Beritzholm, ägare, noterbara händelser mm
Leif Nyström, uppdaterad 2010-01-09 (rättelser punkt 9), 2018-03-13 (tillägg punkt 26).
Kända ägare mm på Birridsholm (Beritzholm).
Det är svårt att hitta uppgifter om Beritzholm i litteraturen och när de finns är de ibland motsägande d.v.s. att ursprungsmaterialet kan ha tolkats, översatta olika. Årtalen kan variera i olika källor pga felskrivningar eller felaktig översättninga av tex romerska siffror.
Notera även att namnen nedan stavas lite olika beroende på när referensen är skriven eller om den är på latin, svenska eller danska (enstaka dokument även på tyska) .
I vissa tidiga referenser är Beritzholm placerad under Bjärsjöholm vilket är felaktigt.
  Rad  Årtal Ägare, boende mm på Beritzholm
  1 700-talet Om den finns så är Birridsholms tidigaste historia höljd i sägnernas dunkel. Borgen sägs redan på 700-talet ha varit ett kungligt fäste. Här bodde bl.a. kungen Harald Hindetand (född 680 död 772?) som stupade i ett stort slag på Bråvallarna mot svenske kungen Sigurd Ring.
2 1100-talet Landskapets uppdelning i härader har troligtvis skett under 1100-talet, där en äldre, förhistorisk indelning i bygder har legat till grund för häradsindelningen i mellersta och norra Skåne. De södra och sydöstra häraderna har namngivets efter by eller annan lokalitet.
Färs härad. Första gången(?) namnet finns nedskrivet är i
"Kong Valdemars Jordebog" av år 1231 där det heter "Faershaerat".
Det finns många tolkningar på varifrån namnet kommer men Faers verkar vara den äldsta namnformen. Fae betyder på danska egendom och boskap. Färs härad har varit känt för sina rikliga betesmarken. Fler tolkningar finns
bl.a. i Färs Härads historia.
  3 1200-talet Från 1200-talets slut organiserades den kungliga administrationen i slottslän. Kungen lät uppföra borgar för att manifestera sin ställning och makt i samhället. Länsmän utsågs av kungen och residerade på dessa borgar som bland annat hade en militär och administrativ funktion. Ett antal härader bildade ett slottslän och ansvarade för den regionala borgen. Exempel på borgar av denna typ är Kärnan i Helsingborg, Lindholmen, Falsterbohus, Gladsaxehus och Beritzholm.
Under det danska inbördeskriget år 1250 till 1360 uppfördes många borgar till skydd mot plundring och till skydd för befolkningen.
  4 1231 Kung Valdemars jordebok (Kunnunglef i Skåne). Beritzholm finns inte omnämnt. I Färs härad är nämnt: Asum med sit tilliggende ( Åsum sogn og hovedgård i Færs herred)
5  ca 1250 Trolig byggnadstid för Beritzholm. Sägs ha byggts av en som hette Birring eller Birting (ej bekräftad). Borgen ägdes troligen av privata adelsätter fram till 1363.
  6  1332-1360 Den svenske kungen Magnus Eriksson köpte den tyska panträtten till Skåne från en Holsteinsk greve 1332. Skåne blev åter danskt 1360 men dessförinnan under panten var det inte helt klart vem som styrde.
  7  ?-1327 Nils Truedsson Haas (övriga uppgifter saknas).


Haas släktvapen.
  8  1327-1350 Trued Nielsen Haas och Gregorius Nielsen Haas (Barn till Nils Truedsson)
Trued var känd i Skåne 1327 dog 1369.
  9  1350-1363 Riddaren Holger Gregorsson av Vittskövle 1379 (f. ca 1346 d. ca 1382 ).
- som var son till väpnaren Gregor Pedersen av Krognossläkten (f.ca 1326).
  Gregorssons släktvapen
Riddaren Tuve Andersson Galen av Näsbyholm (tog släktnamnet Galen) var kungens företrädare (gälkare) i Skåne 1376-1383.
 - som var son till Anders Jensen Galen (d.1351) som i sin tur var son till Jens Nielsen Galen (1270-1320). En annan son till Jens Nielsen, Peder Jensen Galen blev ärkebiskop i Lund 1334-1355 ( f.1280 - d.1355). Hur dessa kom att äga Beritzholm finns det inga uppgifter om.
  10  1363 Danske kungen Valdemar Atterdag förvärvade borgen av ägarna på föregående rad. Atterdag återtog Skåne 1360. Annan uppgift gör gällande  att Atterdag fick av Lunds Landsting "sköte på Beritzholm med dithörande stenhus, tvenne byar samt en vatten och väderkvarn med alla tillhörigheter." (Primebrev 1363. Läs brevet).
V. Atterdag dog 1375-10-24, f. 1321.
  11  1360-1368 Erik Bydelsbach, Riddare och lagman på Beritzholm, Färs härad. (d.1414)
En troligen från orten Beutelsbach i Schwaben invandrad adelssläkt från Tyskland. Kom från W
ürtenberg är annan uppgift.
Bydelbachs släktvapen.
  12 1364-1387 Otto Bydelsbach (kunglig befallningman), son till Erik Bydelsbach, född 1360 gift 1389 var också Riddare och lagman på Beritzholm. (d. efter 1387?)
1387 slog han ned ett uppror på Åsums kyrkogård.
Han var 1370-71 som riddare och hövidsman på Jungshoved (möjligen Danmark) närvarande vid de stralsundska förhandlingarna.

Valdemars dotter Margareta (f.1353) blev drottning av Danmark och Norge, över Sverige från 1389. I mellanperioden regerade Margaretas enda barn fött 1370 fram till sin död 1387.
  13 ? Vem som tog över efter Bydelbak som kunglig befallningsman är inte känt.
  14 1387-1401 Pantsatt till väpnaren Mogens Munk (f. 1350) som dubbades till riddare 1397. År 1410 (14/8) blev han överbefälhavare för de kungliga trupperna och han deltog i kriget mot den tyska Holsteinska adeln. I närheten av byarna Sollerup och Eggebæk i sydvästra Jylland möttes de båda trupperna den 12 augusti 1410. Här stupade Mogens Munk. Ingen vet var han är begravd, kanske vid slagfältet eller på något släktgods på Jylland.
Munks släktvapen
  15  1401-1500 Drottning Margareta löste in Mogens Munks pant på Beritzholm för 700 mark. Det sägs att både Valdemar Atterdag och Margareta bodde på Beritzholm under somrarna, under vilken tid är inte känt. Känt däremot är att när Margareta som drottning var i Sverige bodde hon på Lindholmens slott.
  16 1468 Väpnare Niels Brade  af Beritzholm. Han var känd från 1462 och dog 1487. Det finns även ett skiftes- och förlikningsbrev mellan Axel och Nils Brade samt Laurentius Knob från Ärkebiskopen i Lund 1480.
  17 1477 Claus Eriksen är omtalad som hövitsman på Beritzholm.
  18 1500-1516 Som pant till Oluf Jepsen Sparre för ett lån till Christian II.
Befallningsman på Beritzholm 1502-1515 (dog 1516).

Sparres släktvapen.
  19 1516-1526 Olof Jepsens broder riksrådet Mourids Jepsen Sparre bytte till sig Beritzholm inklusive länet mot Laholms slott. Beritzholm var vid denna tid ett län (troligen från 1300 -talets början fram till 1577 då Färs uppgick i Landskrona län).
  20 1526-1534 P.g.a. att borgen var illa befäst och inte  kunde försvaras mot en fiende  lades borgen och länet under Lindholmens slott med Mourids Jepsen Sparre som länsherre för de sammanslagna länen.
  21 1529- Sparre fick ett gåvobrev (Läs brevet) 1529 av kung Frederik I på att få behålla allt byggnadsmaterial från den av kungen beordrade rivningen av Birridsholm ( i brevet kallad Börrisholm) till sitt slottsbygge på Svaneholm (byggdes 1530). Det är okänt om det verkligen togs material till Svaneholm eller i så fall hur mycket. Enligt prästrelationerna stod slottet kvar ännu ett halvsekel efter gåvobrevet (1579). Sparre dog 1539. (Även 1534 förekommer).
  22 1539-1573 Efter Mauritz Sparres död uppkom 1539 en rättegång emellan hans son Jakob Sparre och hans måg Magnus Gyllenstjerna om de av den avlidnes pantebrev på Lindholms slott samt på Beritzholm och Färs härad.
Sonen Jakob Mouridsen Sparre fick 1539 livsbrev på Färs Härad i förläning vilket förmodligen även inkluderade Birridsholm. Jakob dog 1573.
  23 1573-1577 Peder Jensen Brahe fick Färs i förläning fram till 1577 (dog 1610).
Brahes släktvapen
  24 1577-1603 Axel Knudsen Gyldenstierne fick Färs Härad jämte Beritzholm, som lades under Landskrona län, i förläning fram till sin död 1603 (f.1542).
Han var Länsdomare i Skåne och Länsman i Landskrona och "Statholder"
(vicekung) i Norge 1588-1601.
Landskrona län uppgick i Malmöhus län 1669.
Gyldenstiernas släktvapen.
  25 ca 1580 Det finns ett par noteringar om att Beritzholm blev förstört och att en ladugård byggdes 1579 av Axel Knudsen Gyldenstierna. Detta är första gången som Bjärsjölagård, dock med annan stavning, är omnämnt. (På danska, Bierets Ladugaard eller liknande stavning).
  26 1603-1658 Efter Gyldenstiernes död övergick gården till den Danska kronan.
Troligen blev då Olof Rosensparre, Skarhult, ansvarig för Färs härad fram till sin död 1624.
(f. 1559-08-06, d. 1624-01-12).

Han var gift 1584-09-20 med Lisbet Henriksdotter Gyldenstierna (f. 1563-10-23, d 1638-02-20).
  27 1622 Kung Christian den fjärde befallde att häradsprostarna skulle sända till Ole Worm en beskrivning av området de hade under sig. 1624 lämnade prosten i Brandstad Niels Thrögessön Poort en beskrivning av Östra Kärrstorps församling, inklusive Birridsholm.
  28 1644 Skånska kriget 1643-45 ledde till svåra härjningar. Det finns en uppgift om ett brev från Gustav Horn med innebörden att det inte var lönt att skövla dåvarande Beritzholms slott då detta redan låg i ruiner. Tyvärr finns Horns brev från 1644 inte kvar, de brann troligen upp i slottsbranden 1697 (Stockholms slott). Det finns en sammanfattning av Axel Oxenstiernas brevväxling 1644 där Gustav Horns brev ingår men det finns inget om Beritzholm.
  29 1658 Efter freden i Roskilde övergår Bjärsjölagårds ägor inklusive Beritzholm, till Svenska kronan.
Nicklas Jonsson, adlad Cronacker 1677-07-20 fick brukningsrätt på Bjärsjölagård mot utgörande av vissa skyldigheter som tex rusttjänst. Han gjorde karriär inom Skånska Generalguvernementet som kamrerare, överkommissarie och krigskammarråd. (f.1631, d.1699).
  30 1718 Karta över Bjärsjölagårds ägor, där ”Gambla Rudera af Bieresiö Slott” finns inritat, (Rudera = byggnadslämningar= ruiner). I övrigt finns ingen beskrivning.

Referenser:
 1. Diplomatarium Danicums (Danska rikets brev) 1376-1412 (1401)
 2. Landbohistorisk Selskabs Adkomstregistrering 1513-1550
     Dokument 1516-070/071/119, 1526-101, 1539-363.
 3. Scriptores rerum Danicarum, VI (Danmarks medeltidshistoria)
 4. Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över de svenska
     medeltidsbreven.
 5. Slott och Herresäten i Sverige, Skåne 2, 1966
 6. Skånes Historia, Senmedeltiden, Ingvar Andersson, 1974
 7. Prästrelationerna 1624.
 8. Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling, åttonde bandet,
     Gustav Horns bref med bihang, 1644.
 9. Danmarks adelsstamtavlor från ca 1300 (Roskilde)
10. Skandinavien under unionstiden. Carl Gustaf Styffe.
11. Liber Census Daniæ (1873).