAR FÖRSAMLINGENS HERRSKAP
GJUTEN I CHRISTIANSTAD AF JOHAN H FLIES
OCH MAGISTER LARS MOLIN KYRCKOHERDE
№ 9
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
60(78)
Rev.2. 2016-12-15
Klockan in mot kyrkan, gjuten 1578 eller 1570
Texten finns överst i fyra raden runt om klockan. Därunder finns ”bomärken” med enstaka
bokstäver
Klockan är gjuten enligt inskriptionen
1578 eller är det 1570.
Kung i Danmark var Fredrik II mellan
1559-1588.
Uppförstorade siffror på årtalet.
1
5
7
8
Beställning med flera dokument finns
troligtvis i Övedsklosters Godsarkiv.
Raderna med start från översta raden.
Rad. 1. DELET VINDICIBVS FLAMIS SIBI QVI CONTRARIA
Den som är emot förgör den med hämnande flammor
Rad. 2. IPSEQVE IVSTIAE REGVLA SOLA MANET
och själv består den blott genom rättvisans regel.
Rad. 3. SI DEVS PRO NOBIS QVIS CONTRA NOS
Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss
Rad. 4. ANNO DOMINO
1
5
7
8  G   X   N   M   A
Herrens år 1578
Text under raderna, enstaka bokstäver
L
S
M     B      P     M
Översättningen från latin är gjord till modern svenska, således ej till 1500-tals danska.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
61(78)
Rev.2. 2016-12-15
11. Riksantikvarieämbetets beskrivning 1987-11-10
Koordinater (N/E): 6174634 / 415394 (SWEREF 99 TM)
Fritexterna under beskrivning skrevs in från början av 1990-talet till 2002 och kan därför vara
inaktuella.
Beskrivning
Ödekyrkogård, ca 58x34 m (Ö-V).
Kyrkogårdsmuren är bevarad i Söder på en 20 m l sträcka. Muren är här 0.8-1 m hög och 1-1.5 m
bred, bestående av 0.1-0.3 m st stenar.
I Norr är muren helt bevarad. Den är här 0.5-1 m hög óch 1-1.5 m bred, bestående av 0.2-0.4 m stora
stenar. En del odlingssten har påförts.
I NV är en 1.5 m bröppning i muren (ingång?).
I Ö är ett f.d. skolhus delvisuppfört inne på kyrkogården.
Vid SV hörnet står en enkel bod.
Skartofta kyrka har sannolikt uppförts i slutet av 1100-talet eller under tidigt 1200-tal, med romansk
grundplan med långhus,kor och absid. Enligt en tidig1800-tals teckning av "cantor LarsWesterdahl"
fanns på Södra sidan i Väster ett lågt vapenhus med huvudingång. Absiden hade blytak, i övrigt
tegeltak. Fönstren var rektangulära och i senare tid förstorade. 1705 härjades kyrkan av brand med
återuppbyggdes och iståndsattes.
1806 ansökte Amalia Lewenhaupt, hustru till Malte Ramel,Övedskloster, hos kungen om att få
Skartofta kyrka nedlagd och att socknen skulle använda Öveds kyrka.
(Notera att det var Amalia Lewenhaupt hustru till Hans Ramel som gjorde ansökningen 1806.
Amalia Beata Lewenhaupt, hustru till Malte Ramel dog 1804.)
Påföljande år, 1807, stängdes kyrkan och lämnades öde. År 1839 revs kyrkan och kyrkogården
jämnades. 1840 byggdes på kyrkogården ett skolhus. Den tidigare kyrkogården kom att utgöra
skoltomt, dels en utvidgning av prästårdens trädgård.
Enligt inventeringen 1971 ska vid grävning för en brunn ca 10 m Söder om den för kyrkans altare
angivna platsen ha påträffats människoben. Inga synliga lämningar av kyrka finns, dock är på
skoltomtens Norra mitt några i markytan synliga stenar, vars samband med kyrkans grund är oklart.
I skoltomtens NÖ hörn är ett träkors, ca 3.5 m högt, samt en minnestavla av kopparplåt, 0.46x0.3 m,
med följande text under en avbildning av Skartofta kyrka:SKARTOFTA KYRKA UPPFÖRDES
OMKRING ÅR 1200 I ROMANSK STIL. ENLIGT EN SENARE TECKNING FANNS LÅNGHUS, KOR
OCH ABSID. ÖVERS PÅ YTTERMURARNA VAR EN RUNDBÅGSFRIS. KYRKAN BRANN NER 1705,
DÅ MATSJÖNSSON RÖRUM VAR KYRKOHERDE. DENNES SON JÖNS, FÖDD I
SKARTOFTA, TOG NAMN EFTER SOCKNEN. HAN VAR FARFAR TILL DEN KÄNDE
KYRKOMANNEN HENRY SCHARTAU LUND. KYRKORÅDET.
Se kopia på karta över Öved 1835 i inventeringshandlingarna.
Publikationer
LE, Malmö: Öved 10, år 1835 ls.
Coll. Rönnb. XIII:1:16 1746,UB, Lund.
Ingers, I. i Skånska Dagbladet 15/7 1955.
Ingers, I. i Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1968.
SkånesHembygdsförbund U467/66.
Skånes Hembygdsförbund dnr
823/73.
Ystads Allehanda 20/8 1973.
Ingers, I.: Mellersta Skåne27/8 1973.
Persson, G.: Färs Fordomdags, 1975, s 71.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
62(78)
Rev.2. 2016-12-15
12. Kyrkogårdarnas historia i korthet
FÖRE 1500 TALET
När missionärerna inledde sin verksamhet i Sverige begravdes folk i allmänhet i närheten av sina
gårdar utan att gravarna märktes ut. Kyrkorna var inte enbart en helgedom utan tjänade även som
skydd mot angrepp utifrån.
Inhägnaden runt kyrkan var alltså avsedd som skydd för dem, människor och djur, som vistades
innanför, men användes även som plats för marknader och andra profana sammankomster.
De s.k. bogårdsmurarna runt kyrkorna byggdes av förgängligt material som, då de inte underhölls,
förföll efter hand.
Kristendomen ställde kravet att all likbränning skulle upphöra och att de döda skulle begravas på en
kyrkogård. På kyrkogårdarna placerades de döda efter rang och ställning i gravar orienterade i
östvästlig riktning med huvudet mot väst (Sörensen, 2006).
Under medeltiden började själva kyrkobyggnaden att användas som begravningsplats för personer ur
det andliga ståndet. Detta skick kom vid senmedeltiden att omfatta hela samhällets överskikt.
Som en sammanfattning av de medeltida kyrkogårdarnas utseende skriver Lundquist (1992):
”Bäst föreställer man sig nog den medeltida kyrkogården som en vild osammanhängande gräsmatta
eller en mer eller mindre blomsterrik äng, i vilken de besuttnas olika gravminnen (i den utsträckning de
överhuvudtaget fanns) av olika typ - sarkofager, tumbor, hällar och stenkors - stod uppställda,
tämligen oregelbundet.”
1500-1600 TALEN
Under reformationen knöts kyrkan samman med staten som övertog skötselansvaret. Samtidigt
försvann mycket av respekten för gravvårdarna. Martin Luther (1483-1546) menade att kyrkogårdarna
skulle flyttas ut ur städerna för att inte längre tjäna som marknadsplatser utan vara ”en plats för kristen
andakt och begrundan”.
Det tillhörde klockarens löneförmåner att använda kyrkogården som betesmark åt sina boskapsdjur.
Det gick så långt att Gustav Vasa 1554 i ett förmaningsbrev stadgade att kyrkogårdarna ”inte fick
förorenas av djur och deras vidrigheter utan de skulle hållas och bevaras på ett kristligt sätt”.
Den danske kung Frederik II påpekade t.ex. år 1564 att ”svin og fæ” inte fick vistas på kyrkogårdarna i
Köpenhamn.
Klockaren fick dock behålla dessa förmåner ända fram till 1819. Av detta förstår man att
gräsproduktionen på kyrkogården var ekonomiskt viktig och att kyrkogården i sig inte hade någon
högre status. (Lundquist, 1992)
Eftersom kyrkogårdarna under 1600-talet huvudsakligen utgjorde begravningsplats för gemene man
så förföll de ytterligare. De högre stånden begravdes inne i kyrkorummet, vilka kostades på desto mer,
samtidigt som prästerna allt mer började göra invändningar mot detta av hygieniska skäl. (Lundquist,
1992)
1700-TALET
I stället för trädplantering dominerade under 1700-talet dyrbara och konstnärliga gravvårdar för dem
som hade råd. Biskop Jesper Svedberg (1653-1735) var en föregångare i kyrkogårdsförnyelse. Han
hämtade inte bara estetisk inspiration från Tyskland, utan såg även samband mellan
begravningsskicket inne i kyrkorna och spridning av smittsamma sjukdomar eftersom han bevittnat den
stora pestepidemin 1710. Hans motiv, liksom Martin Luthers, till att flytta kyrkogårdarna ut ur städerna
var dock mer av religiösa än hygieniska skäl. Träd och örter skulle ”likna uppståndelsen” och utgöra en
påminnelse av människans eviga liv. De träd vi ser på kyrkogårdar i dag har alltså ingen längre historia,
som mest kan något exemplar vara 2-300 år gammalt. De vanligaste trädarterna är ask Fraxinus
excelsior, alm Ulmus glabra, lind Tilia cordata och hästkastanj Aesculus hippocastanum. Parklinden
Tilia x europaea hade börjat importerades från Holland redan under 1600-talets första hälft.
Träden fyllde två funktioner. Dels ansågs de skydda mot onda ting och dels, eftersom kyrkorna mer
eller mindre användes som fästningar, kunde de hamlas och utgjorde på så vis foder till djuren - almen
användes till och med som människoföda (Lundquist, 1992).
Under 1700-talet, och kanske även under 1800-talet, ansåg man att den norra delen av kyrkogården
var den sämre. Eftersom detta var den sämsta platsen på kyrkogården att bli begraven på blev ofta
kriminella personer placerade där.
Det fanns dock personer som inte ens begravdes på kyrkogårdens sämsta plats. Det var de
människor som inte fick lov att begravas innanför kyrkogårdens murar, och det gällde bland annat
odöpta personer.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
63(78)
Rev.2. 2016-12-15
Ett odöpt barn fick inte begravas på kyrkogården eftersom det inte var upptaget i den kristna
gemenskapen. För att undvika att ett barn dog utan att vara döpt kunde man utföra nöddop.
Människor som hade tagit sitt liv fick inte heller begravas innanför kyrkogårdens murar, samma sak
gällde för personer som hade blivit avrättade - de ansågs nämligen ha gått miste om rätten att få en
kyrklig begravning
De människor som hade det väl förspänt hade ofta gravstenar på deras gravar. Många av dessa
gravstenar är försvunna i dag, eftersom man tog tillvara på allt möjligt material när man byggde något
nytt. Det var därför inte ovanligt att människorna i gårdarna som låg kring kyrkogården använde
gravstenar, som inte användes längre, till trappsteg, eller som golvbeläggningar när de byggde något
nytt. Det vanligaste var dock att man satte ett träkors på graven.
1800-TALET
Lundquist (1992) citerar ett brev från Gustav IV Adolf till landets biskopar i oktober 1805:
”…Vi hafve för godt funnit i nåderförordna: att då Kyrkogårdar flyttas utan Städerne, hwilket, der det
lämpeligen ske kan med för flere förmåner och förtjenar uppmuntran, bör den nya Begrafnings Platsen
förses med anständig stängsel och sådana tecken, som utmärka Platzens ändamål, samt träd
deromkring planteras:”
Kyrkogården blev nu en statlig angelägenhet vilket det enligt svensk lagstiftning är än idag
(Kulturminneslagen (KML 1988:950)) .
Nästa riksdagsbeslut togs i oktober 1815 då man fastställde att begravningar på kyrkogårdar som låg
belägna inom städer och byar, måste upphöra så snart som möjligt. Inga undantag skulle göras.
Tidigare hade kyrkogårdar utanför städerna bara använts för de mindre bemedlade i samhället samt
vid epidemier. Först ut var Uppsala 1801 (Hospitalskyrkogården) följt av Växjö 1807, Lund 1809,
Västerås 1809, Borås 1812 och Helsingborg 1815. Dessa kyrkogårdar kom också att få ett likartat
arkitektoniskt utseende med kvartersindelning åtskiljda av symmetriska gångar och de för århundradet
signifikanta trädplanteringarna. Olika kvarter kunde anläggas med olika karaktärer och kom på så vis
även att spegla samhället utanför.
Idag har städerna vuxit ikapp dessa gamla kyrkogårdar som kompletterats med gräsmattor,
minneslundar och meditationsplatser, varför de nu är införlivade i stadsbilden (Lundquist, 1992).
Trots de bästa ambitioner lämnade skötseln av kyrkogårdarna allt övrigt att önska och tilläts att förfalla av
vanvård. Lundquist citerar den svenska pomologins fader Olof Eneroth (1825-1881) som skrev: ”Den
svenska kyrkogården i dess nuvarande skick vittnar om en nästan allmän vanvård samt i och med
detsamma om brist för aktning för de bortgångnas minne”.
Under 1800-talets senare del gjorde industrialismen sitt intåg samtidigt som befolkningstillväxten var
stark. Träkorsen ersattes efter hand med massproducerade gravminnen i gjutjärn och sten. Sorgträd,
växter med hängande växtsätt, och resta gravstenar introducerades. Mot slutet av århundradet hade
kyrkogården fått det utseende som vi är vana att se idag.
Signifikativt från förra sekelskiftet är att betydande personer i samhället hade höga gravstenar och
inhägnade sina gravar med järnstaket. Ju närmare kyrkan graven var belägen desto finare var det och
södersidan var den finaste platsen av alla. Lagen som tillåter kremation i Sverige infördes 1888 men
det dröjde fram till 1930-talet innan kremationer började förekomma, vilket i sin tur fick till följd att
minneslundar, asklundar och askgravplatser blev vanliga.
Det som huvudsakligen präglat utvecklingen under 1900-talet är tillkomsten av fler och strängare
utformningsbestämmelser. En standardisering i utförande och en ytterligare massproduktion av
gravvårdar, har medfört att många kyrkogårdar är snarlika och inte lämnar utrymme för någon större
variation. Ramgravar har tagits bort och grusgravar har ersatts med gräsmatta. Det ska vara så enkelt,
rationellt och så underhållsfritt som möjligt.
Ref: Osäkert var denna artikel kommer ifrån, troligen Internet.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
64(78)
Rev.2. 2016-12-15
13. Referenser:
1. Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1868, Skartofta en försvunnen kyrka i Färs Härad av
Ingmar Ingers.
2. Skartofta Räkenskapsbok
1734-1802. http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0068913
Abonnemang behövs eller utnyttja biblioteket i Sjöbo.
3. Skartofta Räkenskapsbok 1803-1810.
Landsarkivet Lund, Skartofta kyrkoarkiv, Ingår i K I:1. Huvudräkenskaper.
4. Brev, Sockenstämmor mm.
Landsarkivet Lund, Skartofta kyrkoarkiv, Ingår i K I:1. Huvudräkenskaper.
Landsarkivet Lund, Öved kyrkoarkiv, Ingår i D I:1. (nedanstående handlingar finns där)
- Beskrivning över kyrkan 1708.
- Handlingar angående kyrka 1751, 1798.
- Handlingar angående Skartofta utdömda kyrka, dess inventarier, jus patronatus m.m. 1806-1839.
5. Gamla uttryck och vad de betyder. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
6. Foton Leif Nyström
- Södra Åsums gamla och nya kyrka
- Bonderups Kyrka
- Klockorna Öveds kyrka.
7. Uppgifter från Kyrkoböcker, Arkiv Digital. Abonnemang behövs eller utnyttja biblioteket i Sjöbo.
8. Det kan också finnas referenser under respektive sektion.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
65(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor. Exempel från avsnitt 5.
1708-05-19       Brev skrivet till Biskopen i Lund Matthias Steuchius mellan 1694-1714.
General och Guverneur (Generalguvernör Skåne) var Magnus Stenbock
Sid. 1
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
66(78)
Rev.2. 2016-12-15
Sid. 2
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
67(78)
Rev.2. 2016-12-15
Sid. 3
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
68(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor .Exempel från avsnitt 6.1 reparationer. Utdrag ur räkenskaperna 1736 Reparation sidan 1.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
69(78)
Rev.2. 2016-12-15
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
70(78)
Rev.2. 2016-12-15
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
71(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor. Exempel från avsnitt 6.1 reparationer. Utdrag ur räkenskaperna 1803-1804 Reparation.
Det här är de sista reparationerna som urfördes på kyrkan innan den lades ned 1805. Öveds- och
Skartoftas församlingar fick nu gemensam gudstjänst i Öveds kyrka samtidigt som Öved blev
huvudförsamling och Skartofta annexförsamling. Innan var det tvärt om.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
72(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor. Exempel från avsnitt 6.2 inventarier. Utdrag ur räkenskaperna 1740.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
73(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor. Exempel från avsnitt 6.2 inventarier. Utdrag ur räkenskaperna 1806
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
74(78)
Rev.2. 2016-12-15
Bilagor. Exempel från avsnitt 7. Brev, sockenstämmor, församlingsprotokoll mm
Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16 sidan 1.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
75(78)
Rev.2. 2016-12-15
Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16 sidan 2.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
76(78)
Rev.2. 2016-12-15
Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16 sidan 3
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
77(78)
Rev.2. 2016-12-15
Kung Gustav IV Adolfs svar 1806-08-16 sidan 4.
Rev. 1. Leif Nyström 2013-05-15 / 2014-08-28 / 2015-12-15
78(78)
Rev.2. 2016-12-15