Innehåll (Skartofta ingår inte, se pärm Skartofta Kyrka)
1.
Varifrån härstammar namnet Öved.
Gamla namn på åkrar mm.
2.
Hus och befolkning
Mellan 1700-1806
3.
Öveds by och Övedskloster.
Kortfattad beskrivning från vissa årtal, 1165 till 1825
4.
Gamla kyrkan fram till midsommar 1761
Vad som går att hitta om denna
5.
Nya kyrkan från 1761
Öved blir huvudförsamling, Skartofta kyrka upphör 1806.
5.1 Utdrag dokumentationen, gemensam gudstjänst
5.2 Brandförsäkring 1847
5.3 Klockorna i Öveds kyrka
6.
Utdrag från räkenskapsboken 1705-1806
Reparationer och inventarier
7.
Kartor, skisser från olika tidsperioder
Man och hustru aktuella kartår 1700-talet medtagna.
7.1 Övedskloster 1726
7,2 Övedskloster 1855/1877 (Mandelgren)
7.3 Öveds by 1756
7.2.1 Kartan 1756
7.2.2 Kartan 18xx (laga skifte finns inte)
7.2.3 Kartan 1915
7.2.4 Kartan 1970 (visas ej)
7.4 Vressels by 1754
7.3.1 Kartan 1754
7.3.2 Kartan 18xx (laga skifte visas ej)
7.3.3 Kartan 1915
7.3.4 Kartan 1970 (visas ej)
7.5 Torps by 1754
7.4.1 Kartan 1754
7.4.2 Kartan 18xx (laga skifte visas ej)
7.4.3 Kartan 1915
7.3.4 Kartan 1970 (visas ej)
7.6 Öveds by 1756 inlagd på dagens karta.
7.7 Övedskloster, brandförsäkringkartan från 1880 vid Västra möllan
7.8 Doktorshuset med planritning Övedskloster 1680
7.9 Mandelgrens ritningar (skisser) av Övedsklosters ”uthus”
Det finns dessutom kartavsnitt för andra år där så behövs.
8.
Öveds kvarnar 1719-1930
8.1 Beskrivning av möllorna, var låg dessa, kartor mm.
8.2 Möllarna
8.2 Vad finns kvar idag 2016 av möllorna.
8.4 Utdrag ur olika kvarnprotokoll.
9.
Tegelbruket 1776-1791
Bostad (tegelbrukshuset) till minst 1941.
10.
Kalkbruket
Endast kalkugnen hittad
11. Övedsklosters Värdshus 1819-1880
12. Leif Nyströms släkt i Öveds församling
F.n. 238 st från 1650 och framåt.
13. Några foton, bilder mm.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
1(128)
Leiny@tele2.se
1. Varifrån härstammar namnet Öved.
Det finns olika tolkningar, denna är ifrån ”Svenskt ortnamnslexikon” från SOFI, Språk
och Folkminnesinstitutet. (ISBN 91-7229-020-X).
Socknen har sitt namn efter kyrkbyn. Det innehåller i förleden troligen ´Ö`, ”land vid
vatten”. Efterleden är forndanska ´with`= ved, skog.
En annan tolkning, som finns i ett flertal dokument men källan inte hittad,
”Övedskloster tros ha fått sitt namn af den magra sand- eller örjord, som upptager
stränderna af Våmbsjön, och platsen har i gamla dagar hetat Ör.”
Exempel på några olika stavningar:
Danska tiden:
1200 Øwit         Latin
1624 Aavedz       Prästrelationerna, 1622-08-11 utsände Kristian IV till
biskoparna i Danmark och Norge med befallning att
låta prästerna i de olika stiften avfatta antikvarisk-
topografiska sockenbeskrivningar. Se bilaga nedan.
1651 Effuetz       Decimanthandboken, förteckning över byar och gårdar
som betalade ”tionde”, skatt till adelsgården eller staten.
I kyrkböckerna:
1683 Öfwitz,      Präst var Mats Jönsson, utnämnd 1683-07-10
1700 Öfwid,      Mats Jönsson
1800 Öfved,      Lars Molin
1866 Öwed,
1896 Öved.
På Skånekartor:
1684 Öfvits        Det här är den första korrekta och riktigt detaljerade
kartan över hela Skåne av Gerhard von Buhrman. (Från
Krigsarkivet).
1752 Öfwed        Skånekartan utgiven av Kungliga Lantmäteriet
1812 Öfved         Kartografen C.P. Hällströms karta (Från Krigsarkivet).
1865 Öfved        Generalstabskartan
1915 Öved        Häradsekonomiskan kartan
I Mantalslängder:
1658 Eöffwed
1691 Öffwitt
1700 Öfwit
1726 Öfwed
1767 Öfved
Andra dokument
1680 Öfskloster I Gerhard von Buhrmanns teckning av klostret
Bilaga Prästrelationerna (För Öved finns ingen beskrivning av socknen)
I Aaevedz Sogn
Øffueds Closter, Et fornemligt Herre - sæde                   (Övedsklosters Säteri)
Aaevedz Bÿ
Torpebÿ
Vresenbÿ
Suanszhoÿ et torp
(Svansjö)
Østre Mølle ossuen Aaeveds Bÿ
(Öster om Öveds by)
Vestre Mølle ved Closteret
(vid Klostret)
Kølle Mølle i Een Aaeved
(Vindmölla på en kulle i ån, se karta 1726)
Mer står det inte om Öved i Prästrelationerna.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
2(128)
Leiny@tele2.se
Utdrag av Karl Sidenbladhs ”Sveriges härads och sockennamn” utgiven 1873.
Kopia från boken.
Annat gjort utdrag från samma bok.
Öwed. Wanliga formen för detta sockennamn är nu för tiden Öfved; men sådan
stafning med ”fv” är alldeles stridande emot hvad språket kräfver, enär
ordet är sammansatt af Ö och ved, eller om man tager medeltids-
formen ”Övith” af ö och vith. Såväl socknen som klostret skrefvos Övith,
och att ordet ö ingår i namnets sammansättning synes af klostrets
latinska namn; ”insula st. trinitatio.”
Lika litet som det faller någon in att stafva namnen ”Tived” och ”Hålaved”
Med ”fv”, lika litet borde ”Öwed” erhålla detta ”fv.”
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
3(128)
Leiny@tele2.se
2. Hus och befolkning
Hus i Öveds socken från skifteskartorna samt 1781, 1806 från jordböcker .
Öveds by 1756
1781
1806
- Hemman Nr 1 tom Nr 17
26 hus
26 hus
- Gatuhus Nr 18-21
Nr 22, 23 kvarnar
Nr 22, 23 kvarnar
- Östra möllan Nr 22
Onum. hus ??
Onum. hus ??
- Västra möllan Nr 23
- Sågmöllan onumrerad
- Onum. hus 2 st.
Hus 20 och 23 syns ej på kartan
ligger på Övedsklosters mark.
Torps by 1754
- Hemman Nr 1 tom Nr 8
10 hus
10 hus
- hemman Nr 1 och Nr 2
Onum. hus ??
Onum. hus ??
delade i a och b
- Gatuhus nr 9-10
- Onum. hus 2 st.
Vressels by 1754
- Hemman Nr 1 tom Nr 11
13 hus
13 hus
- Gatuhus Nr 12
Onum. hus ??
Onum. hus ??
Hus utanför byarna mellan Täpperöd och Övedskloster, kollat tom 1806
Alla dessa finns inte med på kartan utan har då hämtats från Jordböckerna, Mantalsläng-
derna eller kyrkböckerna. Notera att det inte alltid är samstämmighet mellan dessa. De som
finns i jordböckerna kan ha annat namn i kyrkböckerna trots att samma personer bor där.
(Tex. Askered, Täpperöd, Håravedshuset). X = huset finns
Ej kollat före 1699
1699
1711 1721 1728 1741 1781 1806
Alehuset fr. 17401
-
-
-
-
x
x
x
tom 1838
Askared
x
x
x
x
x
x
x
Askaredshus
x
x
x
x
x
x
x
Smittenborg = Täpperöd
x
x
x
x
x
x
x
Håravedshus fr. 1701
-
x
x
x
x
x tom 1787
Svansjö hus
x
x
x
x
x
x tom 1784
Kolahus /Kullahus fr. 1735
-
-
-
-
x
x
x
Lilla Askared, öde 1776
x
x
x
x
x
x tom 1784
Blommeröds hus fr. 1701
-
x
x
x
x
x
x
Fiskarehuset fr. 1709?
x
x
x
x
x
x
x
Svansjö gård2
-
-
x
x
x
x
x
Övedsklosters gård fr. 1165
x
x
x
x
x
x
x
Nya hus efter 1738 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fr.o.m 1738 Norjehus
x
x
x
Fr.o.m 1776 Tegelbruket3
x
tom 1791
Fr.o.m 1792 Tegelbruket som bostadshus
tom 1941
Fr.o.m 1772 Blåstenshus4
x
tom 1785
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1) Kartan 1753 Svansjö Sätergård, Ahlehuset finns bara på denna karta.
2) 1712 -1720 finns inga mantalsböcker (ML), det går inte att kolla när Svansjö gård byggdes.
3) Tegelbruket låg i ML mellan Svansjö gård och Övedskloster. Osäkert, finns inte på någon karta.
4) Detta Blåstenshus låg mellan Svansjö gård och Fiskarehuset. Osäkert, finns inte på någon karta.
Efter 1806 har det tillkommit nya hus medan andra inte finns längre.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
4(128)
Leiny@tele2.se
Befolkningen i bebyggelsen ovan fram till 1806, dvs 50 år framåt i tiden. Bebyggelsen
förändras naturligtvis under denna tid. Där förändringar upptäckts tas dessa med.
Årtal
Män
Kvinnor Totalt
Ökning
1810
486
505
991
388
Öved och Skartofta ihoslagna 1806
1805
298
305
603
-46
Varför denna minskning?
1800
325
324
649
27
1795
304
318
622
-12
1790
312
322
634
75
Varför denna ökning?
1785
272
287
559
-6
1780
264
301
565
-19
1775
278
306
584
57
Slottet byggs 1763-1776
1772
247
280
527
21
Slottet byggs 1763-1776
1765
252
254
506
19
Slottet byggs 1763-1776
1760
243
244
487
26
Kyrkan byggs 1759-1761
1755
223
238
461
5
1749
223
233
456
Första året med statistik
När slottet och kyrkan byggdes borde antalet personer vara många fler, men det var väl så att dessa
var skrivna på sina hemförsamlingar eller kom från utlandet.
När Carl Bonde besöker platsen 1763 skriver han i sin journal ” hantverkare och arbetare
vimlade som i en myrstack. Materialer lågo överallt och det hela liknade en myrstack.”
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
5(128)
Leiny@tele2.se
3. Öveds by och Övedskloster
(För att få veta mer om Övedskloster läs Elsbet Funcks ”Gestalter och Öden” från 1953).
( och/eller Skånska Herregårdar av Gustaf Ljunggren från 1852-1863)
(Gottfrid Björkelunds ”Färs Härads Historia” sid 88 herresätet Övedskloster)
Skartofta var huvudförsamling och Öved annexförsamling fram till 1806-08-16 då Skartofta
kyrka upphörde och Öved blev huvudförsamling med Skartofta som annexförsamling.
1100. Under Ärkebiskop Eskil, 1137-1177 i Lund, som var ägare till den mark, där
munkar från moderklostret i Prémontré i Frankrike ca 1165 byggde ett premonstra-
tenserkloster. Klostret vid Vombsjön, "Insula sanctae Trinitatis" (den Heliga
Trefaldighets ön), kan tyda på att klostret var omflutet av vatten dvs Vombsjön var
betydligt större då än nu. Inte troligt se SGU-bilaga, sist under detta avsnitt.
Insula kan också betyda en avgränsad bebyggelse mm.
Enligt C. G. Brunius ”Skånes konsthistoria för medeltiden” finns det tre olika år när
klostret byggdes nämligen redan nämnda 1165 samt även 1197 och 1201.
Det står inget nämnt om varför 3 olika år är utsatta.
Ärkebiskop tom 1201-03-21 var Absalon Hvide, 1201-1222 var det Anders Sunesen
SGU-bilagor
Vombsjöns strandlinje vid övedskloster för 1000 år sedan som då låg 0 m över dagens nivå.
Mörkare blått är
Strandlinjen år 1000.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
6(128)
Leiny@tele2.se
1XXX När byggdes den gamla kyrkan som revs när Hans Ramel byggde Öveds nuvarande
kyrka? Uppgift saknas.
1500. Häromkring upphörde klostret.
1557. Indrogs Trefaldighetsklostret och dess 113 större och mindre gårdar till danska
kronan. Klostret, Gården, gavs därefter som förläning eller pantades till olika danska
adelsmän (Länsinnehavare eller Pantinnehavare).
Samma år genom pantsättning till Jep Tordsen Sparre.
1563 dito till Ingbord Bille.
1565 dito till Else Ulfstrand och Tage Thotts änka.
1569 dito till Laurids Skram
1576 dito till Christoffer vin Dohna.
1584 dito till Jörgen Urne.
1594. Blev Tyge Krabbe länsman på Öved. Under hans tid eldhärjades gården. Krabbe
återuppföra gården 1606 och hämtade taksten från S:t Peders kloster i Lund.
Han och hustrun Soffie Friis skänkte 1603 en ny altartavla och predikstol till kyrkan.
1612
Länsinnehavare Sten Laxman Matsson
1614
Kom Övedskloster i privat ägo, då Otte Lindenov och hans hustru Anne Brahe
bytte till sig detta mot gården Hammar, som Christian IV behövde för sin nya stad
och fästning Christianstad. Det finns ett dokument som i detalj beskriver bytet. Otte
Lindenov dog 1618 och efterträddes av sonen Henrik. Vid den här tiden
bestod godset av förutom herrgården med en raserad klosterkyrka av: (105
gårdar, 13 gatuhus, 2 möllor)
Öveds by:
17 gårdar, 4 gatuhus, 2 möllor. Svansjö:
4 gårdar.
Askeröd?:
1 gård (gården Askeröd).
Vressel:
11 gårdar, 5 gatuhus.
Öveds Torp:
11 gårdar, 1 fäste, 1 gatuhus.
Skartofta:
2 gatuhus.
Vomb:
5 gårdar.
Ilstorp:
2 gårdar.
Kärrby:
2 gårdar.
Rönås:
1 gård.
Alestad:
9 gårdar.
Bonetofta:
1 gård, 1 skog (var?)
Frenninge:
13 gårdar.
Munnskauf:
1 gård (var?)
Brandstad:
8 gårdar.
Elestorp:
2 gårdar
Omma:
1 gård.
Magnaröd:
1 gård.
Brunnslöv:
9 gårdar, 1 fäste.
Taagerup:
9 gårdar, (var?)
Säljaröd:
2 gårdar.
1 gatuhus
Hultseröd:
4 gårdar, 1 gatuhus.
Hultarp:
1 gård
1622
Prästrelationerna, den 11 augusti befallde Christian IV biskoparna i Sverige och
Norge att låta prästerna i stiften att avfatta sockenbeskrivningar.
Öveds socken: Övedskloster ett förnämligt herresäte
Öveds by, Torps by, Vressels by, Svansjö ett torp.
Östra möllan ovanför Öveds by.
Västra möllan vid klostret.
Kølle möllan åen i Öved.
Kølle är danska, men betydelsen i samband med mölla finns inte angivet i danska
lexikon. Enligt gammalt svensk dialektlexikon, kulle.
1658
Freden i Roskilde, Skåne och därmed blev Övedskloster svenskt.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
7(128)
Leiny@tele2.se
1666 Sålde Henrik Lindenov egendomen till fältmarskalken greve Carl Mauritz Lewenhaupt
som släkten hade kvar till 1753. Hans son Carl Gustaf gift 1689-02-05 med Amalia
(Emilie) Wilhelmina von Königsmark, som är född 1663-08-20 i Stade. Carl Gustaf
dog 1703 varefter Amalia ägde Övedskloster fram till sin död 1740.
Amalia är enligt mantalsboken brukare av egendomen fr.o.m. 1710. Från 1720,
enligt kyrkboken, boende på egendomen.
Gesche Biderman född i Tyskland var jungfru eller liknande till Amalia Wilhelmina
von Königsmarck men finns inte noterad i kyrkböckerna, se vidare under 1720.
Gesche är Leif Nyströms morfars farfars farmors mor.
1680. Från Buhrman-Fischers prospektverk
Övedskloster nertecknat på 1680-talet (1681-1684) av Gerhard von Buhrmann.
Fischer hittade denna teckning omkring 1754 och 49 andra teckningar av skånska
slott och publicerade de återgivna kopparsticken 1756 under titeln »Prospecter af
åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herregårdar uti Skåne».
Kopparsticken bekostades av olika privata personer, för Övedskloster Hans Ramel.
A
Klosterkyrkan är redan nu raserad, endast murarna återstår. Klosterkyrkan upphörde
kring 1500. Kullen som syns i framkanten på bilden finns även idag men är nu
trädbevuxen. Huset vid ”A” Doktorshuset finns även det idag. En brandförsäkring
från 1880 ger följande information: ”54 fot långt 19 ½ fot bredt och 12 fot högt.
Täckt med tegeltak, som har en vindskappa försedd med fönster och klädd med
jernplåt. Bygnaden hvars yttermurar är 2 fot 2 tum tjocka och skiljeväggar 12 tum
tjocka af tegelmur är inredt till förstuga och 3 boningsrum.”
1726 på Anton Cöpingers karta står:
”Borggården med 3ne grundmurade flyglar. En gammal Munkekyrka allenast
stående 2ne grundmurar. Ladugården med trenne grundmurade hus längor. Trädgår-
den med dess kvarter.” Notera att det står tre soldater på kullen.
1765 skrev Lorens Gillberg bl.a.:
”Borggården består av ett stort stenhus, 3ne våningar högt, 2ne flyglar, 2 våningar
höga, som inom kort kommer att rivas och ombyggas enligt ritning av baron
Hårleman och skall bestå av Corps de Logie med 4 st paviljonger varav 2 redan är
klara.”
1966 skrev Sven T. Kjellberg bl.a. i Skåne 2, Slott och herresäten i Sverige:
1594 blev Tyko Brahe länsman på Öved. Under hans tid eldhärjades gården.
Hur mycket som skadades vet man inte. Möjligen var det då som kyrkan
ödelades.
1606 fick Krabbe emellertid tillstånd att sätta gården i stånd och beviljades
för detta att taga taksten från S:t Peders kloster i Lund. Det förefaller att det
bara var en reparation av taken på klostrets övriga byggnader. Endast den
västra av korsvirke uppförda längan torde vara yngre än medeltiden.
1622 Den stora stallbyggnaden i väster har varit föremål för utbyggnad. En
logbyggnad av sten uppfördes vilken ännu (1966) är bevarad.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
8(128)
Leiny@tele2.se
1763 Besökte Carl Bonde platsen och skriver i sin journal ” hantverkare och
arbetare vimlade som i en myrstack. Materialer lågo överallt och det hela
liknade en myrstack.”
1767 Hålls en auktion i anledning av att ” det gl. härvarande stenhus
kommer att nerrivas.”
1710 Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till 1713. Den kom på våren
med en skuta från den estniska staden Pärnu till Stockholm.
Våren 1711 kom den till Kullen i Skånes. I juni 1712 nådde farsoten Malmö men då
sannolikt via Köpenhamn, där farsoten redan krävt omkring 20 000 dödsoffer.
Från Malmö spreds den vidare över Skåne.
Redan i oktober 1710 utfärdade landskapets generalguvernör, fältmarskalk Magnus
Stenbock, detaljerade föreskrifter om hur pesten skulle motas: vakthållning kring
smittade hus och byar, sträng behandling av vanliga smittspridare som tiggare och
lösdrivare, för militärens del ständigt byte av kvarter. Skåne blev trots alla mått och
steg den, jämte Stockholm, värst drabbade provinsen i hela landet, till stor del
beroende på mobiliseringen under det stora nordiska kriget.
1712. Pesten i Öved
Under detta år under augusti tom december drabbades Öveds socken
av pesten, totalt dog 32 st. Året efter, 1713, under samma tid dog 6 personer.
Året före, 1711, under samma tid dog 8 personer.
Följande gårdar blev drabbade:
Blommerehus (3 st), Mårten Persson 4 år, hustrun Mätta Olufsdotter, Cecilia Persdotter 1 år.
Öved Nr 10 (5 st), Hanna Christensdotter, gårdkvinnan Hedda Svensdotter, hustrun Bolla
Andersdotter, pigan Nilla Jönsdotter, pojken Jöran Christensson.
- Nr 12 (1 st ),
Flickan Gertrud Häkansdotter 9 år.
- Nr 13 (5 st ),
Bonden Anders Rasmusson 25 år, Kerstin Andersdotter 7 år, Boel
Andersdotter, Rasmus Andersson 1 år (3 syskon), Hustrun Karin Andersdotter.
- Nr 16 (5 st ),
Gårdskvinnan Barbara Jönsdotter, Thomas Jöransson 3 år, äldre brodern
Göran, Cecilia Jöransdotter <1 år, Anna Jöransdotter 13 år.
- Nr 20 (6 st),
Conrad Michaelsson 13 år, äldre brodern Göran, Brita Margareta
Michaelsdotter 3 år och brodern Arnoldus, svärsonen Michael Conradsson 70
år, Ingar Michelsdotter 1 år.
- Nr 21 (3 st),
Pigan Gertrud Andersdotter, husmannen Anders Jönsson 49 år, pigan Metta
Andersdotter.
- Nr 26 (4 st)
Anna Maria Jöransdotter och bröderna Hans och Severin, Martina
Jöransdotter.
Anton Cöpingers karta från 1726 visar var
pestkyrkogården låg.
Det är den gamla kyrkan som är inritad.
N = pestkyrkogården, som idag blir söder om muren.
1720. Leif Nyströms släkt på Övedskloster
Min mf ff fm son Håkan Nilsson, född 1693, finns noterad som dräng 1720 på
Övedskloster med namnet Håkan Bielke. Troligen fick han namnet Bielke som
soldat. Har ej hittat vilket regemente han kan ha tillhört.
Skogvaktaren Håkan Nilsson på Övedskloster gifte sig med Gesche Biderman
1722-06-24, som var jungfru hos Amalia Wilhelmina Königsberg.
Se vidare under avsnitt 12 ’Leif Nyströms släkt i Öveds församling’
1726 Anton Cöpingers handritade karta över Övedskloster (se under kartor).
1731 Amalia Wilhelmina Königsberg lät bygga ett gravkapell vid kyrkan. Man hittade då
kistor av Sandsten. Inga fler uppgifter finns f.n.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
9(128)
Leiny@tele2.se
1740 Den 9 juli fick ägarna till Övedskloster patronatsrätt (latin: jus patronatus) vilket
innebär en rätt för privatperson (patronus) att tillsätta präster och ibland andra
församlingstjänster. Patronus var vanligen en adlig ägare till en sätesgård inom
församlingen. I gengäld hade denne åtagit sig ekonomiska förpliktelser för
kyrkobyggnaden, prästgården eller annan kyrklig egendom.
Ägare av Övedskloster var Charles Emil Lewenhaupt f. 1691, d. 1743, äldste sonen
till Carl Lewenhaupt och Amalia Wilhelmina Königsberg.
Patronatsrätten upphörde fr.o.m. 1922.
1753 Köpte Hans Ramel, gift med Amalia Beata Lewenhaupt (f 1746, d 1810), av sin
svåger Adam Lewenhaupt.
Amalia Beata var dotter till Charles Emil Lewenhaupt d.ä. och Beata Cronhielm.
Charles Emil d.y. var son till Charles Emil Lewenhaupt och Amalia Wilhelmina
Königsberg. (far och son hade samma namn)
1754 Kom första kartan över både Vressels och Torps byar (se under kartor).
1756 Kom första kartan över Öveds kyrkoby, här ingår inte Övedskloster med sina
byggnader. (se under kartor).
1759 Startade byggnationen av den nya kyrkan på samma plats som där den gamla
kyrkan låg och som invigdes midsommarhelgen 1761. Den gamla kyrkans Altartavla
och predikstol såldes till Blentarps församling.
På Övedskloster finns följande personer noterade:
1758
1764
Inspektoren Bergström
Inspektoren Witt, gårdskrivaren Witt
Ladufogden Holmberg
Ladufogden Erig
Trädgårdsmästaren Hörtendalt
Trädgårdsmästaren Sundstedt
Kusken Bröms
Kusken Koffou
Kusken Anders Leisner
Kusken Leisner
Anders Liljendahl
Skräddaren Liljendahl
Vävaren Molin
Skräddaren Bagge
Skogvaktaren Beckström
Skogvaktaren Per
Skogvaktaren Sven Berg
Skogvaktaren Sven
Skogvaktaren Sjöström
Jägaren Högstedt
Muraren Olaus
Lakejerna Johan och Adam
Drängarna Ola Måns, Ola och Sven
Drängarna Per, Sven och Ola
Vedhuggaren Lars
Husjungfrun Holmstedt
Snickaren Ola
Kammarjungfrun Beckman
Barnjungfrun Jinerus
Pigorna Maua, Elsa och Anna
Pigorna Hanna, Anna och Karna
Sågskärare Ola och Möllerström
Sågskärare Klintsman och Möllerström
Läkare Fredrik
Läkare Friedrik
Var fanns alla hantverkarna och arbetarna som byggde kyrkan?
1763 Startade bygget av det nya slottet som 1776 efter 13 år stod klart. Enligt Gillberg
1765 var redan 2 av 4 st paviljonger är klara.
1764 Samme Gilberg anger att vägen till kyrkan är färdig. Under 1764 erhöll Hans Ramel
150 oxelträd som troligen planterades på kyrkvägen. Omkring 1940-1950 byttes
dessa ut mot lindar.
1765 Gillbergs beskrivning.
Borggården befinnes bestå av ett stort stenhus 3:ne våningar högt, och 2:ne flyglar
2:ne våningar höga, vilket alltnu snart kommer att nederrivas och ombyggas efter
en därtill av framledne Herr Baron Hårleman författad ritning, och skall bestå uti en
Corps de Logie med 4 st Pavilloner, varav 2ne redaan är färdiga. Väster om borg-
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
10(128)
Leiny@tele2.se
gården är en liten mellan gård, varå några våningsrum, jämte stall, förefinnes
grundmurat utav en vånings höjd. Bättre i väster ligger Ladugården, som består av 4
st grundmurade tillräckliga Byggnader. Trädgården ligger söder och öster om
Borggården, är ganska väl och sirligt anlagd samt försedd med åtskilliga rara och
utländska fruktträd, så och med en Kanal omgiven. Gården äger mycke utsädesjord,
i
6 st vångar indelad. Ansenlig höbärgning, 14 och ett fjärdedels insockne frälse
hemman. 17 st torp, 2:ne överfallsmalkvarnar1, en sågkvarn, fiske i vombsjön, hög
fureskog till nödtorft, och jus Patronatus till Öveds Pastorat, förvärvad 1761, då Herr
Översten ganska väl och sirligt låtit ombygga Kyrkan. Vägarna till Gården är med
mycken kostnad anlagda, varav den ene, som går till kyrkan, är murad av gråsten på
pålar och ”rostwärk”2 över kärr och moras. Gården är 1201 grundad och inrättad till
ett Closter för Preamonstrant-munkar, varifrån den 1532 blev Crono, men1618
utbytt av Konung Christian den 4:de i Danmark till en Adelsman, benämnd Otto
Lindenov, mot den plats varpå Christianstads Stad nu finns byggd.
1). Vilken typ av kvarn var det? Överfallskvarnar hade vertikalt skovelhjul som
fordrade hög fallhöjd av vattnet ofta med en träkanal så att vattnet föll ned på
skovelhjulet. Dessa kvarnar behövde nog en fallhöjd på 2 meter. Skvaltkvarnar
hade ett horisontellt skovelhjul och kunde användas i åar med låg fallhöjd och med
en liten damm före.
2) Rostwärk = lägga en bädd av slanor, ris o.d. i botten på en vägbank.
1799
Dog Hans Ramel på Viderup, citat ” Högvälborne Friherren, Öfversten,
Kommendeuren av stora korset af Kongel. Vasa-Orden och Riddaren af Kongel. Svärds
Orden Herr Hans Malthes son Ramel, i lifstiden ägare af Säterierna och Godsen:
Malthesholm, Wästerstad, Åsum, Thulesbo, ÖvidsCloster, Svansiö, Löparöd,
Lönshult, Sölfåkra, Hvidarp och Zireköpinge. Salig Herren var f: 2 Julϋ 1724 på
Malthesholm och blef död på Hvidarp d: 3 April 1799 af ålderdom och slutelig 9
dagars sängliggande af feber. Hans kropp blef värdigt begrafen i Gårdstånga Kyrka d:
30 i samma månad och sedan nersatt i därvarande Famille Grafven. Var vigd d: 12
Aug: 1746.” slut på citat. Famille graven är gravkoret på Kyrkans norra sida. Se 1810.
1806
Ansökte Änkegrevinnan Amalia Lewenhaupt, Hans Ramels (Bygg Hans) hustru i
Övedskloster, hos kungen Gustav IV Adolf att få ha gemensam gudstjänst med
Skartofta vilket beviljades. Därmed blev Öved huvudförsamling med Skartofta som
annexförsamling samt att kyrkan i Skartofta lades ner dock fick de behålla
kyrkogården för begravningar samt klockstapeln med klockan för ringning.
1810
Den 30 november dog änkegrevinnan Amalia Lewenhaupt, Hans Ramels (Bygg Hans)
hustru som begravdes den 9 januari 1811.
Är det så att Hans Ramels sarkofag samtidigt flyttades från gravkoret i Gårdstånga
till gravkoret i Öveds kyrka. Ingen notering finns varken i Öveds eller Gårdstångas
kyrkoböcker.
1824
När Baron Charles Emil Ramel förvaltade Övedskloster efter sin bror Maltes död,
samma år, ansökte han hos kungen om att få flytta Skartoftas ringklocka och att ha
en gemensam kyrkogård i Öved vilket beviljades. I kungens svar noteras även att
sökanden invigt en i Öved ny begravningsplats, som har ett högt och torrt läge samt
att sökanden är ägare till all jord med undantag för prästgårdens 5/8 dels mantal.
Ingen har längre väg till begravningsplatsen än en ¼ dels mil utom ett hemman som
har en ½ mils väg. Charles Emil Ramel dog 1826.
Gravplatsen i Skartofta utplånades, året inte känt men kyrkan revs 1839.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
11(128)
Leiny@tele2.se
Reservsida för fler årsangivelser.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
12(128)
Leiny@tele2.se
4. Gamla kyrkan fram till midsommar 1761
Som redan nämnts var Skartofta huvudförsamling och Öved annexförsamling fram till 1806-
08-16 då Skartofta kyrka upphörde och Öved blev huvudförsamling med Skartofta som
annexförsamling.
1759 revs den gamla kyrkan och ersattes men en ny kyrka.
Det finns inte så många uppgifter om den gamla kyrkan.
När byggdes denna kyrka, uppgift saknas.
Hur såg den ut?
I räkenskapsboken 1705-1806 beskrivs bl.a. kyrkans inventarier och reparationer. Genom
dessa går det att få reda på lite om kyrkans utseende.
Kyrkan hade torn med tinnar, vapenhus, långhus, valv och kor samt pelare på både södra
och norra sidan. Dessa pelare var 7.1 m långa (i förrådet), 23 cm i fyrkant, blev rappare och
kalkade. Från reparationen antas dessa stå utomhus.
Tornet hade taktegel medan norra sidan av långhuset bara hade takspån. Kortaket var täckt
med bly liksom södra taksidan av långhuset. Omkring 1730 var det stora inköp av taksten
så förmodligen blev södra taksidan på långhuset teglad. Delar av norra taket och koret blev
senare också teglat.
Vapenhuset bestod av 6 binningar (delen mellan de lodräta stolparna på korsvirkeshus).
Det fanns en klockstapel fram till 1711 då klockan flyttades till kyrktornet.
Inuti kyrkan fanns det trägolv i koret. Byte av fönsterrutor nämns i övrigt inget annat om
kyrkans utseende varken utvändigt eller invändigt.
1708 brev till biskopen i Lund från Svenonis Litholander (Dåvarande prästen)
Referens: Arkivcentrum Syd, Porfyrvägen 20, 22002 LUND. 13342 Skartofta kyrkoarkiv 1707-1810
O I a Handlingar angående kyrka [H0001] 1708 Ingår i D1:1
1708-05-19 Brev skrivet till Biskopen i Lund Matthias Steuchius mellan 1694-1714.
General och Guverneur (Generalguvernör Skåne) var Magnus Stenbock.
Brevet omfattar både Skartofta och Öveds kyrka. Här finns endast Övedsdelen med.
Brevet är en kopia, avskrift av det brev som skickades. Denna kopia är avskrivit av Leif
Nyström, Latin och äldre uttryck ej förklarade.
Avskrift av brevets början
Efter Hans HögGrefvlige Excellens Herr Generalens och Guverneurens, så och Hans Faderliga
Högvördighets Herr Biskoppens befallning inkommer jag undertecknad med följande berättelse om mina i
nåder anförtrodde kyrkor nemlig:
Avskrift Övedsdelen.
Kyrkan Öfved
Är tämmelig bristfällig och behöfver bland annat att taket öfver Altaret och Sång Choren som är af bly
på södra sidan blifver omstöpt hvartill fordras ett färdeles Kvantum nytt bly, som i år bör uppläggas, så
framt hvalf och sparrar icke förderfvas om medel kunde på något sätt bekommas, och i anseende till
detta, inför Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens och Guverneuren, inlade jag en enfalldig
Böneskrift vid utskifningen i Gårstånga den 7 October förlidet år med begäran, att Kyrkan så i Öfved
som Skartofta måtte få behålla sin Tionde, och intet blifva till Magazinerna eller annorstädes Affignerat
utan allenast till en köpman eller någon annan som kan i mellertid Kyrkorne Materialer och Penningar
försträcka och den på Resolverade Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens och Guverneuren
samma år den 8 Octobris att Kyrko-Inspektoren skulle inkomma med sitt betänkande här öfver så
skulle falla vidare Resolution om Kyrko-tiondens Disponerande, hvilket Kyrko Inspektoren efter sin
fullmakt och Instruction säger sig kunnagöras men att Hans Höggrefveliga Excellens Herr Generalens
och Guverneuren och tillika med Pl: Ven: Consistoria måtte den samma Suppligen bekräffta när han af
Kyrko Inspektoren eller någon annan framvisas , Beder jag ännu mer än ödmjukeligen, och behöfves
detta så mycket mera nu vid görligaste tillfället att werkställas, som i ofvan bemälte Öfveds Kyrka är den
ihol i stort rägnwäder som ingen kan betjena sig af.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
13(128)
Leiny@tele2.se
Wapenhuset är öfverlagt med tegel men ännu intet med någon kalk bestruket.
Klocke Tornet är nu så odugeligt, att klockan sväfvar dageligen i fara och hvar reso att ringes ruckar
Tornet, som jag med vittne kan betyga när så erfordras. Och vid nästkommande Kyrkoräkning skall
jag påminna Kyrko Inspektoren derom, samt låta tillse om icke Klockan i samma brisfälliga Torn,
genom gode Mur och Byggmästarn förflyttas, kan i det murade tornet, som vid Kyrkan och wästre
ändan eller gaflen beläget är, på hvilket Torn för några år sedan 300de Dr, S.mt arbetolön till
Murmästaren, förutom andre handtwerkares aflönande och Materialiers inköpande erlagde äro.
Öfveds Cassa medel nu för tiden 6½ öre S.mt. men hur mycket som hos Kyrkowärdarna innestår, vet
jag intet, emedan jag intet ännu bekommit den nya Kyrko-Stolen uti hvilken 1706 års räkning står den jag
intet sedt.
Öfveds Kyrko Skuld
Löner vara ett särdeles Kvantum, som mig ännu intet kunnig är af ofvannämnde orsak.
Att Kyrkones tillstånd är sådant som nu bemält är betygar jag med eget namn och hand, af Skartofta
Prästegård den 19 Maji anno 1708,
Avslutet på brevet.
A; Litholander
Anm: Brevet undertecknat med A. Litholander trots att namnet var Svenonis Litholander!
Här är Litholanders namnteckning från räkenskapsboken.
Den som skrev av Litholanders brev för arkivering tolkade hans S
som ett A.
1748 skrev Andreas Litholander, son till Svenonis Litholander, om kyrkan som sedan
Gottfrid Björkelund, Färs Härads Historia, beskrev så här citat:
”Den var byggd av gråsten, var på södra sidan täckt med bly men på norra sidan med spån och
tornet var täckt med tegel. Kyrkan var försedd med valv. Den hade 1746 en vacker mässhake av
rött sammet med guldgaloner och hade en altartavla med de adliga ätterna Krabbes och samt
Friis vapen följande inskrift: Anno 1603 var Välborne Tage Krabbe befallningsman på Örs kloster
och hans keire Välb. Fru Stire Soffie Frisses. Predikstolen var försedd med krona och var smyckad
med bildhuggerier och målningar samt Christian den fjärdes namn med förgyllda bokstäver. Det
fanns blott en kyrkklocka.” Se beskrivning av klockan under nya kyrkan.
Dokumentet finns på Lunds universitetsbibliotek i Rönbeckska samlingarna, band XIII.
1759 såldes altartavlan och predikstolens till Blentarps kyrka för 90 daler silver, ca 10 000
SEK. Altartavlan blev där helt renoverad. Se foton nästa sida.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
14(128)
Leiny@tele2.se
Bilder 2015 från Blentarps kyrka
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
15(128)
Leiny@tele2.se
5. Ny Kyrkan från 1761, dagens kyrka
1753 köpte hans Ramel Övedskloster. Mellan 1759-1761 byggde han en ny kyrka av tegel i
rokokostil, på samma plats där den gamla stod. Sista reparationen på gamla kyrkan gjordes
1754, så man visste redan då att kyrkan kommer att ersättas av en ny kyrka.
Gilberg anger 1765 att vägen till kyrkan redan då är färdig. Under 1764 erhöll Hans Ramel 150
oxelträd som troligen planterades på kyrkvägen. Omkring 1940-1950 byttes dessa ut mot lindar.
Kyrkan ritades, datum inte känt, liksom Övedsklosters slott, av arkitekten Carl Hårleman,
som dog 1753. Nya arkitekter efter Hårleman blev Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric
Rehn, som stod för inredningen. Interiört domineras kyrkan av 1700-talsstilen.
Kyrkorummet är luftigt och stilrent och inventarierna går i samma stil. Färgskalan går i grått,
crème, vitt och guld. Ovanför korfönstret möter oss altaruppsatsen från 1759, som har formen
av en förgylld sol. Se Mandelgrens avritning och färgsättning 1877 av kyrkans inre längre ner
under detta kapitel.
Exteriören är i stort sett oförändrad. Kyrkan saknar torn men utmärker sig genom den säregna
västgaveln som bl.a. består av röd Övedssandsten.
Orgeln är en av kyrkans mest värdefulla inventarier, tillverkad 1806 av den erkände
orgelbyggaren Olof Schwan.
År 1807 upprättar arkitekt Olof Tempelman ett förslag till läktare och orgelfasad.
Utförandet bekostades 1809 av Amalia Lewenhaupt, ”Bygge-Hans” hustru.
I brev till kungen från Amalia
Beata Ramel och Skartoftas
räkenskapsbok finns noterat
följande: Efter att gemensam
gudstjänst i Öveds kyrka
beviljats 1806 efter ansökan
skulle även kyrkans inventa-
rier säljas på auktion där
medlen sedan bl.a. skulle vara
till hjälp för att bygga en
läktare i Öveds kyrka.
I räkenskapsboken för 1806 finns det uppgivet vad som såldes på auktionen.
Efter auktionen när pengarna skulle överlämnas till Amalia Lewenhaupt, efterskänkte hon
dem till bygghjälp för ett fattighus i Skartofta socken.
I det Lewenhauptska-Ramelska gravkoret på kyrkans norra sida vilar Hans Ramel med
hustrun Amalia Beata Lewenhaupt och Charles Emil Lewenhaupt.
På kyrkogården närmast kyrkobyggnaden finns flera ur ätten Ramel begravda. Deras
gravstenar är mestadels i vit marmor.
Byggnaderna framför kyrkan byggdes, den till norr, skolhuset, 1823, den till söder, fattighuset,
1820.
Vid en arkeologisk undersökning i samband med ledningsgrävningar 1947 påträffades två
stenkistor från 1000- och 1100-talet, dels innanför den nuvarande kyrkan, dels utanför norra
långhusmuren. Dessa ha förmodligen ingått i en kyrkogård tillhörande en äldre kyrka på platsen.
1807-04-12 hölls den första gemensamma gudstjänsten i Öveds kyrka.
På kommande sidor finns en sammanställning av potokoll. brevväxlingar mm som låg till
grund för att ha gemensam gudstjänst i Öveds kyrka
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
16(128)
Leiny@tele2.se
5.1 Utdrag ur dokumentationen över beslutet att ha gemensam gudstjänst
Sockenstämma 1807-04-10 om fördelning av bänkarna.
Inför den första gemensamma gudstjänsten 1807-04-12 måste Skartofta församling tilldelas bänkplatser.
Församlingen beslöt att Öveds församling bibehåller sina platser enligt ett protokoll från 1761-07-05 samt
att Skartofta församling delas upp på samma bänkar enligt följande:
№ 1 Präst och Inspector.
№ 2 Betjeningen.
№ 3 Drängarna.
№ 4 Öfved № 1, 16, 28; Wressel № 1; Skotthusa och Ramnahuset.
№ 5 Öfved № 21, 25; Torp № 1; Skartofta № 9, 8; Timmerm. Löfgren.
№ 6 Öfved № 13; Torp № 3; Skartofta № 7,6,3.
№ 7 Öfved № 11, 29; Torp № 2; Skartofta № 5 (2åb), Linhultshuset.
№ 8 Öfved № 15; Torp № 9; Wressel № 11; Skartofta № 4,2; Väfv. Nyman.
№ 9 Öfved № 3,14, 22; Wressel № 7; Askerödshus; Kärrby № 13; Lindholmshus.
№ 10 Öfved № 19, Torp 8, Wressel № 9; Snittenborg; Norjehus; Kärrby № 12; Svinstorp.
№ 11 Torp № 5; Wressel 6, 8; Fiskarehus; Kärrby № 11; Svinstorp.
№ 12 Öfved 4, 6, 27; Torp № 7; Fiskarhus; Kärrby № 10; Kohlarhus i Skartofta.
№ 13 finns ej
№ 14 Öfved № 2; Wressel № 2, 13; Blommeröd; Kärrby № 9; Högsaröd (Hökared).
№ 15 Öfved № 9; Wressel № 4; Kärrby № 8, 7,16; Gth Per Jönsson ibm.
№ 16 Öfved № 5, 10, 18; Kärrby 6, 5, 14.
№ 17 Bötkaren Malm Öfved; № 7 Ibm; Kärrby № 4; Skogshus.
№ 18 Öfved № 8, 26; Torp № 1, 6; Kohlahus; Linnmöllan.
№ 19 Öfved № 12, 17; Wressel № 3; Svansjl gård; Körrby № 3.
№ 20 Öfvedstorp № 4, 8; Wressel 5, 10, 12; Kärrby № 2.
№ 21 Kärrby № 1, 15; Nyhus Per Nilsson och Ola Andersson
Sockenstämma 1807-04-19 om församlingarnas förening.
Nu när sammanslagningen är klar bestämdes följande:
1. Öveds och Skartoftas fattigkassor förs tillsvidare enskilt.
2. Grevinnan Ramel skänker kyrkstocken vid Stattå till Skartofta fattigkista, tavlan ändras.
3. Gudstjänsten i Öveds kyrka börjar alla årstider kl.10. Första ringningen är kl. 9, andra gången så
snart prästen ses, såvida det inte är begravning.
4. I Skartofta rings endast en gång kl. 9. Vid samma tid och samma ringning på söndagar skall
begravningar på Skartofta kyrkogård utföras.
5. De av Skartofta församling betalade likringningspengarna kommer nu att upphöra.
Anm. Under punkterna 3 och 4, de dagar det är nattvardsgång, rings första gången både i Öved och
Skartofta kl. 8.30, andra gången rings precis kl. 9.
Brev, sockenstämmor, församlingsprotokoll mm 1806-1824
1806-05-22 ansökte Änkegrevinnan Amalia Lewenhaupt, Hans Ramels (Bygg Hans) hustru i
Övedskloster, hos kungen Gustav IV Adolf:
Brevet har inte hittats så hennes exakta beskrivning i ansökan saknas.
Svaret, daterat i Högkvarteret Greifsvald1 1806-08-16 med Hans Kungliga Höghets eget beslut.
(brevet skrivit av den tillförordnade regeringen), Utdrag på beslutet:
- bifallit Öveds och Skartoftas församlingars förening till gemensam gudstjänst i Öveds Kyrka
- att Skartoftas församlings kyrkklocka och gamla begravningsplats får framöver användas samt
underhållas med kyrkans medel
- vad gäller ärendet om Skartofta kyrkas medel till avlöningar och allmänna behov skall dessa bestå
- önskar svar på givna beslut.
I brevet refereras också till J.C.Tolls utlåtande som förmodligen handlar om Skartofta kyrkas
räkenskaper.
1. Greifswald är en stad i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern, belägen vid Östersjökusten. Greifswald var som
del av Svenska Pommern i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 till 1815, då området avträddes till Preussen för en
större summa pengar.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
17(128)
Leiny@tele2.se
En kopia på brevet har troligen också gått till Skånes guvernör 1801-1809 Johan Christopher Toll och
till biskopsämbetet i Lund (Consistorium), biskop 1805-1811 var Nils Hesslén.
Biskopämbetets svar 1806-10-15 på kungens brev från 1806-08-16.
Utdrag från brevet:
- Consistorium kommer att uppge Skartofta kyrkas årliga avlöningar och till allmänna behov
disponerade medel samt snarast skicka in desamma. (troligen till J.C.Toll), I brevet anges att även
kyrkoinspektören kommer att göra samma sak.
I brevet hänvisas till Friherre Tolls befallning att över Skartofta kyrkas bifogade inventarieförteckning,
inhämta Grevinnan Ramels och Skartofta sockenmäns utlåtande om att inventarierna får användas till
hjälp att bygga en ny läktare i Öveds kyrka.
Brevet undertecknat 1806-10-15 av Nils Hefstèn
Skartofta sockenstämma nr 26, 1806-11-16
Inför mötet hade Amalia Lewenhaupts lämnat ett anförande till sockenstämman daterat 1806-11-15.
om vad hon ansåg borde göras med anledning av biskopämbetets brev 1806-10-15.
Utdrag från sockenstämmans svar:
- Församlingen instämde med Fru Grevinnan Ramel att inventarier som inte mer kommer att brukas
säljs för byggande av en läktare i Öveds kyrka men även till nya bänkar för Skartofta församlings
skull och att överskottet tillfaller församlingens skol- och fattigkassa.
- Församlingen ville också undanta de Annotations-Räkenskaps och tabellböcker som enbart
rörde församlingen samt även böcker som inte fanns i Öveds kyrka.
- Vidare höll församlingen med Grevinnan om att Skartofta kyrka förvandlas till ett socken magasin.
- Fru grevinnan tog också upp att Skartofta kyrkas behållningstionde borde tillfalla henna eller ägaren
av Övedskloster trots att detta inte är nämnt i biskopämbetets brev, vilket församlingen inte hade
något att erinra emot.
Grevinnan Amalia Lewenhaupts svar till konungen 1806-11-25
Brevet har inte hittats på Arkivcentrum Syd, det har kanske arkiverats under annan rubrik eller kan
möjligen finnas i Övedsklosters godsarkiv.
Svaret handlar om ”sänder Eder till nådigt svar och efterrättelse” på kungens brev.
A. Lewenhaupt har i sitt brev tagit med Sockenstämmans kommentarer samt bifogat Skartofta Kyrkas
inventarieförteckning 1806 men kan även ha bifogat själva protokollet från Sockenstämma Nr 26.
Kung Gustav IV Adolfs svar 1807-01-27 på Amalia Lewenhaupts brev 1806-11-25
Brevet daterat i Malmö 1807-01-27 vid kungens frånvaro av den tillförordnade regeringen.
Tidigare beslut har upprepats nämligen att, utdrag från brevet:
- bifallit Öveds och Skartoftas församlingars förening till gemensam gudstjänst i Öveds Kyrka
- att Skartoftas församlings kyrkklocka och gamla begravningsplats framöver får användas samt
underhållas med kyrkans medel
- vad gäller ärendet om Skartofta kyrkas medel till avlöningar och allmänna behov skall dessa bestå
I övrigt är kungens beslut svårtolkat men det som Amalia Lewenhaupt ansökte om troligen beviljades
vilket var:
- Inventarier som inte behövdes i Öveds kyrka säljes på offentlig auktion till understöd för
nybyggande av en läktare i Öveds Kyrka (inga bänkar nämns) och att överskottet används till
nybyggande av fattig- och skolhus i Skartofta by
- Kyrkan av gråsten som saknar värde, bibehålls och inreds till socken magasin (bekostas av Ramels)
- Skartofta kyrkas tionde och jordränta tillfaller Öveds kyrka då församlingen inte hade något att erinra
- Skartoftas invånares anmärkning att Annotationsräkenskaps och Tabellböcker inte säljs samt att
böcker inköpta till Skartofta kyrka som inte finns i Öveds kyrka undantas från försäljning
- Grevinnans förslag att Kyrkans Kalk- och Mässhakar inte utbjudes offentligt utan att först
”söndertagas och uppsnyggas”.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
18(128)
Leiny@tele2.se
Skartofta sockenbors ansökan 1818 om att få tillbaka sin kyrka.
Detta dokument har f.n. inte hittats så vi vet inte ansökans omfattning. I en senare ny ansökan 1835
går att utläsa att Skartofta sockenmän (åbor) gjorde denna ansökan. Kyrkoherde då var Carl Abraham
Eurenius.
Kung Carl XIV Johans svar.
Detta dokument har f.n. inte hittats. Vi vet att ansökan inte beviljades. I en ny ansökan 1835 refereras
till att ”Herrskapet inte lämnat sitt samtycke” vid ansökan 1818.
Baron Charles Emil Ramels begäran 1824 om att flytta Skartoftas ringklocka och
ha en gemensam kyrkogård i Öved.
Detta dokument har f.n. inte heller hittats men på kungens långa svar finns ett utdrag lite längre ner.
Protokoll från Socken stämman den 30 juni 1824 (Om Baron Charles Emil Ramels begäran)
En vidimerad avskrift av Baron Ramels ansökan lämnades också till sockenstämman där ansökan
omfattade att få Skartofta och Öveds församlingar förenade till en gemensam begravningsplats samt att
få flytta Skartoftas klocka till Öved. Kungen har begärt att församlingen skall inkomma med ett utlåtande
om denna anhållan.
Pastor Eurenius tyckte att Herr Barons begäran var billig (skälig) och rättvis medan församlingen inte
ville yttra sig muntligt utan skrev en egen ansökan om att återfå sin kyrka genom åbon Ola Pehrsson
Skartofta nr 8.
Pastorn förbehöll sig då att skriva ett eget särskilt utlåtande.
Båda dessa skrivelser är bifogade sockenstämmans protokoll.
Församlingens motansökan att återfå sin kyrka genom Åbon Ola Pehrsson, Skartofta № 8.
(bilaga till sockenprotokollet 1824-06-30)
Församlingen verkar bittert ha ångrat att man gick med på att ha gemensam gudstjänst i Öveds kyrka
för 17 år sedan.
Här ett citat från ansökan: ”Hvarje Heligdag påminnas vi om den förlust vi lidit: månge af våre
företrädare hafva med grämelse ångrat, ja till och med på deras yttersta förbannat den stund, då de
låtit förmå sig att samtycka till förstörandet af denna Herrans Helgedom och nedläggande af förut
vanlig Gudstjenst däruti”.
Man påpekar att kyrkan fortfarande är i sådant skick att den åter kan sättas i stånd för gudstjänster.
Att man vågar skicka en ny ansökan beror på Baron Ramels ansökan som gett dem tillfälle att yttra sig
över citat ”om förstörandet af vår begrafningsplats och Ringklockans förflyttande till Öfveds Kyrka”.
Samtidigt hoppas de på ”vårt Herrskaps” bifall.
Anm: Ansökan är på uppdrag författad av I.W. Löfmarck (vem var det, ej utrett).
Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande (prost i Öved och Skartofta 1809-
1835) (bilaga till sockenprotokollet 1824-06-30)
Han vädjar om kungens nåd och rättvisa och refererar till ett kungligt utslag 1807-01-27 om att
Skartofta församling blivit försäkrade om att få behålla begravningsplatsen och ringklockan.
I visst avseende synes Friherre Ramels ansökan skälig när man är förenade till gemensam gudstjänst
och att en ny stor begravningsplats är anlagt vid Öveds Kyrka. Skartofta kyrkogård är vattensjuk
medan Öveds däremot är torr. (noteringen om Skartoftas kyrkogård verkar felaktigt citerad.
I C.E. Ramels ansökan är det Öveds gamla kyrkogård som är vattensjuk)
Vid begravningar i Skartofta vänder de sörjande ofta åter hem.
Han tvekar att tillstyrka den sökta föreningen men beskriver sedan vad det Ramelska herrskapet har
gjort för Öveds församling men även att alla i Skartofta beklagar förlusten av deras vackra kyrka som
de blivit övertalade till att lägga ned.
Han räknar upp följande vad Ramels gjort för Öved:
- Har grundat en betydlig fattigförsörjning vid Öveds Kyrka för Öved Klosters underlydande fattiga.
- Har inrättad en växelundervisningsskola tillräcklig för församlingens barn, bidrager till lärarens avlöning.
- Har anlagt en ny begravningsplats, som är tillräckligt stor, inhägnad och prydligt planterad.
- Har till församlingens säkerhets förräntat 2000 Riksdaler banko för välgörande ändamål.
- Har erbjudit sig att inrätta ett sockenmagasin.
Större än allt annat skulle vara Baronens stödjande av Skartofta församling att återvinna och återställa
den nu sedan 17 år nedlagda kyrkan.
Eurenius överlämnar till kungens vishet att avgöra denna sak.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
19(128)
Leiny@tele2.se
Kung Carl IV Johans svar 1824-07-21 (på Friherre Charles Emil Ramels ansökan 1824)
Anm: Lite anmärkningsvärt är det väl att svaret inte nämner varken Skartofta sockenbors motansökan
eller Skartofta prästen Carl Abr. Eurenius särskilda utlåtande. Normalt har man hela tiden upprepat
ansökans punkter i svarsdokumentet. Det finns kanske ett särskilt svarsbrev för detta.
I brevet finns även noterat att det bara finns en klocka i Öved.
Kungens resolution på Friherre C. E. Ramels ansökan refererar till det som tidigare bifallits 1806-08-
16 nämligen att Skartofta och Öveds församlingar i Lunds stift, för vilka församlingar Patronrättigheten
tillhör den Ramelska släkten, förenades till förrättande av gemensam gudstjänst i Öveds kyrka. Vidare
tillstånd för Skartoftas socken i anledning av deras önskan att få behålla begravningsplatsen och
ringklockan. Kungen biföll 1807-01-27 att Skartofta kyrka inreds till ett socken magasin på familjen
Ramels bekostnad. Detta ansågs motbjudande av C. E. Ramel så länge som begravningsplatsen
användes, så därför ansökan till gemensam begravningsplats i Öved och flyttning av Skartoftas
ringklocka till Öved. Svaret noterar även att sökanden invigt en i Öved ny begravningsplats, som har
ett högt och torrt läge samt att sökanden är ägare till all jord med undantag för prästgårdens 5/8 dels
mantal. Ingen har längre väg till begravningsplatsen än en ¼ dels mil utom ett hemman som har en ½
mils väg.
Med avseende på Friherre Ramels anförda omständigheter lämnar kungen bifall till ansökan om
gemensam begravningsplats i Öved och flyttning av Ringklockan till Öved.
I svarsbrevet anges också, citat ”Öfver hvilken underdåniga ansökning, sedan Vederbörande hörde
blifvit och sig förklarat, Consistorium Ecclesiasticum i Lund med
underdånigt Utlåtande inkommit”.
Kan det betyda att Skartofta sockenbors motansökan och prästen Carl Abr. Eurenius särskilda
utlåtande ingår i biskopämbetets yttrande (remissvar).
(Anm. Charles Emil Ramel, 1750-1826, är son till Amalia Lewenhaupt som gjorde ansökan 1806)
Begravningsplatsen Skartofta till 1824-07-21
I Skartofta Död- och Begravningsbok C:3 (1793-1807) sidan 197 är sista begravningen 1807-04-05 av
Bernt Berntsson Skartofta nr 5, sedan hänvisas till nya boken som är gemensam för Öved och
Skartofta. Den första som finns noterad från Skartofta gamla församling är Bengta Rasmusdotter,
hustru till Måns Bengtsson Kärrby nr 3 som begravdes 1807-05-05. Tyvärr finns det inte noterat var
begravningen ägde rum. Kan ha varit antingen i Öved eller i Skartofta.
Det finns inte heller någon notering i dödboken om att begravningar på Skartofta kyrkogård upphört
1824 eller senare.
Samtliga brev och dokument finns handskrivna och avskrivna i pärmen ”Skartofta kyrka”.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
20(128)
Leiny@tele2.se
5.2 Avskrift Brandförsäkring från 1847 (förklaringar)
ÖFVEDS SOCKENS KYRKA OCH SCHOLHUS (bara kyrkan medtagen)
(sidan 1)
År 1847 den 7 februari har undertecknad kronofogde med biträde af Jöns Andersson från
Frenninge och Nils Nilsson från Brösarp samt Byggmästaren Magnus Cederholm från
Hunneberga besett och värderat Öfveds Sockens Kyrka och Scholhus, belägen i Malmöhus
Län och Färs Härad hwarå enligt Kong. Majt. Nådiga Reglemente för Allmänna
Brand Försäkrings Wärket för Byggnader å Landet af den 23 December 1828 försäkring,
begäres; Och hafwa wärderingsmännen med denna förrättning som bevistats af Kyrkans
Patron Högwälborne Herr Baron Hans Ramel, funnit Kyrkan och husbyggnaden af följande
beskaffenhet.
De till försäkring anmälda sagenheterna äro belägda 3 mil från Lund, 3½ mil från Ystad
och 4¼ mil från Malmö. Brun med ymnig tillgång på Vatten med deri inrättad Pump finnes
på 36 alnars (21 m) afstånd från kyrkan och 6 alnar (3,6 m) från Scholhuset, och på 800
alnars (475 m) afstånd framflyter en bäck som alltid har tillgång på vatten.
Den å stället befintelig Brandredskap består af tvenne handsprutor, 2nn svabbar, 2nn
Brandhakar, 2nn Stegar och 2nn Ämbar.
(sidan 2)
No 1. Kyrkan upbyggd år 1759 till sin egenteliga beståndsdel af gråsten, murad med Kalk,
dörrar och fönsterhwalf dels af huggen sten dels af bränd tegel, blefwe Storskeppet
invändigt, oberäknat altare rummet, 42 alnar (25 m) långt, 18½ aln (11 m) bredt och 13
alnar och 3 tum högt (7,8 m), å midten af båda sidor utvidgningar gjorda till en längd af
sjelfwa Kyrkan på 11½ alnar (6,8 m) och en bredd af 10 alnar(6 m) hwardera; warande i
ena utvidgningen mot söder sagrestiga, och i den mot norr särskilda Stolställen för
Patronen.
Utbyggnaderna äro utvändigt 9 alnar (5,3 m) höga och sjelfva kyrkan 11½ alnar (6,8 m);
Murarna uti Kyrkans Wästra Gafvel 2 alnar (1,2 m), i sjelfva kyrkan 1 aln och 20 tum (1,1
m) och i sido utbyggena 0 aln och 12 tum (0,3 m); å Kyrkans westra ända är
med ett mellanrum af 7 alnar (4,2 m) på hwalf och Pelare updragen en mur ända till
hanbjelkarne i Kyrkan till styrka dels för Läktaren med derå anbringad Orgel, och dels för
Klåckstolen hwari finnes 2nn Ringklockor. Golfwen i hela Kyrkan och Sacrestigan af bränd
Tegelsten, men inorra utbygget af Plankgolf. Stolarna af Furu wirke 7 alnar (4,2 m) långa,
54 till anta-
(sidan 3)
let, målade med stark Olje Ekefärg. - Altaret med tillbehör, bordet af slipad sten, förgylt
Kors och stor förgyld Sol, förgyllda billder och Prydnader på sidorna. Predikostolen med
Baldakin målad och förgyld. - Alla inwendiga tak gipsade på Bräder och kyrkan så wäl som
utbyggena täckta till större delen med jernplåtar men för öfrigt med Tegel. Å Taken äro
anbringade 5 st. Kupor i Koppar, de 2nn, 2 alnar 3 tum höga (1,3 m), 1 aln 21 tum breda
(1,1 m), och de andra något mindre, samt ett Kors, klädt med Koppar och derefter förgylt.
Stommen af byggnaden werderas till
3,930
Yttre taket med alt tillbehör
2,550
Gipstaken
225
Altaret med här ofwan beskrifna Tirader
320
54 st bänkar i spegelform med beslagna dörrar och målning
: 8 st
432
8 st 2 alnar (1,2 m) långa lösa bänkar målade med olje färg
:40 sh
6 .32
Predikstolen här framme beskrifwen
150
Läktaren målad i ljus oljefärg med 17 st bänkar 5 alnar (3 m) målade i
Ekefärg, fwilande dels på hwalf dels på wäl utarbetade trädpelare med
den det och till Klockorna ledande trappan
600
1. Orgelwärk med 9½ stämmor wäl målat och förgylt
450
Transport
8,663 .32
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
21(128)
Leiny@tele2.se
(sidan 4)
Transport
8,663 .32
Ett Altare vid Norra wäggen med 2nn Colonner målad i ljus Oljefärg, och
en Altan förgyld, nedomkring prydd med små Colonner mot kyrkan och
panelad mot Herrskaps stolen
125
1. Fontrund af huggen och slipad sten, samt ett mässingsfat, konstigt
arbetat
90
1. Monument af Polerad hwit Marmor år 1810 infälld i muren
1000
9 st. Fönsterlufter halfrunda i öfre ändan, 5 alnad höga (3 m), 2 aln breda
(1,2 m) med 32 rutor i Kitt, bågar och twärpost med rundel
:16.3 st
150
2 st. Dito 3 aln 23 tum höga (2,4 m), 2 aln 1 tum breda (1,8 m) med 28
rutor men för öfrigt lika med förstnämde
:15 st
30
2 st. Dito 3 aln 22 tum höga (2,3 m), 2 aln 1 tum breda (1,8 m) med 28
30
rutor men för öfrigt Dito
:15 st
1. Rundt Fönster 1 aln 15 tum (0,98 m) Dito
6 .32
1. Soffa och 6 st stolar och 3nn Bord
20
1. stor dubbel ingångsdörr 5½ aln hög (3,3 m), 2¾ aln bred (1,6 m),
beklädd med jern plåtar, målad och försedd med Lås och gångjern
40
2nn Spegeldörrar 3 alnar 8 tum höga (2 m), 1 aln 18 tum breda (1,2 m),
Oljefärgs målade och beslagna
13 .16
1. Dörr mellan Kyrkan och Sacrestigan, 1 aln 10 tum bred (0,85 m)
och 3 aln hög (1,8 m)
5
Transport
10,172 .32
(sidan 5)
Transport
10,172 .32
2nn Utwändiga enkla sidodörrar 3 aln 8 tum höga (2 m), 1 aln 8 tum breda
(0,8 m), med beslag
:2 st
4
Stengolfwen i Kyrkan och Sacrestigan 849 qwadrat alnar
:12 st
212 .12
Plank golfwet i Patraunstolen 64 qwadrat alnar
:12 st
16
Ringklockorna den ena gjuten 1574 anses wäga 3½ Skeppund (595 kg)
700
Den andra gjuten 1816, dito 3 Skeppund (510 kg)
600
(se punkt 5.3 Klockorna i Öveds kyrka)
Klockstolen af 10 tums Skarpkantigt Eke, innehållande 108 Stock alnar :32 st
72
Golf vid Klockorna
20
10 st Grofwa Eketrän under Klockstolen
50
Sålunda Kyrkans hela värde i det goda stånd, hwari den nu befinnes
11,846 .44
Valutan inte angiven men beräkningen visar 1 Rdr = 48 skilling.
Då inte material och arbete finns angivet separat går det inte att beräkna ersättningsvärdet!!
eller är det brandförsäkringsvärdet?
1847. Brandförsäkringsvärde, 11846 Rdr. Indexvärde 2016 är 1,34 MSEK.
1880. Brandförsäkringsvärde, 26247 kr. Indexvärde 2016 är 1,55 MSEK.
1902. Brandförsäkringsvärde, 36460 kr. Indexvärde 2016 är 2,14 MSEK.
1920. Brandförsäkringsvärde, 75000 kr. Indexvärde 2016 är 1,35 MSEK.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
22(128)
Leiny@tele2.se
5.3 Klockorna i Öveds kyrka
Det finns två klockor i Öveds kyrka, varav den ena, från 1806, har kommit från Skartofta nedlagda
kyrka 1824 eller 1825. Det finns en ansökan av Amalia Lewenhaupt (bygg-Hans Hustru) från 1806
som bl.a. omfattar en begäran att få flytta klockan gjuten 1782 till Öveds kyrka, vilket bifölls.
Men istället göt Skartofta om sina båda klockor till en 1806. Det är denna som nu finns i Öveds
kyrka efter ansökan 1824 av Friherre Charles Emil Ramel att få flytta denna från Skartofta till
Öved vilket beviljades. Uppgifterna finns i Skartofta Räkenskapsbok från 1806 och kungens svar
till C.E. Ramel 1824-07-21.
Klockan närmast ingången, gjuten 1806, från båda fria sidorna.
Klockans inskription från båda sidorna.
1806
BLEF DENNA KLOCKA
MAN SKALL FRUKTA DIG
AF TVÄNNE GAMLA OMSTÖPT
SÅ LÄNGE SOL OCH MÅNE VARAR
PS: 72.6
RIKSRÅDET M M MALTE RAMEL
VAR FÖRSAMLINGENS HERRSKAP
GJUTEN I CHRISTIANSTAD AF JOHAN H FLIES
OCH MAGISTER LARS MOLIN KYRCKOHERDE
№ 9
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
23(128)
Leiny@tele2.se
Klockan in mot kyrkan, gjuten 1578
Texten finns överst i fyra raden runt om klockan. Därunder finns ”bomärken” med enstaka bokstäver
Klockan är gjuten enligt inskriptionen
1578.
Kung i Danmark var Fredrik II mellan
1559-1588.
Uppförstorade siffror på årtalet.
1
5
7
8
Beställning med flera dokument finns
troligtvis i Övedsklosters Godsarkiv.
Raderna med start från översta raden.
Rad. 1. DELET VINDICIBVS FLAMIS SIBI QVI CONTRARIA
Den som är emot förgör den med hämnande flammor
Rad. 2. IPSEQVE IVSTIAE REGVLA SOLA MANET
och själv består den blott genom rättvisans regel.
Rad. 3. SI DEVS PRO NOBIS QVIS CONTRA NOS
Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss
Rad. 4. ANNO DOMINO
1
5
7
8 G X N M A
Herrens år 1578
Text under raderna, enstaka bokstäver
L S M B
P M
IHS, till vänster, Iesus hominum salvator = Jesus människornas frälsare.
Översättningen från latin är gjord till modern svenska, således ej till 1500-tals danska.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
24(128)
Leiny@tele2.se
Ritning på Öfveds kyrka
upbygd af Öfverste och
Comendeuren Hans
Ramel efter Öfr. Håf.
Intendent Hårlemans
ritning.
Ref. Riksarkivet
Marieberg/Aninge
RA 42-2015/05456
Ref. 420475
Överintendentsämbetet,
SE/RA/420475/01/J II/
a/Ö084/00001.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
25(128)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens avritning 1877 av kyrkan, från Folklivsarkivet i Lund.
Mandelgren vistades på
Övedskloster mellan den
1:a och 5:e augusti 1877.
Inskriptionen över kyrko-
dörren finns inte med.
2015 ser den ut så här.
1759
Är denna Kyrka
till guds ära upbygd
af
H R och A B L
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
26(128)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens avritning 1877 av kyrkans inre norra sida, från Folklivsarkivet i Lund.
Den skuggade delen över fönstret längst till vänster är läktaren.
Läktaren
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
27(128)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens avritning 1877 av kyrkans inre södra sida, från Folklivsarkivet i Lund.
Dörren till sakristian dold till höger om predikstolen. Den skuggade delen över fönstret längst till höger är läktaren.
Läktaren
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
28(128)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens avritning 1877 av kyrkans inre, Från Folklivsarkivet i Lund.
Var finns dessa dekorationer i kyrkan?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
29(128)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens avritning 1852
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
30(128)
Leiny@tele2.se
6. Räkenskapsboken 1705 - 1806
Kostnadssammanställning
Mellan 1705 och 1754 reparerades den gamla kyrkan för totalt 1248 daler silver
- material
581 daler silver = 46,6 %
- arbete
667 daler silver = 53,4 %
Fördelning arbete/material kunde inte alltid separeras pga hantverkaren medförde en del
material som ingick i hans totala räkning
Fr.o.m. 1761 när den nya kyrkan invigts övertogs underhållet av ”herregården”.
Vad blir kostnaden om samma reparationer utfördes idag, 2015. På 1700-talet var
materialet förhållandevis dyrt medan arbetskraften var billig, 2015 är det tvärt om.
För omvandlingen har använts Rodney Edvinssons, docent i ekonomisk historia vid
Stockholms universitet, prisomräknare. (http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm )
Mellan 1705 och 1754 reparerades den gamla kyrkan för totalt 2 446 000 kr
- material
173 000 kr =
7,1 %
- arbete
2 273 000 kr = 92,9 %
Reparationer och inventeringar av kyrkans tillhörigheter
I räkenskapsboken (svårtolkad) beskrivs bl.a. kyrkans inventarier och reparationer. Genom
dessa går det att få reda på lite om kyrkans utseende.
Kostnader för lite större reparationer är avskrivna här och även omräknade till vad
motsvarande material och arbete skulle ha kostat 2015.
Mindre åtgärder finns i regel noterade under Extra Ordinarie Kostnader som tex lagning av
fönster, kyrkoporten, åtgärder på klockan mm
1708-05-19. Brev skrivet av Svenonis Litholander till Biskopen i Lund Matthias Steuchius om
Öveds kyrkas tillstånd och sökte bl.a medel för att reparera kyrkan.
Tiiståndet beskrevs så här: Kyrkan är tämligen bristfällig, taket över altaret och koret som
är av bly på södra sidan behöver omstöpas med nytt bly, och utföras så att valv och sparrar
inte förstörs. Kyrkan är dessutom otät i kraftigt regnväder.
Wapenhusets tak har försetts med tegel men inte bestrukets med kalk.
Klockstapeln är nu så oduglig, att det är farligt var gång det rings, hela stapeln skakar. Skall
fråga Kyrko Inspektor om inte klockan kan flyttas till det murade tornet vid kyrkans västra
sida. Detta torn reparerades för några år sedan för 300 daler silver.
1705. finns inte redovisat, boken börjar först 1706.
1706. Beskrevs kyrkans inventarier och reparationer som var undertecknade av kyrkosp.
Michell Mählgröde. Det fanns ingen präst då Mats Jönsson nyligen hade avlidit.
Reparation: En omfattande reparation och kalkning blev utförd bl. a. användes 500
mursten, 400 taksten, läkten, spik, 12 lass kalk, 15 lass sand, 2 svinhår till kalkborstar mm.
Citat på gjorda åtgärder från räkenskapsboken: (förklaringar)
1ne Östra Kyrckiogaflen blefwet nedan till up å under för taket å Kyrckian alldeles upmurat.
2ne Pellare å södra sidan up till Kyrckiotornet blefwet ånyo upmurat.
3to dito pelaren up till Kyrkian nedan till blefwet skälnat och utfwerkat samp taket up och
med igenom med tegell täckt. (skällna = täta fogarna mellan sten eller takpannor).
4to Södra pellaren up till Kyrckian blefwet skälnat och utstoppat up och ned igenom å alla
sidor samt Wapenhuus gaflen och båda sidorna skälnatt.
5to Wapenhuset med 6 binningar blefwet skälnat ock understruket (binningar = den murade
delen mellan de lodräta träpelarna på korsvirkeshus).
Här finns också noterat granskning av blyarbete gjort 1705.
Eftersom materialet är anskaffat under flera år samt ingår delvis i murarens lön och ibland
har betalats året efter ges här endast totalsumman för respektive år.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
31(128)
Leiny@tele2.se
År
Daler silver
SEK 2015
Anm
1705
80
353 000
Enbart lön betald 1706
1706
40+56
257 000
Mtrl 1706 + lön betald 1707
För 2015 anges vad det kostar att göra samma sak som det gjorde 1706
(Murmästaren/Blytäckaren Erik Murman gjode arbetet)
Inventarier: 1 mässhake av röd blommig sammet, 1 mässkjorta, 1 kalk och disk i förgyllt
silver, 1 skåp med lås under altaret för förvaring, 1 stort becken i funten, 1 dito mindre, 1
klocka i klockhuset, 1 likbår, 1 altarduk, 1 altarbok, 12 alnar svart kläde, 1 plikt pall, 1
smiden ampel, 1 liten tennflaska att hämta vin uti, 1 vepa, 4 st trästolar, 1 svart mässhake
köpt 1697, 1 jubel tavla med ram från 1698, 1 rött altarkläde med breda guldgaloner skänkt
av grevinnan Königsmark 1703, 1 damask altarduk med fina vita spetsar från 1704, 1 ex av
skriften Högst Salig konungens begravning, 1 ex av Narviska segern, 1 ny mässkjorta, 2
omslag till nämnda böcker, 6 laster kalk som Kyrkian har att fordra, 1 ny svensk bibel med
kopparstycken.
Utlånta penningar i Ramsåsa Kyrkia 2.30, Skartofta dito 28.20, 5 st bräder dito 2.18.
1707 Åter en stor reparation.
Citat på gjorda åtgärder från räkenskapsboken: (förklaringar)
1ne Blyett på södra sidan blefwet nedertaget och blefwett omstöpt och uplagt.
2ne Lagningar på Kyrkio takett till och med wynskedderna (vindskeder) blefwet skelnatt
och Reparerat.
Material
153 daler silver = 40 000 SEK 2015 (123 daler är för blyet).
Arbete 42 daler silver = 185 000 SEK 2015. (Murmästaren/Blytäckaren Erik Murman)
1708. När Svenonis Litholander (f.1665, d.1723-12-17) 1706-08-29 blev utnämnd till
kyrkoherde för Skartofta församling/Öveds annexförsamling skrev han 1708-05-19 ett brev
till Biskopen i Lund, Matthias Steuchius bl.a. följande om Öveds kyrka: (fritt avskrivit)
Kyrkan är tämligen bristfällig och bl.a. läcker taket vid regnväder och behöver repareras
över altaret och koret. Södra sidan är av bly som behöver omsmältas utan att valv och
taksparrar förstörs. Vapenhuset är klätt med tegel men ännu inte kalkat. Klockstapeln är
odugligt och skakar vid ringning. Det murade Tornet på västra sidan av kyrkan reparerades
för några år sidan och dit kan klockan flyttas.
1709 Ny reparation
Citat: På Songkoret blef blyet nedertaget, omstöpt och igen uplagt, samt 4ra binningar
Nordan till på Kyrkian skielnat och med taksten betäckt (bl.a. 250 taksten, 1100 bly spik,
600 bubbla luftspik).
Material
37.14 daler silver = 5 000 SEK 2015.
Arbete 26.24 daler silver = 116 000 SEK 2015 (Murmästaren/Blytäckaren Erik Murman)
1711 Flyttning av Klockan
Citat: Klockans neddertagning af Stapelen och i Tornet återigen uphängt och med Bielkar
och behör bebundna. (bl.a. 8 stora järnbultar till 2 bjälkar, 24 st spikbultar till stolparna,
200 spik mm)
Material
16.03 daler silver = 3 500 SEK 2015.
Arbete 36.00 daler silver = 159 000 SEK 2015 (Murmästaren Erik Murman).
1712 Inventarier
Här tas bara med nya inköp eller de som inte fanns med 1706.
1 ny annotationsbok, 1 teckne bok i pergament, 1 ny Kyrkio stohl uthi fint Pergamentslinne.
1718 Mindre reparation av taket efter stormväder
1723 Inventarier
Här tas bara med nya inköp eller de som inte fanns förut.
Fem stora Malm ljusa Stakar af gammölt Model.
1 Manuale.
1 liten gammal Bibel uthan koppar stycken.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
32(128)
Leiny@tele2.se
1 ny Psalmbok för Klockare stohlen både i Öfwed och Skartofta.
1 Klocka i Tornet.
1 Kyrkio ståck med järn beslag och 2ne låsar.
1725 Reparation
Blytaket öfver sielfva Kyrkian nedertagit och åter igen uplagt och underankring skiellnat
med kalk samt trä fack tak på norra sidan, jämte et fack tak på wapenhuset uplagt, Sjalfwa
Gafalen på öfwer sidan waret med murarbete Reparerat. Pelarnas lagning och rappning
södra sidan. (2 läster kalk, 280 taksten, 600 blyspik, 2 murbielkar, 2 reglar till Kyrkioporten,
mm, en del material ingår i arbetskostnaden).
Material
34.02 daler silver = 5 800 SEK 2015.
Arbete 56.24 daler silver = 207 000 SEK 2015 (Murmästaren/blytäckaren Hans Frantsson).
1726 Reparation
Reparera inuti Kyrkian öfwer Läcktaren, samt taket på norra sidan Kyrkian skiellnat jemwäll
wapenhus gaflen, Späcka (fylla hål) och hwitlimma (kalka). (7 tunnor kalk, 3 furubräder,
100 dubbla läktspik, 1 svinahår, 50 st blyspik, 180 st spån spik, 200 st takspån, 1 tolft
furubräder, 1 bjälke till klockan mm)
Material
18.03 daler silver = 3 000 SEK 2015.
Arbete 40.22 daler silver = 148 000 SEK 2015 (Murmästaren Hans Jörgen Kiuhler).
1729 Reparation
Till Kyrkians nödvändiga reparation är uphandlat hos handelsmannen Frans Snell Malmö.
Bl.a. 500 st taksten, 250 mursten, bräder, 400 spik mm.
Material
55.16 daler silver = 10 200 SEK 2015.
Inget arbete redovisat.
1731 Reparation
Uppläggande och några bielkars insättande inne uti tornet, såsom et fack tak på hwartera
sida uppå wapenhuset, likaledes den södra och i norra pelaren wid Kyrkian at förfärdiga till
Murarna, samt östra Pelaren och norra Kyrkio Porten till Murarna och taket, så wäl som
wästra Kyrkio luckan. (7½ läst kalk, 9 st ekestolpar, 2 furbräder, rep, ekebjälke, 2 baljor, 2
pannor, 200 taksten).
Material
59.28 daler silver = 11 000 SEK 2015.
Arbete 175 daler silver = 644 000 SEK 2015 (Murmästaren Niclas Stein).
Efter detta finns noterat också följande material: 400 tak och 200 mursten från Sövde, 4
läster kalk (1 läst = 0,6m3), 6 läkten från Tryde, 2 lass stolpar och 2 stolpar och 2 bräder
från Skartofta, 2 murlejder (lejd översta timmerlagret i korsvirkeshus) och 2 bjelkar från
Lund, 2 merlejder och 2 bjelkar från Skartofta, murmästarverktyg från Frenninge, 36 lass
fin sand, 36 tunnor vatten, 2 lass lera, 2 tunnor svinhår, 1 kar till vatten, 1 spann, 1 lass
bräder och säckar till ställningen, en säng till myrmästaren och hans folk.
Material
12.24 daler silver = 2 300 SEK 2015.
1732 Ny inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
Det finns inga inventarier eller reparationer mellan 1732 och 1745. Åren 1740-1744 saknas.
1746 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1746 Reparation
Färfärdigat arbete:
Glasmästaren Pehr Karlsson, Kyrckiofönstren södra sidan, som består af 4ra taflor och för en
tafla uti fönstret på norra sidan. (5 rutor + insättning, 9 daler silver = 1200 sek 2015)
Smeden Sten Larsson i Öfwed för 4 st fönster järn och 32 st dubbar at fästa fönsteret uti.
Muraren Sten Håkansson som lagat Kyrckiogolfwet.
Sedan Kyrckiogolfwet i Hela Choret öfwer den der warande xxxxxxx war så alldeles
fördärfwat, at man nu utan faror kunde gå fram till alltaret, har däför med församblingens
samråd detta laga, hwaretill Pastor anskaffat 14 st Eke plankor, som af Snickarna, Kyrckio-
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
33(128)
Leiny@tele2.se
wärdarna och Socknens Ällste blifwit wärderade a 20 f. st A till XX 24 f. (svårtolkat avsnitt,
vad står f. och A {X-en oläsligt}).
Plankorna hämtades i Skartofta med 2 vagnar, snickaren Petter Steenberg lade dom,
smeden Nils Mickelsson gjorde spiken m.fl. inblandade.
Material
17.18 daler silver = 2 400 SEK 2015.
Arbete 13.16 daler silver = 36 500 SEK 2015.
Här ingick förmodligen en hel del frivilligt arbete.
Sist under detta avsnitt, Öveds gamla kyrka, finns 3 sidor, kopior på 1746 års reparations-
text från Öveds Räkenskapsbok.
1748 Reparation
Kyrckio takets lagande på Norra sidan af Kyrckian som hwar aldeles förderwat.
(20 furubräder, 1 sparre 10½ ahlne lång, 100 dubbla läkt spik, 100 andra spik.)
Material
7.28 daler silver = 965 SEK 2015.
Arbete 4.00 daler silver = 11 000 SEK 2015. (Hemmansmannen Ohla Persson)
1749 Extra ordinarie utgifter.
Ej f.n. undersökt anledningen till nedanstående.
Efter Kungörelse: Landshövdinga ämbetets förordnande äro med en Kalkgrops upgräfning,
beklädning och öfwertäckning följande åtgångit:
29 sten Furubräder a 9 f (12 kr) stycket till beklädning samt kalkbänk till Kalkens tillredning
6 st Eke trä 5 alr långa
60 st hela läckte spik
10 st Karlar som gräfwa Kalkgrafwar a 12 öre om dagen (331 kr om dagen)
Snickaren Petter Steenberg för Kalkgrafwar och Kalkbänk 4 daler silver (11040 kr)
För 5 läster Kalks afhämtning från Kärby 5 daler silfwer (ca 1000 kr mtrl+arbete)
Arfwode för Murmästaren Grimo och Timmermannen Thor Jönsson för Kyrkians bristfällig-
hets granskning, 5 daler silfwer (13800 kr)
1749 Reparation
Pelarn på södra sidan som war alldeles förfallen åter upmurad, rappadt, späckadt och
hwittadt, en dito norra sidan förbättradt med inspäkning, rappning och hwitmening, samt
tak lagdt öfwer bemelte 2ne pelare Instoppade, späckade och hwitmenadt. En refwa på Norra
sidan Kyrckjan som gick från grunden up till taket, samt späckadt kamrarna (tinnar i en
trappgavel) på östra sidan af Kyrckjan och insatt Takstenar af Taket, öfwer song=Coret. lagt
en rad Tegell långt åt xxxxx och = spåntaket, att hindra hwalfwet för regndropp o upplagt
Takstenar öfwer en dehl af wapenhus Taket, samt förkilat et stycke af hwalfwet med järn
ankar inne uti Kyrckjan på Norra sidan näst läktaren.
Äfwenledes är Sparrwerket på Norra sidan af Kyrckjan förbättradt ock läkt ett stycke af
Taket på Norra sidan med bräder samt läcktat ett stycke på Wapen hus Taket hwartill
följande åtgångit utom the uti nästledit års räkning i förråd upkiöpta Materialer
Kalk som till förnemntd arbete förbrukt blifwidt äro tagna af the uti nästa års räkning
upkiöpta 5 läster. (400 mursten, 100 taksten, 63 st xxxxx, 5 knippen svinhår, 1 par Eke trä,
10 furubräder, 5 aln stångjärn, 200 hela läktespik, 200 halva läktespik, 1 tolft stenläkten)
Material
33.12 daler silver = 4 400 SEK 2015. (En del mtrl från förråd)
Arbete 59.12 daler silver = 163 000 SEK 2015.
(Murmästaren Grim från Lund)
(Timmermannen Oluf Jönsson från Lund)
(Kyrkvärdarna, framtagning mtrl mm)
1749 Förrådsinköp
600 mursten, 9 daler silver (1190 kr =1,98 kr st.)
5 alnar järn, 1 ekbjälke och kalk som finns sedan tidigare.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
34(128)
Leiny@tele2.se
1754 Reparation
Muren öfwer Kyrkio dörra, som war så bristfällig at med det gamla Sparrewerket nedertogs,
öfwer Wappehuset, ramlade omkull, blifwit med gråsten uppmurad, rappad och hwitmenad.
Äfwenledes är östra Wappehus muren, som war aldeles förderfwad blifwit till en dehl neder-
bruten och ånyo uppmurad, samt the öfriga sidorna af Wappehuset till thet muren
behörigen förbättrade med utstoppning, rappning och hwitmening, så ut som utwändigt
öfwer alt försedda. Likalades är sparrar och eket med thet öfriga timmeret öfwer samma
Wappehus blifwit med nytt Eke timmer omsatt, hwaröfwer nya furu bräder med upplag af
ny eke näbbspån blefwe uplagda.
Murarbete. Bielken hwilken till arbetet blifwit förbruckt är tagen af then som uti 1749 års
räkning i förråd upfördt finnes.
(4 ekspannar, 2 ekbjälkar, 4 furebjälkar, 1 eklejder (stege), 14 eksparrar, 6 ekbokhuvud, 8
fure stenläkten, 8 tolfter furebräder (96 st), 4000 ekenäbb spån, 524 hela läktespik, 2000
halva läktespik, 2000 lästspik).
Material
142.07 daler silver = 18 500 SEK 2015. (exkl. mtrl från förrådet)
Arbete 100 daler silver = 276 000 SEK 2015. (Murmästaren Jöns Persson Lund, 70 ds)
(Timmermannen Åke Jönsson Brandstad)
1754 Förrådsinköp
6 st furebjälkar, 9,2 m långa, 23 cm i fyrkant, 29.02 daler silver, 3725 kr.
5 st dito, 7,1 m långa, 23 cm i fyrkant, 22.16 daler silver, 2845 kr.
24 st furesparrar, 6,5 m långa, 15 cm tjocka ??, 17,8 sm breda, 36 daler silver, 4621 kr
27 st furebräder, 6.24 daler silver, 801 kr
10000 st ekenäbb spån, 120 daler silver, 15404 kr
9½ läst släckt kalk (ca 5,7 m3), 170.16 daler silver, 22016 kr
Hämtning av kalken, 10 daler silver, 1284 kr
1 tunna tjära till spåntaket, 7.16 daler silver, 919 kr
Totalt 402.10 daler silver, 51615 kr
1755 Förrådsinköp
2ne tolfter furebräder (24 st) till förestånde reparation, 6 daler silver, 770 kr.
1759 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1759 Vad har hänt med kyrkan?
En stor reparation gjordes 1754, samtidigt inköptes både 1754 och 1755 material till
förrådet till en förestående reparation som enligt räkenskapsboken aldrig blev genomförd.
Nya kyrkan under byggnad
Det här året börjar den nya kyrkan att byggas, enligt gamla kartor byggdes den på samma
plats som den gamla kyrkan. Den nya kyrkan invigdes midsommarhelgen 1761. Var hölls
under tiden gudstjänster, dop- vigsel och begravningar. Det finns inte nämnt någonting om
detta i kyrkböckerna. Var de flyttade till Skartofta?
1759 Räkenskapsboken Öved under ”Balance till den 1 Maij 1760”
Som Kyrckjan hafwer i Behåld och att fordra, nemlig:
Respective herrskapet på Öwfeds Closter skyldi som 1745 års räkning widlyftigt
utwisa i hwilka till nya Kyrkians upbyggnad, kunna at anwändas.
718.14
Likaledes har Kyrkian at fordra af högbemelte Herrskap som uti Likvidation godt-
giordt är neml:
Prostens underskrifning ifrå och med 1740 till och med 1744 a 12 öre årligen.
1.28
Pastori Notari at ifrå och med 1741 till och med 1744 a 1Sd 16f
6.00
Kyrckio Bokhållaren Lön ifrå och med 1740 till och med 1744 a 1 Sd
4.00
Åhrliga Inbindnings penningar dito a 8 öre
1.00
Kyrckio Inspectors arvode, säd lön, 1 tunna året 1740-1744
28.16
För Räkenskaps hållit ifrå och med 1741 till och med 1744 a 1Sd årligen
4.00
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
35(128)
Leiny@tele2.se
Kyrckjans behåldning, blifwa efter denna räkning slut som Wällborne Herr
Ryttmästaren Hans Ramel till Kyrckjans ånyo upbygganda emottagen
775.10
Totalt
1539.04
1760 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1760 Levereringar
Till Wälborna Härskapet lefwererats tid efter annan nembl. fyra läster fem tunnor
1. Skippa Kalk (skäppa =23,2 liter i Skåne), efter Lagufogdens Nils Perssons
quittence af den 20 Maü 1758 lefwererat fem läster siü (sju) tunnor och 2 Skippor,
efter Wälborne Herr Ryttmästarens quittence af Öfwids Closter den Junü 1759.
Sedermehra till Wälborna Härskapet Nio läster fem tunnor 2. skippor Kalk, after
Ladufogdens Sven Nilsson quittence af de 5 octob. 1760. Denna Kalk giör till-
sammans nitton läster siü tr (tunnor) och en skippa som Kostar a 9 D lästen
176.14
Wälborne Herr Ryttmästaren mottagit 1757 åhrs behåldning tyonde efter dess
Cautions Skrift (borgensansvar) af den 8 Maü 1758.
231.01
dito 1758 åhrs tyende efter Inspector Borgstroms attest af den 28 Maü 1759.
174.23
dito 1759 åhrs tyende
137.
---------
719.06
Enligt uppgift lät Hans Ramel uppföra kyrkan 1759-1761, i rokoko, efter ritningar av Carl
Hårleman som dog redan 1753-03-09 dvs det var tidigt bestämt att en ny kyrka skulle
byggas. Jean Eric Rehn skapade inredningen med bland annat den för tiden typiska
herrskapslogen.
Vad hände med inventarierna? Altartavlan och predikstolen såldes till Blentarps kyrka.
Fr.o.m. midsommardagen år 1761, när nya kyrkan är invigt, är årsredovisningar mycket
kortare.
Underhållet sköts nu av Övedsklosters gård.
1763 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1774 Ny annotationbok
Från bokbindaren Bundt
6.20
1775 Extra Inkomst
För en uppmultnad kyrkio ståck som stått vid Öveds Kyrka, hwilken på Auction
blifwit försåld.
1.08
I samma ståck befants vid dess öppnande Contante Penningar
28.04
1777 Inventarier
En gammal Kyrkio stohl hwilken såsum förmultnad blifwit sönderslagen.
1786 Inventarier
Betalt en Jungfru (inget namn) för en ny sydd mässe siorta iställit för den förra
Som förlidit år blef bestulen.
24.
1788 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1799 Inventarielista, se sammanställning sist i detta avsnitt.
1800 Inventarier
Silfwer kalken med Patéen finns i Herr Kyrkioherden Molins ego.
(Den fanns tidigare fr.o.m. 1763 i Herrskapets vård).
1805 är sista året i denna räkenskapsbok.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
36(128)
Leiny@tele2.se
Inventarielista 1732-1799
Inventarietexten är från 1732. x (i Herrskapets vård fr.o.m. 1763)
1732
1746
1759
1760
1763
1788
1799
Silver och malm:
1 Kalck och Disk af Sifwer Förgylt (Patén fr.1759)
x
x
x
x
x
x
x
1 Stort bäcken i funten och 1 mindre dito
x
x
x
x
x
x
x
1 Smedin ambolt (smidd ampel) (järn)
x
x
x
x
-
-
-
1 lyten tenn flaska, fr.o.m. 1799 en flaska till
x
x
x
x
x
x
x
1 par stora malm liusa stakar
x
x
x
x
x
x
x
Kläder:
1 Mässehake af rödt blomerat Samet
x
x
x
x
x
x
x
1 Swart Mässehage af atlas (satin=tätt vävt tyg)
x
x
x
x
x
-
-
1 Slät taftes altar kläde med gåldgaloner omkring, (rödt)
x
x
x
x
x
-
-
förährat af fru grevinnan Kiöningsmark
1 ny mässe skiorta (tämligen sliten 1759) (ny fr.o.m. 1788)
x
x
x
x
x
x
x
Böcker och Skrifter:
1 altarebook, 1 Manual
x
x
x
x
x
x
x
1 ny annotationsbook, hwit Perg. (fullskriven 1760)(ny 1788)
x
x
x
x
x
x
x
2ne Exemplar af skriften Högst Salig Konungens begravning,
x
x
-
-
-
-
-
af Narviska Segern med tillhöriga Kamar (bokomslag?)
1 Jubell tafla med ram
x
x
-
-
-
-
-
1 Ny Svensk Bibell med tillhöriga Koppar stycken
x
x
x
x
x
x
x
1 dito gammal, do utan koppar stycken (mindre)
x
x
x
x
x
-
-
1 Psalmbook för Klåckare stolen i Öfwed och Skartofta
x
x
-
-
-
-
-
1 Kyrkio stohl (gammal)
-
-
x
x
x
-
-
Andra saker:
1 skåp hwaruti förvaras Kalk och Disk
x
x
-
-
-
-
-
1 Klåcka i stapelen, 1 Klocka fr.o.m. 1760.
x
x
-
x
-
x
x
1 Likbåhr
x
x
-
-
-
-
-
1 Kyrkio ståck med järn beslag och 2ne låsar (gammal)
x
x
x
x
-
-
-
Dessa inventarier finns bara 1746.
2ne Räkenskaps böcker, 1 gammal, 1 något nyare
x
-
-
-
-
-
Gezelü förklaring öfver gamla Testamentet, bägge kyrkiorna
tillhörig (Öveds och Skartoftas).
x
-
-
-
-
-
Dessa inventarier finns bara från 1759
Mag. Liebmans Postilla
x
x
x
x
x
2ne Exemplair om Kalck tillredning (tabeller)
x
x
x
x
1 Kyrkio stohl + en gammal från 1788
x
x
x
x
x
Mag. Wennerbergs botemedel mot fallande sjukan (Epilepsi)
x
x
x
-
x
1 mätstock af trä
x
x
-
-
-
Dessa inventarier finns bara från 1753
80 st nummer ziphror
x
x
x
Tillägg 1790
Grefwe Oxenstiernas äreminne öfwer Konung Gustaf III
x
Tillägg 1797
Ett nytt hwitt Sidentyg med guldfransar försedt xxxxxxxxx såsom
x
skänkt till Kyrkan af Högvälborna Fröken Amalia Ramel.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
37(128)
Leiny@tele2.se
Bilaga. 1746 sid 1. Exempel på reparationsbeskrivning
Vad står det här?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
38(128)
Leiny@tele2.se
Bilaga. 1746 sid 2
Hur tolka
detta?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
39(128)
Leiny@tele2.se
Bilaga. 1746 sid 3
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
40(128)
Leiny@tele2.se
7. Kartor
Den enda detaljkartan från Övedskloster på Lantmäteriet är från 1726 och ligger
arkiverad under VOMB. Andra kartor kan finnas på godsarkivet vilket rapporterna
R2009_037 Landskapsparken.pdf och 2010_057_ovedsklosters_alleer.pdf visar.
Dessa rapporter finns på nätet under:
http://www.regionmuseet.se/rapporter_pdf/2009/R2009_037.pdf
http://online4.ineko.se/online/download.aspx?id=44035 (alléerna)
Skifteskartor 1753-1863.
Det finns kartor från storskiftet/enskiftet från de sista 50 åren på 1700-talet över alla
byarna.
Från Laga skifte omkring 1830 och senare finns inga kartor från Öved.
Från kyrkböckerna går att utläsa att Laga skifte i Öved troligen gjordes omkring 1865.
Öveds husen Nr 4, 5, 7, 8, 9 och 12 blev 1867 kallade Övedsgård.
Öveds husen Nr 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 16, 24 brukas under Övedskoster 1856-1865.
Ej kollat före 1856.
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Enskifte Svansjö 1753, Akt nr: 12-öve-5
Enskifte Torp 1754, Akt nr: 12-öve-2
Enskifte Vessel 1754, Akt nr: 12-öve-3
Enskifte Öved 1756, Akt nr: 12-öve-1
Lantmäteristyrelsens arkiv
Övedskloster 1726
Akt nr: L234-4:1 (arkiverad under Vomb)
Enskifte Svansjö 1753,
Akt nr: L270-9:1
Enskifte Torp 1754,
Akt nr: L270-17:1
Enskifte Vessel 1754,
Akt nr: L270-14:1
Enskifte Öved 1756,
Akt nr: L270-15:1
Storskifte finns för Torp 1809, Akt nr: L270-17:2 eller 12-öve-7
Skånska rekognoseringskartan 1812-1820 (finns i krigsarkivet Stockholm)
Övedskloster 1855/1877, Karta för park och Trägård (finns på Folklivsarkivet i Lund)
Mandelgrens avritning från 1877 av den danske ’haveinspektör’ Rudolph Rothes karta ritad
1855. (denna karta finns på godsarkivet Övedskloster).
Topografiska kartan 1860-1865, Kartblad Lund
Häradsekonomiska kartan 1910-1915
- Övedskloster
Ekonomiska kartan 1971
- Kartblad 2D5C Övedskloster (Öved)
- Kartblad 2D4C Björka (Vressel, Övedstorp)
Enbart 1700-tals kartor och häradsekonomiska kartan tas f.n. med.
Specialkarta, Leif Nyström
Från kartan Öved 1756 har byn klippts ut och lagts in på dagens karta.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
41(128)
Leiny@tele2.se
7.1 Övedskloster 1726
Anton Cöpingers karta där Amalia Lewenhaupt begärt att få uppmätt avståndet mellan
kyrkan och herrgården som blev 920 alnar eller 546 meter.
Kartan innehåller även hela dåtidens Övedskloster fram till Öveds by med markeringar.
Kartan finns både som skiss och renritad skiss, kartan härunder.
Lilla bilden, pilen pekar på ”doktorshuset” som fortfarande finns kvar 2015.
A. Borggården med 3ne grundmurade flyglar.
B. En gammal munkekyrka, allenast stående 2ne grundmurar.
C. Ladugården med 3ne grundmurade huslängor.
D. Trädgården med dess kvarter.
E. Gamla blekehage dammen.
F. Gamla blekehage och Humlegårds platsen.
G. Nya trädgårdsplatsen.
H. En nu grav därest ån nu löper igenom.
J. Nya blekehagen med 2ne små köksdammar.
K. Västra kvarnen med dess kål och beteshage.
L. Herregårds badstugan.
M. Kyrkovägen ifrån herrgården genom Bohlwyk till Öveds kyrka linjemäter 920 alnar
N. En pestkyrkogård.
O. Öveds Kyrka.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
42(128)
Leiny@tele2.se
7.1.1 Anton Cöpingers skiss 1726
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
43(128)
Leiny@tele2.se
7.1.2 Anton Cöpingers skiss 1726 med texten avskriven.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
44(128)
Leiny@tele2.se
7.2 Övedskloster 1855/1877
Mandelgrens kopia från 1877 av den danske ’haveinspektör’ Rudolph Rothes ”Karta
för park och Trägård” ritad 1855. Hämtad från Folklivsarkivet i Lund.
Kartan bifogas uppförstorad, texten avskriven och textreferenserna inritade med vit
text. Blått (vatten) har förstärkts för att synas bättre.
Där uppgifter saknas om hus har dessa lagts till.
Kartan vänd så att norr pekar uppåt
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
45(128)
Leiny@tele2.se
Afskrifning öfver planen A
A. Korps de logi
B. Vinter trägård
C. Fri. Ankarcronas hus (Fordom Volieren)
D. Kök-kammar bord (Finska hemd)
E. Handkamma
e. Witrenären
F. Mälta (säd som förvandlas till malt)
G. Jaktstuga bakstuga väfkammare
H. Svenstuga (för betjäning att äta i)
J. kammare för handtverkare
K. Brygghus (ö, handtverkare bostad)
L. Magasin spanmål
M. Bränneri
N. Ladufogdens rum (hoafolkets rum)
och Nattvaktens rum (Borgstugan)
O. Kontoret o. Bokhållarens Rum
P. en Tegelmur
Q. Inspektorens bostad
RI Wattendam nu igenfyld. gråa plan
RII Inspektorens bostad
S. D. Brygghus
T. Domestigrum för båda könen
U. Slöjdbod
W1 Bostad för betjäning
W2 Gamla Werdshuset ?
Z. Kuskens hus
Y. Kvarn Och Mjölnarens hus
Å. Trägårdsmästarens hus- jämte redskapshus
Ä. Orangeriett
Ö. Kasterna (Drifbänkarna)
№ 1. Doktorens bostad och Apotek
2. Färshärads Sparbanksrum m.fl.
3. Hall för Vagns och Ridhästar
4. Wangshus och Ridhus
5. Loga och lada
6. för Arbetshästar
7. Unghästar
8. Fähus
9. Wangshus och redskapshus
10. Götsellhög
11. Svinhus
12. Inspektorens Wangshus
13. Loga med Tröskverk
14. Hönshus med damm
B. Gräsplan med klipta häckar
A. Trägård ʘ springvatten o Alamster grupper
. Parker
O. Iskällare
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
46(128)
Leiny@tele2.se
7.3
Öveds by 1756
Jordegendomarna till denna by innehas av 17 Åboer
Hemmansnummer, ägare från mantalslängden 1759 (1756 saknas), man och hustru.
Nr 1 Christen Albrektsson, h. Karna Persdotter
Nr 2 Ola Christensson, h. Magdalena Jacobsdotter
Nr 3 Anders Klasson, h. Ingefrid Sifwersdotter
Nr 4 Jöns Mårtensson, h. Mätta Persdotter
Nr 5 Hans Nilsson, h. Kersti Larsdotter
Nr 6 Anders Jönsson, h. Karna Hansdotter
Nr 7 Jöns Jönsson, h. Sissa Persdotter
Nr 8 Nils Pärsson, h. ej hittad
Nr 9 Anders Jönsson, h. Margareta Håkansdotter
Nr 10 Karl Svensson, h. Bolla Larsdotter
Nr 11 Jöns Nilsson, h. Anna Påhldotter??
Nr 12 Tor Pärsson, h. Sissa Andersdotter
Nr 13 Pär Åkesson, h. Ingar Persdotter
Nr 14 Jöns Jönsson, h. Anna Rasmusdotter
Nr 15 Hans Pärsson, h. Gertrud Larsdotter
Nr 16 Per Andersson, h. Agnes Åkesdotter
Nr 17 Lars Smitt, h. Karna Magnusdotter
Gathus
Nr 18 Molins Hustru
Nr 19 Per Jönsson, h. Ingar Hieronomus
Nr 20 Håkan Hansson, h. Ingar Andersdotter
Nr 21 Nils Olsson, h. Marna Svensdotter
Möllor
Nr 22, östra möllan. Jöns Holmberg, h. Anna Maria Grönberg
Nr 23, västra möllan. Nils Sandberg, h. Hanna Magnusdotter
Nr
, sågmöllan.
Alla här uppräknade är ”Insockne Frälse under Öveds Klosters Sätesgård”.
Hus nr 20 och 23 finns inte med på kartan.
I mantalslängderna finns också följande hus med,
Nr 24 Finns ingen notering i ML
Nr 25 Henrik Olsson, h. Elna Persdotter
I onumrerade hus bor dessutom:
ONr Nils Mickelsson h. Kersti Nilsdotter
ONr MurMästaren Ola Molins h. Emerentia Djurbeck
ONr Hårtendals h. Christina Lovdahl, huset kallas Trädgårdblåhus
ONr Möllerströms h. Gunilla Bagge
ONr Nils Svensson, h. Hanna
ONr Leisners h. Anna Stina Djurbeck
ONr Månssons h. (Hustruns namn ej hittad)
ONr Olas h. (Hustruns namn ej hittad)
ONr Ola Klintmans h. Elna Olsdotter
ONr Bengt Nilssons h. Hillvi Ingemarsdotter
Sågmöllan saknar nummer, är märkt med .
Det finns dessutom onumrerade gatuhus märkta med € eller .
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
47(128)
Leiny@tele2.se
7.3.1 Öveds by 1756
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
48(128)
Leiny@tele2.se
7.3.2 Öveds by 1915
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
49(128)
Leiny@tele2.se
7.4 Vressels by 1754
Jordegendomarna till denna by innehas av 11 Åboer
Hemmansnummer, ägare från mantalslängden 1759 (1754 saknas), man och hustru.
Nr 1 Anders Olsson, h. Sissa Persdotter
Nr 2 Nils Larsson, h. Sissa Jönsdotter
Nr 3 Mårten Pärsson, h, Boel Larsdotter
Nr 4 Anders Hansson, h, Amalia Albrektsdotter
Nr 5 Lasse Jönsson, h. (Hustruns namn ej hittad)
Nr 6 Per Månsson, h. Margareta Andersdotter
Nr 7 Anders Jönsson, h. Gertrud Bengtsdotter
Nr 8 Mårten Jönsson , h. Sine Månsdotter
Nr 9 Lars Isaksson, h. Eljena Nilsdotter
Nr 10 Lars Andersson, h. Bolla Jönsdotter
Nr 11 Anders Nilsson, h. Elna Jönsdotter
Alla här uppräknade är ”Insockne Frälse under Öveds Klosters Sätesgård”.
På kartan finns även hus 12 med, i mantalslängderna finns också följande hus med,
Nr 12 Per Christensson, h. Kersti Eriksdotter
Nr 13 Jöns Nilsson, h. Mätta Pålsdotter
7.4.1 Vressels by 1754
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
50(128)
Leiny@tele2.se
7.4.2 Vressels by 1915
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
51(128)
Leiny@tele2.se
7.5 Torps by 1754
Jordegendomarna till denna by innehas av 10 Åboer
Gård 1 och 8 är delat i två lotter vardera.
Hemmansnummer, ägare från mantalslängden 1759 (1754 saknas), man och hustru.
Nr 1a Anders Isaksson, h. Bengta Andersdotter
Nr 1b Rasmus Håkansson, h. Karna Nilsdotter
Nr 2 Anders Månsson, h. Marna Åkesdotter
Nr 3 Bengt Jönssson, h. Boel Larsdotter
Nr 4 Jöns Larsson, h. Eljena Olasdotter
Nr 5 Hans Andersson, h. Bengta Andersdotter
Nr 6 Hans Hansson, h. Hanna Andersdotter
Nr 7 Nils Hansson, h. Kerstina Persdotter
Nr 8a Mats Persson, h. Boel Albrektsdotter
Nr 8b Bengt Trulsson, h. Mätta Hansdotter
Alla här uppräknade är ”Insockne Frälse under Öveds Klosters Sätesgård”.
I mantalslängderna finns också följande hus med,
Nr 9 Håkan Nilsson, h. Kersti Andersdotter
Nr 10 Murmästaren Ola Molin, h. Emerentia Diurbeck
Ola Molin bodde nog här bara under en kort period, han finns ungefär samtidigt i
Öveds By.
7.5.1 Torps by 1754
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
52(128)
Leiny@tele2.se
7.5.2 Torps by 1915
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
53(128)
Leiny@tele2.se
7.6 Öveds by 1756 inlagd på dagens karta.
Se utvikningskartan nästa sida.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
54(128)
Leiny@tele2.se
7.7 Övedskloster, brandförsäkringskartan 1880
Husen vid Västra möllan
Måtten på kartan är angivna i alnar.
1. Åttakantigt hönshus, varje kant är 4,8 m.
2. Materialhus,dvs inget bostadshus, 68,9 x 7,4 m.
3. Ej namnsatt, 9,8 x 3 m.
4. Stathus, men värdshus tom 1887, 16 x 8,3 m.
5. Stathus 22 x 7,1 m.
6. Stathus, finns inte kvar idag, vägen går här nu, 10,4 x 6,5 m.
7. Möllarbostaden
2,4 m
11,3 m
22,6 m
9,5 m
7,1 m
A
15,1 m
B
8. Kvarn, Västra möllan, 11,9 x 8,3 m.
Lilla huset, beräknat till 9,4 x 3,1 m.
A = Avståndet mellan möllarens bostad och kvarnen är 5,4 m.
B Vattenkanalens bredd är 1,7 m och ligger 13,7 m från möllarbostaden.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
55(128)
Leiny@tele2.se
7.8
Doktorshuset Övedskloster
Sedan 1800-talet har huset på kartan
N
till höger kallats Doktorshuset.
Huset fanns redan på Gerhard von
Buhrmanns teckning från 1680, som blev
återgiven 1756 på ett kopparstick som då
bekostades av Hans Ramel.
Från en planritning 1855 kallas huset
”Doctorens bostad och apotek”.
Ett utdrag från Burman-Fischers koppar-
stick, till höger, visar var huset låg 1680.
Det är osäkert hur väl kopparsticket
överensstämmer med teckningen.
Notera att norr är nedåt, där också en
utbyggnad syns.
Huset kan användas som referens med
andra möjliga refenser för att indikera
var 1680-års Övedskloster låg placerat i
förhållande till dagens Övedskloster.
På Nils Månsson Mandelgrens skiss 1877
finns noterat ”Gamla huset som Ramel
bodde i när han ombyggde stora…”.
I Gustaf Ljunggrens verk Skånska herre-
borgar, 1852-63 finns denna notering.
Huset har en utbyggnad liknande den
på kopparsticket från 1756.
Samma utbyggnad finns på Brandförsäk-
ringes karta, 4 alnar bred = 2,4 m.
I Brandförsäkringen 1880 anges husets
storlek i fot och tum, l x b x h, överfört
till m blir 16,5 x 5,9 x
3,7 m. Den ena
sidoväggen sammanbygd med huset intill.
Ytterväggar: 64 cm tjocka.
Innerväggar: 30 cm tjocka.
Inrett med förstuga och 3 boningsrum.
Täckt med tegeltak, som har en vinds-
kappa med fönster, klädd med jernplåt.
Anm: Det finns ingen bra överensstäm-
melse mellan beskrivna mått och kart-
skalor. Ända sättet att få ett korrekt
mått på doktorshuset är att mäta det
på plats och sedan förutsätta att stor-
leken var den samma 1680.
På dagens karta är doktorshuset 17 m
långt ung som ovan men 9 meter brett
vilket är 3 meter bredare än ovan.
Antag att huset är 16,5 x 6 m.
Doktorhuset från norr i dag (2009).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
56(128)
Leiny@tele2.se
Med Doktorshuset som bas är här ett försök att överföra perspektivteckningen från 1680 till
en planritning. Då det finns få refenser på den gamla teckningen som är gemensamma med
dagens karta är det inte säkert att resultatet blir tillförlitligt.
Det ända kända måttet är längden på Doktorshuset som är 16.5 meter och kanske bredden
som både angivets till 6 eller 9 meter.
Så här blev resultatet.
N
A. Doktorshuset, finns forfarande kvar idag. Gillberg skrev 1765 ”Väster om borg-
gården är en liten mellan gård, varå några våningsrum, jämte stall, förefinnes
grundmurat utav en vånings höjd”. Det är antagligen Doktorshuset.
B. Borgen, Corps de Logi, 3-vånings stenhus som revs 1767.
C. Borggården
D. Flygel som ser ut att vara 1 eller 2 våningar hög som revs troligen 1764.
D1.
2-vånings flygel som troligen revs 1764.
Enligt nämnde Gillberg var 2 av 4 paviljonger redan färdiga 1765.
E. Ruin av Kloster kyrkan som troligen brann i början på 1600-talet tillsammans
med delar av flyglarna D och D1 som återuppbyggdes 1606. Klosterkyrkan
återuppbyggdes inte. Trefaldighetsklostret tillsammans med dess gårdar blev
1557 danska statens egendom.
F.
Ladugården med sina olika byggnader.
G.
Ladugårdsplatsen.
H.
Inhängnat område men till vad?
I.
Inhängnad Trädgård och dess kvarter.
I1.
Inhängnad trädgård. På anton Cöpingers harta från 1726 finns detta område och ett
område öster om I1, E, D1 och B beskrivet som nya trädgården.
På kommande två sidor finns konturerna av ovanstående planritning inlagd på dagens karta.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
57(128)
Leiny@tele2.se
1680-års planritning av övedskloster inlagt på dagens karta. (Skala doktorshuset är 16,5 m).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
58(128)
Leiny@tele2.se
1680-års planritning av Övedskloster inlagt på flygfoto 2015. (Skala doktorshuset är 16,5 m).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
59(128)
Leiny@tele2.se
7.9 Mandelgrens ritningar (skisser) av Övedsklosters ”uthus” 1877
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
59A (130)
Leiny@tele2.se
Mandelgrens ritningar (skisser) av Övedsklosters ”uthus” 1877
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
Leiny@tele2.se
59B (131)
8. Öveds möllor/kvarnar
Före 1614 finns ingen information om möllor (ej kollat all dokumentation som finns).
1614-1871 Östra möllan, vattenmölla. Bostad tom 1877.
1614-1885 Västra möllan, vattenmölla.
1622
Vindmölla på kulle i ån. Finns ej 1614 eller 1626. Uppgiften är fel?
1756
Vattensågkvarn, finns ej 1726 men 1754 men ej på en karta från 1820.
1851-1881
Väderkvarnen, vindmölla, på kulle vid vägen mot Harlösa från Tullesbo.
1881
Vattensågmölla, som låg här före Öveds mölla
1886-1931
Öveds mölla, nya vattenmöllan, vid kyrkan.
8.1 Beskrivning av möllorna, var låg dessa, kartor mm.
1614 Är första gången när möllor nämns, då Övedskloster kom i privat ägo, när Otte
Lindenov och hans hustru Anne Brahe bytte till sig detta mot gården Hammar, som
Christian IV behövde för sin nya stad och fästning Christianstad.
Det skall finnas ett mycket detaljerat dokument som i detalj beskriver bytet.
I bytet ingår 2 möllor. Inga fler uppgifter finns f.n.
1622 I Prästrelationerna finns noterat 3 möllor som dock saknar annan beskrivning.
Østre Mølle ossuen Aaeveds Bÿ
(Öster om Öveds by)
Vestre Mølle ved Closteret
(vid Klostret se kartan från 1726)
Kølle Mølle i Een Aaeved
(Vindmölla på en kulle i ån)
På kartan från 1726 finns endast västra vatten möllan med.
Vindmöllan fanns inte 1614, ej heller 1726.
1651. Från Decimanthandboken. (fortfarande från danska tiden)
Här nämns en liten kvarn som betalar tionde till Hindrick Lindenous Thienner (son till
ovan nämnde Otto)
Det står inte var kvarnen ligger.
Henrik Lindenov som ägde Övedskloster mellan 1618-1666 sålde egendomen till
fältmarskalken greve Carl Mauritz Lewenhaupt som släkten sedan hade kvar till
1753 då Hans Ramel köpte den.
1726 Ägdes Övedskloster av Amalia (Emilie) Wilhelmina von Königsmark, som var änka
efter Carl Gustaf Lewenhaupt, som var son till ovan nämnde Carl Mauritz.
På uppdrag av Amalia ritade Anton Cöpinger en karta över dåvarande herrgården.
Här finns inritad en vattenkvarn benämnd ”västre qvarn” vilket tyder på att det också
finns en östre kvarn men denna finns inte med på kartan.
Notera att ån på denna tid delade sig en bit innan den nådde fram till dagens bro mot
kyrkan. Möllan låg i ågrenen närmast vägen. Det är också därför det finns två
brovalv, det mot stora vägen som är mindre pga mindre flöde. Det var förmodligen
reglerat för att få rätt flöde till möllan vid malning.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
60
(128)
Leiny@tele2.se
Här låg ”västre kvarn”, delar av kartan 1726 inklippt på flygfoto från ca 2006. Notera
att kvarnen ligger i den delade fåran av ån.
Karta med osäkert datum, troligen 1855, men efter 1823 då båda husen väster om
kyrkan finns med. Vatten markerat med blått, kvarnhuset med gult inklusive dämmet
för dammen.
Västre kvarn, hus nr 23, gulmarkerat inklusive boningshus med uthus.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
61
(128)
Leiny@tele2.se
1756 Tre år efter det att Hans Ramel köpt Övedskloster finns på skifteskartan två möllor
inritade, östra möllan och sågmöllan.
Området där västra möllan ligger är blankt, det tillhörde övedskloster eller är
gemensamma brukningsomräden för bönderna.
Lantmäteriat har inga kartor från Övedskloster, dessa finns förmodligen i
godsarkivet.
Kartan som visar var östra möllan och sågmöllan låg.
Det som kallas Mölledammen är idag Vassen. Både Östra möllan och Sågmöllan ligger söder
om ån, om kartan 1756 jämföres med dagens kart i samma skala. Synd att ån inte är utritad.
Kartan för 1756 är skalenligt ritad i alnar. Skalan finns utsatt så det går att beräkna
avstånden mellan olika punkter och jämföra med nuvarande karta.
Mätpunkt, avstånd i m
1756
2015
Medel m
Måtten 2015 är kartan 1756
Slott till Kyrka
590
589
590
inkopierad på nuvarande karta
Slott till Gamla bron*/ån
648
639
644
samt mätt där, med datorn och
Slott till Östra Möllan
1108
1123
1116
kartans eget mätsystem, vilket
Slott till sågmöllan
1299
1311
1305
ger en sämre noggrannhet än
Kyrka till Gamla bron*/ån
195
202
199
mätningen på 1756 kartan.
Kyrka till Östra Möllan
533
544
539
Det är svårt att jämföra gamla
Kyrka till Sågmöllan
714
729
722
och nya kartor då
G. bron*/ån till Ö. Möllan
481
500
491
referenspunkterna ofta är få.
G. bron*/ån till sågmöllan
682
696
689
Ö. Möllan till sågmöllan
197
194
196
*Gamla bron finns inte 2015 så det är svårt att hitta den exakta punkten där bron låg.
Start och slutpunkt för mätningarna är alltid mitt på huset etc samt från grunden.
Mätlängderna här är från min senaste utredning 2015-12-15 och kan avvika med några meter
från tidigare angivna mått i detta dokument.
Anton Cöpinger anger 1726 att avståndet mellam kyrkan och slottet är 546 m. Det står inte
var startmätpunkten eller slutmätpunkten är.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
62
(128)
Leiny@tele2.se
1765 skrev Lorentz Gillberg om Öved, de hade ”2:ne överfallsmalkvarnar, en sågkvarn,”
Överfallskvarnar hade vertikalt skovelhjul där vattnet leds in på övre halvan av hjulet
beroende på hur den var byggd fanns:
- Överfallshjul med lång träränna - litet vattenlopp, litet fall
- Överfallshjul vid damm - litet vattenlopp, stort fall, säkert minst 1 m
Den andra typen av kvarn som var den mest vanliga och användes av bönderna,
var skvaltkvarnar som hade ett horisontellt skovelhjul och kunde användas i åar med
lågt flöde och fallhöjd och med en liten damm före.
1820 Års topografiska karta som visar Öveds möllor.
Kartan visar att det finns 3 st möllor varav en ligger inte på samma plats som
1756-års karta visar. Har möllan flyttats eller är det en nybyggd mölla eller har den
helt enkelt ritats in på felaktig plats.
Möllan det handlar om är Östra möllan som i dokumentationen har Nr 22. Det
finns ingenting i denna dokumentation som tyder på att möllan flyttats.
Den kan förstås ha ritats in felaktigt redan 1756 men det är inte troligt.
Har inte kollat om det fanns brandförsäkring på möllan. Denna ger mycket
information om möllans konstruktion och var den låg.
Fortfarande saknas information om vatten sågmöllan utöver var den ligger.
Åns vattenflöden har förstärkts med blå färg. Huset intill kyrkan ”fattighuset”
byggdes 1820. Ingen mölledamm eller vassen finns inritad.
Det är svårt att veta om placeringarna stämmer på denna karta. Östra möllan låg
noterad ”öfvanför” byn. Enligt rester som syns idag av möllan låg denna söder om ån
vilket stämmer med placeringen på kartan.
I dag finns inga spår alls av en vattensågmölla.
Från 1756 års karta har vägen norrut (uppåt) svängt till höger innan ån i.st. för åt
vänster som på 1756 års karta.
Kan Hans Ramel byggt en ny bro även här över ån samtidigt som de övriga broarna
byggdes? Mölledammen finns inte med på denna karta inte heller på en motsvarande
karta från 1865.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
63
(128)
Leiny@tele2.se
1851 Byggdes vindmöllan enligt ett ”Syneprotokoll” från maj 1866.
I jordböcker och kyrkoböcker nämns inte möllan förrän 1851 så byggåret är nog
korrekt. Strax före 1850 blev det plötsligt modernt att bygga vindmöllor pga att de var
mycket mer effektiva än vattenmöllor. Runt 1860-1870 vanns det ca 1500 vindmöllor i
Skåne.
På kartan från 1865 är möllan inritad på den plats som Sven Nilsson i Öved sagt att
den låg. Det finns f.n. inga uppgifter om när möllan revs.
1865 Års topografiska karta som visar Öveds möllor.
De möllor som skall finnas kvar 1865 är Västra möllan, Östra möllan och Vindmöllan.
Dock saknas Östra möllan på kartan som enligt dokumentation åtminstone fanns kvar
som mölla tom 1870. Därefter blev möllaren Bengt Persson åbo (bonde) efter ha varit
Östra möllans möllare i 11 år.
Precis över Västra möllan i åns norra förgrening ligger ett hus (svart prick) som inte är
markerad som mölla utan som vanligt hus. På förra kartan från 1820 finns det en
mölla här.
På kartan norr om kyrkan finns ett gravkapell inritat, när byggdes detta?
Amalia Wilhelmina Königsberg lät 1731 bygga ett gravkapell vid kyrkan. Är det kvar
1865?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
64
(128)
Leiny@tele2.se
1881 Års Kartblad Övedskloster av Sven Axel Tullberg
De möllor som skall finnas kvar 1881 är bara Västra möllan. Väderkvarnen lades ner samma
år, 1881, Östra möllan 1871 men denna finns kvar som gård. I mitten på bilden, den undre
horisentella pilen är en vattensågkvarn inritad. Den finns även noterad i ett kvarnportokoll.
Det finns ingen mölledamm. Vassen finns inritad som ett kärrområde inte som en damm.
Öveds mölla byggdes först 1885 / 1886, där nu sågkvarnen är inritad.
När byggdes mölledammen och Vassen-dammen? Någon som vet?
1915 Års häradsekonomiska karta (blad Övedskloster)
De möllor som skall finnas kvar 1915 är Öveds mölla byggd ca 1886.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
65
(128)
Leiny@tele2.se
8.2 Möllarna. (Arrendatorn och möllaren inte alltid samma person)
Eftersom sågkvarnar inte betalar skatt eller att huset saknar nummer så går det inte att hitta
ägaren. Inte heller finns det uppgifter om någon vindmölla som fanns 1622.
Kontroll av jordböckerna (jordägare som skall betala skatt), de som finns, 1719-1795.
Därefter Husförhörsböckerna/Församlingsböckerna.(sågkvarnen finns inte med).
Möllare på Öved Nr 22 Östra möllan som fanns före 1614 tom 1871.
1719-1725 Hieronomus Pettersson
1725-1742 Ola Jönsson
1748-1754 Per Hansson
1760-1766 Jöns Holmberg
1772-1790 Jöns Berggren
1791-1819 Tuve Ljungberg, pensionerad 1819
1819-1840 Ingen möllare, men åboer med familjer bor här
1843-1846 Jöns Berglund
1847-1859 Anders Andersson
1859-1870 Bengt Persson
1871
Möllan struken, åbo Bengt Persson
Möllare på Öved Nr 23 Västra möllan, Övedskloster, som fanns före 1614 tom 1885.
1719-1742 Lars Olsson (i födelseboken Lars Olofsson)
1748-1777 Nils Samberg (Sandberg)
1784-1789 Sambergs arvingar
1790-1795 Christen Samberg
1795-1797 Carl Samberg, hädanefter finns ingen möllare.
1798-1812 sedan 1798 har det bott drängar här, mölledrängar??
1813-1844 Västra möllan återkommer, det bor bara drängar här.
1845-1849 Sven Persson
1850-1865 Mjölnardräng Anders Åkesson
1866-1871 Här bodde 9 drängar (två drängar/år)
I ett ”Syneprotokoll” från maj 1866 står Sven Persson som arrendator.
1872-1880 Per Larsson1880-1884 Nils Nilsson (död genom olyckshändelse 1884)
1883-1885 Henrik Adolf Jensson från Danmark
1884-1885 Nils Jönsson
1885
Västra möllan finns med tom 1885
Möllare på Öveds Mölla (Nya möllan, Nr 10?) som fanns 1886 tom 1930.
1886-1895 Nils Jönsson
1895-1896 Möllesven Nils Olsson
1896-1907 Nils Olsson har blivit mjölnare (3 st möllesven. 1897-1900)
1887-1894 Nils Olsson Siversson
1895-1903 Nils Olsson
1903-1908 Bagaren Per Jacobsson
1908-1930 Kvarnarrendator Johannes Andersson, enl. kontrakt. (har blivit hus nr 9, 1918)
1931
Kvarnen finns inte med längre i kyrkboken.
Möllare på väderkvarnen som fanns 1851 tom 1881?.
1851-1859 Gifte drängen Isak Jonasson
1860-1861 Hans Åkesson
1866-1872 I ett ”Syneprotokoll” från maj 1866 står Sven Persson som arrendator
1872-1874 Per Larsson enl. kontrakt. Bor på Öved nr 20.
1874-1880 Här bodde ingen
1881
Väderkvarnen struken men finns med på en karta från 1881 i godsarkivet.
Vattensågkvarnen som fanns 1881 (låg på samma plats som Öveds kvarn)
1881
Ej hittat när den byggdes
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
66
(128)
Leiny@tele2.se
8.3 Vad finns kvar idag 2016 av möllorna.
Östra möllan.
Vattenmölla som finns dokumenterad mellan 1614-1877.
Nr 22 i Öved
På kartan 1756 finns den inritad som ett enda hus.
Riven när?
Möllan upphörde 1871, möllaren Bengt Persson blev Åbo och bodde kvar
med familjen tom 1877 då de flyttade till Harlösa. Därefter finns inga fler
boende noterade på Östra möllan.
Till Östra möllan hörde även en del jord på tre olika ställen inom Öveds by.
Idag går det att finna lämningar av grunden till troligen både möllan och
bostadshuset medan kartan 1756 endast noterar ett hus. Det kan ha varit
så att möllan och bostaden var sammanbyggda och att det har funnits en
separat mölla antingen före eller efter 1756. Det är svårt att veta hur det
verkligen såg ut. Söder om möllehuset finns an mindre stensatt kanal som
möjligen tyder på ett utlopp från möllehjulet. Norr om möllehuset och ån
finns en byggd vall kantad med sten och som sluttar ner mot ån. Denna kan
ha varit ett ådämme eller kanske en vägbank.
Gulmarkeringar på kartan nedan är idag synliga lämningar, grundstenar mm
inlagda på ett flygfoto från 1947 med en pålagd karta från idag i samma
skala samt sågkvarnen inklipp från 1756-års karta.
Finns inte med hos Riksantikvarieämbetet - Fornsök.
N
Alla mått är ”fotmått” så betrakta dem som ca meter.
A. 6 x 12 m stensamling, kan ha varit en skvaltkvarn (horisontellt hjul) eller en hjulkvarn med
ett vertikalt hjul. Byggnaden var troligen bara ca 3 x 12 m som rymde kvarnen.
B. 6/7 x 24 m, Detta är möllehuset, bostad mm som kanske också vid något tillfälle var
sammanbyggd med möllan (vertikalt större hjul, överfalls- eller underfallshjul).
Kanske delad bostad /ladugård då möllan hade jord på tre olika ställen i Öved.
C.
4,2 x 16 m, dämme eller vägbank?
Avståndet mellan A och B = 32 m.
Dito mellan centrum möllehus och centrum sågkvarn = 195 m.
Mellan C och till västra väggen gamla telefonstationen = 16 m.
Mellan A och östran väggen gamla telefonstationen = 5,4 m.
Nästa sida se bilder, kvarntyper och foton lämningar.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
67
(128)
Leiny@tele2.se
Kvarntyper:
Båda kvarntyperna fanns i olika utföranden och fordrade ett styrt
vatten flöde tex från en damm. Hjulkvarnen kunde antingen vara
en underfallskvarn som på bilden eller en överfallskvarn där
vattnet kom in på översidan av hjulet.
Bilder på lämningar från Östra vattenmöllan:
Inom gula linjen, ca 3 x 12 m, låg troligen möllehuset. ”Stenhögen” är 6 x 12 m.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
68
(128)
Leiny@tele2.se
Lämningar från Östra möllans bostadshus/ladugård ev. ikombination med en kvarn.
Grundstenar efter en byggnad.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
69
(128)
Leiny@tele2.se
Västra möllan. Vattenmölla som fanns dokumenterad mellan 1614-1885.
Nr 23 i Öved
Riven men när?
Möllan och möllehuset är skilda byggnade, Möllan upphörde 1885.
Personuppgifterna hämtade från kykböckerna.
I möllehuset, bostaden, bor möllaren Nils Jönsson med familjen kvar.
Drängar och pigor flyttade ut hösten 1885 utom drängen Anders Hansson
inflyttad 1884.
Möllaren Nils Nilssons familj bor kvar tom 1885, han dog själv 1884-06-02.
1886 blev Västra möllan på Nr 23 Öveds mölla, senare Kvarnen och Öveds
kvarn. Kvarnen var en separat byggnad som låg vid mölledammen men
vilket hus var möllarnas med fleras bostad?
Öveds mölla
Öveds kvarn (den vid mölledammen) startade upp 1886.
Nr 23 Öved
Här började då förutnämnde möllaren Nils Jönsson som var kvar till 1895
från 1886
då han med familjen flyttade till Veberöd.
Möllesvennen Nils Olsson med familj flyttar in 1886 från Östraby.
1891 tituleras han möllare.
Eftersom bostadshuset är kvar flyttar drängar och pigor in och ut.
Här bor då även mjölnarna med familjer.
Öveds kvarn
Här bor möllarna, här finns även Öveds Bageri med bagarns familj tom 1913
Nr 23 Öved
samt Handelsboden med ägaren J. E. Sjöström tom 1897.
från 1896
Möllaren Johannes bodde här till 1931-03-27 då familjen flyttade till Höör.
1908 blev Nr 23 bageriet kallat hus Nr 25 och bagaren kallades handlande.
1918 blev Nr 23 kallat Hus Nr 9 och bodde möllaren nämn härovan.
1931 blev Hus Nr 9 Övedskloster Nr 2, här bodde ?????
Frågan år vilka hus pratar vi om????????
Kartorna från denna tid har en annan numrering.
Finns det några lämningar kvar idag av Västra möllan?
Finns inte med hos Riksantikvarieämbetet - Fornsök.
Några foton tagna från vägen till kyrkan syns lämningar som möjligen kan härröra från Västra
möllan. Ej undersökt i detalj.
Karta från 1880, bilaga till Brandförsäkringen Övedskloster, inlagd på dagens karta för att visa
att husen var rätt placerade 1880 i förhållande till varandra.
På kartan från 1855 ligger möllan,
de gula husen, placerade lite längre
norrut är på kartan från 1880. Tro-
ligen är kartan 1880 rätt men
kanalen under bron är felaktigt
placerad.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
70
(128)
Leiny@tele2.se
Flygfoto 2015 med delar Brandförsäkringskartan från 1880 inkopierad
Foto från 2015 där de gula linjerna kan visa lämningar från möllan.
med samma skala och där det ljusgula huset med dammen ungefär visar
Svår att veta utan vidare undersökningar
var Västra möllan låg.
En del av stenarna ser ut att ha blivit ditlagna senare.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
71
(128)
Leiny@tele2.se
Foto från kyrkvägen, januari 2016.
13.2 m
Här låg Västra möllan.
Avståndet mellan huset
och möllan är 5,4 m.
Möllan är 8,3 m bred +
kanalen på 1,7 + lilla
huset till höger om
kanalen som är 3,2 m,
Totalt 13,2 m.
Kanalen är 13,7 m från
huset.
Möllan är 11,9 m lång.
Att mölledammens
kanter är raka kan tyda
på att dessa var sten-
satta.
Det är svårt att lägga in en planritning på ett foto men möllan, kanalen och det lilla huset till höger om kanalen, ligger mellan det gula sträcket
och brunnen. Gula sträcket motsvarar 13,2 m, avstånst mellan brunnen och trädet är 12 m.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
72
(128)
Leiny@tele2.se
På kullen i ån.
Vindmölla dokumenterad 1622. Finns ej 1614 eller 1626.
Uppgiften eller angiven placering är felaktig.
Sågkvarn.
Vattendriven, dokumenterad 1754-1756, finns ej 1726 eller på en karta
Ej numrerad
från 1820.
Hur länge fanns denna?
Enligt kyrkböckerna finns det ingen som noterats som boende här.
Kan det ha varit möllaren i Östra möllan som även skötte sågmöllan. Ofta
var det så att byns invånare lånade sågkvarnen när virke behövde sågas.
Det ser inte heller ut att ha funnits någor jordlott tillhörig sågmöllan.
Den finns inte heller registrerad i jordboken eller mantalsboken.
Idag finns inga rester alls kvar av Sågmöllan.
Väderkvarnen. Vindmölla dokumenterad 1851-1881. Holländare.
Ej numrerad
Riven men när?
Idag finns inga rester alls kvar av Väderkvarnen.
Öveds kvarn.
Nya vattenmöllan vid kyrkan dokumenterad 1886-1931.
Nr 10 i Öved
Möllarna, arendatorerna bodde i olika hus, även i Långahus, Öved Nr 26.
Dammhuset och Långahus är samma byggnad
Riven men när?
Det finns en flygbild från 1935 som visar byggnaden där möllan låg. I övrigt
har det inte hittats några fler bilder vilket är konstigt då dessa säkert finns,
antingen som privatbilder eller i något fotoarkiv.
Idag finns lämningar kvar av husgrunden.
Flygfoto 1935, rivningen har börjat
Lämningarna efter kvarnen.
men alla husen står kvar 1947.
B
A
Öveds Kvarnplan inlagd på dagens karta med dämmet
inklippt från flygbild på samma karta.
Från kvarnlämningarna kan man se att grunden är
delad i två avdelningar, A= ca 18 m resp. B= ca 23 m.
(fotmätt, 1 fot = 30 cm).
Lämningar kan också ha varit kvar från en tidigare vattensågkvarn, dokumenterad 1881.
Vatteninloppen mot kvarnen på nästa bild har säkert byggts om efter kvarnens rivning och
efter dammens cement-dämme som byggdes om 1987 samtidigt som Vassen-dämmet
byggdes om.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
73
(128)
Leiny@tele2.se
Två foton från lämningarna, en del av husväggen mot ån samt vatteninloppen mot kvarnen.
Öppning i kvarn-
väggen
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74
(128)
Leiny@tele2.se
8.4 Utdrag ur olika protokoll ock kontrakt
Referens: Arkivcentrum Syd i Lund, Övedsklosters godsarkiv.
Det är svårt att hitta en överensstämmelse mellan protokollen och ungefär samtida kartor och
annan dokumentation. Foto på Öveds kvarn saknas för verifiering av utseende, plats mm.
Vid syn av Övedklosters väderkvarn och vattenkvarn, västra möllan i juli 1866
Möllare på båda möllorna var Sven Persson. I protokollet finns noterat för vattenkvarnen:
Hjulhuset
Av ekekorsvirke klätt med bräder på tak och väggar.
Kvarnverket Vattenhjulsaxeln av grovt eke, hjulet har 12 ekearmar och mellansträvor, med
Nytt 1845
ringen av ek och skovlarna av bräder.
Gravhjulet av ek, stjärnhjulet av ek, kronhjulet av järn mm.
Hålldammen
Sydöstra sidan utgöres av gråsten och jordvall; närmast kvarnen på 24 alnars
längd (ca 14 m) av bräder på ekefotträd mot dammen till, med fyllning, avlerad
grus bakom; på denna arm av hålldammen är s.k. hållsluss av ek med 2 portar
av bräder och järnbeslag; västra sidan 9 alnar (ca 5,5 m) bräder på ekefot med
fyllning därbakom; utför sidorna av bräder, nedslagna stickbräder på 6 kvarters
djup utom ekefoten (ca 14 cm).
Yttre stämborden av eke med 2 portar och vevar försedda med grova järn-
kättingar och järnbultar. Inre stämbordet med stol av ek, har hävstänger av
träd och järnbeslag.
Vid av- och tillträdessyn av Öveds Kvarn 1903-04-24 och 1908 -05-26 med
tillhörande hus och jord.
Fastigheten beskrevs i protokollen på följande sätt:
Kvarnhuset
17,85 m långt, 8,35 m brett och 2,3 m högt i undre samt 2,6 m högt i övre
våningen, uppfört, undre våningen i gråstens grundmur och övre våningen av
fogstruken tegelmur i korsvirke under tak av papp.
Vattenhjuls-
5,8 m långt och 3,9 m brett och 3,1 m högt, uppfört av resvirke (stående timmer)
skjul
med brädväggar under takpapp.
Kvarnverket Kvarnhjul av trä med kuggar, spindel med drev av järn, nödig transmission till
ältmaskin i närliggande bageri, stjärnhjul av trä, kvarndreven av trä, s. k. lyktor
varmed drives:
1. kvarn med ett par franska stenar, 1,32 m i diameter, 0,25 m tjocka.
Till denna kvarn finns ett reparationsverk.
2. kvarn med ett par rhenska stenar, 1,2 m i diameter, 0,25 m tjocka.
3. kvarn med ett par rhenska stenar till, lika som ovan.
4. skalkvarn med stenar 1,38 m i diameter, 0,35 m tjock med sorterare.
5. havrekross.
6. Eureka spetsmaskin (slipar säden?).
7. två elevatorer (hissar), en för franska kvarnen, en för krossen.
8. en florsikt och en centrifugalsikt.
9. en förkrossvals nr 3.
10. grynsorterare för tre storlekar.
Kvarndamm Har plankverk runt dammkistan av ekeplank som behöver tätas.
Boningshus
19 m långt, 8 m brett och 2,2 m högt, uppfört av tegel av korsvirke under tak
östra delen
av spån, inrett till 4 rum, kök, gesällkammare, pigkammare, spiskammare med
källare under samt förstuga.
Svinhus och
9,8 m långt, 5 m brett och 2,2 m högt i norra sidan, uppfört av korsvike i tegel
lutbyggnad
under spåntak, inrett med 4 kättar med brädkrubbor.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74A (131)
Leiny@tele2.se
Loge och
10,7 m lång, 5,3 m bred, 2 m hög, uppförd med resvirke med träväggar i
stall
västra och tegelfyllning i östra delen samt inrett till loga med sädesgolv och
fähus med stall, som har två spiltor och murade krubbor under tak av spån.
Hus väster Norra delen 7,5 m långt, 6 m brett och 2,5 m högt, uppfört av tegelmur av
om bonings- korsvirke under tak av spån. Inrett till stall och fähus med 2 stallrum och
längan
fähus med krubbor av trä för 3 djur samt försett med träloft.
Kartan 1915, som är närmast i tid till
protokollet ovan. Trots beskrivningen
är det inte lätt att peka ut rätt hus på
kartan. Hus 9 kan ifrågasättes då det är
markerat som bostad (röd bakgrund).
1. Vattenhjuls-skjul
2. Kvarnen
3. Svinhuset?????
4. Loge och stall?????
6. Hus väster om boningslängan?????
8. Boningshus östra delen ?????
?????, är rätt hus utpekat!
------------------------------------------
Tre personer tror att tegelbrukshuset
låg vid mölledammen, i så fall hus 9.
Om det är så är huset rivet och nytt
uthus är byggt 1936-1940.
Kontraktsutdrag för Västra kvarnen 1882. (Arrendekontrakt)
Kontraktet är på 4 sidor men här finns bara första delen och avlutande delen med.
Citat: ” Till Per Larsson bortarrenderas härigenom uppå två års tid från den 1ste Maj detta år
till den 1 Maj 1884 då kontraktet utan föregående uppsägelse upphör att vara gällande:
Öfveds Closters väderqvarn med 2 par stenar samt hvattenqvarnen Västra möllan kallad, med
Skalqvarn, Sikt och 2 par Mjölstenar, under följande villkor:
1. De båda qvarnarna samt den delan av Bonings och uthus dertill, som arrend: Sven
Persson förut begagnat, emottagas av arrendatorn i det skick vid tillträdet de befinnas
enligt syn och skala (????) af honom städse och försvarligt och väl underhållas och vid
afträdet aflämnas i lika godt skick som de emottagas, med skyldighet att ersätta hvad däri
kan brista o i afseende på underhållet, anmärkes dock, att halmtaken till bonings och
uthusen underhålles af egaren; likasom derest under arrendetiden nya qvarnaxlar,
liggande eller stående skulle behöfva inläggas utan att genom arrendatorns förvållande ha
blifvit brisrfälliga, så tillsläpper egaren nödigt virke dertill och låter detsamma till qvarn-
stället framforslas och allt öfrigt bekostar arrendatern sjelfv……….”
Därefter följer ytterliga 3,5 sidor villkor, bl.a. måste arrendatorn försäkra hus och kvarnar till
fulla värdet. Arrendet är 1000 Riksdaler om året.
Kontraktet avslutas med citat:
” Öfveds Closter den 16 mars 1872 Otto Ramel
Med detta kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig detsamma punktligt hålla och
fullgöra; Som ofvan Per Larsson”
Kontraktsutdrag för Västra kvarnen 1880. (Arrendekontrakt)
I kontraktet kan noteras att kvarnen kanske kommer att flyttas till sågkvarnens plats dvs där
Öveds kvarn senare låg vid mölledammen.
Citat på del av ett förlängt kontrakt: ”Den 1 Maj detta år till samma dag 1883 uppå
Ladufogden L. Nilsson, dock med förbihåll, att derest egaren under tiden vill flytta
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74B (132)
Leiny@tele2.se
vattenqvarnen till sågqvarnhuset, sådant skall af arrendatorn medgifvas och han derefter
inflytta i Skogfogden T. Perssons bostadslägenhet, likaväl rätt till skälig ersättning för den
förlust, som för honom kan uppkomma under qvarnens flyttning……….
……. Då egaren icke mera vill till försäljning åt arbetare, tjenare mfl låta utminutera (sälja små
mängder) spannmål från Magazinet, men ålägga arrendatorn, att tillhandahålla dem behöflig
säd……….”
Därefter några korta referenser till det tidigare kontraktet som bl.a upptar arrendet till 700 kr
om året.
Kontraktet avslutas med citat:
”ÖfvedsCloster i april 1880 Otto Ramel
Förestående kontrakt förbinder jag mig hålla och fullgöra
L. Nilsson”
Kontrakt 1895 (Uppdragskontrakt)
Citat (svår text, skrivet en dansk): ”Möllesvennen Sven Olsson antages her medelst att från
och med den 14e Mars 1895 förestå Övedsklosters Qvarn och Mälta mot nedanstående villkor.
(Mälta=tillverka malt av olika sädesslag, ofta korn. Malt används tex för att göra öl).
1.
Den dagliga driften av såväl Qvarn som Mälta uppgöras i samband med godskontoret och
vare förstandaren skyldig att den fattade bestämmelsen punktligt efterfölja och fullgöra.
2.
Förestandaren antager och godkänner sjelv den till arbetanas utforande nödiga
personalen, föra de bestämda räkenskapsbockerna, tillser noggrant att renlighet och
noggrannhet såväl inom som utomhus städse vardes rådande, samt påskyndar med
iakttaga sparsamhet rörelsens uppbringande till den störst möjliga nettovinst.
3.
All försäljning vare förestandaren fritagen ifrån men skyldig efter behof dagligen förse
salesmagasinet med de olika mjölsorterna och om så påfordras stålla om att desa tilräklig
röras så att de ej fördarvas.
4.
Förstandarens hustru skal för gårdens räkning med tilhjälp af en af gården lönnad piga
sköta hushållet för Qvarnens personal och för Klosters Trägårds elever samt för en och
annan tillfällig handtverkare, varende alle inventarer och födoämnen tillgängliga och skal
hon iaktaga den största renlighet och ordentlighet, äfvensom sparsamhet, skulde missnöje
öfver det dagliga hushållet uppstå vare förestanderskan följe en viss uppgifven mat-
ordning, hvilken eljest ej behöfver följas.
5.
Vid tillträde öfverlemnas til Förstanden all til Qvarn Mälta och hushåll hörande inventarie
efter forteckning som Förstanden underskrifver, och skola desamma vid frånträdet
åtterlemnas.
6.
Nils Olsson erhåller i kontant lön trehundra /300/ Kronor och hans hustru ett hundra /100/
Kron, tilsamman fyrahundra /400/ Kronor årligen, fri kost, bostad, bränsle och tvätt för sig
och barn samt tio procent (10%) af allt hvad Qvarn och Mälta med hvad dertil hör, kan
gifva utöfver tretusen (3000) Kronero Nettobehållning årligen, vid beräkning af netto-
vinsten medtages alle underhållskostnader af hvad namn de vare må, arbetslöner skatter
och varor samt skjuts som berekna til 500 Kr årligen, men blifva den kost som utgår åt
tillfälligt arbetsfolk Qvarn tillgodoraknad.
Detta kontrakt är gällande tills det å endera sidan ett halft år i förväg varde uppsagdt.
Övedskloster den 14 de Mars 1895 för Otto Ramel gj Otto Schmidt
Med detta kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig detsamma till alla delar efter-
följa och fullgöra. Nils Olsson
Egenhändiga namnteckningar bevittnas af Gust Collin E. Madsen
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74C (133)
Leiny@tele2.se
Inventarieförteckning Öveds Kvarn 1885-07-01
Den nya kvarnen är färdigbyggd, möllare Nils Jönsson på Västra möllan har nu flyttat över till
Öveds Kvarn. Troligen är det så att de flesta inventarierna från gamla möllan flyttades över till
den nya samtidigt som även nya inventarier kom till.
Lite osäkert om Nils Jönsson samtidigt flyttade till en ny bostad mm.
Inventarieförteckningen omfattar 9 sidor här listas endast huvudrubrikerna men förteckningen
finns bifogad sist i pärmen pärmen för intresserade att läsa.
Inre Inventarier
Yttre Inventarier
Kvarnen
Stallarna (några av inventarierna)
Bageriet
- 2 hästar
Försäljningsstället
- 2 kor
Boningshuset
- drägtig sugga
-Rummet Nr 1
- 8 svin
- Rummet Nr 2
Vagn och städredskap
- Köket
- Handkammare
- Matsalen
- Pigkammaren
- Drängkammaren
- Kontoret
- Vinden
Inventarieförteckning utförd av 1885-07-01 Nils August Bengtsson.
Arrendekontrakt 1851
Det här är ett färdigtryckt kontrakt redan 1851 eller tidigare med utelämnde mellanrum för
ifyllning av gårdsnumret, datum, namn mm.
Detta kontrakt är för Åke Andersson, Öved Nr 11 och gäller mellan 1851-03-14 och tio år
framåt i tiden. Åke född 1894 i Björka, flyttade till Öved 1817/1818 som dräng hos Åbon Ola
Andersson på Öved nr 11. Där gifte han sig med dottern Bolla 1821-05-13 och fick överta
gården som åbo 1825.
Familjen fick 7 barn där dottern Hanna Åkesdotter gifte sig med Per Olsson från Harlösa och
de tog över gården 1854. Åke Andersson och hustrun Bolla Olsdotter bodde kvar på gården
tills de dog.
Kontraktet finns på kommande 3 sidor, ej avskrivet, det blir en läsövning på gammal tryckt
text. Kontraktet börjar så här, citat:
”Mitt Insokne Frälse Hemman N:o 11. ½ Mantal Öfved af Öfweds Soken och Färs Härad
bortarrenderas härigenom på 10 års tid räknadt från den 14 Mars 1851 till samma tid 1861 till
Åboen Åke Andersson som derföre årligen skall utgöra följande skyldigheter.
1:o Hvarje år betala det wanliga landgillet samt under året wid tillsägelse lämna twänne höns,
twå tjog ägg, och ett Skålp. Rent Häst-Tagel …………” osv och slutar så här.
”…………. Af detta Contract, som ej, utan mitt bifall får på annor Man Transporteras, äro till
ömsesidig säkerhet 2:ne Exemplar upprättade, försäkras med mitt Namn och Sigill af
Öfweds=Kloster den 12 April 1851 Hans Ramel g. A Nordström
Med förstående Contract förklarar jag mig till alla delar nöjd och förbinder mig härigenom, att
det samma puncteligen fullgöra. Ut supra
Åke ÅAS Andersson
Sedan finns det hanskrivet att Åkes dotters man Per Olsson övertagit kontraktet 1954 och
sedan fått det förlängt på 10 år 1861.
A(nders) Nordström är inspektor på Övedsklosters gård.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
Leiny@tele2.se
74D (134)
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74E (135)
Leiny@tele2.se
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74F (136)
Leiny@tele2.se
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
74G (137)
Leiny@tele2.se
9. Tegelbruket
Summering
F.n. verkar det omöjligt, eller?, att få fram var Tegelbruket/Tegelbrukshuset låg, trots
att det finns dokumenterat under minst 165 år i MantalsLängderna och i KyrkBöckerna.
Tegelbruket/Tegelbrukshuset finns dokumenterat enligt följande:
- Tegelbruket var i drift mellan 1776-1791 (ML1), som familjebostad 1785-1834 (KB2).
- Uppgifter saknas mellan åren 1835-1840.
- Gamla Tegelbruket finns omnämnt i kyrkböckerna (KB) som bostad 1841-1865.
- Gamla Tegelbrukshuset finns omnämnt i kyrkböckerna (KB) som bostad 1866-1931.
- Ej dokumenterat 1932-1941, men samma personer bor här som tidigare, 1918-1930.
Det finns inte nämnt någon Tegelmästare, endast drängar, så förmodligen brändes inte
teglet här eller så användes det torkat.
Tegelbruket/Tegelbrukshuset finns i dokumentationen placerat på följande ställen:
- Tegelbruket i ML, mellan Svansjö Ladugård/Blåstenshuset3 och Övedskloster
- Gamla Tegelbruket i KB, som OGH i Öved men alltid före Övedsholm.
- Gamla Tegelbrukshuset i KB, alltid efter Hus Nr 26 och före Övedsholm (ej 1918-1930).
1) ML=MantalsLängder. 2) KB=KyrkBöcker, Födda, Vigda, Döda, Husförhör/Församlingsböcker.
1) Detta blåstenshus fanns bara mellan 1771 och 1785. 4) OGH= Onumrerade GatuHus.
Tegelbruket/Tegelbrukshuset finns inte med på några kartor från Lantmäteriet.
Tegelbruket, som var skattebefriat finns då inte med i Jordeböckerna.
I tillgängliga brandförsäkringar Övedskloster finns inte Tegelbruket/huset med.
I Öved Nr 26 bor minst 6-7 familjer, bl.a. Fjerdingsman Per Håkansson. Huset kallas
också Dammhuset i KB. Övedsholm vid stenbrottet fanns 1942 men inte 1970. Första
gången, 1918, Gamla Tegelbrukshuset är numrerat i KB finns både nr 19 och Nr 22.
Här bor då Jägaren Hans Pedersen med Familj. Detta hus ligger i Eket inte långt ifrån
Övedsholm.
Utredning
Vid byggnationen av kyrkan 1759-1761 och slottet 1763-1776 åtgick stora mängder
tegel. Tillverkades den på plats eller köptes den in från annat håll.
Kan ett tegelbruk ha byggts redan till Hans Ramels byggen som startade 1759? Det
finns inga noteringar i räkenskapsboken för den gamla kyrkan att mursten (tegel)
hämtats här i Öved före eller efter 1759.
1775 ökade Öveds befolkning med 57 personer (31 män, 26 kvinnor).
Är det nyanställningar till slottsbygget som blev slutfört 1775-1776?
Startades ett tegelbruk, 1775/1776 för att mer tegel behövdes för att slutföra bygget?
I MantalsLängden daterad 1776-11-02 finns ett tegelbruk medtaget som brukas
under Kloster och är ”fri för Mantalspenningar”.
Placeringen är följande och lika i alla ML, husen nämns i denna ordning: Efter Vressel
kommer Askeröd1, Askerödshus, Smittenborg (Täpperöd), Håraved, Svansjöhus, Kullahus
(Kolahuset), Lilla Askeröd (Öde), Blommerödshus, Fiskarehuset, SvansjöLadugård,
Blåstenshuset3, Tegelbruket2 och sist Övedskloster. (dvs i ingen ordning alls!).
Det går alltså inte att utläsa var Tegelbruket kan ha legat.
1 Askeröd nedbränt men jorden brukas under Övedskloster. Finns ej med på några kartor.
2 Tegelbruket finns ej med på någon karta från 1756 eller 1820. Är det redan rivet?
3 Var låg detta Blåstenshus, det fanns från 1772 tom 1785 ung. samtidigt med tegelbruket.
I kyrkböckerna, Husförhör- och Församlingsböcker, är placeringen både för
Tegelbruket/Tegelbrukshuset efter Hus Nr 26 och före Övedsholm som ligger vid
stenbrottet. Övedsholm fanns 1942 men ej 1970.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
75
(128)
Leiny@tele2.se
Häradsekonomiska kartan 1915. Husnummerna stämmer inte överens med
församlingsboken husnummer för samma år. Hus nr 26, där det fanns många boende
enligt församlingsboken, finns inte med på kartan, men kartan anger i.st. att nr 26 är ett
skogbeväxt område mellan sandstensbrottet och stenbrottet.
Tegelbruket i Öved finns, som nämnts, inte med på några kartor.
Det nämns inte heller i ”Skånskt tegel”, Hembygdsförbundets årsbok 1984. Här nämns
Nr 196 Övedskloster, godsbruk, 1825, 1870-1880. Detta tegelbruk låg vid Bruksgården
men tillhörde dock Övedskloster, men låg i Vombs församling så de som arbetade där
registrerades under Vomb och finns angivna i Vombs kyrkböcker. Kanske även några
från Öved arbetade där men finns då registrersde i öveds kyrkböcker.
Vombs tegelbruk var i drift 1811-1889.
I kyrkans Husförhörsböcker 1825-1830 är en del av Övedstorp Nr 8 kallat Tegelbruket!!
Det är förmodligen så att de abetade på tegelbruket vid Bruksgården.
Lite konstigt att det inte finns några uppgifter om Öveds tegelbruk/tegelbrukshus då det
finns noterat i MantalsLängderna och i kyrkböckerna under minst 165 år.
Var låg det, information om detta kan möjligen finnas på godsarkivet.
Se sist under detta kapitel en sammanställning av alla som bodde här. Det kan möjligen
ge en ide om var tegelbruket/tegelbrukshuset kan ha legat.
Tegelbruket i Mantalsböckerna (ML):
1776-1791 finns Öveds tegelbruk som brukas under Övedskloster av drängar samt är
”fria för Mantalspenningar”.
I ML ligger tegelbruket mellan Svansjö Ladugård och Övedskloster.
Enligt ML bodde från 1785 också familjer (gifta drängar) i tegelbruket.
Notera att det inte finns nämnt någon Tegelmästare, endast drängar, så
förmodligen brändes inte teglet här eller så användes det torkat.
Tegelbruket i kyrkböckerna:
1785-1834 i Födelseböcker från 1785-08-30 tom 1834-07-07. Totalt 9 barn föddes.
Från 1823 bodde här soldater. De som födde barn här bodde under
rubrik ”Soldater” i Husförhörsboken. Var låg ”Soldattorpen”?
i Dödböcker från 1782-05-10 tom 1829-11-14. Totalt 5 dog här.
i Vigselböcker, en vigsel 1834-06-28, soldatvigsel.
i Husförhörsböcker finns inte enbart rubrik ”Tegelbruket” utan även
”Gamla Tegelbruket” och ”Gamla Tegelbrukshuset”. Se här nedan.
1835-1841 Det finns inga noteringar om boende i Tegelbruket.
Gamla Tegelbruket i kyrkböckerna:
1799-1819 i Husförhörsböcker, finns inte Tegelbruket nämnt men de barn som föds
och är registrerade i födelseboken under Tegelbruket är i husförhörs-
böckerna antecknade under i Öved onumrerat gatuhus som i dessa kyrk-
böcker ligger mellan Stenbrottshuset och Övedstorp Nr 1.
1720-1840 i Husförhörsböcker, kyrkboksrubriken ”Öved onumrerat gatuhus” är nu
ändrad till Soldater, dvs Gamla Tegelbruket hur nu blivit bostad för
soldater och deras familjer. Soldaterna bor förmodligen efter ca 1935 i
andra hus då dessa nu ligger mellan Vressels onumrerade gatuhus och
Övedskloster.
Notera att avförda soldater fortfarande bor i Tegelbruket.
1841-1865 i Husförhörsböcker, här nämnt som onumrerat gatuhus (OGH) och är
placerat efter andra OGH men just före Övedsholm (OGH) där skogvakt-
aren bor 1841 och sedan följer Stenbrottshuset. Detta avviker starkt från
vad ML visar, Övedsholm ligger tex vid stenbrottet.
I husförhörsböcker finns Gamla Tegelbruket inte med förrän 1841 trots att
böckerna startar 1799.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
76
(128)
Leiny@tele2.se
Gamla Tegelbrukshuset i kyrkböckerna:
1866-1931 i Husförhörsböcker och under Övedskloster som hus Nr 19 som
ändrats med blyerts till Nr 22. Vilket hus är det? Det bodde samma
personer i hus Nr 19 som hus Nr 22 så Nr 22 är förmodligen rätt.
Här bodde Hans Pedersson 1907-1932. Sedan Fajer Persson 1932-19XX.
Se kartan nästa sida.
1931-1941 i församlingsböcker finns det två st hus Nr 22. Ett av dessa hus benämns
Gamla Tegelbrukshuset.
Notera att på 1930 talet låg hus nr 22 i Eket och var skogvaktarbostad.
Detta hus har nr 28 på kartan från 1915, Hus 22 på denna karta var sista
huset på vägen norr om Vassen. Här bodde släkten Göransson men
husnumret har ändrats med blyerts mellan 1918-1930 till nr 24.
Det verkar som om husnumren ändrades omkring 1930.
Är verkligen Tegelbruket/Gamla Tegelbruket/Gamla Tegelbrukshuset samma hus?
Det är inte rimligt att Hus Nr 22 är Tegelbrukshuset som kyrkoböckerna anger eller är det
så?
Skogvaktarbostaden i Eket, som 1930 och framåt var hus Nr 22 kallades före 1930 Gamla
Tegelbrukshuset och hade dubbelnummer, både Nr 22 och Nr 19 i kyrkboken.
Vid Laga Skifte som riksdagen beslöt 1828 och som genomfördes från ca 1830 och framåt
fick husen nya nummer. För Öved splittrades byn på kartan från 1756 bl.a. så att hus 15-22
blev utflyttade enligt kartan ovan. Tyvärr finns det ingen Laga skifteskarta från Öved.
Troligt datum när husen flyttade är ca 1865. Alla förändringarna finns med på 1867 års
Rekognoseringskarta.
Jämförelse av Hus nr och boende från Kartan 1915 och Församlingsboken.
Kartan Övedskloster J112-1-43 från Lantmäteriet (Häradsekonomiska Kartan, ett utdrag
syns härövanför) har en beskrivning på vem som bodde i Öveds hus när kartan ritades
1910-1915. Motsvarande Församlingsbok är Öved AIIa:3 (1908-1917).
Kartans beskrivning innehåller bara arrendatorer (bokstäver a-z) men kartan har även
siffernumrering på alla hus.
Mellan kartans numrering och Församlingsboken finns ingen bra överensbestämmelse.
I Församlingsboken kan det finnas 2 olika husnummer för hus 25 och därunder, dvs det kan
ha varit en omnumrering av dessa hus alternativ en felskrivning som rättats till. Oavsett
vilket så bidrad det inte till att lösa var Tegelbruket/Huset låg.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
77
(128)
Leiny@tele2.se
Ny information (2016-07-07) om var (Gamla) Tegelbrukshuset kanske låg/ligger.
Protokoll, hållit vid husesyn den 25, 26, 27 och 29 juli 1885.
I protokollet listas Gamla Tegelbrukshuset, Vressel, Torp och Öved i nämnd ordning.
I Gamla Tegelbrukshuset, som behöver en större reparation, är Anders Asp noterad. Koll i
Husförhörslängderna så finns f.d. soldaten Anders (Andersson) Asp där inflyttad med familj
från Tullesbo 1872. Orgeltramparen Asp och hustrun flyttade 1896 till Öved Nr 1 sedan
1897 till Öveds Hospital, där han dog 1907. Fortfarande ingen säker info om var
Tegelbrukshuset låg.
Ny information (2016-01-29) om var (Gamla) Tegelbrukshuset kanske låg/ligger.
Det finns nu 3 oberoende, från olika personer, angivelser på var Tegelbrukshuset skulle ha
legat. Två säger att huset låg ungefär mellan långahus och ån och en vid mölledammen.
Jag har själv varit i kontakt med ett syskonpar (Sven och Anna-Maria Fajersson) födda i
Öved på 1930-talet och även uppväxta i Öved. De bodde i hus Nr 22 vilket låg i Eket.
Järnvägen till stenbrottet gick alldeles utanför deras hus.
Huset som enligt syskonparet är Tegelbrukshuset hade
nr 19 på 1756-års karta och låg mellan dagens Långahus
och ån. Huset ligger på ung. samma plats som dagens
”uthus” till Långahus.
Tveksamt om det är detta hus då det i Mantalslängderna
finns både hus nr 19 och Tegelbruket med olika boende.
Om det är detta hus så måste ”uthuset” till Långahus ha
byggts efter 1935.
På 1915-års karta hade Långahus Nr 9 där uthuset faktiskt
är märkt som bostadshus (rödmarkerat)”.
Det är inte ”Långahus” som är tegelbrukshuset då det
bodde många fler familjer i ”Långahus” än det någonsin
bodde i tegelbrukshuset, som var ett litet hus. Om huset
vid blå pilen är Tegelbrukshuset så är det rivet och uthuset
nedan byggt tidigast
1936-1940.
Nytagna foton, 2015, på ”uthuset” =Tegelbrukshuset????
Var detta verkligen huset nedan, troligen inte.
I slutet av 1700-talt fram till 1792 bodde i tegelbrukshuset bara drängar, som max 12 st,
som skötte tegelbruket. Därefter var det enfamiljshus och från 1823 soldattorp (Rotekarlar
eller Soldater med familjer bodde här), förmodligen fram till ca 1840 då det blev bostad till
godset. Här bodde då ryktare, skräddare, murare, jägare, orgeltrampare med flera.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
78
(128)
Leiny@tele2.se
Efter 1931 nämns inte tegelbrukshuset i kyrkböckerna längre men samma personer bodde
här både före och efter 1931. Det var jägarfamiljen Hans Pedersson.
Enligt Mantalslängder, kyrkböcker etc fanns Tegelbruket 1775-1791 som kanske inte var
samma hus som Gamla Telbrukshuset eller Tegelbrukshuset.
Det hus som i Församlingsböckerna på 1900-talet kallades Tegelbrukshuset kan inte heller
stämma, kartorna anger Skogvaktarbostad. Vad är rätt?
Var fanns sammanhängde skikt av lera i Öved?
1776-1791 finns Öveds tegelbruk
med i mantalsböckerna och i kyrk-
böckerna minst fram till 1841 då
kallat tegelbrukshuset.
Här fanns leran i Öved, mellan
nedre delen av Övedsbacken samt
vägen till Blommeröd från
Harlösavägen.
Tegelbruket borde ha legat här
någonstans för att slippa att trans-
portera leran, vilket motsäges av ML!
Var fanns sammanhängde skikt av lera i Vomb, Bruksgården ?
1811-1894 finns Vombs tegelbruk
med i mantalsböckerna och
kyrkböckerna.
Leran fanns i det gula området.
I november 1894 flyttade tegel
mästare Carl Vilhelm Hellström ifrån
tegelbruket till Vomb Nr 12 sedan
finns inte tegelbruket längre.
Personal i Tegelbruket/Tegelbrukshuset
Mantalslängderna
Här fanns tegelbruket i 16 år och sköttes helt av drängar som tillhörde Överdkloster.
Tegelbruket nämndes första gången 1776.
1776
5 drängar
1777
9 drängar
1778
11 drängar
1779
7 drängar
1780
9 drängar
1781
12 drängar
1782
11 drängar
1783
7 drängar
1784
9 drängar
Några av drängarnas familjer är också angivna fr.o.m. 1785.
1785
8 drängar, Åke Tuvessons hustru, 3 barn och Inhyseänkan Sissa 74 år samt
Ola Mårtenssons hustru, 1 barn och Jakob Pålssons hustru 1 barn.
1786
8 drängar, Åke Tuvessons hustru, 3 barn och Ola Mårtensson hustru, 2 barn samt
Jakob Pålssons hustru, 1 barn.
1787
7 drängar, Samma familjer som för 1786.
1788
6 drängar, Åke Tuvessons hustru, 3 barn.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
79
(128)
Leiny@tele2.se
1789
6 drängar, Åke Tuvessons hustru, 3 barn och Jakob Pålssons hustru, 1 barn samt
Anders Nilssons hustru, 1 barn.
1790
4 drängar Åke Tuvessons hustru, 4 barn och Jakob Pålssons hustru, 2 barn.
1791
4 drängar Åke Tuvesson, h, 4 barn och Jakob Pålssons hustru, 2 barn.
1792
finns inte tegelbruket längre i Mantalslängderna.
Kyrkböcker, Födelseböcker från 1785-08-30 tom 1834-01-07 (9 st).
Tegelbruket.
1785-08-30 Åke Tuvesson och Sissa Persdotters dotter Elna.
1790-09-11 Åke Tuvesson och Sissa Persdotters son Jöns.
1795-01-28 Åke Tuvesson och Sissa Persdotters son Jöns.
1798-10-11 Mats Jönsson och Hanna Jönsdotters son Per.
1801-09-14 Lars Knutsson och Kjerstina Andersdotters dotter Kjerstina.
1808-11-25 Christoffer Jönsson och Hanna Persdotters son Anders.
1813-08-16 Christoffer Jönsson och Hanna Persdotters son Anders.
1823-07-21 Soldat Anders Julius Frank och Johanna Nordströms dotter Ingrid Greta.
1834-01-07 Soldat Jöns Öst och Kersti Eriksdotters dotter Elna.
Kyrkböcker, Vigselböcker hittade bara en vigsel, det kan finnas fler.
1834-06-28 Soldat Johannes Törnqvist och Johanna Persdotter, båda från Tegelbruket.
Kyrkböcker, Dödböcker från 1782-05-10 tom 1871-11-23 (8 st).
Tegelbruket.
1782-05-10 Mätta Åkesdotter 62 år, Nils Anderssons hustru
1791-11-18 Jöns Åkesson 1 år, Åke Tuvessons son.
1795-05-20 Jöns Åkesson 16 v, Åke Tuvessons son.
1820-01-28 Änkan Kjerstina 71 år.
1829-11-14 Pigan Mätta Olsdotter 25 år.
Tegelbrukshuset.
1853-05-23 Inhyseänkan Ingeborg Sandborg 62 år (född Ljungberg).
Gamla Tegelbrukshuset
1866-05-28 Fattighjonet Bengta Bengtsdotter 73 år, hustru till ryktaren Anders Persson.
Tegelbrukshuset.
1871-11-23 Fattighjonet pigan Anna Jönsdotter 48 år, icke gift.
Kyrkböcker, Husförhörsböcker 1799-1840. Finns inte Tegelbrukshuset nämnt.
Kyrkböcker, Husförhörsböcker 1841-1875.
Onumrerat Gatuhus = Gamla Tegelbruket (ligger före Övedsholm)
1841-1847 John Tuvesson 1785, hustrun Gunilla 1787-08-30, Anna 1824-03-10 (s.147)
1847-1850 Änkan Gunella, Änkan Kerstena Östberg.
Ryktaren Anders Persson med hustrun Bengta Bengtsdotter (s.137).
1851-1855 Änkan Kjerstena Östberg och Änkan Ingeborg Sandberg,
Ryktaren Anders Persson med hustrun Bengta Bengtsdotter.
Inhysepigan Christina Eriksdotter (s.137).
1856-1861 Ryktaren Anders Persson med hustrun Bengta Bengtsdotter.
Inhysepigan Christina Eriksdotter (s.137).
1861-1865 Inhyse f.d. Ryktaren Anders Persson med hustrun Bengta Bengtsdotter.
Inhyse skräddargesällen Nils Anders Lindeblad, hustrun Kjerstin
Andersdotter, hennes oäkta son Per, bägges dotter Kjerstin och Elna.
Obs här bor pigan Anna Jönsdotter (sid 141).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
80
(128)
Leiny@tele2.se
Kyrkböcker, Husförhörsböcker 1866-1899.
Gamla Tegelbrukshuset (ligger efter Öved Nr 26 och fortfarande före Övedsholm)
1866-1870 Inhyse f.d. Ryktaren Anders Persson med hustrun Bengta Bengtsdotter.
Inhyse skräddargesällen Nils Anders Lindeblad, hustrun Kjerstin
Andersdotter, hennes oäkta son Per, bägges dottern Kjerstin och Elna,
sonen Nils och Johan.
Inhysepigan Anna Jönsdotter hennes oäkta dotter Maria och Ingrid (s.150).
1870-1875 Skräddararbetaren Nils Anders Lindeblad , hustrun Kjerstin Andersdotter,
hennes oäkta son Per, bägges dottern Kjerstin och Elna, sonen Nils och
Johan. Inhysepigan Anna Jönsdotter hennes oäkta dotter Maria och Ingrid.
Inhyse arbetskarlen Anders Andersson Asp hustrun Bengta Bengtsdotter,
sonen Johannes, Nils, August och Anders, dottern Elna och Ingrid (s.153).
1876-1880 Skräddaren Nils Anders Lindeblad , hustrun Kjerstin Andersdotter, dottern
Kjerstin och Elna, sonen Nils och Johan.
Inhyse arbetskarlen Anders Andersson Asp hustrun Bengta Bengtsdotter,
sonen Johannes, Nils, August och Anders, dottern Elna och Ingrid (s.162).
1881-1885 Skräddaren Nils Anders Lindeblad , hustrun Kjerstin Andersdotter, dottern
Elna, sonen Nils och Johan.
Inhyse arbetskarlen Anders Andersson Asp hustrun Bengta Bengtsdotter,
sonen August och Anders, dottern Ingrid och Maria (s.164).
1886-1890 Bäljtramparen Anders Andersson Asp hustrun Bengta Bengtsdotter,
sonen Anders, dottern Ingrid, Maria och Elna (s.168).
1891-1899 Bäljtramparen Anders Andersson Asp hustrun Bengta Bengtsdotter,
dottern Maria (s.168).
Familjen utflyttad 1896.
Kyrkböcker, Församlingböcker 1896-1930
Gamla Tegelbrukshuset (ligger efter Öved Nr 26 och fortfarande före Övedsholm)
1896-1901 Murare Nils Åkesson hustrun Maria Persdotter, sonen Elof Sigurd, Harald
Vilhelm, dottern Emili Elis, Kerstin Vilhelmina, Edit Eline. (s.168).
1902-1907 Murare Nils Åkesson hustrun Maria Persdotter, sonen Elof Sigurd, Harald
Vilhelm, dottern Emili Elis hennes dotter Emmy Ragnhild, Kerstin Vilhelmina,
Edit Eline. Familjen utflyttad 1907.
Inflyttade 1907. Jägaren Hans Pedersson hustrun Alma Persson. (s.168).
1908-1917 Jägaren Hans Pedersson hustrun Alma Persson, sonen Hans Annard och Bror
Åke, dottern Gunhild. (s.198).
1918-1930 Notera att någongång mellan dessa år har alla husen i öved omnumrerats
till Övedsklosters hus nr xx. Hus nr 19 som benämns Gamla Tegelbruket har
blivit hus nr 22 som ligger i Eket. Detta hus var tidigare enligt kartan Nr 28.
Jägaren Hans Pedersson hustrun Alma Persson, sönerna Hans Annard och
Sune Torvald, dottern Gunhild och Signe Hillevi. (s.238).
Kyrkböcker, Församlingböcker 1931-1941
Gamla Tegelbrukshuset är inte längre nämnt men i hus Nr 22, tidigare kallat Gamla
tegelbrukshuset mellan 1819-1930, där bor samma personer som tidigare eller har det
byggts ett nytt hus i Eket.
1931-1941 Jägaren Hans Pedersson hustrun Alma Persson, sonen Hans Annard och
Sune Torvald, dottern Gunhild och Signe Hillevi. Familjen utflyttad 1932.
Fajer Persson hustrun Hildur Adele Ingegärd Allard, Sonen Sven Ingmar,
dottern Anne-Marie Ingegärd. Inflyttade 1932. (s.372).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
81
(128)
Leiny@tele2.se
10. Kalktillverkning
Det finns en gammal kalkugn enligt Riksantikvarieämbetets notering 2008-04-09:
Kalkugnslämning, 5 m diam och 2 m dj med omgivande vall, 2 - 3 m br och 0,7 - 1 m h.
Öppning mot VNV”.
Området där ugnen låg kallades ”Limugnskärret”. Lim=Kalk.
Vid alla reparationer på kyrkan
fram till 1754 köptes kalk från
olika håll dvs ingen tillverkning
hade ägt rum i Öved.
Efter det att Hans Ramel köpt
Övedskloster 1753 har av någon
anledning kyrkan levererat kalk
”till Wälborna Herrskapet” under
1758, 1759 och 1760. Mängden
var ”tillsammans nitton läster, siü
tr (tunnor) och en skippa” dvs
19*0,6 m3 = 11,4 m3,
7*146,6 l = 1026,2 samt 1*23,2 l.
Totalt ca 12,45 m3. Det var troligtvis kalk som kyrkan hade i eget förråd.
Den nya kyrkan underhölls av Övedskloster fr.o.m. 1761.
Varifrån kom kalkstenen som brändes i nämnda ugn? Bjärsjölagårds godsägare Adolf
Bűlow skrev 1875 ”På Öfveds closter och flera ställen här brändes kalk af Bjersjölagårds
sten”. Från ett annat dokument gjordes en överenskommelse med Ramel i Öved,
”Tegelbruket i Bjärsjölagård rivs och i.st. köps tegel från Vomb till nedsatt pris. I gengäld
nedlägges kalkbränningen i den öppna graven i närheten av Bergströms i Tjärby och
Övedskloster erhåller kalk från Bjärsjölagård till reducerat pris”.
Karta där det kan finnas malm och mineraler, tex kalk inom det ljusgröna området.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
82
(128)
Leiny@tele2.se
Karta över jordarter kring Övedskloster.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
83
(128)
Leiny@tele2.se
11. Övedsklosters värdshus 1824-1887
När ägaren av Övedskloster Malte Ramel dog 1824-01-31 och efterträddes av Charles
Emil Ramel blev kammartjänaren Ström överflyttad till det nystartade värdshuset. Det är
första gången som detta nämns.
I kyrkböckerna finns noterat ett värdshus under Övedskloster mellan 1824-1887
och som finns inplacerat mellan trädgårdsmästarens bostad och smedjan.
Var kan värdshuset ha legat? Det finns ej utmärkt på kartorna. Kan det ha varit på
gården eller något av husen vid gården.
Innehavare Kammartjänaren Per Ströms Familj
1824-1839 hette ägaren Traktör Per Ström född i Vressel 1794-09-19, d. 1839-06-16.
1839-1857 änkefru Louise Ström född på Svansjö 1801-03-22, d. 1857-06-10.
Innehavare änklingen f.d. kusken Johan Sydow och barnen.
1857-1866 Johan Sydow född i Öved 1792-02-14, d. 1866-07-14
Fick belöningsmedalj för lång tjänst 1851.
Innehavare? Vem skötte värdshuset?
1866-1875 Ingen notering i kyrkböckerna. Sköttes av personal från Övedskloster?
När Johan Sydow dog 1866-07-14 flyttade alla ut, som bodde i värdshuset
under samma år, det var döttrarna Johanna och Christina, drängen Hans
Olsson samt inhyses arbetskarlen Nils Christensson.
Innehavare hushållsmamsell Sjöström
1875-1887 Hushållsmamsell Marie Sjöström född i Åhus 1811-04-25, d. 1887-06-07
Hon var innehavare fram till sin död, 82 år gammal. Dessutom bor hör 3
pigor och ängsvattnaren Pålssons änka Bengta Hallberg med son. Efter
Marie Sjöströms död flyttar pigan Bengta Andersdotter ut. Det fanns nu inga
fler boende på värdshuset
Härefter finns inte värdshuset nämnt längre.
Alla ovan nämnda personer kommer från Övedskloster.
Här låg Värdshuset, vid den gula pilen
De som skötte värds-
huset inklusive pigor,
drängar och inhyses
bodde alla i Värdshuset.
C. Lättåtkomligt för
ryttare och häst med
vagn?
Ny information.
Värdshuset låg vid den
gula pilen, Öveds hus nr 3.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
84
(128)
Leiny@tele2.se
Rev 2, 2015-05-19
Värdshuset 1877.
Referens: Folklivsarkivet, Lund, Mandelgrenska samlingen, Fig. 448.
Värdshuset tv (till vänster) kartan___________
ofver Öfveds Kloster __________
Kartan Finns under 7.2 och är den danske landskapsarkitekten Rudolph Rothes ”Karta
för park och Trägård” uppgjord 1855.
Mandelgren har gjort en beskrivning och kopia av denna karta där W är Bostad för betjäning
eller för Gamla Värdshuset?
Nästa sida en hel avskrift av ”Beskrivningen öfver planen A”.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
85
(128)
Leiny@tele2.se
12. Leif Nyströms släkt i Öveds församling
Just nu har jag hittat 248 st släktingar:
Århundrade
1600
1700
1800
1900
Summa
Födda
4
50
47
10
111
Vigda
0
26
22
8
56
Döda
0
21
42
12+6
81
Not. +6 är begravda från andra församlingar.
Med relationer till Övedskloster.
Min mf ff fm son Håkan Nilsson, född 1693, finns noterad 1720 som dräng på Övedskloster
med namnet Håkan Bielke. Troligen fick han namnet Bielke som soldat. Har ej hittat vilket
regemente han kan ha tillhört.
Skogvaktaren Håkan Nilsson på Övedskloster gifte sig med Gesche Biderman 1722-06-24,
som var jungfru eller liknande till Amalia (Emilie) Königsberg,
När första barnet Carl Jacob föddes 1723-04-08 bars han till dopet av fru grevinnan Amalia
Königsmarck och följt av fröken Königsmarck. Håkan var nu Skogvaktare på Svansjö
Ladugård och bodde i Täpperöd. (Håkan hette nu Nilsson ej Bielke)
När andra barnet föddes, Wilhelm, 1724-07-18 bars han igen av grevinnan Amalia
Königsmarck följt av överstinnan Ulrick i Askeröd och hustrun Elisabeth Jönsdotter
Täpperöd. Vittnen var Kaptenen Hans Henrik Henkel, Löjtnanten Johan von Poppen båda
från Övedskloster. (Håkan hette även nu Nilsson ej Bielke)
När tredje barnet föddes, Georg, 1726-02-14, bars han åter igen av grevinnan Amalia
Königsmarck följt av överstinnan Ulrick i Askeröd och Löjtnants Poppens fru Sopia Sommer.
Vittnen: Översten vid Södra Skånska Cavalleriregementet Carl Emiljus Lewenhaupt och
sammaledes majoren Engelbrekt, båda från Öveds kloster. (Håkan hette Nilsson ej Bielke)
När fjärde barnet föddes, Ulrica, 1730-01-19, bars hon av grevinnan Amalia Königsmarck
följt av Karna, Per Lassons hustru i Askeröd.
Vittnen: Magnus Dreyfus, Anders Lasson båda från Öved (Håkan hette nu Bielke).
Håkan hette Bielke som dräng på Övedskloster och när fjärde barnet föddes och när han
dog.
Födda
Döda
Min mor, Doris Persson,
1915-07-19 på Bokeslätt, Vomb
- far
Per Carlsson,
1863-07-15 på Vressel 7/8, Öved, Björka 1953-08-09.
- far
Carl Persson,
1833-10-12 på Vressel 8, Öved, Björka 1919-11-20.
- far
Per Nilsson,
1788-05-28 på Nr 16 Björka,
Öved 1883-11-15.
- far
Nils Andersson
1755-06-07 på Täpperöd, Öved,
Öved 1825-07-11.
- mor Ulrica Håkansdotter
1730-01-19 på Täpperöd Öved,
Öved 1804-09-30.
- son Håkan Nilsson
1693-00-00 på ??????,
Öved 1743-08-28
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
86
(128)
Leiny@tele2.se
Leif Nyström till Gesche Biederman, jungfru hos Amalia Königsberg.
Texten utanför rutorna anger var familjerna bodde.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
87
(128)
Leiny@tele2.se
Släkt i Vressel
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
88
(128)
Leiny@tele2.se
Födda i Öved
Rad
DBkod
FödDatum
BNamn
V D
FödOrt
Moder
Fader
1
000851
1650-00-00
Per
V D Torp Nr 6
- -
- -
2
000364
1678-01-14
Hans
V D
- -
- -
3
000365
1684-10-01
Helena
V D Torp Nr 6
Karin Olufsdotter
Per Persson
4
000330
1693-00-00
Håkan
V D
- -
- -
5
000850
1706-00-00
Per
D Öved Nr 11
Helena Persdotter
Hans Hansson
6
000355
1708-11-11
Albreckt
D Öved Nr 11
Helena Persdotter
Hans Hansson
7
000356
1710-12-05
Metta
V D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
8
001069
1712-01-07
Kierstina
V D Övedstorp Nr 8
Hanna Håkansdotter
Bengt Albrektsson
9
000357
1713-07-29
Håkan
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
10
000359
1715-12-13
Hans
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
11
000358
1715-12-13
Agneta
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
12
000360
1718-07-18
Helena
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
13
000324
1720-00-00
Per
- -
- -
14
000312
1721-02-03
Anders
V D Öveds Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
15
001143
1723-02-14
Carl
V D Södra Kola huset
Bolla Jönsdotter
Sven Nilssson
16
000336
1723-04-08
Carl
D Svansjö Ladugård
Gesche Biederman
Håkan Nilsson
17
000362
1724-04-07
Albrekt
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
18
000321
1724-07-18
Wilhelm
V D Svansjö Ladugård
Gesche Biederman
Håkan Nilsson
19
001060
1725-06-24
Hans
V D Öved Nr 1
Bolla Nilsdotter
Anders Nilsson
20
000363
1725-08-19
Kierstina
D Torp Nr 6
Helena Persdotter
Hans Hansson
21
000322
1726-02-14
Georg
Svansjö Ladugård
Gesche Biederman
Håkan Nilsson
22
000313
1730-01-19
Ulrica
V D Tepperyd
Gesche Biederman
Håkan Bielke
23
000853
1739-11-12
Per
Torp Nr 8
Metta Hansdotter
Bengt Trulsson
24
000223
1750-06-19
Håkan
D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
25
000224
1752-12-19
Nils
D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
26
000107
1755-06-07
Nils
V D Täpperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
27
000245
1757-02-09
Sven
D Öved Nr 10
Bolla Larsdotter
Carl Svensson
28
000694
1757-09-09
Sven
V D Öved Nr 10
Bolla Larsdotter
Carl Svensson
29
000225
1757-12-06
Anna
V D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
30
001059
1758-05-29
Anders
V D Torp Nr 5
Bengta Andersdotter
Hans Andersson
31
000352
1760-11-06
Bengta
V D Öved Nr 14
Anna Rasmusdotter
Jöns Jönsson
32
000226
1761-04-11
Carl
D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
33
000227
1763-03-16
Margreta
D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
34
000263
1764-07-09
Anna
V D Wressel Nr 8
Sine Månsdotter
Mårten Jönsson
35
000228
1765-12-09
Sissa
D Tepperyd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
36
000244
1766-12-30
Hanna
V D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
37
000676
1768-05-15
Sissa
D Täpperöd
Ulrica Håkansdotter
Anders Hansson
38
001062
1768-12-18
Lasse
D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
39
001063
1770-08-29
Karna
D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
40
001064
1773-05-02
Jöns
D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
41
001065
1775-06-10
Malena
D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
42
001317
1782-03-10
Karna
Fiskarehuset
Sissa Andersdotter
Anders Hendriksson
43
001066
1782-10-29
Elna
D Övedstorp Nr 3
Boel Lassesdotter
Bengt Jönsson
44
000246
1784-07-16
Nils
Övedstorp
Bengta Jönsdotter
Sven Carlsson
45
000247
1787-03-03
Bengta
Övedstorp Nr 7
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
89
(128)
Leiny@tele2.se
Födda Öved
Rad DBkod
FödDatum
BNamn
V D
FödOrt
Moder
Fader
46
000653
1787-03-29
Elna
V D Övedstorp Nr 7
Karna Johansdotter
Anders Hansson
47
000249
1788-05-16
Karna
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
48
000248
1790-10-22
Bolla
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
49
000260
1791-08-03
Anders
Wresse Nr 1
Hanna Persdotter
Nils Andersson
50
000250
1793-06-13
Jöns
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
51
000258
1795-04-20
Bengta
Wresse Nr 1
Hanna Persdotter
Nils Andersson
52
000251
1796-01-06
Malena
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
53
000252
1798-01-20
Carl
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
54
000261
1799-03-08
Hanna
D Wresse Nr 1
Anna Mårtensdotter
Nils Andersson
55
000253
1802-03-09
Kristina
Övedstorp Nr 4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
56
000259
1802-07-01
Mårten
Wressel Nr 1
Anna Mårtensdotter
Nils Andersson
57
000204
1804-02-24
Lasse
V D Övedstorp Nr4
Hanna Bengtsdotter
Sven Carlsson
58
000542
1804-03-10
Bengta
V D Wressel Nr 11
Ingar Mårtensdotter
Hans Persson
59
000262
1805-04-25
Ulrika
D Wresse Nr 1
Anna Mårtensdotter
Nils Andersson
60
000544
1809-08-30
Boel
Wressel Nr 11
Ingar Mårtensdotter
Hans Persson
61
000137
1810-08-20
Elna
V D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
62
000139
1812-07-09
Bengta
D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
63
000140
1815-04-05
Mätta
D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
64
000470
1819-09-15
Anna
V D Wressel Nr 4
Karna Hansdotter
Hans Larsson
65
000141
1820-08-28
Karna
D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
66
000142
1823-02-05
Anna
D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
67
000545
1823-03-02
Hanna
Wressel Nr 11
Ingar Mårtensdotter
Hans Persson
68
000849
1823-11-02
Elna
Vressel Nr 4
Hanna Johansdotter
Jöns Nilsson
69
000093
1825-08-13
Nils
V D Wressel
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
70
000666
1825-09-19
Jöns
D Öveds Torp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
71
000088
1827-12-24
Hanna
D Wressel Nr 8
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
72
000667
1828-08-18
Hanna
D Övedstorp Nr 7
Elna Andersdotter
Per Jönsson
73
000089
1829-10-03
Bengta
D Wressel
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
74
000090
1832-03-25
Anna
D Wressel
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
75
000048
1833-10-12
Carl
V D Wressel Nr 8
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
76
000730
1833-12-31
Nils
V D Kärrby Nr 11
Christina Dahlsjö
Mårten Olsson
77
000081
1836-03-30
Elna
V D Wressel Nr 8
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
78
000376
1838-10-15
Jöns
D Wressel 8
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
79
000091
1840-10-21
Jöns
V D Wressel
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
80
000480
1842-03-08
Ola
Övedskloster
Signe Nilsdotter
Bengt Jönsson
81
001298
1842-11-08
Per
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
82
000361
1843-12-04
Anna
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
83
000092
1845-10-26
Ola
D Wressel
Sissa Hansdotter
Per Nilsson
84
000832
1847-02-01
Elna
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
85
001294
1850-10-27
Johanna
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
86
001297
1855-06-26
Anna
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
87
000117
1856-06-23
Johanna
D Wressel
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
88
000012
1857-11-12
Anders
V D Wressel Nr 8
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
89
001299
1858-11-25
Elna
Vressel gathus
Anna Hansdotter
Anders Gunnarsson
90
000022
1861-06-22
Nils
V D Wressel Nr 7/8
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
90
(128)
Leiny@tele2.se
Födda Öved
Rad
DBkod
FödDatum
BNamn
V D
FödOrt
Moder
Fader
91
000013
1863-07-15 Per
V D Wressel Nr 7/8
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
92
000014
1866-02-12 Jöns
V D Wressel Nr 8
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
93
000380
1868-10-29 Nils
V D Övedsgård
Ingar Andersdotter
Hans Mårtensson
94
000016
1869-02-23 Johannes
D Wressel Nr 7/8
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
95
000015
1871-03-27 Elna
V D Wressel
Sissa Jönsdotter
Carl Persson
96
000728
1873-07-05 Nils
Kärrby 15
Karna Jönsdotter
Nils Mårtensson
97
001120
1880-06-19 Ida
V D Svansjö
Ingar Andersdotter
Per Jönsson
98
000592
1881-12-13 Gottfrid
V D Skartofta
Eljena Göransdotter
Jöns Persson
99
000415
1892-11-11 Hulda
D Svansjö
Anna Nilsdotter
Anders Carlsson
100
000373
1898-08-01 Kristina
V D Prästgården
Johanna Nilsdotter
Mårten Persson
101
001121
1899-05-07 Emil
D Västerstad
Anna Nilsdotter
Anders Carlsson
102
000680
1902-08-21 Algot
D Tulesbo Gård
Ida Berg
Olof Kryhl
103
000025
1906-12-21 Hugo
V D Gotlandshuset
Johanna Berg
Gottfrid Nyström
104
000374
1910-10-22 Märta
V D Kärrby 15
Johanna Berg
Gottfrid Nyström
105
000037
1911-03-10 Elsa
V D Öved
Ingrid Berg
Elsa Okänd_Fader
106
000277
1915-05-25 Astrid
D Kärrby 15
Johanna Berg
Emil Bohman
107
000864
1918-11-16 Göte
D Tjärbygården
Gerda Jönsson
Albert Kryhl
108
000027
1927-07-03 Lilly
V D Tullesbo
Johanna Berg
Gottfrid Löfvall
109
000690
1933-01-30 John
Gotlandshuset
Elsa Jönsson
John Jönsson
110
000691
1935-01-27 Sonja
Lunds Lasarett
Elsa Jönsson
John Jönsson
111
000018
1948-09-20 Anders
D Vressel 10
Astrid Kristoffersson
Algot Jönsson
Vigda Öved
Rad Fam
Vigdatum
MNamn
Åld.
FNamn
Åld.
Vigselort
1 F79
1704-00-00
Helena Persdotter
20
Hans Hansson
26
2 F80
1722-06-24
Gesche Biederman
38
Håkan Bielke
29
Övedskloster
3 F463
1729-02-02
Kierstina Bengtsdotter
17
Jöns Torpman
39
Torp Nr 8
4 F388
1737-03-04
Metta Hansdotter
27
Bengt Trulsson
26
Torp Nr 8
5 F316
1745-07-25
Bolla Larsdotter
25
Carl Svensson
22
Öved Nr 10
6 F459
1749-05-19
Bengta Andersdotter
24
Hans Andersson
24
Torp Nr 5
7 F45
1749-11-05
Ulrica Håkansdotter
19
Anders Hansson
28
Täpperöd
8 F72
1754-01-21
Sine Månsdotter
19
Mårten Jönsson
32
Vressel Nr 6
9 F583
1781-03-16
Sissa Andersdotter
22
Anders Hendriksson
24
10 F296
1782-11-17
Karna Johansdotter
25
Anders Hansson
24
Torp Nr 5
11 F60
1785-06-21
Hanna Bengtsdotter
19
Sven Carlsson
28
Öveds Torp Nr 4
12 F584
1794-02-07
Anna Andersdotter
37
Lars Nilsson
28
Tepperöd
13 F71
1798-12-29
Anna Mårtensdotter
34
Nils Andersson
43
Wressel
14 F54
1809-11-19
Elna Andersdotter
22
Per Jönsson
21
Övedstorp Nr 7
15 F393
1823-11-14
Kersti Olsdotter
17
Jöns Nilsson
30
Kärrby (gathus)
16 F21
1823-12-17
Sissa Hansdotter
20
Per Nilsson
35
Wressel
17 F211
1824-03-05
Bengta Hansdotter
20
Mårten Hansson
22
Wressel
18 F53
1831-06-10
Elna Persdotter
21
Lasse Svensson
27
Öveds Torp Nr 7
19 F340
1833-07-07
Christina Dahlsjö
23
Mårten Olsson
28
Kärrby Nr 11
20 F568
1841-12-27
Anna Hansdotter
22
Anders Gunnarsson
30
Öved Nr 11
21 F414
1856-11-01
Elna Persdotter
20
Nils Jönsson
22
Vressel Nr 8
22 F339
1863-12-31
Karna Jönsdotter
26
Nils Mårtensson
30
Skartofta
23 F516
1867-04-20
Karna Jönsdotter
20
Jöns Persson
27
Vressel Nr 10
24 F12
1908-11-21
Johanna Berg
22
Gottfrid Nyström
25
Tulesbo
25 F392
1913-05-31
Gerda Jönsson
27
Albert Kryhl
30
Kärrny Nr 15
26 F569
1920-12-26
Ebba Palmqvist
19
Jöns Berg
27
Skartofta Nr 5
27 F7
1947-02-15
Astrid Kristoffersson
33
Algot Jönsson
38
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
91
(128)
Leiny@tele2.se
Döda och begravda Öved
Rad
DödDatum
DNamn
år
M D
Dödsort
Gravort
Dödsorsak
1
1708-11-23
Albreckt Hansson
0
0
12
Öved Nr 11
Öved
2
1719-02-01
Karin Olufsdotter
66
1
0
Torp Nr 6
Öved
Bröstvärk
3
1720-03-17
Per Persson
70
2
16
Torp Nr 6
Öved
Ej angiven
4
1724-04-07
Albrekt Hansson
0
0
0
Torp Nr 6
Öved
Ej angiven
5
1743-08-28
Håkan Nilsson
50
7
27
Tepperyd
Öved
6
1746-09-14
Kierstina Hansdotter
21
0
26
Torp Nr 6
Öved
Ej angiven
7
1751-04-16
Gesche Biederman
67
3
20
Tepperyd
Öved
Innebränd
8
1754-08-18
Nils Andersson
1
7
30
Tepperyd
Öved
Koppor
9
1756-11-04
Helena Persdotter
72
1
3
Torp Nr 6
Öved
Ålderdomssvaghet
10
1764-08-08
Metta Hansdotter
53
8
3
Torp Nr 8
Öved
Kräfta
11
1766-04-14
Hans Hansson
88
3
0
Torp Nr 6
Öved
Ej angiven
12
1766-06-15
Sissa Andersdotter
0
6
6
Tepperyd
Öved
Okänd sjukdom
13
1770-01-07
Margareta Andersdotter
6
9
22
Tepperyd
Öved
Koppor
14
1780-08-12
Karna Lassesdotter
9
11
14
Övedstorp Nr 3
Öved
Maskplåga
15
1785-01-03
Bengta Jönsdotter
24
1
28
Torp Nr 4
Öved
Hetsig Feber
16
1786-03-03
Håkan Hansson
72
7
3
Öved nr 20
Öved
Ålderdomssvaghet
17
1786-08-25
Per Hansson
80
7
24
Öved Nr 6
Öved
Åldersdoms Krämpor
18
1791-03-07
Carl Svensson
68
0
21
Öved Nr 10
Öved
Lungsot
19
1795-08-07
Kierstina Bengtsdotter
83
7
0
Övedstorp Nr 8
Öved
20
1798-03-05
Hanna Persdotter
33
11
4
Wressel Nr 1
Öved
Hetsig Feber
21
1798-08-01
Hans Andersson
73
1
8
Öveds Torp nr 5
Öved
Ålderdom
22
1803-03-10
Hans Hansson
87
2
25
Torp Nr 6
Öved
Ålderdom
23
1804-09-30
Ulrica Bielke Håkansdotter
74
8
11
Tepperyd
Öved
Ålderdom
24
1805-05-09
Ulrika Nilsdotter
0
0
14
Wresse Nr 1
Öved
Oangiven
25
1808-02-18
Bengt Jönsson
78
1
17
Övedstorp Nr 3
Öved
Vattensot
26
1808-08-19
Anders Hansson
87
6
16
Snittenberg
Öved
Ålderdom
27
1811-03-18
Anders Hendriksson
54
2
17
Fiskarhuset
Öved
Håll och styng
28
1820-05-00
Karna Johansdotter
63
1
11
Öveds Torp Nr 7
Öved
Oangiven
29
1821-01-24
Sven Carlsson
63
4
15
Övedstorp Nr 4
Öved
Lungsot
30
1821-01-24
Sven Carlsson
63
11
15
Övedstorp Nr 4
Öved
Lungsot
31
1825-06-29
Carl Andersson
64
2
18
Tepperyd
Öved
Lungböld
32
1825-07-11
Nils Andersson
70
1
4
Wressel Nr 1
Öved
Rötfeber
33
1825-09-04
Ingar Mårtensdotter
46
11
19
Wressel Nr 11
Öved
Rötfeber
34
1826-04-05
Hanna Bengtsdotter
59
3
6
Övedstorp nr 4
Öved
Håll och stygn
35
1826-06-07
Nils Mårtensson
41
0
23
Öveds Torp nr 1
Öved
Lungsot
36
1828-01-12
Anna Andersdotter
70
1
6
Vressel Gatuhus Öved
Vattusot
37
1831-02-14
Anders Hansson
72
8
16
Öveds Torp Nr 7 Öved
Bröstsjukdom
38
1831-05-02
Mårten Andersson
79
10
26
Öved nr 20
Öved
Ålderdomsbräcklighet
39
1832-07-19
Anna Persdotter
0
3
24
Wresse Nr 8
Öved
Konvulsioner
40
1833-02-10
Hans Persson
65
8
21
Wressel Nr 11
Öved
Vattusot
41
1833-03-24
Hanna Persdotter
5
3
0
Wresse Nr 8
Öved
Scharlakansfeber
42
1833-04-02
Bengta Persson
3
5
30
Wresse Nr 8
Öved
Scharlakansfeber
43
1835-11-11
Bengta Persdotter
23
4
2
Övedstorp Nr 7
Öved
Rödsot
44
1836-02-10
Anna Mårtensdotter
71
7
1
Wressel
Öved
Ålderdom
45
1836-04-25
Sissa Andersdotter
67
11
10
Täpperöd
Öved
Bröst??????
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
92
(128)
Leiny@tele2.se
Döda och begravda Öved
Rad DödDatum
DNamn
år
M D
Dödsort
Gravort
Dödsorsak
46 1837-09-24 Mätta Persdotter
22
5
19
Övedstorp Nr 7
Öved
Kräfta
47 1839-12-19 Jöns Persson
1
2
4
Wressel 8
Öved
Okänd
48 1844-12-27 Jöns Larsson
63
11
26
Övedstorp Nr 10
Öved
Ej angiven
49 1846-03-02 Ola Persson
0
4
4
Wresse Nr 8
Öved
Okänd
50 1846-09-17 Lars Nilsson
79
8
17
Hospitalet
Öved
Ålderdom
51 1853-07-05 Karna Hansdotter
73
7
5
Wressel Nr 11
Öved
Ålderdom
52 1854-12-18 Per Larsson
71
1
29
Gatuhus Öved
Öved
Bråck
53 1855-09-17 Elna Andersdotter
68
5
19
Övedstorp Nr 7
Öved
Ej angiven
54 1856-11-10 Johanna Carlsson
0
4
18
Wressel Nr8
Öved
Ej angiven
55 1858-02-06 Per Jönsson
69
6
26
Övedsgård Nr 7
Öved
Ej angiven
56 1859-08-07 Hans Larsson
81
7
6
Öveds Hospital
Öved
Okänd (lam)
57 1869-12-07 Johannes Carlsson
0
9
14
Öved
Öved
Ej angiven
58 1872-05-02 Sissa Hansdotter
69
3
23
Wressel
Öved
Okänd
59 1883-11-15 Per Nilsson
95
5
18
Wressel Nr 7
Öved
Okänd
60 1888-06-15 Karna Persdotter
67
9
18
Övedstorp Nr 7
Öved
Ej angiven
61 1890-11-25 Lars Hansson
80
7
24
Wressel Nr 11
Öved
Ålderdom
62 1893-12-28 Ola Hansson
89
2
25
Wressel Nr 1
Öved
Ålderdom
63 1897-02-02 Anna Hansdotter
77
4
18
Vomb
Öved
Bröstsjukdom
64 1902-02-02 Sven! Andersson Berg
45
3
17
Tulesbo
Öved
Blodförgiftning
65 1921-01-01 Astrid Berg
5
7
7
Tulesbo
Öved
Difteri
66 1930-11-21 Maria Jönsdotter
72
5
21
Öved
Öved
Kräfta i XXXXX
67 1932-08-30 Sissa Andersdotter
83
7
17
Björka
Öved
Latin, ej läsligt
68 1940-01-01 Evert Fältman
13
0
0
Öved
69 1957-12-04 Johan Palmqvist
80
8
15
Ök 2:1
Öved
70 1961-05-05 Elin Johansson
74
0
7
Kärrby Nr 3:2
Öved
71 1967-01-18 Albert Nilsson Kryhl
83
11
2
Kärrby Nr 3
Öved
72 1968-02-09 Alma Nilsson
85
7
13
Församligen
Öved
73 1974-04-15 Axel Rosvall
87
0
30
Kärrby Nr 3
Öved
74 1985-01-26 Algot Jönsson
76
0
12
Vressel 10
Öved
75 1996-02-13 Astrid Kristoffersson
82
0
19
Vressel Nr 10
Öved
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
93
(128)
Leiny@tele2.se
13. Bilder, foton, vykort etc
Övedsklosters gård 1680.
D
N
Övedskloster nertecknat på 1680-talet (1681-1684) av Gerhard von Buhrmann. Fischer hittade denna teckning omkring 1754 och 49 andra
teckningar av skånska slott och publicerade de återgivna kopparsticken 1756 under titeln »Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader,
säterier och herregårdar uti Skåne». Kopparsticken bekostades av olika privata personer, för Övedskloster Hans Ramel. Klosterkyrkan är redan
nu raserad, endast murarna återstår. Klosterkyrkan upphörde kring 1500. Kullen som syns i framkanten på bilden finns även idag men är nu
trädbevuxen.
Den lilla byggnaden över ”D” är doktorshuset som fortfarande finns idag. Efter doktorhusets placeringen i förhållande till huvudbyggnaden på
nuvarande karta har norr beräknats ligga neråt på bilden enligt den blå pilen.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
94
(128)
Leiny@tele2.se
Övedskloster enligt Ulrik Thersner 1816.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
95
(128)
Leiny@tele2.se
Övedskloster enligt Konstnär Ferdinand Richardt
1852-1854 eller 1860-1863.
Bilden ingår i ”Richard - Ljunggren Skånska Herregårdar” utgiven
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
96
(128)
Leiny@tele2.se
Övedskloster 1904
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
97
(128)
Leiny@tele2.se
Övedskloster 1920
Notera ”Barkstugan” till höger om trappan.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
98
(128)
Leiny@tele2.se
Övedskloster 1946
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
99
(128)
Leiny@tele2.se
Öveds gamla skola 1905, huset till vänster.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
100(128)
Leiny@tele2.se
Öveds nya skola okänt årtal kanske 1920???
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
101(128)
Leiny@tele2.se
Övedsgård 1910.
2015
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
102(128)
Leiny@tele2.se
Charlottenlund 1904.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
103(128)
Leiny@tele2.se
Blommeröd 1920.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
104(128)
Leiny@tele2.se
Öveds församlings prästgård
Prästgården byggd 1802 har alltid legat i Skartofta.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
105(128)
Leiny@tele2.se
Öveds kyrka med kyrkogården från norra sidan 1935.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
106(128)
Leiny@tele2.se
Övedsklosters station 1893-1908 som låg i Klostersågen på Dalby-Sjöbo banan.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
107(128)
Leiny@tele2.se
Stationen Övedklosters Gård 1906-1908, som låg i Öved på Harlösa-Sjöbo banan.
Svårt att se men det står Övedklosters Gård på stationens skylt
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
108(128)
Leiny@tele2.se
Stationen har nu bytt namn till Öved mellan 1908-1954, fortfarande Harlösa- Sjöbo banan.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
109(128)
Leiny@tele2.se
Dämmet vid Vassen. Här låg en vattensågkvarn enligt 1756 års karta, hur länge är oklart.
Dämmet på vänstra (norra) sidan forsätter med en anlagd stenmur som har en öppning ner mot vassen. Detta var kanske ett vatten-
uttag, som nu är igenfyllt och användes när dämmet gjöts om. Fallhöjden är högre än som syns vid ”vattenfallet”. Något längre
nedströms ca 3 m. Troligtvis låg sågkvarnen någonstans till höger om ”vattenfallet”. Det finns inga lämningar kvar.
Dämmet har gjutits om 1960 och 1987, är det någon som har ett foto på dämmet före dessa årtal.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
110(128)
Leiny@tele2.se
Dämmet vid Vassen 2015-12-14.
Vassen smämmar över dämmet. Här på väster sida är dämmet lägre än på den högra sidan om ”vattenfallet”. Bilder är hopklippt av
två andra foton.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
111(128)
Leiny@tele2.se
Stenbron från 1700-talet? vid gamla telefonstationen (vägen till vänster om mölledammen vid kyrkan). Fotot taget mot Vassen.
Är den byggd av Hans
Ramel eller är den
äldre? Byggtekniken för
denna bro är olik den
för kyrkvägsbroarna.
Ca 30-40 m nedanför
bron mot mölledammen
vid kyrkan ser det ut
som om Östra möllan
låg, på bilden till höger
om ån.
Det finns spår efter en
husgrund och ett
dämme av ån som
härifrån upp till bron är
stenklädd på båda
sidorna. På andra sidan
husgrunden kan skön-
jas en kanal förbi
dämmet åter till ån.
Avloppet från kvarnen?
Behöver undersökas
mer.
Kvarnen fanns före
1614 fram till 1871.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
112(128)
Leiny@tele2.se
Stenbron, stora valvet, från 1764 på vägen till kyrkan. Fotot från 2015-03-27 efter mycket regnande, hög nivå i ån.
Stora valvet i kyrko-
vägsbron tycks klara
stora flöden. Vid den
snabba snösmältningen
i mitten av jan. 2011,
då det var översväm-
ningar lite varstans,
steg vattennivån genom
valvet 2011-01-17 till
den blåa linjen. Kanalen
nedströms bron var helt
full av vatten.
Vägen till kyrkan vid
mölledammen var
helt översvämmad och
avstängd.
Sommartid är vatten-
nivån lägre än vad
bilden visar.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
113(128)
Leiny@tele2.se
Stenbron, lilla valvet, från 1764 på vägen till kyrkan.
Genom detta valv av-
leddes vattnet från den
kvarn som låg trax före
denna bro.
Kvarnen fanns innan
bron byggdes och låg
här före 1614 till ca
1885 och kallades
Västra möllan.
En bit före möllan de-
lade sig ån i två flöden,
det mindre leddes till
möllan, huvudflödet
till stora valvet. I båda
strömmarna måste
vattnet dämmas upp
för att få tillräckligt
vattenflöde till möllan.
Fram till ca 1860 var
åns flöde betydligt
större då källflödet var
Bjärsjölagårds sjö som
torrlades på 1860-
talet.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
114(128)
Leiny@tele2.se
Pinnemöllan 1961, en Skvaltmölla. Torparen Olof Andersson. Fanns mellan 1718-1980.
2015
2015
Ingår i Öveds församling efter sammanslagning av Skartoftas och Öveds församlingar 1806 men tillhör Skartofta socken.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
115(128)
Leiny@tele2.se
1930
1931
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
116(128)
Leiny@tele2.se
1935. Skolan, Långahus del av kvarnen nere till höger, mm (Ref. Kulturen Lund, bild 85976_10817_01)
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
117(128)
Leiny@tele2.se
1935. Kvarnen. Del förstoring av föregående bild (Ref. Kulturen Lund, bild 85976_10817_01).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
118(128)
Leiny@tele2.se
1935. Skolan. Del förstoring av tidigare bild (Ref. Kulturen Lund, bild 85976_10817_01).
Notera telefonstolparna på vägen till telefonstationen
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
119(128)
Leiny@tele2.se
1935. Övedskloster med kyrkan i bakgrunden (Ref. Kulturen Lund, bild 85976_6658_01).
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
120(128)
Leiny@tele2.se
Öveds Kraftverk, 150 kW, delförstoring föregående bild (Ref. Kulturen Lund, bild 85976_6658_01).
Flygfotot är från 1935. Kraftverket byggdes 1936-37. Vad är rätt årtal?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
121(128)
Leiny@tele2.se
Öveds vattenkraftverk på 150 kW.
Bilderna från Regionsmuseet Kristianstad 2005, Rapport 2005:98 Övedskloster.
Kraftstationen - Vattendrivet elkraftverk från 1937, nr 37 på planskiss. Tegelbyggnad med högre cementgjutet torn, stora gjutjärnsfönster och
dubbel träport. Invändigt finns maskineri, manöverpanel och diverse verktyg kvar. Utvändigt ansluter grova rör för vattentillförsel från
närliggande dammar. Omgiven av vildvuxen natur, illa åtgången med stort hål i taket och trasiga rutor. Akut behov av skyddstäckning.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
122(128)
Leiny@tele2.se
Öveds vattenkraftverk på 150 kW.
Blåstreckad linje,
vattenkulverten till
kraftverket.
Gula markeringar på
kulverten är brunnar,
som finns kvar 2015.
Elledning med
transformator
Siffrorna på höjdkurvor-
na är höjden över
”havet” i meter.
Mölledammens yta ligger
mellan 40 och 45 meter.
Kraftverkets lägsta punkt
är nedgrävd till ca 25 m.
Detta ger en fallhöjd på
ca 15-17 m till kraft-
verkets turbin.
Producerades el för
allmänna elnätet eller för
användning lokalt?
När lades produktionen
ned? Fanns 1947.
När revs kraftverket?
Som vanligt är det svårt att hitta uppgifter om Öved.
I ’Statens offentliga utredning 1947:35’ om eldistribution nämns Övedsklosters fideikomiss med egen kraftstation.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
123(128)
Leiny@tele2.se
1935. Flygbilder Öveds församling från Kulturen i Lund.
Övedsgården från
Öveds Torps Gård
baksidan.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
124(128)
Leiny@tele2.se
Vykort från Öveds Kalkstensbrott, utgivit 1910-1915. Fotot är från 1905 eller tidigare.
Vykortet är en kopia från reklamhäftet från Öwedsklosters Sandstensbrott AB 1905.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
125(128)
Leiny@tele2.se
Affären i Öved 1940-tal?
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
126(128)
Leiny@tele2.se
1947. Flygfoto Öved.
1947 flygfotograferades hela Skånes inland, kusterna dito redan 1938-1940.
Bilderna finns fritt tillgängliga från http://www.gis.lu.se/geodataFlygbilder.htm
Max upplösning på bilderna är som på bilden ovan.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
127(128)
Leiny@tele2.se
1947. Mölledammen och Vassen i Öved.
Föregående bild uppförstorad.
Rev. 1-4. Leif Nyström 2015-03-02 / 2015-11-10 / 2016-01-28 / 2016-07-07
128(128)
Leiny@tele2.se