Leif Nyström, uppdaterad 2011-05-17 (Utdrag ur Mellersta Skåne, Dalby-Bjärsjölagård-Sölvesborg)
2016-04-29 några midre korrigeringar.
Stationen till vänster är den ursprungliga stationen byggd 1865. Stationen till höger byggdes 1911/12 när
Bjärsjölagård blev Föreningsstation. Tågvagnen står på plattformen till Malmö. Huset bakom denna
station är järnvägshotellet. Klicka på "Foton" för att se fler järnvägsbilder.
Kolla "Historik" för fler avsnitt om järnvägen.
För bansträckning Ystad - Bjärsjölagård - Eslöv inklusive stationer, (klicka på texten)
För bansträckning Dalby - Sjöbo / Harlösa - Sjöbo inklusive stationer, (klicka på texten)
JÄRNVÄGEN MALMÖ- DALBY - BJÄRSJÖLAGÅRD
1910-1911 byggde MSJ (Malmö-Simrishamn Järnvägs AB) en bibana från Dalby till Bjärsjölagård där Ystad-Eslövs Järnväg anslöt. Tanken var att fortsätta linjen till Kristianstad/Sölvesborg men dålig ekonomi satte stopp för planerna. Bandelen Harlösa - Bjärsjölagård lades ner den 10 juni 1955, medan delen Dalby - Harlösa levde kvar till 1983.
Bandelen Dalby-Skartofta öppnades den 27 oktober 1910. Linjen Skartofta Bjärsjölagård togs i drift först den 1 oktober 1911.
MSJ förstatligades 1943. Efter SJ:s övertagande sattes B- och E-ånglok in som dragkraft i tågen och på 1950-talet tog Y6/Y7-rälsbussar över persontrafiken.
Godstrafiken på banan bestod bland annat av sten från stenbrottet i Dalby. I Staffanstorp fanns ett sockerbruk som hade så omfattande transporter av betor att man hade ett eget växellok.
Bjärsjölagårds första station anlades när
tåglinjen Ystad-Eslöv kom till 1865-66. Den station
man ser idag är från 1911 och byggdes då Bjärsjölagård blev s.k. föreningsstation, dvs. där
olika tåglinjer möttes och man behövde en större station. Stationen är den enda i sitt slag
i sydöstra Skåne. Det är en ståtlig tvåvåningsbyggnad med ljust putsade partier och fina
tegeldekoration. De små uthus som ligger intill stationen är byggda i samma stil som huvudbyggnaden,
med puts och tegel. Det sägs att en anledning till att stationen fick ett så ståtligt utseende
var att kungen brukade stiga av här, då det var dags för den årliga jaktvisiten vid Övedskloster.Snabbfakta YEJ, Ystad - Eslövs Järnväg
1845 lämnade greven
A E von Rosen till ett förslag på vilka viktiga järnvägslinjer som han ansåg
borde byggas. Han föreslog bland annat en huvudlinje från Stockholm via trakten av sjön Tisnaren,
Eksjö samt vidare till Ystad. Några vidare åtgärder gjordes inte men var ett viktigt inslag i
debatten. Vid riksdagen 1854 beslöts att staten skulle bekosta och bygga ett nät av stambanor.
I samband med detta väckte dåvarande landshövdingen i Malmöhus län, S G von Troil, en motion om
byggandet av en järnväg mellan sjön Vättern (Jönköping) och Skåne. Järnvägen skulle komma norrifrån
och framgå till Skånes medelpunkt, Ringsjön. Från den senare punkten skulle ett antal järnvägar
byggas till Skånes större kuststäder, bland annat Ystad. Motionen avslogs.Sedan det blivit bestämt att södra stambanan skulle dras från Malmö via Eslöv och vidare norrut, väster om Ringsjön, gjorde ett antal enskilda intressenter en insamling för att kunna göra en undersökning av en järnväg mellan Ystad och en lämplig punkt på södra stambanan "med riktning så lämpad efter orternas behov, att banan skulle komma att från den största möjliga terräng upptaga rörelsen utan att dock avvika från dess andra bestämmelse, den för att det övriga Sverige tillgängliggöra landets naturliga och sekelgamla väg till kontinenten och över Ystad".
Man uppdrog till kaptenen i Väg- och Vattenbyggnadskåren, N Fr Frykholm, att upprätta ett
kostnadsförslag. sedan ett antal olika förslag förkastats framlade han ett förslag som
förordade en normalspårig bana som kostnadsberäknades till 3 682 000 kronor, detta inklusive
rullande materiel.Den 4 juli 1862 utfärdades inbjudan till aktieteckning avseende ett bolag som skulle bygga en järnväg mellan Eslöv och Ystad. Bakom initiativet stod greve A Ehrensvärd (bilden), Tosterup, greve A Dela Gardie, Löberöd, borgmästraren S Trädgårdh och konsul Carl Gram, Ystad, konsul R Lundgren, Stora Herrestad samt vice talmannen Ola Svensson, Heinge.
Ystad - Eslövs Järnvägsaktiebolag
Alla aktietecknarna kallades till ett möte i Ystad , 6 augusti 1862. Vid detta möte utsågs en interimsstyrelse bestående av initiativtagarna samt borgmästaren F Kraak, Simrishamn, friherre J Stjernblad, Marsvinsholm och magistern W Widegren, Västerstad. Koncession söktes och kort därefter söktes även statsbidrag till banans byggande.
Den 31 oktober 1862 fastställdes bolagsordningen och Ystads - Eslövs Järnvägsaktiebolag bildades vid den konstituerande bolagsstämman som hölls 29 juni 1863.
Koncessionen beviljades den 2 oktober 1863 och det sökta statsbidraget på 2 450 000 kronor beviljades av statsutskottet. Villkoren var goda eftersom de första tre åren skulle vara räntefria. Kraven på den blivande banans standard var bland annat att rälsen skulle ha en vikt av minst 24,3 kg per meter, spårvidden skulle vara 1435 mm och de största lutningarna fick inte överstiga 10 ‰.
Banan byggs
För själva järnvägsbygget utsågs majoren Cl Adelsköld som överingenjör och som arbetschef utsågs friherre A G:son Leijonhufvud. 28 november 1863 startade arbetena med en mindre högtidlighet där bland annat Cl Adelsköld tog det första spadtaget.
Banbygget gick mycket fort och en av anledningarna till detta var bland annat att statslånet var räntefritt de första tre åren. Detta gällde att snabbt få trafikinkomster från järnvägen.
På våren gjordes ett nytt kostnadsförslag eftersom man insåg att vissa förbättringar i banans standard var nödvändiga att göra redan nu. Merkostnaden beräknades till 418 000 kronor.
Rallarnas ersättning för ett dagsverke uppgick på den här tiden till 75 - 83 öre under vintern och ökade sommartid till omkring 1 krona och 25 öre. Dock kunde en "arbetsför och flitig arbetare under sommardag beräkna att på betingsarbete förtjäna 1 rdr 67 öre".
Inför trafikstarten hade YEJ även skaffat två stycken tenderlok,
tillverkade av Beyer & Peacock i England 1865.
Loken fick nummer 4 och 5 (loket ovan) samt döptes till
"ALBERT EHRENSVÄRD" samt "MAGNUS STENBOCK".
Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926.
Allmän trafik
Den 1 december 1865 öppnades sträckan Ystad - Bjärsjölagård för allmän trafik. Sträckan Bjärsjölagård - Eslöv öppnades för allmän trafik den 11 maj 1866. Dock hade den officiella invigningen av hela Ystad - Eslövs Järnväg ägt rum redan den 30 april.
Den normalspåriga, 76 kilometer långa järnvägen hade belagts med järnräls som vägde 24,3 kg per meter. De största lutningarna uppgick till 10 och den minsta kurvradien var 891 m. Största tillåtna hastighet var 40 km i timman. Sidospårens längd var 8,3 kilometer.
Den rullande materielen bestod 1866 av:
- 3 tanklok (lokets vattenförråd finns i tankar på sidan av ångpannan ).
- 2 tenderlok (lokets vatten och kolförråd finns i en separat vagn, tender, efter själva loket ).
- 16 tvåaxliga personvagnar (för persontrafiken)
- 91 tvåaxliga resgods- och godsvagnar (för godstransporterna).
Samtliga lok var tillverkade i England.
Förstatligande
Den 1 juli 1941 förstatligades Ystad - Eslövs Järnväg tillsammans med de övriga banorna ingående i trafikförvaltningen Ystads Järnvägar.
Vad hände sedan
Några större förändringar gjordes inte sedan Statens Järnvägar tagit över. Naturligtvis sköttes det löpande underhållet av banan tillsammans med smärre moderniseringar på säkerhetsanläggningarna samt i bostadshusen.
1967 begärde SJ att få lägga ned bandelen Eslöv - Tomelilla men fick avslag.
Några år senare gick det bättre. Den 1 juni 1975 lades godstrafiken ned mellan Tomelilla och Eslöv.
Den 30 maj 1981 lades persontrafiken i praktiken ned mellan Tomelilla och Eslöv. Formellt skedde det inte förrän 1 april 1983.
Sträckan Ystad - Tomelilla trafikeras fortfarande av både person- och godståg.
Bandelen är sedan 1 juli 1988 länsjärnväg.
Bandelen Tomelilla - Eslöv revs upp 1984. De sista två kilometrarna närmas Eslöv undantogs och är numera industrispår.
PLANERADE JÄRNVÄGAR 1850-1913
Öster om linjen Trelleborg-Malmö-Hässleholm-Kristianstad-Sölvesborg finns inte mindre än 242 projekt noterade.
De flesta stannade på idestadiet, 8 st avlystes medan 27 st blev nya järnvägslinjer där Dalby Bjärsjölagård blev den sist genomförda.
Här tas de upp som involverar Bjärsjölagård nämligen:
- Ystad- Eslöv (YEJ) som blev genomförd, se nedan.
- Hörby-Bjärsjölagård pågick mellan 1884-1892 men byggdes ej.
Det fanns långt framskridna planer på en förbindelse Hörby-Ystad för att korta vägen från stambanan till Ystad.
Kommunen i Ystad åtog sig att bygga den 14 km långa banan.
Efter riksdagsbeslutet 1892 att Trelleborg blev hamnstad för trafiken till kontinenten så behövdes inte
förbindelsen mellan Hörby-Bjärsjölagård längre.
- Svedala-Veberöd-Bjärsjölagård som lades fram 1886. Enbart två noteringar finns.
- Lund-Sandby/Dalby-Harlösa-Askeröd/Bjärsjölagård-Långaröd-Huaröd-Everöd 1886, 1887. Byggdes ej.
- Lund-Södra Sandby-Revinge-Viken/Harlösa-Bjärsjölagård/Askeröd (LReJ)1894-1903.
Vissa delar stod klara 1906 nämligen Lund-Harlösa-Revinge-Sjöbo.
- Sjöbo-Bjärsjölagård-Hörby, en notering 1897. Inte längre intressant.
- Laholm-Veinge-Höör-Hörby-Bjärsjölagård-Sjöbo-Sövde-Ystad. 1898-1905. Byggdes ej.
- Malmö-Dalby-Bjärsjölagård-Långaröd-Everöd-Kristianstad.1898. Byggdes ej.
- Hörby-Bjärsjölagård-Sjöbo-Rydsgård. En notering 1898.
- Malmö-Dalby-Bjärsjölagård-Horna- Sölvesborg.1898-1911.Byggdes ej. Se nedan
- Skurup-Sjöbo-ev.Vollsjö/Bjärsjölagård. En notering 1903.
- Dalby-Harlösa/Viken-Bjärsjölagård tänkt att ansluta till Sölvesborg.1905-1911. Byggdes 1910/11
- Bjärsjölagård-Hörby igen. En notering 1909.
- Bjärsjölagård-Everöd. En notering 1910.
Utöver de projekt där Bjärsjölagård var inblandad fanns också andra projekt där alla stationer utom
Skarhult (Christineberg) på linjen Ystad-Eslöv var inblandade.
För någon tid sedan uppvaktade en deputation från ett par för ett järnvägsprojekt Bjärsjölagård-Efveröd intresserade socknar vederbörande järnvägsstyrelses ordförande d:r Herslow i Malmö och järnvägens trafikdirektör. Den senare meddelade att någon koncessionsansökan för nämnda sträcka icke ingifvets och d:r Herslow upplyste att någon tanke på att fortsätta Dalby-Bjärsjölagårdssträckan mot Efveröd för närvarande icke förefunnes och att för en dylik plans realiserande någon möjlighet icke kunde ställas i utsikt under de närmaste åren, meddelas Mell. Skåne.
2. Malmö-Bjärsjölagård. http://www.xn--jrnvg-grad.net/Banguide/Malmo-Tomelilla.asp
3. Ystad-Bjärsjölagård-Eslöv. http://www.skanetur.se/history_jarnvag_se.html
4. Snabbfakta Ystad-Eslöv. http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yej/yej_snabbf.html
5. Bansträckning. Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926
6. Stig Lundins historiska hemsida. http://web.telia.com/~u18109566/historia/index.htm
7. Skånska "tankebanor". Karl-Gösta Alvfors