B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Innehåll
1. Varifrån härstammar namnet Björka . . . sid. 1
Gamla namn mm.
2. Björka by
sid. 4
Kortfattad beskrivning från vissa årtal, 1100 till 1970
3. Kartor, skisser från olika tidsperioder . . sid. 7
Det finns dessutom kartavsnitt i andra avsnitt där så behövs.
3.1 Skåne 1684 där Björka finns med
3.2 Skiftesformer
3.2.1 Storskiftet
3.2.2 Enskiftet
3.2.3 Laga skiftet
3.3 Skifteskartor
3.3.1 Storskiftet 1763-1765
3.3.2 Enskiftet 1826-1833, arbetskartan
3.3.2.1 Boende i Bykärnan 1826
3.3.3.2 Beskrivning av gårdarnas skick 1826.
3.3.3 Enskifteskartan 1833 med jordindelningen
3.3.3.1 Bykärnan efter utflyttning
3.3.4 Enskifte gårdsutflyttningar № 11 , 13 och 15.
3.3.5 Boende Enskifte gårdar under Övedskloster.
3.3.5.1 Enskifte gårdsutflyttningar Övedsklosters ägande.
3.3.5.2 Jämförelse mellan olika dokument
3.5 Generalstabskartan 1864
3.6 Häradsekonomiska kartan 1915
3.7 Ekonomiska kartan 1970-71
3.8 Dagens karta
3.9 SGU, Sveriges Geologiska Undersökning
3.10 ”Flygkartor”
3.10.1 Från 1947
3.10.2 Från 1957
3.10.3 Från 1975
3.10.4 Dagens flygkarta
4. Hus och befolkning (Mellan 1651 och ca 1915) . .
sid. 35
4.1 Husen i Björka socken (vilka)
4.1.1 Numrerade och namngivna hus
4.1.2 Noteringar från Jordeböcker
4.1.3 Noteringar från Enskifte protokollet
4.1.4 Noteringar från Övedskloster
4.1.4.1 Besiktningsprotokoll 1880-1887
4.2 Befolkningen i Björka socken
4.2.1 Statistik 1766-2017
4.2.2 Grafiskt - befolkningen och emigrationen
4.2.3 Personlista från emigrationen
4.3 Befolkningen 1915
4.4 Befolkningen 1940
4.4.1 Blixtahuset - Nils Persson Blixt
4.4.2 Fastighet 15:2
4.4.3 SCB 1940
4.5 Björka 11 från Enskiftet 1828-1833 samt 11:6
4.5.1 Björka 11:17
4.6 Björka 13, del av byn 1873 (inkl. affärerna)
4.6.1 Björkas affärer 1880-1890 på Nr 11 och Nr 13
4.7 Arrendekontrakt (exempel)
5. Kyrkan byggd 1250-1349 (enligt Riksantikvarieämbetet)
sid. 82
5.1 Kortfattad beskrivning från idag
5.1.1 Kort beskrivning från 1850 (Brunius)
5.1.2 Från Ystad Allehanda 1884-12-06
5.1.2 Dendrokronologisk undersökning 2004
5.2 Bilder kyrkobyggnaden
5.2.1 Utvändigt, även kyrkogårdskarta
5.2.2 Invändigt
(forts. nästa sida)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
1(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.3 Bilder, beskrivningar inventarier
5.3.1 Bänklängd (placeringslista husnummer)
5.4 Kyrkklockan
5.5 Räkenskapsboken 1782-1845
5.5.1 Sammanställning reparationer
5.5.2 Sammanställning inventarier
5.5.3 Utdrag från Räkenskapsboken
5.6 Prästlängden 1550-2010
5.7 Kyrkostämmoprotokoll (utvalda 1810-1885)
Här finns även de protokoll på åtgärder som stämman beslutade.
6.
Sockenstämmoprotokoll -1863
sid. 159
7.
Kommunprotokoll 1863-1910
sid. 162
7.1 Kommunreformen 1862
7.2 Ledamöterna i kommunen
7.2.1 Kommunalordförande 1868-1910
7.3 Kommunala ärenden, beslut mm
8.
Flygplatsen 1939- 1998
sid. 183
8.1 Krigsflygplatsen 1939-1955
8.1.1 Flygfoto 1947
8.1.2 Foton 2017
8.1.3 Flygplan 1940-1955
8.2 Krigsflygplatsen 1956-1998
8.2.1 Bas 60-Systemet
8.2.2 Kartor nya flygplatsen
8.2.3 Flygbasens banutrustning 1956-1998
8.2.3.1 Framom1
8.2.3.2 Framom2
8.2.4 Flygbasen övriga utrustning
8.2.4.1 Ej dokumenterad utrustning
8.2.5 Flygplan 1956-1998
8.3 Björkas reservflygplats
9.
Skolan
sid. 218
9.1 Svenska skolans utveckling 1649-1971
9.2 Björka skola
9.2.1 Skolans lärare
9.2.2 Lärarlöner förr i Björka
Bilaga: Skolläraren Anders Zifvertzons ansökningshandlingar
9.2.3 Reglementen för Skolväsendet i Björka 1854, 1887
9.3 Betygsexempel
9.3.1 Från den 27 april 1855
9.3.2 Från den 1 juli 1861
9.4 Protokoll rörande skolan
10.
Bevattningskanalen
sid. 250
10.1 Kanalen fram till ca 2014
10.2 Beskrivning av ängsvattnarens arbete
10.3 Kanalen från 2014
11.
Tidningsartiklar
sid. 264
11.1 Ystad Allehanda
1882-06-06 Branden i Mariehem
1884-12-06 Från Färs härads bygder. V. Björka
11.2 SE 1952 Nr 2
11.3 Sammanställning av ej kollade artiklar, böcker mm
12.
Släktforskning (Leif Nyströms släkt i Björka) . . . sid. 274
12.1 Födda
12.2 Vigda
12.3 Döda
13.
Efterlysningar
sid. 278
14.
Brandstoden i Skåne och Björka
sid. 280
15.
Foton, bilder mm
sid. 285
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
2(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1. Varifrån härstammar namnet Björka.
Det finns olika tolkningar, denna är ifrån ”Svenskt ortnamnslexikon” utarbetat inom
Institutet för språk och folkminnen och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
Universitet. (ISBN 978-86959-32-6, andra reviderade upplagan 2016).
”Björka sn, Färs hd, Skåne. Från
1332 Birkæ (avser kyrkbyn). - Sockennamnet, som är
övertaget från kyrkbyn, innehåller forndanska birki ’björkbestånd’.”
Samma tolkning från Färs Härads Historia av Gottfrid Björkelund är Birke, som det kallades
på den danska tiden, men med ’e’ i.st. för ’æ’.
Exempel på några andra olika stavningar från olika dokument:
SOFI:
1332 Birkæ SOFI, Språk Och Folkminnes Institutet
Prästrelationerna
1624 Bircke Kristian IV utsände 1622-08-11 till biskoparna i
Danmark och Norge med befallning att låta
prästerna i de olika stiften avfatta antikvarisk-
topografiska sockenbeskrivningar. Består av byarna
Björka och Skarrie. (mer står det inte om Björka).
Decimant-
1651 Biercke Förteckning över byar och gårdar som betalade
handboken
”tionde”, skatt till adelsgården eller staten.
Anger 12 uppräknade gårdar med ägarnamn.
Lorents Gillberg
1765 Biörcka Beskrivning av Malmöhus Län i Hertigdömmet Skåne.
I kyrkböckerna:
1683 Börkia Katekisationslängden, präst var Hans Risver
1736 Biörcka Katekisationslängden, präst var Johannes Fintzler
1783 Björka Födelseboken. präst var Johan Grise.
1808 Biörka Husförhörsboken, präst var Olof Backer tom 1808.
1810 Björka Husförhörsboken, präst var Carl Fredrik Bering.
På Skånekartor:
1646 Birke J. Janssonius, Scania vulgo Schonen. Dansk karta.
1684 Börka Det här är den första korrekta och riktigt detaljerade
kartan över hela Skåne av Gerhard von Buhrman.
1716 Börka Geografisk karta över Hertigdömet Skåne. Upprättad på
Baron General Löjtnant Öhrnstedts befallning.
1752 Birka Skånekartan utgiven av Kungliga Lantmäteriet.
1812 Björka Kartografen C.P. Hällströms karta (Från Krigsarkivet).
1865 Björka Generalstabskartan
1915 Björka Häradsekonomiska kartan
I Jordeböcker
1717 Bercke Den första jordeboken för Skåne.
1717 Biörka Två olika stavningar i samma jordebok.
1742 Biörcka 1766 Biörcka
1795 Biörcka
I Mantalslängder:
1658 Börkee Första gången som svensk socken.
1662 Bircke
1669 Birke
1670 Berke
1672 Birkie
1684 Bircke
1691 Birckia
1694 Birke
1697 Birka
1699 Berkia
1702 Berckia
1709 Bircka
I Karl Sidenbladhs: ”Sveriges härads och sockennamn” utgiven 1873. Det finns inga
speciella noteringar om Björka annat än ”Björka (Malm. l.).”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
3(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2. Björka by
Sjöbo kommun.
Kommunreformen upphöjdes till lag 1863, för Björka finns kommunprotokoll från 1863.
Björka var t.o.m. 1929-04-30 annexförsamling i Ilstorps och Björkas pastorat.
T.o.m. 1961 annexförsamling i Öveds och Björka pastorat.
Mellan 1962-2001 annexförsamling i Södra Åsums, Ilstorps och Björkas pastorat.
Björka församling uppgick 2002 i nybildade Sjöbo församling.
Kortfattad beskrivning från vissa årtal, 1100-1970.
1100 Den äldsta inventarien i kyrkan är processionskrucifixet i koppar med spår av
förgyllning. Det kommer troligen från en smedja i Lund och är från 1100-talet. På
krucifixets ena sida ser man korsfäste Jesus och de fyra evangelisterna och på andra
sidan ses i mitten Petrus med himmelrikets nyckel omgiven av helgonbilder.
1200 Kyrkan. I boken ”Lunds Stift i ord och bild” beskrivs att mot mitten av 1200-talet
byggdes kyrkan som alltigenom är en tegelbyggnad. Mycket mer finns att läsa un-
der rubrik ”Kyrkan”.
Riksantikvarieämbetet anger i Bebyggelseregistret att kyrkan, långhus och kor, är
byggd mellan 1100 -1349 och att vapenhuset är byggt mellan 1350-1549.
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML , tillkommen före utgången av år 1939. Omfattas
av tillståndsplikt 4kap.3 §.
1300- Kyrkan. En dendrokronologisk undersökning utfördes 2004 för att åldersbestäm-
1308 ma interiör och byggnation. Här är rapportens sammanfattning, från 2005-03-08:
”Den enhetliga dateringen av samtliga taklag bör tyda på att de är samtida med kyrkans
uppförande, dvs. 1300-1308. Ytterligare indicium för detta är att korets samtliga delar tillhör
en något äldre datering än långhusets. I denna del tillhör endast bindbjälkarna och murrem-
marna den första avverkningsfasen. Detta kan visa att koret försågs med tak några år före
långhuset. Det var inte ovanligt att korets färdigställdes innan man fortsatte med långhuset.
En annan möjlighet återstår dock och det är att hela den ursprungliga takkonstruktionen
bytts ut vid ett senare tillfälle.”
1564 Den förste kände kyrkoherden i Ilstorp/Björkas församling är Hans Pedersson
(Latin Johannes Petri). Se vidare under prästlängden under rubrik Kyrkan.
1622 Prästrelationerna, 1622 den 11 augusti befallde Christian IV biskoparna i Sverige
och Norge att låta prästerna i stiften att avfatta sockenbeskrivningar.
För Björka socken står endast att denna består av: Björka by och Skarrie by.
1629 Jordeböcker från Björka i Färs Härad i Landskronas Län över de som betalade 1657
dansk skatt (de finns på det danska Riksarkivet i Köpenhamn).
1651 Decimanthandboken, det tionde som gårdarna betalade i skatt. Det fanns 10
gårdar i Björka och 2 i Skarrie. Av dessa betala 3 gårdar i Björka tionde till Kronan
som i detta fall är självägande bönder (skattebönder), 7 gårdar i Björka och 1 i
Skarrie betala tionde till Herr Henrik Lindenov, ägare av Övedskloster mellan 1618
och 1666. Kvarvarande gård i Skarrie betalade tionde till Otte Thotte, vid den här
tiden Skånes störste jordägare.
1658 Freden i Roskilde den 26 februari. Från detta datum när Skåne blev svenskt finns
Mantalslängder en förteckning över alla arbetsföra personer, mellan 15-62 år, som
från början undantagna, även fattiga och sjuka kunde befrias.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
4(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1644
Karta över hela Skåne som visar landskapets utseende ritades av Gerhard von
Buhrman och var avsedd för krigsmakten, även Björka finns med.
1712
Pesten i Björka. Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till
1713. Den kom på våren med en skuta från den estniska staden Pärnu till
Stockholm. Våren 1711 kom den till Kullen i Skånes. I juni 1712 nådde farsoten
Malmö men då sannolikt via Köpenhamn, där farsoten redan krävt omkring 20 000
dödsoffer. Från Malmö spreds den vidare över Skåne.
Redan i oktober 1710 utfärdade landskapets generalguvernör, fältmarskalk Magnus
Stenbock, detaljerade föreskrifter om hur pesten skulle motas: vakthållning kring
smittade hus och byar, sträng behandling av vanliga smittspridare som tiggare och
lösdrivare, för militärens del ständigt byte av kvarter.
Skåne blev trots alla mått och steg den, jämte Stockholm, värst drabbade pro-
vinsen i hela landet, till stor del beroende på mobiliseringen under det stora nor-
diska kriget i norra och östra Europa, 1700-1721.
I Björka finns inga uppgifter om pesten då kyrkböckerna brann inne 1783. Vi vet att
pesten härjade i Öved från augusti tom december 1712, i Södra Åsum mellan mitten
av juli och fram till början av december 1712. Förmodligen drabbades Björka under
samma period.
Mantalslängder finns inte mellan 1711-1720 för Björka
I katekisationslängden är de närmsta åren 1704 och 1720.
Bouppteckningar fanns inte så tidigt. Kanske finns något i domböckerna.
1719
Brandstods-Jordebok, här står enbart gården/husets tillhörighet.
Nr 1, Nr 2, Nr 3, Nr 4, Nr 7, Nr 12, Nr 14, Skarrie Nr 2 tillhör Övedskloster.
Nr 11, Nr 13, Nr 15 tillhör Kavalleriet.
Skarrie Nr 1 tillhör Marsvinsholm.
Hus Nr 5, 6, 8, 9, 10 är ”öde” enligt mantalslängden.
I 1734-års lag: ”den som genom brand förlorar hus, boskap, säd, foder, har rätt att
begära brandstod hos häradsrätten”. Varje hemman i häradet var skyldigt att bidra till
brandstodskassan. Förmodligen var reglerna desamma eller liknande 1719.
Det fanns 4 olika ersättningsnivåer ”Ranger.”
1765
Lorents Gillbergs beskrivning i ” Beskrifning öfwer Malmö Hus Län uti Hertig-
dömmet Skåne” står följande mindre text:
”Björka socken och by har ½ krono indelt helt hemman, 1 1/6 skatte helt hemman,
Utsockne Frälse 2 ¼ helt hemman Tullesbo och 7 gatuhus samt sandig och mager
åker, gott höbol (ängsmark), björk och furuskog, torvjord och fiske i ån.
Skarrie Utsockne Frälse 5/8 helt hemman Tullesbo.”
1765
Den första detaljerade kartan från Björka socken är storskifteskartan av Nils
Zackarias Neuman. Den omfattar en beskrivning av 17 gårdar/hus varav 10 med
namngivna brukare , 3 gatuhus som tillhörde Övedskloster, 3 som tillhörde Kyrkan
och 1 gatuhus som tillhörde Kronan.
1783
Branden i Ilstorps prästgård den 18 januari förstörde hela kyrkoarkivet, bl.a. I
lstorps och Björkas kyrkoböcker. Dock finns Katekisationslängden
1683-1737
bevarad.
1786
Björka fick sitt första skolhus. Var, har inte hittats. Troligen initierat av Ramels.
Läs mer om skolan under avsnitt 9.
1827-. Enskifte/Laga skifte där byns jordägare fick all sin uppsplittrade jord i ett eller max
1833 tre nya ägor men att också ett flertal av byinvånarna fick s.k. ”utflyttningsskyldig-
het”, dvs. de måste flytta huset/gården till de ny ägorna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
5(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1830
Kungliga Vitterhets Historiske och Antikvitets Akademien.
Citat: ”I en beskrivning över kyrkan omnämnes flera intressanta detaljer, såsom
tex. att då ännu (på medeltida sätt) på en bjälke under halvbågen mellan skeppet
och koret stod i bildhuggeriarbete Frälsaren jämte rövarna korsfästa. På sidan om
dem stod 4 smärre bilder”. Dokumentet har inte hittats.
1846
Nytt skolhus byggdes med anledning av 1842-års Stadga om Folkundervisningen.
Den fastställde både församlingens och barnens skyldigheter och statens åtagande
vad gällde lärarnas utbildning. Se foton under avsnitt 14. Bilder.
1859
Runeberg, HISTORISKT-GEOGRAFISKT OCH STATISTISKT LEXIKON ÖFVER SVERIGE.
Björka. en socken i Malmöhus län och Färs härad, 3 mil n. n. v. från Ystad, har en
areal af 1,828 tunnland, af hvilka endast 6 äro sjöar och kärr. Socknen består af 4
½ mant., har svag åker, ringa höbol, men någon torfjord och småskog. Socknen
anses, tillika med lllstorp, för den magraste i hela länet. Invånarnes antal var 161
st. 1805 och 200 st. 1840 samt 332 st. 1856. Socknen hade sistnämnda år fast
skola med 1 examinerad lärare, som undervisade 26 gossar och 24 flickor, medan
2 gossar och 1 flicka åtnjöto enskild undervisning. — Björka är annex till Illstorps
konsistoriella pastorat af 3:dje klassen i Färs kontrakt af Lunds stift.
1880
Den första affären (diversehandel) startades av Anders Andersson och som låg i
huset emellan den nya skolan och Algots affär, huset därefter.
1886
Bevattningskanalen, som byggdes av Övedskloster, togs i drift detta år och sköttes
först av ängsvattnaren Nils Klein, sedan av ängsvattnaren Erik Olsson tills den lades
ned 1946. Bevattningskanalen återinvigdes
2015-05-21. Den hade då till större
delen rensats upp och återställts i nästan ursprungligt skick, dock togs inte
akvedukten i drift utan vattnet leddes under ån. Läs mer under avsnitt 10.
1913
El till Sjöbo. Den första transformatorn byggdes under 1912.
När kom elen till Björka? Någon som vet?
1919
Den andra affären Ängstorpet, (också diversehandel) startades av Jöns Larsson.
Den låg på vägen ca mitt emellan Äskebäskan och Vressel och kallades senare
”Stannys affär”.
1923
Ny skola invigdes. Se foton under avsnitt 15 Bilder.
1938
Telefonens ankomst, eller tidigare. Anslutna telefoner var kopplade till Öveds
telefonstation som i sin tur var växelstation under Lund. I Björka fanns följande
abonnenter 1938: Algot Persson nr 28, Victor Nyman nr 29, Jöns Larsson Ängstorpet
nr 31a, Johannes Nilsson Lundhem nr 31b.
Öppettider vardagar, 7-21, okt-mars 8-21, helger 8-20.
1939
Samt under 1940 byggdes Sveriges första krigsflygplats här i Björka och som fick
namnet ”Fält 1.” Sövde blev ”Fält 2.” Se under Flygplatsen avsnitt 8.
1939
Transformator fanns på flygfältet. Hade även församlingen tillgång till el?
1955
-1956 moderniserades flygplatsen med en cement/asfalt rullbana (start/land-
ningsbana) på 2000 meter och 35 meter bred. Ytterligare modifieringar gjordes
1962 efter det att flygbasen anpassats, 1960, till Bas 60-systemet som i sin tur
uppgraderades igen 1968.
1970
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
6(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.0 Kartor
Kartorna, eller delar därav, är hämtade från nedanstående arkiv.
Krigsarkivet Stockholm (Riksarkivet)
Skåne 1684 - Kungsboken, SE/KrA/0437/1 (1684)- där Björka finns med.
Detta är den första korrekta och riktigt detaljerade kartan över hela Skåne som visar land-
skapets utseende ritades av Gerhard von Buhrman och var avsedd för krigsmakten och för
att utgöra underlag för skattelängderna och jordeböckerna. Han tecknade även av ett
Kartan finns på krigsarkivet i Stockholm där det finns ytterligare ca 250 skannade kartor
från Skåne. Ingen av dessa finns med här.
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Lantmäteristyrelsens arkiv
Storskifte 1765
Storskifte 1765
- Akt nr: 12-BJÖ-1
- Akt nr: L 21-2-1, Björka församlin
- Akt nr: L 21-2-1, Björka by
Enskifte/Laga skifte 1826-1833
Enskifte/Laga skifte 1826-1833
- Akt nr: 12-BJÖ-2
- Akt nr: L 21-2-2
Hela socknen samt bykarta
Riksarkivet
Skånska rekognoseringskartan 1812-1820
- 0052 C 14a, Björka församling
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Topografiska kartan 1864, Kartblad Ystad
- J243-2-1, Björka församling
Kartrummet Stockholms Universitet
Häradsekonomiska kartan 1910-1915
- Sjöbo 1915, Björka församling
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Ekonomiska kartan 1971
- Kartblad 2D5C Björka (Övedskloster, Öved)
- Kartblad 2D4C Björka (Vressel, Övedstorp)
SGU, Sveriges Geologiska Undersökning
- kartdel över Björka församling
Lunds Universitet
- ”flygkarta” 1947 över Björka församling
Lantmäteriet
- ”flygkartor” 1957 och 1975 över Björka församling
Riksantikvarieämbetet
- ”dagens karta” över Björka församling
Notering 2020-01-29.
Dagens kartor
NOTERA att fr.o.m januari 2020 har bl.a. Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet, SGU och
allra andra som visar dagens kartor samma karta men med andra sökalternativ än vad som
anges i denna rapport.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
7(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.1 Skåne 1684 där Björka finns med (från Kungsboken 1, Krigsarkivet)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
8(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.2 Skiftesformer
Enligt 1734 års lag kunde nytt skifte inte äga rum om inte alla jordägarna i byn samtyckte
till detta. 1757 kom en förordning som kallades storskifte vilket gjorde det möjligt för varje
delägare att begära skifte vilket även omfattade de övrigas ägolotter, alltså ett försök att
samla ihop böndernas jord till större stycken. Trots detta hade de flesta bönderna
fortfarande många åkerlappar var. Gustav IV Adolf kom därför med förordningen om
enskifte vilket innebar att varje bondes jord om möjligt skulle föras ihop till ett enda stycke.
Under Karl XIV Johans regering kunde skiftet genomföras mera planmässigt. 1827 kom
lagen om laga skifte men den kom att utföras vid olika tidpunkter runt om i landet.
Målsättningen var att varje gård skulle ligga i närheten av ägorna som skulle vara
sammanhängande.
3.2.1 Storskiftet med kartor
Storskiftet inspirerades av en jorddelningsreform i England. Reformen inleddes av riksdagen
i lantmäteristadgan 1749, senare i förordning från 1757, då skiftesvitsord infördes (dvs.
skifte skulle genomföras om en markägare i byn begärde detta). Storskiftet som
genomfördes 1758-1827 medförde en omskiftning av åker och äng till färre, större tegar.
Målet som uppsattes 1762 - högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård - nåddes
inte alltid ens vid förnyade storskiften. Byarna blev kvar oförändrade. Från 1783 kunde
enskild gård begära fullständig separation och utflyttning från byn, ett förebud till enskiftet
1803. Sådan utskiftning föregicks av ägogradering, med vägning av yta mot jordens godhet.
Utmarken, som inte finns med på kartorna användes som betesmark men var även en viktig
resurs för byinvånarna. Här kunde de hämta bränsle och virke, utvinna torv men även tjära,
träkol och andra skogsbaserade produkter.
Alla som ägde eller var brukare av gården finns noterade i skiftesprotokollet.
I Björka genomfördes Storskiftet 1765 med kartan från samma år och blev registrerat vid
Färs Härads sommarting i Sjöbo 1765-06-19.
3.2.2 Enskiftet med kartor
Enskifte benämns det skiftessystem för jord som genomfördes i Sverige mellan 1803 och
1827. Det innebar att man försökte sammanföra varje gårds jordegendomar till en enda
enhet, ett enda skifte. Redan i slutet av 1700-talet (1783-1787) hade Rutger Macklean på
Svaneholms slott i Skåne beslutat och trots hårt motstånd från bönderna genomfört
storskiftet på sitt gods. Enligt regeln: en bondgård på varje skifte, medförde enskiftet att
de gamla byarna blev uppsplittrade. Bönderna fick i många fall flytta eller bygga nya gårdar
inom de nya skiftenas gränser. Då skiftesreformen visade att produktiviteten öka-de,
utfärdades 1807 en förordning om enskiftets genomförande i hela riket, med undantag för
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län samt Finland. Då storskifte
och enskifte praktiserades parallellt i landet uppstod svårigheter att konsekvent genomföra
enskiftesreformen. År 1827 utfärdades därför en stadga om laga skifte.
Enskiftet innebar i regel att även utmarken ingick och fördelades mellan gårdarna. En mindre
del av utmarken bevarades till allmänning.
Enbart ägarna av gårdarna finns med i enskiftesprotokollet.
Många enskiften startades först 1827 och samordnades då med Laga skiften och finns re-
dovisade som enskifte, ibland som enskifte/laga skifte.
Skiftet i Björka genomfördes gemensamt med Omma.
Kungörelsen om skiftet lästes upp i Björka kyrka 1826-03-13.
Enligt enskiftesprotokollet pågick skiftet i Björka mellan 1826-03-31 och 1832-11-22.
I Björka uppmättes kartan 1826 och blev i enskifte fördelad 1827-06-29/30 och 1827-07-
30 och 1828-03-14 och 1830-08-02.
Färs Härads Ägofördelnings Rätt fastställde ägorna 1833-07-30
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
9(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.2.3 Laga skiftet med kartor
Laga skifte ersatte tidigare skiften och genomfördes mellan 1827 och 1928 och innebar att
marken maximalt fick innehålla tre enheter, skiften. Några fick ”utflyttningsskyldighet” dvs.
gården flyttades från byn till de nya ägorna, andra fick stanna kvar på sin gård på bytomten.
Flytten fick bönderna i byn sköta själv, man hade 6 år på sig att flytta gården. Det normala
bidraget till flytten var i Färs 1 Rdr och 16 skilling (idag ca 5000 kr). På de gamla gårdarnas
plats kunde det byggas gathus. Det räckte att en bonde i byn begärde laga skifte för att en
ansökan om skifte skulle vara giltig och omfatta alla. Laga skifte kunde överklagas. Kartan
med respektive gårds jordtilldelning fastställdes genom dom-stolsbeslut där endast ägarna
av gården redovisades.
I princip skulle skiftet omfatta all mark. Vid skiftesförrättningen skulle en ägogradering äga
rum för att åstadkomma en rättvis fördelning av jorden. Den jordägare som vid skift-
tesförrättningen tilldelades sämre jord kunde kompenseras genom att få en större areal.
Tvistemål rörande skiftena skulle i första instans handläggas av en nyinrättad domstol,
ägodelningsrätten, och i andra och sista instans av Högsta domstolen.
Utflyttningstvånget, dvs. böndernas skyldighet att flytta ut från byarna och bosätta sig på
de nya skiftena, som införts med enskiftet, skulle enligt 1827 års stadga bestå. Även om en
del ändringar vidtogs under årens lopp i 1827 års skiftesstadga och en ny skiftesstadga
utfärdades 1866 förblev principerna från 1827 års stadga gällande till 1928. Resultatet av
denna skiftesreform blev att laga skifte genomfördes i så gott som hela landet. Den 1 januari
1928 ersattes 1866 års skiftesstadga av 1926 års jorddelningslag som gällde till år
1972 då nuvarande fastighetsbildningslag trädde i kraft. Med den lagen avskaffades
begreppet laga skifte i svensk fastighetsrätt.
Då enskiftet i Björka sammanföll med startåret för Laga skifte blev sammanslagning av
böndernas jordtegar till ett område benämnt enskifte för Björka. När det gällde fördelning
av jorden fanns det ingen skillnad mellan enskifte och Laga skifte.
När sedan enskilda bönder styckade av tomter skedde detta under Laga skifte regle-mentet.
Det första Laga skiftet genomfördes redan 1834-04-14 då Ola Nilssons tilldelade 11:2
delades i två lika stora delar, 11:5 och 11:6. Han delade området med sin broder Jöns som
tyvärr dog innan delningen blev lagförd så halva området tillföll då Jöns hustru änkan Elna
Andersdotter.
Kommentarer till Enskiftesprotokollet och kartorna.
Det finns två st Enskifteskartor, en förmodligen ”arbetskarta” AKT Nr: BJÖ-12-2 som även
innefattar Omma, en renritad karta Akt Nr: L21-2:2 även den inkluderande Omma.
Hädanefter finns inte Omma med i kartutdrag eller beskrivningar.
BJÖ-12-2 är totalt på 88 sidor, dock inte numrerade i löpnummerordning, och som inne-
håller enskiftes beskrivningen, jordfördelningen genom möten med alla Björkas
jordägare närvarande och med deras signering av mötesprotokollen. Det som
bestämdes vid ett möte kan ha ändrats vid nästa möte tex. genom böndernas
protester så hela protokollet måste läsas inte bara sammanfattningar.
Kartan är mycket svårläst, förmodligen på grund av fuktskador, men alla hus
och gårdar är inritade och alla de gamla jordtegarna är nummermärkta men
kan tyvärr inte alltid med säkerhet tydas. Dessutom finns jordägarnas nya
områden inritade och R Nr märkta.
L21-2-2 är på totalt 9 sidor och en renritad karta med en sammanfattning av enskiftes-
protokollet. På kartan finns endast de hus och gårdar som fick kvarstanna inom
bykärnan samt de gamla jordtegarnas nummer. Jordägarnas nya områden finns
naturligtvis inritade men endast märkta med enskilda bokstäver, som även
fanns i arbetsdokumentet, men saknar R Nr märkningen i sammanställningen
men som kan utläsas från beskrivningen.
De utflyttade gårdarna och husen finns inte med på kartan då ägarna hade 6 år
på sig för husflytten.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
10(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.1 Storskifteskartan 1765 Kartan visar alla Björkas ägor. Numren hänvisar till respektive gårdsnummer. Icke numrerade områden är
gemensamma. Kartan är ju svår att läsa i denna förstoring men på nästa sida finns byn uppförstorad med
alla husägarna namngivna.
Texten här till vänster på kartan.
”År 1765 den 19 Juni vid Färs Härads laga
Sommarting i Siöbo blef denna Geometriska
Charta jemte de hithörande handlingar för
Tings Rätten upvist och som dervid
ingenting war at påminna så blef
derå samma enligt Kongl. Maijts
nådiga Stadga af de 17 Au-
gusti
1763 behörigen
stadfästad. ut supra
På Tings Rättens
vägnar
Jonas Ingman”
Lantmäteriets akt:
12-BJÖ-1 sid.1 och 2
Numren på kartan är
de olika gårdarnas
jordtegar. De har alla
en bit av den bästa och
den sämsta jorden och
en bit av all jord som
finns däremellan.
Jordägarna har ca 12-14
olika jordbitar inom för-
samlingens gränser samt
del i den ”odugelig” samt
annan ej uppdelad jord.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
11(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Storskifteskartan 1765 renritad och med en gårds ägor blåmarkerade
Kartan visar Björkas jord, som tillhörde 15 gårdar, där alla
hade sin jord uppdelad så att alla fick en bit av den bästa
jorden osv i förhållande till gårdens storlek. Det kunde finnas
flera familjer på samma gård genom arv. Här visas i blått
jorden som tillhörde Björka Nr 1, senare Lundhem som blev
flyttad till sin nuvarande plats omkring 1882.
Alla gårdarna hade lika många jordbitar
utspridda inom hela Björka socken men
de variarade i ytstorlek beroende på
Björka skog = Snaben
gårdens ursprungliga storlek.
Varje gård hade 13 smala jordstycken,
för Nr 1 var minsta bredden ca 16 m
och största bredden ca 155 m. Sedan
fick varje gård också 6 mindre bitar.
Sedan fanns det ”Odugelig” mark där
Björkaborna fritt kunde hämta bränsle,
virke, utvinna torv ha djuren på bete.
Storskiftet, som var tänkt att ge varje
Odugelig
gård max fyra skiften, blev aldrig ge-
nomfört som tänkt.
Odugelig
Marken blev dock ordentligt uppmätt
vars mätning senare blev ett bra under-
lag till enskiftet och Laga skiftet.
Den ljusa delen mitt på kartan upptill är
byn där alla gårdarna låg utom Skarrie
som inte finns med på denna karta.
De lite mörka linjerna är vägarna inom
Björka sockeen.
Den ljusa delen till höger högst upp är
Björka skog, Snaven, på kartan be-
nämnd Snaben.
Skarrie
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
12(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.1.1 Björka by 1765
Boende i byn, * är jordägare, koll med ML, jordeböcker.
- Nr 1* Anders Svensson
½ Mtl Frälse utsockes Tullesbo
- Nr 2* Jöns Svensson
½ Mtl till Övedskloster
Lars Persson
- Nr 3* Jöns Olsson
1/8 Mtl till Övedskloster
- Nr 4* Måns Rasmusson
1/8 Mtl till Övedskloster
- Nr 5
Öde
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 6
Bengt Svensson
tillhör Cronan
- Nr 7*
Knut Olsson
¼ Mtl Frälse under Tullesbo
- Nr 8
Öde
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 9
Hans Olsson
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 10
Bengt Åkesson
tillhör Kyrkan
- Nr 11* Nils Skarin
½ Mtl Beneficie hemman
- Nr 12* Nils Persson
¼ Mtl under Övedskloster
- Nr 13* Nils Andersson
2/3 Mtl Crono ograverat
Mårten Jönsson? i ML Jöns Mårtensson
- Nr 14* Ola Nilsson
¼ Mtl under Övedskloster
- Nr 15* Sicilia Nordman
½ Mtl Crono trumpetare
- Nr 16 i ML fr. 1789
tillhör Kyrkan
- Nr 17 i ML fr. 1790
tillhör Kyrkan
- Kalthus Inget hus, markområde?
Frälsegrund
--------------Ej med i Storskiftet------------------------------
- Skarrie 1
Nils Larsson
⅜ Mtl från Jordeboken 1766
- Skarrie 2
Lars Olsson
¼ Mtl från Jordeboken 1766
Husens placering ej inritade
på de nummermarkerade
områdena.
Kartan på sidan 15 kan ge en
uppfattning om var husen låg.
Utdrag ur Lantmäteriets akt:
L21-2:1 bykärnan
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
13(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.2 Enskifteskartan 1826-1833, lagfäst 1834 (Den ljusa delen är Björka)
Det fanns inga andra gårdar eller gatuhus annat än de som fanns i bykärnan.
På nästa sida finns byn uppförstorad och med bättre markerade hus.
Sidan därpå punkt 3.3.3, en mycket bättre karta med bl.a. fastighetsnummer
och ägare. All jord är nu uppdelad så att varje jordägare endast har en
sammanhängande jordlott.
Lantmäteriets akt: 12-BJÖ:2 sid. 1 och 2.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
14(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.2.1 Enskifteskartan med Gatuplatsen 1826 = Bykärnan
Kartan är otydlig och svärläst så de läsliga numren och några från den renritade kartan finns
med. De små numren utanför byn är jordbitarna som tillhörde respektive gård innan skiftet,
blå nummer är gårdens nummer. Nummer med ? osäkra, bara ? har inte kunnat verifieras.
I rapporten (§ 19 Litt. B) skall finnas uppgifter om de numrerade husen i Björka
men Litt B innehåller
bara Omma.
Protokollet nämner även
oregistrerade huslägen-
heter och gatuhus.
5 st av varje.
Här är beskrivningen på Björka gata från
enskiftesprotokollet sid. 87 (taxeringsprotokollet).
177.
№ 5 Grund Kalthus kallad med № 13 o 15 hagar.
178.
№ 15 Hage Norr om Gården.
179
№ 13, 12, 14, 11 Hagar, Gårdstomter.
180.
№ 9 Gatuhage och hustomt.
181.
№ 4, 7, 1, 3 Lyckor (små åkerjordar). ?
182
Kronohuset № 6 och 13 Husplats.
183
Kyrkohus och hage.
184.
Soldattorpet med hage, dragontorp, finns ej?
185.
Hus med Hageplats № 15, 13, 14, 17 hagar.
186.
№ 13 och 11 hus vid hagar.
187.
№ 3 hage.
188.
№ 13 hus och hage.
189.
№ 15 hus och hage.
190.
№ 13 hus och hage vid grinden.
191.
№ 2 Hage och lycka med ängen.
192.
№ 1 Hage norr om Gården.
193.
Kyrkhusen vid kyrkan.
194.
Floen (träsket) södra delen.
195.
Floen (träsket) norra delen.
196.
Övriga, öppna gatan.
Noteringar
1. Vid 14? 4. Både 14 och 4 går
att urskilja på kartan. Inte helt
logiskt att Nr 4 är här. Det står
säkert 14 men 14 stäm- mer
inte heller med 1765-års karta.
Både Nr
14 och
4 hade
utflyttningsskyldighet och blev
utflyttade.
Båda tillhörde Övedskloster.
2. ? under 181 är på kartan
märkt med 7 och 4 som inte
heller är logiskt då Nr 7 och 4
tillhörde Övedskloster med ut-
flyttningsskyldighet.
? har inte tillhört ÖK och har
alltid legat på samma ställe.
I husförhören är
? = Nr 4
och Nr 7. Märkligt?
3. Det saknas en karta var
Övedskloster placerade sina
gårdar Nr 1, 2,
3,
4,
7 och
12 och 14.
Gatuhusen blev kvar en tid
på sin gamla plats.
Var Nr
12 och
14 flyttades
går att härleda fastän Nr
14
revs och byggdes upp igen
som nya Nr 2 då även gamla
Nr 2 revs.
Del av Lantmäteriet akt:
Nr
1 som hade utflyttnings-
Bykärnan från 12-BJÖ:2
skyldighet blev kvar till
1882
förstorad och förtydligad.
då det revs och flyttades till
Lundhems nuvarande plats.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
15(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.2.2 Boende i Bykärnan 1826.
I Enskiftetsprotokollet, som handlar om sammanslagning av jordägarnas mindre jordlotter
till en sammanhängande jordlott, finns alla jordägarna namngivna och i det renskrivna
protokollet finns även Övedsklosters brukare angivna. Inga familjemedlemmar finns
angivna.
I protokollet från 1827-07-30 begärde de som fått utflyttningsskyldighet att få kvarbo på
sina gårdar i bykärnan vilket INTE beviljades.
”§ 35. Sedan delägarna begärt sina Skiften dels till qvarboende och utflyttning och deras begäran till
det mesta warit att på stället qvarbo med planerne dragne intill gårdarne och ehure delägarna blifvit
wisade orimligheten af att alla skola kunna på gårdana qvarbo, och upmanade, att sjelfwa utse och
bestämma ägolotterna till hwarje jordägare, förblefwo delägarna likawäl envist wid deras gjorde
begäran om qwarboende; funno Gode Män och Förrättningsman nödigt, då godwillig förening ej kunde
härom winnas att förena sig om följande planläggning: (här räknas åter upp fördelningen av jorden
till alla ägarna samt att) De uti Björka nuvarande numrerade Gatuhusen № 6, 10, 16, 17 o 18
komma att qwarligga inom byegatan å deras gamla tomter och bibehålla de gårdstomter och hagar,
de förut ägde.”
”§ 36. Sedan förestående afhandlingar och öfwerenskommelser, samt sluteligen denna upgjorde
planläggning blifwit för delägarne upläsne, erindrades den af delägarne, som härmed är missnöjd, att,
jemlikt Kongl. Majts Nådiga Enskiftesstadga af den 24 Juli 1812 sine beswär hos Konungens Höga
Befallningshafware inom fjorton dagar härefter anföra. Sålunda wara anfört och beslutat, samt upläst
och erkändt, intygas ut supra På Ämbetets wägnar O.M Örström.”
Hittade inget om överklagande om att flytta gårdarna.
Utdrag från det 88-sidiga protokollet BJÖ-12-2: (från L21-2-2 protokollet) kyrkböckerna)
Rad
Nr
Jordägare (Brukare)
Nytt
Flytta till
Anm.
mtl
Nr
nya ägor
(fr. kyrkböckerna)
1
1 ½
Övedskloster, (Åbo Anders Nilsson)
18:1
Ja
(Åbo Nils Jönsson)
( Åbo Påhl Andersson)
2
2 ½
Övedskloster, Åbo Pehr Persson
18:1
Ja/Nej1
3
3 ⅛
Övedskloster, Åbo Per Andersson
18:1
Ja
4
4 ⅛
Övedskloster, Nämndeman Anders Andersson
18:1
Ja
5
7 ¼
Övedskloster, Nämndeman Anders Andersson
18:1
Ja
Enbart jord?
6
12 ¼
Övedskloster, Åbo Nils Mårtensson
18:1
Ja
7
14 ½
Övedskloster, Åbo Nils Nilsson
18:1
Ja
8
5
Övedskloster Gatuhus, Ola Jönsson
18:1
Ja
Flytt avslaget2
9
8
Övedskloster Gatuhus, Öde
18:1
Ja
Flytt avslaget2
10
9
Övedskloster Gatuhus, Rotesoldat Ola Ond
18:1
Ja
Flytt avslaget2
11
10
Kyrkan, utplånad Akt 1265-742, Lars Jönsson, Åstrad
10:1
Nej
Husplats 183
Andersson
(Åbo Nils Jacobsson?)
12
16
Kyrkan, utplånad Akt
1265-742, Isaak Jengvall,
16:1
Nej
Husplats 183
Rotekorpral H. Björk
13
11 ⅙
Skatte Beneficie hemman, Åbo Ola Nilsson
11:2
Ja
14
11 ⅙
Skatte Beneficie hemman, Åbo Jöns Nilsson
11:3
Ja
15
11 ⅙
Skatte Beneficie hemman, Åbo Per Nilsson
11:4
Ja
16
13 ⅓
Skatte ograverat, ägare Christen Jeppsson
13:2
Ja
17
13 ⅙
Skatte ograverat, Åbo Anders Jeppsson
13:3
Nej
Husplats 190
18
13 ⅙
Skatte ograverat, ägare Lasse Larsson i Omma
13:4
Nej
Husplats 190
19
15 1/24
Skatte ograverat, Åbo Nils Nilsson (Inget hus anges)
15:2
Ja
Husplats 189, 185
20
15 ⅙
Skatte ograverat, Åbo Hindric Jeppsson (2 skift)
15:3
Ja
Husplats 189, 185
21
15 7/24
Skatte ograverat, ägare Lasse Bengtsson
15:4
Nej
Husplats 189, 185
22
6
Gatuhuset, Åke Jönsson
6:1
Nej
Husplats 182
23
17
Gatehus
Nej
24
18
Gatehus finns nämnt i protokollet, ej på ritningen
Nej
1) Gården hamnade inom det tilldelade området och behövde då inte flyttas.
2) Sid. 64 i protokollet anges att gatuhus 5, 8, 9 skall bli kvar på gamla tomten.
§15 i protokollet: ”Byns holme vid Bron förblir samfält för tillgång för Kreatur till åen = R.
N:r Björka s.3.” (sid. 55).
Sid.109. ”Lertag fig 58 = R.N:r Björka s:1 = ½ tunnland.”
Dito. ”Vägarna = Björka s:2.”
Dito ”Skola och fattighus, Dragontorp, Soldattorp med hage, Utplånade (Akt 1265:12).”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
16(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.2.3 Beskrivning av gårdarnas skick 1826.
Denna beskrivning indikerar om gården kan flyttas eller en ny gård måste byggas på de nya
tilldelade ägorna. Dock står det inte vad som gjordes.
Beskrivningarna börjar i enskiftesprotokollet på sidan 47 (fol. 15).
№1.
”½ Mantal under Övedsklosters Säteri nyttjas af Landtbönderna Pål Andersson och
Anders Nilsson, gården som har en mycket rymlig tomt med Stugulängan i dåligt
stånd, men uthusen af något bättre beskaffenhet, har
2ne hagar med några frukt
och vilda träd, med
2ne mindre hagar söder om gården med åtskilliga frukt och
vilda träd.”
№2.
”½ Mantal under Övedsklosters Säteri nyttjas af Landtbonden Per Persson gården i
bättre stånd har en hage öster från gården med många fruktbärande träd och flera
vilda och någon humleplantering.”
№3.
”⅛ Mantal under Övedsklosters Säteri brukas af åboen Per Andersson gården består endast
af 3ne länger hvaraf den norra Stugulängan i dåligt stånd äfvensom uthus längorna hvilka äro
i samma stånd med Stugulängan. En hage utan träd.”
№4.
”⅛ Mantal under Övedsklosters Säteri brukas af Landtbonden nemndemannen
Anders Andersson har Stugulängan i försvarligt stånd, äfvensom uthuslängorna i
bättre stånd samt en hage med några frukt träd och flera vilda.”
№7.
Saknas i sammanställningen. Det fanns förmodligen ingen gård utan endast jord.
№12.
”¼ Mantal under Övedsklosters Säteri brukas af samma åbo som på №3 har gården i pass-
abelt stånd, men dåligt underhållen, en hage med få träd.”
№14.
”½ mantal under Övedsklosters Säteri brukas af Landtbonden Nils Nilsson Gården
af fyra längor i gott stånd med en liten hage med få frukt trän och flera vackra
alen träd.”
№11.
”⅙ Mtl Krono Skatte ograverat äges af åboen Per Nilsson Gården af
3ne mindre
länger alla i försvarligt stånd, har en vagnsport och Hugghus på västra sidan af
gården, en hage Norr och en öster om gården med många större och mindre frukt-
bärande och vilda träd.”
№11.
”⅙ Mtl Krono Skatte ograverat äges af åboen Jöns Nilsson har Stugulängan i bättre
stånd äfvensom uthuslängan och vatten i söder hvar hage med Plommonträd.”
№11.
”⅙ Mantal Krono Skatte ograverat äges af åboen Ola Nilsson har en Stugulänga i
sämre stånd en uthuslänga af äfven lika beskaffenhet. Har hagen tillsammans med
föregående åbo.”
№13.
”⅓ Mantal Krono Skatte ograverat äges af åboen Christen Jeppsson gården i för-
svarligt stånd med en hage öster om gården med flera frukt och vilda träd.”
№13.
”
⅙ delt mantal af föregående hemmans natur äges af åboen Lasse Larsson har
endast
2ne länger med en port i väster hvaraf Stugulängan i försvarligt men uthus-
längan i dåligt stånd har en liten hage med få träd uti.”
№13.
” ⅙ mantal af föregående hemmans natur har Stugulängan af medelmåtlig beskaff-
enhet, men uthuslängan af sämre stat har en hage söder om gården med få träd.”
Ingen ägare anges men det är Anders Jeppsson.
№15.
”⅙ mantal Krono Skatte ograverat äges af åboen Hindric Jeppsson har gården i för-
svarligt stånd med en hage med många vilda träd.”
№15.
”⅙ mantal Krono Skatte ograverat äges af åboen Lasse Bengtsson har gården i
sämre stånd med en liten hage med flera fruktträn söder om gården.”
№13.
”⅙ mantal Krono Skatte ograverat äges af föregående åbo har gården af bättre beskaffenhet
än föregående utan hagar och träd.”
№15.
”1/24 mant af samma natur åboen Nils Nilsson utan åbyggnad å hemmannet.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
17(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.3 Enskifteskartan med jordindelningen (En del fält har färgmarkerats för att lättare kunna urskilja varje område)
(Tyvärr inte så bra på utskriften)
S = Samfält (vid de 2 blå pilarna)
T = Torvmossarna (skarpgul färg)
U = Kyrkans ägande i Björka (rött) + Kyrkan under G
A. Nr 18:1 Övedsklosters (ett skifte Flyttar)
Nr 1, 2, 3, 4, 7, 12, 14, Gatuhus 5, 8, 9
B. Nr 11:2 Ola Nilsson (ett skifte Flyttar)
C. Nr 11:3 Jöns Nilsson (ett skifte Flyttar)
D. Nr 11:4 Per Nilsson (ett skifte Flyttar)
E. Nr 13:2 Christen Jeppsson (ett skifte Kvarbor)
F. Nr 13:3 Anders Jeppsson (ett skifte Kvarbor)
6:1
G. Nr 13:4 Lasse Larsson (ett skifte Kvarbor)
H. Nr 15:2 Nils Nilsson (två skiften Flyttar)
I. Nr 15:3 Hindric Jeppsson (två skiften Flyttar)
K. Nr 15:4 Lasse Bengtsson (ett skifte Kvarbor)
U. Nr 5:1 Kyrkan enbart jord, Hultan
Nr 10:1 Kyrkan enbart Jord, Kyrkoskogen
Nr 5
Gatuhus vid kyrkan, ”utplånad”
Nr 10
Gatuhus vid kyrkan, ”utplånad”
(”utplånad” enligt Akt 1265-742, ej hittad)
? Nr
6:1 Gatuhus, svart pil (saknar jord, Kvarbor)
A t.o.m. K äger del i vägar och samfällighet. Vägar från
byn inkl. samfällighet anges till 10 alnar bred = 5,94 m.
A t.o.m. K äger också del i två torvmossar
Noteringar (även noterade tidigare)
Nr 2 Gården hamnade inom det tilldelade området
och behövde därför inte flyttas.
Nr 5, 8, 9 Sid. 64 i protokollet, skall dessa gatuhus bli
kvar på gamla tomten.
Nr 6, 10, 16, 17, 18 Sid 69 i protokollet, skall dessa gatu-
hus bli kvar på gamla tomten.
Nr S1 Sid 109 i protokollet, samfält ”Lertag fig 58.”
Nr S2 Sid 109 i protokollet = ”Vägarna.”
Nr S3 Sid 55 i protokollet: ”Byns holme vid Bron
Akt 1265:12 ref sid 109 i protokollet
förblir samfält för tillgång för Kreatur till åen.”
Lantmäteriets akt: 21-2:2, förtydligad.
”Skola och fattighus, Dragontorp, Soldattorp
med hage (Regementsnr 25), utplånade”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
18(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.3.1 Bykärnan efter enskiftet 1834
Det här är bydelen av den renritade arbetskartan, som användes vid det första skiftesmötet med
alla jordägarna närvarande. I detta och möten därefter har några ändringar blivit genomförda
som då inte finns med på den renritade kartan men som finns noterade i protokollet. Kartan till
vänster är från akt L21-2-2.
Nu är inte heller jordtegarnas nummer i skiftet längre viktiga utan nu gäller den nya jordens
fastighetsnummer tex. 13:3.
I första mötet, dag 2, 1826-03-31 med jordägarna, anmälde dessa följande avvikelser (sid 35):
№ 11. Här har Ola Ok köpt en huslägenhet som skall vara en gammal onumrerad GH-plats.
№ 11. Här är en huslägenhet som åboen Ola Nilsson sålt till husmannen Anders Berglund.
№ 13. Åboen Lasse Larsson har sålt en huslägenhet till åboen Nils Nilsson å № 15.
№ 13. Här har Ingar Svensdotter ett hus.
№ 13. Åboen Lasse Larsson anmäler att han på sin äga i byn byggt ett gathus.
№ 15. Åboen Nils Nilsson har sålt en huslägenhet till husmannen Per Rasmusson och ett hus till
Isak Tengvall änkan.
№ 15. Ytterligare en huslägenhet har sålts till åboen Jöns Mattsson.
№ 17. Gatuhus som äges af pigan Kerstin Persdotter (finns ej på någon karta).
№ 18 Gatuhus som äges af Måns Jacobsson (finns ej på någon karta).
Alla dessa ändringar/tillägg finns inte någon karta.
Dessutom fick följande gatuhus bli kvar på sina ursprungliga tomter.
Gatuhus № 5, 8, 9 som tillhörde övedskloster, finns ej på kartan.
Gatuhus № 6 som ägs av Åke Jönsson, finns på kartan
Gatuhus № 10 som tillhörde kyrkan. Huset till vänster, söder om kyrkan, finns på kartan.
Gatuhus № 16 äges av kyrkan, huset till höger, söder om kyrkan, finns på kartan (Byggt 1779).
Gatuhus № 17, 18, ägare se ovan. finns ej på kartan (Nr 17 byggt 1780, Nr 18 finns?).
När jorden blivit uppdelad finns också följande samägda husplatser, de är inritade på kartan:
190
№ 13: Christen Jeppsson
Anledningen till delade husplatser är förmodligen en tillfällig
№ 13: Anders Jeppsson
bostad medan gården flyttades till det nya jordområdet.
№ 13: Lasse Larsson
№ 11 ägarna fick inte samma möjlighet utan fick lösa det på
----------------------------------------
annat sätt.
185 V № 15: Nils Nilsson
Det nämns inte heller något om gårdarna ägda av Övedskloster.
189 Ö № 15: Henrik Jeppsson
№ 15: Lasse Bengtsson
Se Noteringar sidan 3.3.2.1 Enskifteskartan med Gatuplatsen 1826 = Bykärnan
Lantmäteriets akt: 21-2:2, bykärnan uppförstorad och förtydligad.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
19(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.4 Enskifte gårdsutflyttningar № 11 och 15.
Totalt var det 5 ursprungliga gårdar som måste flyttas ut från bykärnan eller byggas nya, 3 från № 11 och 2 från № 15.
Kartan, ritad 1826, är enskiftestilldelningen registrerad 1834 med gårdarna kopierade från Häradsekonomiska kartan 1915.
Del av Lantmäteriets akt:21-2:2, förtydligad.
Ägarna 1826
F?
A.
18:1. Övedskloster, ett skifte, utflyttar alla sina hus och gårdar utom en (gul ring vid G-A).
B.
11:2. Ola Nilsson, ett skifte, utflyttar. Bror med Jöns.
1834 genomfördes laga skifte så att området delades i två lika stora delar, 11:5 och 11:6.
C.
11:3. Jöns Nilsson, ett skifte, utflyttar. Bror med Ola.
D.
11:4. Per Nilsson, ett skifte, utflyttar.
H.
15:2. Nils Nilsson, två skiften, utflyttar.
K.
15:4. Lasse Bengtsson, ett skifte, kvarstannar (gul ring, ljusgrön yta).
I.
15:3. Hindric Jeppsson, två skiften, utflyttar.
E.
13:2. Christen Jeppsson, ett skifte, kvarstannar. (gul ring, ljusbrun yta). Äger även jord i Vressel, andra sidan ån.
F.
13:3. Anders Jeppsson, ett skifte, kvarstannar, bara jord? ingen gård? eller gården på 190 inom område A.
G.
13:4. Lasse Larsson, ett skifte, kvarstannar. (gul ring, ljusbrun yta)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
20(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.5 Boende Enskifte gårdar under Övedskloster.
Efter skiftningen, enligt kyrkoböckerna, slogs vissa gårdar ihop till en gård, separerades igen,
en revs, en revs till och byggdes ny, nummer ändrades mm. För att få ordning på
förhållandena har husförhörs-böckerna gåtts igenom för att notera brukarna, arrendatorerna,
m.fl. uppgifter från laga skiftet 1833 tom ca 1940. Detta för att eventuellt kunna verifiera var
Övedskloster placerade sina gårdar på den tilldelade marken. Kartan finns bara på
Övedsklosters Gods och är inte tillgänglig. En del uppgifter är hämtade från ”Syningsprotokoll”
1880-1887 som inte alltid överensstämmer med kyrkböckerna
Följande Gårdar var Övedsklosters: Nr 1, 2, 3, 4, 7, 12, 14 samt Gatuhusen Nr 5, 8, 9.
Gård Nr 1
Brukare,
Anm.
Gård Nr 2
Brukare,
Anm.
arrendator
(revs 1882)
arrendator
1826-1833
Anders Nilsson
Laga skift, två brukare,
1826-1827
Pehr Persson
Laga skifte, gården
Påhl Andersson
Gården flyttas
flyttad????
1833-1836
Påhl Andersson
En brukare
1827-1866
Anders Andersson
1837-1842
Lars Påhlsson
Son till Påhl Andersson
1866-1868
Christian Jönsson
1842-1852
Hindrick Pehrsson
1866-1882
Um Anders Andersson
Ingen Arrendator?
1852-1876
Per Andersson
Nya Nr 2
Nr 14? revs. Nybyggd gård som blev Nya Nr 2
1876-1889
Anna Hansdotter
Pers änka
1885-
1889-1903
Anders Lasson
Inflyttad fr. Nr 4/7
1889-1905
Nils Andersson
Inflyttad fr. Nr 14. Se not
1903-1925
Johan Jönsson
1905-1913
Son Per Nilsson
1925-1951
Johannes Nilsson
18:1 Lundhem
1914-1921
Gustav Viktor Nilsson
1952-1987
Ivan Andersen
1921-1929
Per Gustavsson
Fr. Brandstad till Vomb
1990-
Göran Levin
18:3 Lundhem
1829-1935
Olof Mårtensson
Gift med Pers Gustavs
dot. Anna Beata Persson
1935-1953
Per Carlsson
Min morfar
Kan Övedskloster ha en annan numrering på gårdarna än vad som står i kyrkboken??????
Nr 1:Övedskloster skrev ett arrendekontrakt med Anders Lasson 1882-03-14 på 10 år. När Anders
flyttade till Nr 1 så utflyttade änkan Anna Hansdotter med familj till Nr 7.
Arrendeproblem: Enligt kontraktet 1909-01-19 överläts detta 1911-08-01 till Magnus Nilsson som sedan
avvek från orten, vart är inte känt. 1913 03-14 återgick kontraktet på 8 år till Johan Jönsson.
Nr 2: Um= Undantagsman. Övedskloster skrev ett arrendekontrakt med Nils Andersson 1882-03-14 på
10 år. Nils Andersson lämnar nödigt underhåll till Anders Andersson och hustrun så länge de leva.
(protokollet anger att de bor på Nr 4). Nr 2 revs redan 1882.
NOT: I syningsprotokollet noterades att Nr 2 revs 1882 när Anders Andersson dött. 1885 byggdes en
ny gård i.st. för Nr 14 som blev kallat Nya Nr 2. Från 1889-03-16 finns inga boende på Nr 14. Om Nya
Nr 2 är min morfar, Per Carlssons arrendegård så är det märkligt att större delen av gården revs redan
ca 1930 pga. dåligt skick.
Gård Nr 3
Brukare, arrendator
Anm.
Gård Nr 12
Brukare,
Anm.
arrendator
1826-1833
Per Andersson
Laga skifte protokoll
1826-1833
Nils Mårtensson
Laga skifte
Anders Nilsson (-29)
Kyrkbok 1818-1833
Kyrkbok 1818-1833
Finns inte?
1833-1835
Jöns Olsson
1836-1845
Lars Larsson
till Silvåkra
1845-1850
Mårten Jönsson
Enl. inflytt.längd
1851-1852
Hindrich Persson
Brukas av Nr 1.
1852-
Änk. Sissa Olsdotter
Brukas av Nr 1
1856-1889
Nils Hansson
Inflytt, fr. Åsum
1889-1900
Nils Hansson
Inflytt. 89-03-16 fr. Nr 3
1900-1921
Son Jöns Nilsson
1921-1941
Nils Andersson
Flyttar till Brukshusen
I kyrkböckerna är Gård 3 och 12 sammanslagna till en enhet men inte i laga skifte. I syneprotokollen
1880-1887 finns inte Nr 3 med. 1883-1894 förvirrande kommentarer i kyrkboken. För Nils Hansson
noterad under Nr 12 står att Nr 12 är Nr 14 enligt 1886-års Mantalslängd samt att gamla Nr 14 är nu
Nya Nr 2. Dessutom finns det ett arrendekontrakt på 10 år för Nils Hansson på Nr 12 undertecknat
1882-03-14. Det finns både ett hus och en gård i Snaven med Nr 12. Nils Andersson finns med i
Mantalslängden 1941 undertecknad 1940-11-20 men inte i SCB-s avskrift för samma år. Bortglömd?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
21(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gård Nr 4
Brukare, arrendator
Anm.
Gård Nr 7
Brukare,
Anm.
Revs 1884
arrendator
1826-1833
Nämndeman
Laga skifte. Flyttade
1826-1833
Finns ej
Laga skifte
Anders Andersson
1833 till Nr 2
1833-1835
Um And. Andersson
Dog 1939 på Nr 4
1836-1848
Måns Jacobsson
Flyttar till Nr 13
1848-1869
Son Lars Månsson
Kom fr. Sandbäck
Flyttar till Kärrstorp
1870-1884
Anders Lasson
Inflyttad fr. Nr 15
1889-1900
Änk. Hanna Hansdotter
Inflyttad från Nr 1
1884-1889
Anders Lasson
Flyttar till Nr 1
1885
Ny gård byggd kallad
Nr 4 finns ej längre
1900-1903
Ingen boende
Nya Nr 2
Se Nr 2
1903-1929
Jöns Jönsson
Fr. Öved 1903-11-03
1929-
Finns ej
I kyrkböckerna är Gård 4 och 7 sammanslagna till en enhet men i laga skifte finns inte gård 7.
Um= Undantagsman. Gh=Gatuhus
Nr 4. Min morfars (Per Carlsson) bror Nils blev dräng här 1879-80. Nr 4 finns inte från 1882.
I syningsprotokollet noterades att husen revs 1882 när Anders Lasson bodde där. I kyrkböckerna an-ges
1889 för Anders flytt till Nr 1 från Nr 4 vilket antagligen inte är korrekt. Det måste ha varit från Nr 7
Nr 7. Finns plötsligt 1889. Nr 7 finns inte från 1929.
Gård Nr 14
Brukare, arrendator
Anm.
1826-1833
Nils Nilsson
Laga skifte.
1833-1838
Nils Nilsson
1838-1862
Jöns Andersson
1862 till Nr 13
1862-1889
Nils Andersson
1862 fr. Nr 2. Anders Anderssons son
Se Nr 2= Nya Nr 2
Änkan Kersti Persdotter 1883-1889 till
Nya Nr 2 1889 där hon dog.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
22(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.5.1 Enskifte gårdsutflyttningar Övedsklosters ägande.
Övedskloster tilldelades ett stort område för alla deras gårdar, som №1, №2, №3, №4, №7, №12, №14. Gatuhusen
№ 5, 8, och 9 fick stanna
kvar på sina ursprungliga byplatser. Kartan (ej tillgänglig) som visar var husen placerades finns bara på Övedsklosters Gods men husen finns med
på senare kartor men är svåra att härleda till den ursprungliga platsen. På kartan från 1915 finns endast 4 av gårdarna inritade.
Nummerna som anges vid gårdarna är de som fanns vid enskiftet.
Nr.1
Saknas
Nr.12
Nr. 14 sedan
Nya Nr.2 som ersatte Nr.14
Del av Lantmäteriets akt: 21-2:2, förtydligad.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
23(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.3.5.2 En jämförelse mellan olika dokument
Gård Nr 1, senare, Lundhem verkar inte ha flyttas förrän ca 1882 då till sin nuvarande position. Gård Nr 2 revs 1882. Båda dessa gårdar är tydligt utmärkta på
enskifteskartan. Gård Nr 2 hade utflyttningsskyldighet men är på kartan märkt som kvarboende. För gård Nr 3 finns ingen entydlig information, den är dessutom
inte med i Husesyns protokollen. Gård Nr 4 revs 1884, var denna låg är inte helt klarlagt. Gård Nr 7 inte heller helt klart var den låg, fanns inte med i
Husesynsprotokollen. Gård Nr 12 flyttades till Snaven närmast Omma. Lite märkligt att när Gård Nr 4 revs ser det ut som om Gård Nr 14 också revs och att den
nybyggda gården för Nr 4 blev kallad Nya Nr 2, gården där min morfar med familj bodde mellan 1935-1953.
Lokalkarta över Björka från tiden ca 1840-1900 saknas men kan finnas på Övedskloster. (Generalstabskartan från 1864 stämmer inte).
Laga skifte 1826-1833
Husförhör 1833-
Husesyn 1880-1887
Kommentarer mm
Alla husen skulle flyttas
(Protokoll se 4.1.4.1)
1882-03-14 skrev Anders Lasson ett 10 års kontrakt på Nr 1 på kar-
Nr 1 - Lundhem
tan märkt med Litt. A (kartan saknas).
Nr 1
Påhl Andersson 33-36
Nr 1
Enligt kyrkoboken bodde änkan Anna Hansdotter bara på Nr 1 och då
Anders Nilsson
Son Lars Påhlsson 37-42
Påhl Andersson
Per Anderssons änka
fr. 1876-03-29 tom 1889-03-16 då familjen, Anna och barnen, flyttade
3 Arr. 42-89
till Nr 7 som inte fanns! Se Nr 7.
(Anna Hansdotter).78-89
Anders Lasson 89-03
1882-03-14 skrev Nils Andersson ett 10 års kontrakt på Nr 2, på kar-
Nr 2
Nr 2 - Revs 1882
Nr 2 - Revs 1882
tan märkt med Litt. B (kartan saknas).
Pehr Persson 26-27
Anders Andersson 25-82
Per Anderssons änka
Undantagsmannen Anders Andersson bodde här enligt kyrkoboken
Christian Jönsson 66-68
(Anna Hansdotter). ?????
fram till sin död 1882-08-13. Anders änka Kersti Persdotter flyttade in
Sammanslagna
1883-11-03 till Nr 14.
Nr 3
Nr 3 eller Nr 12
Nr 3. Ej i Husesyn
Per Andersson-31
Finns ej separerade
Inga
Anders Nilsson-29
Nr 3+Nr 12
1882-03-14 skrev Nils Hansson ett 10 års kontrakt på Nr 12 på kar-
Jöns Olsson 33-35
Nr 12
Nr 12
tan märkt med Litt. D (kartan saknas).
Lars Larsson 36-45
Nils Mårtensson 26-33
Nils Hansson 56-89
3 Arr. 45-56
1883 noteras att ”Husen äro väl underhållna”.
Nils Hansson 56-89
1889-03-16 flyttade Nils Hansson till Nr 14 enl. kyrkboken.
Sammanslagna
1884 ”Husen håller på att nedrifvas för att bygga nya längor”.
Nr 4
Nr 4 Revs 1884?
Nr 4 Revs 1884
1885 ”Husen nybyggda.” Men var? Är det Nya Nr 2?
Anders Andersson -35
Måns Jacobsson 36-48
Anders Lasson 70-89
Son Lars Månsson 48-69
Fanns boningshuset kvar till 1889-03-16 då Anders med familj flytt-
Anders Lasson 70-89
ade till Nr 1 enligt kyrkoboken. Kolla på Nr 1.
Nr 7 Hus finns.
Nr 7. Hus finns inte?
Änk. H.Hansdotter 89-00
Nr 7. Ej i Husesyn.
1882-03-14 skrev änkan Hanna Hansdotter ett 10 års kon-
Finns ej, bara jordareal
Jöns Jönsson 03-29
Änk. Hanna Hansdotter
trakt på Nr 7, på kartan märkt med Litt. C (kartan saknas).
Finns ej från 29-
89-00
Nr 7 återuppstod 1889!
Änkan Kersti Persdotter hitflyttad här till Nr 14 fr. Nr 2 och flyttar
Nr 14
Nr 14
Nr 14 - se Nr 2 fr. 1885
åter till Nr 2 (Nya Nr 2?).
Nils Nilsson -38
Jöns Andersson 38-62
Nils Andersson 63-89
Enligt kyrkboken är från 1895 Nr 14 = Nya Nr 2, därefter finns inte
Nils Andersson 62-89
Nils Hansson 89-95
längre några boende på Nr 14.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
24(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
En militär karta som är mycket detaljerad för att kunna användas av trupper för rörelser i fält. Gårdarnas antal och placering är mindre
noggrann. Förutom Skarrie finns alla hus och gårdar inom bykärnan.
Del av Riksarkivet: 0052 Topografiska kåren C14a 14-2
Husägare/brukare 1820 hämtade
från Mantalslängden (antal perso-
ner som betalar mtl-penningar).
1. Pål Andersson
¼ mtl.
(4)
Nils Jönsson
¼ mtl.
(5)
2. Per Persson
½ mtl.
(5)
3. Nils Nilsson
⅛ mtl.
(4)
4. Anders Andersson
⅛ mtl.
(5)
5. Ola Jönsson
Gatuhus
(1)
6. Åke Jönsson
Gatuhus
(3)
7. Brukas av Nr 4
¼ mtl.
(2)
8. Öde
Gatuhus
(0)
9. Rotesold. Ola Ond
Gatuhus
(1)
10. Utan åbo
Gatuhus
(3)
11. Ola Nilsson
⅙ mtl.
(2)
Jöns Nilsson
⅙ mtl.
(2)
Per Nilsson
⅙ mtl.
(5)
12. Nils Mårtensson
¼ mtl.
(3)
13. Christen Jeppsson
⅓ mtl.
(7)
Lars Larsson Omma
⅙ mtl.
(7)
Anders Jeppsson
⅙ mtl.
(2)
14. Nils Nilsson
⅓ mtl.
(6)
15. Pastor B.Gullander
¼ mtl.
(7)
Nils Holmberg Omma ⅛ mtl.
(0)
Lasse Bengtsson1
⅛ mtl.
(2)
16. Isac Tengvall
Gatuhus
(1)
Corpral H. Biörck
(1)
17. Brukas av nr 15
????
(6)
Sk1. Br. av Övedskloster
⅜ mtl.
(0)
Sk2. Skogv. Jöns Larsson
¼ mtl.
(3)
1) Brukas av Övedstorp
Sk = Skarrie
I beskrivningen från 1815 : ” Vid Björka, en stark trä Bro, farbar för Cavallerie och Fält Artillerie. Jemna och sandiga ägor. Utgör 51/4 mantal, med Skarje,
inberäknadt, och äro inga andra, bÿar eller lägenheter som tillhöra denna församling. Folkmängden är 197. Mankön 87 och Quinkön 110. Soldater 5. Utur tjenst
gången 1. Bönder på egna hemman 5. På andras hemman eller Frälse, bönder lydande under Öfveds Closter 8. Arbetsföra Backstugu boer och Inhysesmän, 15.
Bondedrängar 11. Fattiga 2 quinkön,. Ungefarliga tunneland af öppen jord 350. af hvilken besås ¼. och afkastningen 3de och 4de Kornet af säd, men af Potatoes
som mycket sås 8de a 9. Kornet. Hästar. äro 96. Oxar 20. Kohr 34. Ungboskap 42. samt fåhr 70. Uti denna socken är svagt gräsbete och litet höbohl.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
25(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.5 Generalstabskartan 1864 (den första av ett antal revideringar)
Militär karta som beskriver landskapet med höjdförhållanden, vägar, bebyggelse och översiktlig markanvändning samt de hus som fanns vid
kartans datering. Kartan har uppdaterats ett flertal gånger även in på 1900-talet. Kartan finns inte i högre upplösning, Björka utklippt.
Ofylld
= Gård. Fylld
= Gatuhus.
En viss osäkerhet råder om husens placering.
Vänstra övre gula ringen: Felinritat eller okänt Hus.
Högra övre gula ringen: Felinritad eller okänd Gård.
Nedre gula ringen: Ett okänt Hus? Till vänster står ST som
betyder SoldatTorp.
Letar efter en karta med bättre upplösning så att bykärnan
kan synas lite bättre.
Del av Lantmäteriets akt: J243-2-1. Den lite mörkare delen är Björka församling.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
26(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.6 Häradsekonomiska kartan 1915
Kartan baseras på laga skifteskartorna där beskrivningen
innehåller namnet på ägarna av jordbruksfastigheten men
även på andra hus.
Röd rektangel
= Gård. Röd fyrkant
= Gatuhus.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
27(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.7 Ekonomiska kartan 1970-71
Kartan baseras på flygfotografier. Den var en register-
karta och redovisar fastigheterna och registerbeteckning-
arna med stor noggrannhet.
Bostadsbyggnader, tomt och trädgård samt åkermark,
dikning och brukningsvägar inom odlingsområdena, visas
detaljerat.
Kartan är sammanfogad av Lantmäteriets akter:
Björka J133-2d4c73 och S. Åsum J133-2d4d73
Se under 4.3 Björkas befolkning 1940
Kartan är där förstorad på de ställen där det finns hus
och gårdar.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
28(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.8 Dagens karta
Ref: Riksantikvarieämbetet, sök på
Knappa in under:
Fritext: Björka
Län: Skåne
Kommun: Sjöbo
Klicka på
för att gömma sökresultatet.
Klicka på knappen ”Kartinställningar”.
Kryssa i ”Socken”.
Kryssa av ”Fornlämningar geografi”.
Nu finns Björka med socken-
gränser inritade.
Förstora kartan så syns även
fastighetsgränserna samt
markeringarna för fornläm-
ningar, ring med ett R.
Notering 2020-01-29.
Riksantikvarieämbetet har en ny hemsida med en
annan grundkarta. Så här söker man, obs att de två
första måste anges.
Under: ”Ange geografiskt onråde” ange Björka.
Under: ”Filtrera på kategori” välj Alla kategorier.
Välj ”Stäng” som stänger söksidan.
Under:
Välj Infolager tex inte geometrier.
Under:
Välj Fastighetsgränser ellet tex Ortofoto
som är Satellitbilder.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
29(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.9 SGU, Sveriges Geologiska Undersökning
Blåstreckad linje = Björka socken.
Gul ”linje” = Björka ån.
Källa
Isälvssediment, sand och grus.
Nästan hela Björka socken.
Isälvssediment, sand. I södra delen.
Kärrtorv, i norr och söder samt söder om
Lundhem.
Svämsediment, ler-silt.
Landningsbanan
Norr om Björka ån, i söder vid Klingälvsån.
Flygsand, allt med brun bakgrund som är
mönstrad med olika tecken.
Urberg, som inte syns, är huvudsakligen lag-
rad mellan 850 - 34 miljoner år sedan och
består av kalksten, dolomit och marmor.
Djup till berget: längs ån 10-20 m,
ca norr on landningsbanan 20-30 m,
ca söder om landningsbanan 30-50m.
Under istiderna täcktes största delen av norra
Europa av inlandsis. När isen smälte bildades stora
mängder vatten som forsade fram genom isen i isälvar.
Isälvarna följde ofta dalgångar i berggrunden. Det
strömmande vattnet i isälvarna tog med sig löst materi-
al som stenar, grus, sand m.m. När vattnet närmade
sig iskanten minskade strömhastigheten och materialet
sjönk till botten och bildade isälvssediment. Dessa
sediment är främst uppbyggda av sand och grus.
Finkornigt material (lera och silt) transporterades längre
ut från iskanten och sedimenterade på botten av sjöar
och hav. I områden som var nedpressade under havs-
ytan skedde inlandsisens reträtt genom smältning samt
genom att isberg bröts loss. I stora delar av Sverige
drog sig iskanten successivt tillbaka från söder mot
norr. Inlandsisen rörde sig dock under reträtten hela ti-
den från norr mot söder. Materialet som isen tran-
sporterade avsattes som morän. De vanligaste och mest
kända isälvsavlagringarna är rullstensåsarna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
30(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.10 ”Flygkartor” 1947, 1957, 1975 och Dagens karta
Dessa är kartor över hela socknen är i första hand för att visa naturens förändringar.
Pga. av att krigsflygplatsen var hemlig fick den inte visas på foton, därför är den ”utsuddad”
på alla flygfoton fram till efter kriget men i verkligheten bara på 1947-års karta.
3.10.1 Flygfoto 1947
Krigsflygplatsen
Byggd 1939-1940
Den blåstreckade linjen är Björkas sockengräns.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
31(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.10.2 Flygfoto 1957
År 1955/1956 anlades en rullbana (start-landningsbana) på 2000 meter och 35 meter bred
samt söder om rullbanan en taxibana, 10 m bred.
Inga flygplanshangarer eller andra installationer är färdigställda.
Den blåstreckade linjen är Björkas sockengräns.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
32(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.10.3 Flygfoto 1975.
Flygplatsen som byggdes 1955/56 har nu varit i drift ca
10 år. Överst syns också
fiskedammen.
Den blåstreckade linjen är Björkas sockengräns.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
33(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3.10.4 Flygfoto idag.
Under år 1994 hölls den sista övningen vid basen, och år 1998 upphörde all flygning.
Till höger ligger Sjöbo golfbana.
Den blåstreckade linjen är Björkas sockengräns.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
34(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4. Hus och befolkning
Beträffande husnumren så tillkom dessa runt 1690-talet, lite olika för olika socknar. Numren
fanns fram till Laga skifte där husen vid skiftet fick samma nummer men med tillägget tex.
5 upphöjt till 1. Husens placering, om man måste flytta, finns inte inritade på Laga skiftes
kartan då man hade 3 år, ibland 5 eller 6 år, på sig att flytta huset.
Efter skiftet då en del hus måste flyttas eller byggas nya på den tilldelade marken kunde de
ibland få nya nummer. Ett exempel är när fadern och sonen genom "arv" delat marken men
de bodde i samma hus (gård). Nya hus tillkom genom arvsskiften, försäljning av tomter mm
och till slut fanns det ett antal hus på tex. Nr 5 med tillägget 1, 2, 3 osv. men tilläggen står
inte i kyrkböckerna utan kan lättast hittas i Färs häradsrätts arkiv 1657 -1966 under
Lagfartsböcker som är skannade från 1875.
4.1 Husen i Björka socken (Koll med ML och jordeböcker)
Björka by från storskifteskartan 1765
* är noterade som jordägare
- Nr 1*
Anders Svensson
½ Mtl Frälse utsockes till Tullesbo
- Nr 2*
Jöns Svensson
½ Mtl till Övedskloster
Lars Persson
- Nr 3*
Jöns Olsson
1/8 Mtl till Övedskloster
- Nr 4*
Måns Rasmusson
1/8 Mtl till Övedskloster
- Nr 5
Öde
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 6
Bengt Svensson
tillhör Cronan
- Nr 7*
Knut Olsson
¼ Mtl Frälse under Tullesbo
- Nr 8
Öde
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 9
Hans Olsson
gatuhus tillhör Ramel
- Nr 10
Bengt Åkesson
tillhör Kyrkan
- Nr 11*
Nils Skarin
½ Mtl Benefisie hemman
- Nr 12*
Nils Persson
¼ Mtl under Övedskloster
- Nr 13*
Nils Andersson
2/3 Mtl Crono ograverat
Mårten Jönsson
- Nr 14*
Ola Nilsson
¼ Mtl under Övedskloster
- Nr 15*
Sicilia Nordman
½ Mtl Crono trumpetare
- Nr 16
finns ej i ML
tillhör Kyrkan
- Nr 17
finns ej i ML
tillhör Kyrkan
- Kalthus
Inget hus, markområde?
Frälsegrund
Skarrie 1
Nils Larsson
⅜ Mtl från Jordeboken 1766
Skarrie 2
Lars Olsson
¼ Mtl från Jordeboken 1766
Anm: Nr 16 och Nr 17 som saknar jord och tillhör kyrkan men finns med i jordeboken har
av lantmätaren N. Z. Neuman inte noterats vid Björka storskifte 1765.
Utsockne Kalthus, finns på kartan men finns inte nämnt i texten, vilket förmodligen
inte är något hus utan kanske bara namnet på markområdet.
4.1.1 Numrerade och namngivna hus
Numrerade hus, när fanns dessa? Kollar tom ca 1830 när Laga Skifte genomfördes och
annan numrering infördes, dock inte alltid.
Nr 1 - Nr 15 Husen blev numrerade först ca 1692 men kan ha funnits sedan tidigare.
Nr 16 - Nr 17 Nya hus som finns numrerade från 1779 och 1780, fanns ej tidigare.
Skarrie Nr 1
Finns numrerat från ca 1692 men har funnits sedan tidigare.
Skarrie Nr 2
Numrerat från ca 1692 tom 1788, men fanns tidigare
Onum. gh (a)
Finns från 1764 tom 1787. (ligger mellan Nr 2 och Nr 3).
Onum. gh (b)
Finns från 1724 tom 1775. (ligger efter Nr 15 vid bron).
------------------Andra Husnoteringar------------------------------------------------------------------------
Nr 5 gatuhus Öde mellan 1699 och 1775 men inte 1700-1701.
Nr 6 gatuhus Öde mellan ca 1730 och 1759
Nr 8 gatuhus Öde 1692 och fram till ca 1830 (ej 1697), huset är dokumenterat i mantalslängderna.
Nr 9 gatuhus Öde mellan 1709 - 1726, bebott 1724, öde 1748 till ca 1758.
Nr 10 gatuhus Öde mellan 1705 - 1726, bebott 1727-1728, öde igen mellan 1742 till ca 1748.
Onum. gh (a) Obebott 1771 - 1776. Huset finns inte efter 1787.
Onum. gh (b) Obebott 1744 - 1748 samt 1764. Huset finns inte efter 1775.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
35(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skarrie Nr 2
Finns inte efter 1788.
Namngivna hus och eventuella områden inom socknen fram till ca 1915.
Namnen har hämtats från kyrkböcker, kartor, mantalslängder, jordböcker eller annan
dokumentation. Notera att det inte alltid är samstämmighet mellan dessa.
X = huset finns
Ej kollat före 1651
1651 1672 1765 1820 1834 1867 1915
Anm.
Brukshusen
-
-
-
-
x
x
x
Hålestället (Björka 18)
-
-
-
-
x
x
x
Per Carlsson, mf3
Kalthus
-
-
x
Kyrkohus 1670-1683?
-
x
x
Lundhem
-
-
-
-
x
x
x
Snaven (mot Björka)
-
-
-
-
x
x
x
Snaven (mot Omma)
-
-
-
-
x
x
x
Skarrie 1
x
x
x
x
x
x
x
Skarrie 2 (tom 1788)1
x
x
x
Södra Svansjö2
-
x
x
x
x
x
x
Ängstorp
-
-
-
-
x
x
x
Stannis affär
1) Efter 1788 har Skarrie Nr 2 betecknats både som Nr 1, Nr 1 o 2 samt Nr 2 och efter
1934 både som 3:1 och 3:2. Efter 1788 var inte Skarrie Nr 2 bebott utan brukades av
Nr 1.
2) Har alltid, så även idag, tillhört Ilstorps församling trots att gården finns angiven i
Björka kyrkböcker några gånger. Felskrivning av prästen då Ilstorp och Björka var
gemensamt pastorat. Gården brann ner i början på 1930-talet. Återuppbyggdes igen,
då närmare vägen till Ilstorp.
Ägdes då av min morfars syster Elnas man, Nils Hansson.
3) mf = min, Leif Nyströms morfar.
4.1.2 Noteringar från Jordeböcker
Jordeboken 1690-1732 (Brandstods Jordebok över Frosta och Färs Härader 1719)
Under Björka står följande:
Hus Nr 1, 2, 3, 4, 7, 12 och 14 tillhör Övedskloster.
Hus Nr 11, 13 och 15 tillhör Cavalleriet.
Skarrie Nr 1 tillhör Marsvinsholm.
Skarrie Nr 2 tillhör Övedskloster.
Jordeboken 1832 (Hemman anslagna till Postföring)
Färs härad finns inte med.
Jordeboken 1881 (finns följande bl.a. infört efter 1881)
Skarrie Nr 2 finns fortfarande nämnt.
Hus nr 5 har nr 16 i 1825 års jordebok.
Hus Nr 5 och 10 är 1887 kyrkohus och är utlagda till begravningsplats.
Genom Kungl. Kammarkollegii skrifvelse den 1 mars 1887 / Ank. bref W.742/1887/ har
förordats att vid hvardera af lägenheterna nr 5 och 10 Björka skall antecknas: ”Utlagt till
begrafningsplats.”
Kyrkogården. Införd jäml. Kungl. Kammarkollegii skrivelse den 23 febr 1922 (Bd nr 1795).
Hultan och Kyrkoskogen tillhör Björka kyrka. Brukas af Kyrkoherden i Ilstorp mot landgille.
Genom Kungl. Kammarkollegii skrifvelse den 1 mars 1887 / Ank. bref W.742/1887/ har
förordats, att i jordeboken skall bland kronoegendomarna under allmän disposition införas
N1 Hultan med anteckning: ”Björka kyrkas. Brukas af Kyrkoherden i Ilstorp mot jordgille”
samt N1 Kyrkoskogen likaledes med anteckning ”Björka kyrkas. Brukas af Kyrkoherden i
Ilstorp mot land gille.” (Landgille = årlig avgift, kvar sedan den danska tiden).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
36(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björka nr 18. ”Sedan ägodelningsdommaren i Färs här. domsaga genom beslut den 16/4
34 förordats att ½ mtl Björka 1, ½ mtl Björka 2, ⅛ mtl Björka 3, ⅛ mtl Björka 4, ¼ mtl
Björka 7, ¼ mtl Björka 12 och ½ mtl Björka 14 i Björka socken skulle sammanläggas till
en fastighet har K. Kammarkoll. förordat att den nybildade fastigheten skall benämnas
Björka No 18 (Se Bd 9/36 34)”. (angivet årtal är 1834).
Skarrie 1 och 2. ”Enligt Kungl. Kammarkollegii förordnande den 15 december 1932 skola
3/8 mantal Skarrie nr 1 och ¼ mantal Skarrie nr 2 sammanläggas till en fastighet och
benämnas Skarrie nr 3. Bd nr 2528/1932.”
4.1.3 Noteringar från Enskifte protokollet 1827 (finns bl.a. följande inskrivit)
№ 11. Härstädes har Ola Ok köpt en huslägenhet som skall vara en gammal onumrerad
gatehusplats.
№ 11. Härunder lyder en huslägenhet som åboen Ola Nilsson försålt till husmannen
Anders Berglund
№ 13. Åboen Lasse Larsson har försålt en huslägenhet till åboen Nils Nilsson å № 15.
№ 13. Ingar Svensdotter har ett hus under № 13.
№ 13. Åboen Lasse Larsson anmäler slutligen, att han å sitt hemman äga i byn uppbyggt
ett gathus.
№ 15. Åboen Nils Nilsson har försålt en huslägenhet till husmannen Per Rasmusson o Isak
Tengvall änkan och ett hus å № 15.
№ 15. Anmältes äfven en huslägenhet som är från detta hemman försålt till åboen Jöns
Mattsson.
№ 17. Gatehus som innehafves af pigan Kerstin Persdotter.
№ 18 Gatehus som innehafves af Måns Jacobsson.
”Rotesoldathuset under Regements Numret 25 är ock i byn beläget ock en därtill
hörande hage.
Till Skole- och fattighus uttages 12 kappland som lägges vid soldattorpet som
behålles.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
37(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.1.4 Noteringar från Övedsklosters Gods
I Björka församling ägde Övedskloster följande Gårdar och hus.
Gårdarna Nr 1, 2, 3, 4, 7, 12, och 14 samt gatuhusen nr 5, 8, och 9 och Skarriegården.
I kyrkböckerna finns Nr 1, Nr 2, Nr 3/Nr 12 samslagna liksom Nr 4/Nr 7, Nr 14, Skarrie.
För dessa gårdar och hus var Övedskloster underhållsansvariga men enligt arrende-
kontrakten skulle arrendatorn ”Utan afseende på det skick, hvaruti åbyggnaderna å
lägenheten vid tillträdandet befinnas, skall arrendatorn desamma i laggiltigt skick underhålla
samt varje år före den 1:ste Juni hafva dem verkställt erforderlig rappning och hvitmening
samt vid afträdet lemna dem till de delar som af honom underhålles i fullt laggildt skick.
Skulle arrendatorn brista i honom åliggande underhållsskyldighet eger jag på hans
bekostnad låta verkställa erforderligt reparationsarbete. Åbyggnaderna skall till sitt fulla
värde brandförsäkras och arrendatorn avlägga avgift derföre, men inträffar eldsvåda
återuppbyggas de af mig, som sjelf lyfter brandstodsersättningen.”
Överskloster gjorde varja år besiktningar på alla hus och gårdar. Här är några noteringar
om nödvändiga reparationer som var Övedsklosters ansvar.
4.1.4.1 Besiktningsprotokoll 1880-1887 (avskrifter)
Byggnadssyn, husesyn som protokollen kallas fanns inte före 1880 eller efter 1887.
Förklaringar: På den här tiden var 1 aln = 59,4 cm, 1 fot = 29,7 cm, 2 fot = 1 aln.
Löshult = horisontala bjälkar mellan de lodräta bjälkarna i ett korsvirkeshus.
Par Span = takbjälkar.
Tolfter bräder = 12 st bräder normalt 7 aln långa.
Ryggträn = högst upp på takstolen för att hålla kvar halmen.
Fönsterluft = öppningen för fönstrets montering.
10 alnar fot=bräda 5,94 m lång och 29,7 cm bred)
Gård Nr 1 under Övedskloster (4-längad gård)
År
Arrendator. Behövlig reparationsåtgärd
Not
1880
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
apr
Boningslängan: behöfver 3 st bjelkar 10 alnar, och därtill loft 3½ tolft bräder, samt till väggar
2500 st Tegel, och 2 st invändiga dörrar, samt timmer till samma länga 8 st Stolpar, 24 alnar
fot, 24 alnar löshult, och golf i köket 675 st Tegel.
Rekommendationer till 1881:
Västra logelängan: behöfver en större reparation.
Östra fähuslängan: behöfver lika med västra, ty allt är bristfälligt.
Södra längan: behöfver helt ny undantagsstuga, kök samt en spiskammare.
1881
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
mar
Timmer och tegel till Boningslängan är bekommet förra året, men ej ditsatt, och timret ligger
okantat.
Västra Logelängan: behöfver ombyggas i afseende att den ej kan lagas utan mycken stor
kostnad.
Östra Stall- och Fähuslängan: reparation å väggar och tak samt mycket bristfällig invändigt
och 4 st sparrar a 8 alnar och 45 par ryggträn.
Södra längan: är mycket bristfällig.
1882
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
feb.
Allt hvad som är bekommet är ditsatt. Annars behöfs efter förra årets protokoll, men
behövs frångräfning af jord vid norra sidan, tillsagt dem om samma;
Stall- och Fähuslängan är godt inredt och passar för lägenheten.
1883
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter)
maj/jun
Husen är i ordentligt skick.
1884
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
apr/maj
Reparationer å väggarne.
1885
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
jun
I stallet: 3 st bjelkar å 11 alnar, snestufver och fotträd till Logelängan, 36 alnar löshult till
wästra längan samt 1000 Tegel till ytterväggen. Behöfs reparation i s.k. Undantagsstugan.
1886
Inget protokoll dvs. ingen besiktning, inget sidnummer saknas.
1887
Per Anderssons änka (Anna Hansdotter).
apr
Husen hvitmenas.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
38(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gård Nr 2 under Övedskloster (4-längad gård)
Arrendator: Per Anderssons änka Anna Hansdotter.
År
Behövlig reparationsåtgärd
Not.
1880
Rekommendationer till 1881:
apr
Boningslängan: oduglig.
Östra stall och Fähuslängan dito.
Västra logelängan: Behöfver en större reparation.
Södra undantagslängan: Behöfver å östra gafveln väggar.
1881
Östra, Västra och Norra Längorna: äro mycket dåliga å väggar och tak så reparation är
mar
snart försent.
Södra Undantagslängan: är dåligt underhållen, östra gaflen bör sättas ny både upp och
nere, äfven behöfs reparation á väggar och tak för fortsatt beboende.
1882
Hela gården är förfallen eller en mycket stor reparation.
2:1
feb.
Nr 2. Nedrifven.
1883-
Gården finns inte längre.
1887
2:1. I kyrkboken står Anders Andersson som dog 1882-08-13, änka Kersti Persdotter.
1882-03-10 skrev Nils Andersson på ett 10-års kontrakt på Nr 2, där även husen ingick.
Dessa hus var rivna i februari 1882 enligt samma Övedsklosters syneprotokoll.
Enligt kyrkoboken flyttade Nils Andersson med familj till Nr 2 från Nr 14.
Övedskloster och kyrkan verkan använda olika nummer på samma hus!!!!!!!!!!!!
Gård Nr 4 under Övedskloster (4-längad gård)
Arrendator: Anders Lasson
År
Behövlig reparationsåtgärd
Not.
1880
Boningslängan behöfver reparation, neml. 5 st nya bjelkar á 11 alnar samt loft á 10 tolfter
apr
bräder, 5 st dörrar, 8 st Stolpar á 4 alnar, 25 alnar fotträn, 5 st fönsterlufter, och tegel till
väggar behöfs 1750 st .
Östra fähuslängan behöfver ny inredning, neml. en bjelke a 12 alnar och ett underlag á 12
alnar och 8 st Stolpar á 5 alnar, samt krubbor till samma behöfs 200 st Tegel; till en vägg
behöfs 12 alnar fot, 4 st Stolpar á 4 alnar och tegel till samma väggar 675 st.
Södra Stallängan: behöfs 3 st dörrar.
Västra Logelängan: behöfs 2 st dito.
1881
Hvad som är utskrifvit för förra året finns qvar, men ej ditsatt.
mar
Boningshuset södra sidan behöfver att inmuras med 200 st Tegel och till taket 25 par
ryggträn. Alt utlemnas d. 15 Juli 1881
1882
Hvad som är bekommit är ditsatt, behöfs golf i stugan; Husen för öfrigt i godt skick.
feb.
1883
Husen är väl underhållna.
maj/jun
1884
Husen håller på med att nedrifvas för att bygga nya Längor
apr/maj
1885
Nr 4. Husen Nybyggda.
jun
1886
Inget protokoll dvs. ingen besiktning, inget sidnummer saknas.
1887
Inga noteringar alls för husen, de var ju nybggda 1885.
apr
Gård Nr 12 under Övedskloster (3-längad gård+ en stuga)
Arrendator: Nils Hansson
År
Behövlig reparationsåtgärd
Not.
1880
Boningslängan: behöfver reparation å ett hus vid stugan ett loft å 2½ tolft bräder samt 5
apr
fönsterlufter, 2 st dörrar, och till väggar behöfs 1600 st Tegel samt 1 Bjelke á 11 alnar, samt
en gafvel av timmer, neml. fot á 11 alnar och 6 st stolpar, 11 alnar löshult och till ett golf
250 st Tegel.
Bakugnen oduglig men äfven takstolen till densamme behöfs 400 st tegel.
Västra logelängan: en gafvel av timmer; 10 alnar fot; 6 st Stolpar och 10 alnar löshult och
en dörr.
Norra stallängan: behöfver en större reparation, halva längan överflödig.
Undantagsstugan: behöfvs en rörledning till kakelugnen, dertill åtgår 75 Tegel och till ett golf
375 st Tegel. 2 st fönsterlufter, samt 30 par ryggträn till hela gården.
1881
Hvad bekommet är för förra året, är ditsatt af både timmer och tegel. Skorstenen oduglig,
mar
åtgår 3000 st. tegel samt till takstol å densamma behöfs 4 st. span a 6 alnar och 4 st.
Stolpar á 3 alnar och 1½ tolft läkten; detta är antecknat för förra året. men inte fått.
1882
Behövs efter förra årets protokoll med tillägg att Skorsten och Bakugn äro odugliga, behöfs
feb.
25 par Ryggträn.
1883
Behöfs 25 par Ryggaträ samt en Bjelke i Logelängan á 11 alnar.
maj/jun
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
39(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1884
Enligt förra årets protokoll Fol. 39. Ytterligare 13 alnar fot och 13 alnar löshult samt lagning
apr/maj
å tak och väggar.
1885
Enligt 1883 o 84 års syn; Ytterligare en bjelke till Logan á 12 alnar och 950 Tegel.
jun
Husen för öfrigt i godt skick.
1886
Inget protokoll dvs. ingen besiktning, inget sidnummer saknas.
1887
Begär 500 Tegel till ny bakugn.
apr
Gård Nr 14 under Övedskloster (4-längad gård)
Arrendator: Nils Andersson
År
Behövlig reparationsåtgärd
Not.
1880
Bakugn oduglig och äfven skorstenen odugelig, dertill behöfs 2000st Tegel; dito behövs 7 st
apr
bjelkar a 11 alnar; loft till stuga och kök samt ett hus vid stugan, dertill 7½ tolft bräder
samt tre st invändiga dörrar och 2 st utvändiga, ett golf i Huset a 500 st Tegel, 6 st
fönsterlufter; till alla byggnaderna behöfs 35 par ryggträn, samt till väggar vid stugan och
huset 2350 Tegel.
Västra, Södra och Östra längerne äro ordentliga (för 1881).
1881
Till Boningslängan är bekommet för förra året efter protokollet, men ej ditsatt;
mar
Uthusen äro annars i behof af mindre reparationer å väggar och tak.
Ytterligare detta år lemnas 600 tegel.
1882
Nils Andersson.
feb.
Ditsatt allt hvad som är bekommet; Husen är någorlunda bra.
1883
Husen äro väl underhållna; dock äro Portarna dåliga. Behöfs 25 par Ryggaträ.
maj/jun
1884
Bör uppläggas å taket 40 par ryggaträ samt lägga golv i en liten kammare.
apr
För öfrigt äro Husen väl underhållna
maj
1885
Husen äro i gått skick.
jun
1886
Inget protokoll dvs. ingen besiktning, inget sidnummer saknas.
1887
Inga noteringar alls för husen,
apr
1882-03-10 skrev Nils Hansson på ett 10-års kontrakt på Nr 14, där även husen ingick.
Enligt kyrkoboken flyttade 1889 Nils Hansson med familj till Nr 12 från Nr 3. Samma år
flyttade Nils Andersson (1889) till Nr 3 från Nr 14, även märkt Nya Nr 2.
Övedskloster och kyrkan verkan använda olika nummer på samma hus!!!!!!!!!!!!
Gård Skarriegården under Övedskloster (3-längad gård)
Arrendator: Per Hansson
År
Behövlig reparationsåtgärd
Not.
1880
Boningslängan: Behöfs till loft i Stugan samt vid och i köket och ett hus vid Stugan 11 tolfter
apr
bräder och 2 st fönsterlufter, så kan gamla loftet användas till gaflar; samt till väggar 1800
st Tegel. Bakugn och skorsten oduglig och der åtgår 1000 st Tegel. Tegel samt ett golf i ett
hus vid Stugan och ett annat golf 750 st Tegel.
Logelängan: God, endast fattas hvittning.
För 1881; Stall- och fähuslängan behöfver en större reparation samt äfven tillbyggnad å 10
alnar och dertill behöfs 6 st bjelkar 10 alnar samt 75 alnar fot och 20 st stolpar å 4 alnar,
60 alnar löshult och tillbyggnader 4 par Span å 7 alnar, 4 tolfter läckten, 30 par ryggträn
samt tillsamma ny stallinredning till 2 Hästar och 4 Kor och 2000 Tegel till väggar.
1881
Hvad tegel som är bekommet för förra året finns qvar, men ej ditsatt. Det öfviga är infört i
mar
förra årets protokoll till 1881.
1882
Allt hvad som är bekommet är ditsatt, behöfs tillbyggnad i östra längan för foder, der åtgår
feb.
5 st bjelkar á 10 alnar, 10 st span á 7 alnar, 5 st hanband á 4 alnar och 14 st stolpar a 3½
aln samt 36 alnar löshult och 36 alnar fotträn och dertill 5 tolfter läckten, åtgår 2100 st.
tegel.
1883-
Inget mer finns antecknat för Skariegården.
1887
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
40(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.2 Befolkning
Befolkningen i Björka församling fram till 2018. Uppgifterna är hämtade från:
- SCB för Björka mellan 1810-2017. (fr. Tabellkommissionen till 1958 hos SCB).
- Björka församlings ”Fokmängdens antecknande på Landsbygden” 1800 och 1805.
- Björka mantalslängder från 1766 tom 1795, där ”allt vad liv ägde” noterades.
4.2.1 Statistik 1766-2017
Årtal
Män
Kvinnor
Totalt
Ökning
Anm.
2019
2018
2017
58
54
112
-2
2016
57
57
114
7
2015
56
51
107
2
2010
-
-
105
10
2005
-
-
95
9
Saknas, så det är ett extrapolerat värde.
2000
-
-
86
6
1999
-
-
80
16
1990
-
-
64
-8
1980
-
-
72
3
1970
-
-
69
-42
1960
-
-
111
-32
1950
-
-
143
-42
Flygplatsen byggdes om med en 2 km’s bana.
1940
-
-
185
-14
1937
-
-
199
35
Flygplatsen byggdes 1939-1940, 1 x 1 km.
1930
-
-
164
-28
1920
-
-
192
-23
1910
-
-
215
-8
1900
-
-
223
-51
1895
-
-
274
-25
1890
-
-
299
-74
Mellan 1881 1885 emigrerade 57 personer.
1880
-
-
373
20
Bevattningskanalen togs i drift 1886.
1870
-
-
353
2
1860
168
183
351
19
1855
165
167
332
9
1850
164
159
323
48
1845
135
140
275
38
1840
120
117
237
27
1835
104
106
210
29
1830
88
93
181
-42
Vad orsakade nedgången?
1825
114
109
223
19
1820
102
102
204
27
1810
70
107
177
16
1805
77
84
161
7
1800
74
80
154
-13
1795
-
-
167
5
Från ML
1790
-
-
162
0
Från ML
1785
-
-
162
7
Från ML
1780
-
-
155
20
Från ML
1775
-
-
135
10
Från ML
1770
-
-
125
-11
Från ML
1766
-
-
136
Från ML, då alla är räknade.
Mellan 1849 och 1916 emigrerade 121 personer från Björka församling varav 87 st till
Nordamerika, 28 st till Danmark, 1 st till Norge, 5 st till Tyskland.
som var:
- födda i Björka och emigrerade från Björka.
- födda i Björka och utflyttade till andra församlingar och som emigrerade därifrån.
- födda i andra församlingar, inflyttade till Björka och emigrerade från Björka.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
41(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.2.2 Grafiskt - befolkningen och emigrationen
Högsta invånarantalet 1880 med 387 personer, lägsta 1990 med 64 personer.
Björka Befolkning 1766-2017
380
360
340
320
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1765 1780 1795 1810 1825 1840 1855 1870 1885
1900 1915 1930 1945 1960 1975
1990 2005
2020
Årtal
Exempel på antalet skolpliktiga barn i Björka mellan 7 och 14 års ålder:
1855 noterades 64 barn, 1880 - 73 barn, 1888 - 48 barn, 1950 - 8 barn.
Diagram på alla som emigrerat med anknytning till Björka.
Emigranter från Björka
28
26
24
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1845
1850
1855
1860
1865
1870
1875
1880
1885
1890
1895
1900
1905
1910
1915
1920
År
Högsta antalet emigranter 1881 var 27 personer, 1882 med 12 st.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
42(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.2.3 Personlista över emigrationen
Följande personer födda i Björka och emigrerat härifrån eller födda och utflyttade från
Björka men emigrerat från andra församlingar eller födda i andra församlingar och
inflyttade till och emigrerat från Björka mellan 1849-1916.
Sorterad på utflyttningsår.
Rad
Förnamn
Efternamn
FödDatum
FödFörs
Utfl
Utfl Förs
Utfl Län
Dest
1
John
Edman
1822-08-24
Björka
1849-00-00
Sireköpinge
Malmöhus
Danmark
2
Anders
Larsson
1840-05-15
Björka
1862-10-23
Röddinge
Malmöhus
Danmark
3
Johan Magnus
Edman
1822-08-24
Björka
1868-03-17
Pelarne
Kalmar
Amerika
4
Karna
Persdotter Jönsson
1851-03-13
Björka
1868-04-16
Björka 13
Malmöhus
Danmark
5
Johanna
Jönsdotter Johansson
1848-12-07
Björka
1868-04-17
Björka 13
Malmöhus
Danmark
6
Elna
Nilsdotter
1853-06-22
Björka
1869-04-30
Björka 11
Malmöhus
Tyskland
7
Anna
Jönsdotter
1853-09-06
Östraby
1869-05-05
Björka 15
Malmöhus
Amerika
8
Elna
Jönsdotter
1828-07-31
Björka
1870-06-28
Hammarlunda
Malmöhus
Amerika
9
Anna
Nilsdotter
1845-08-09
Björka
1872-05-17
Lunds stadsförs
Malmöhus
Tyskland
10
Elna
Nilsdotter
1853-06-22
Björka
1873-00-00
Brandstad
Malmöhus
Amerika
11
Anders
Olsson
1853-07-02
Björka
1874-10-23
Västerstad
Malmöhus
Tyskland
12
Anna
Hansson
1848-12-14
Björka
1875-11-23
M. Sankt Petri
Malmöhus
Tyskland
13
Nils
Larsson
1847-03-18
Björka
1876-04-06
Grevie
Kristianstad
Amerika
14
Anders
Svensson
1854-09-20
Björka
1876-05-01
Gudmuntorp
Malmöhus
Danmark
15
Anna
Persdotter Jönsson
1855-12-04
Björka
1878-04-23
Björka 13
Malmöhus
Danmark
16
Johanna
Jönsdotter Johansson
1848-12-07
Björka
1878-10-22
Björka 13
Malmöhus
Danmark
17
Ola
Ringius Persson
1857-11-04
Öved
1880-09-07
Björka 15
Malmöhus
Amerika
18
Anders
Persson Andersson
1851-09-08
Ilstorp
1880-09-11
Björka 1
Malmöhus
Amerika
Kristoffersson
19
Adolf
1874-04-23
Björka
1880-09-27
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Langman
Kristoffersson
20
Oscar
1863-01-29
Vomb
1880-09-27
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Langman
21
Kristoffer
Langman
1836-07-27
1880-09-27
Björka 11
Malmöhus
Amerika
22
Anna
Olsdotter
1836-07-20
Åsum
1880-09-27
Björka 11
Malmöhus
Amerika
23
Lars
Andersson Olsson
1846-11-23
Björka
1881-01-26
Björka 11
Malmöhus
Danmark
24
Karna
Nilsdotter Olsson
1856-09-27
Vomb
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Cecilia
25
Nilsdotter Olsson
1865-01-31
Vomb
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Christina
26
Knut
Nilsson Olsson
1872-01-13
Björka
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
27
Aron
Nilsson Olsson
1869-07-01
Vomb
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
28
Sigrid
Nordström
1875-02-15
Björka
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Dorothea
29
Nordström
1832-04-18
Åhus
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Elisabeth
30
Elna Sofia
Nordström
1834-04-20
Åhus
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
31
Nils
Olsson
1832-06-17
Åsum
1881-03-31
Björka 11
Malmöhus
Amerika
32
Anders
Månsson
1859-07-31
Björka
1881-04-13
Östraby
Malmöhus
Amerika
33
Otto Herman
Hansson Lindahl
1876-07-17
Öved
1881-04-14
Björka 13
Malmöhus
Amerika
34
Hans
Nilsson Lindahl
1852-01-21
Veberöd
1881-04-14
Björka 13
Malmöhus
Amerika
Anna Maria
35
Olsdotter
1845-07-15
Slimminge
1881-04-14
Björka 13
Malmöhus
Amerika
Dorotea
36
Elin
Ottosdotter Persson
1876-11-21
Björka
1881-04-20
Björka 13
Malmöhus
Amerika
37
Sissa
Persdotter
1843-04-14
Västerstad
1881-04-20
Björka 13
Malmöhus
Amerika
38
Otto
Persson
1837-12-05
Öved
1881-04-20
Björka 13
Malmöhus
Amerika
39
Kjerstina
Jönsdotter
1821-04-23
Björka
1881-04-22
Harlösa
Malmöhus
Amerika
40
Hanna
Andersdotter
1851-04-07
Björka
1881-04-27
Björka 13
Malmöhus
Amerika
41
Nils
Mårtensson Ros
1853-01-29
Benestad
1881-04-27
Björka 13
Malmöhus
Danmark
42
Maria
Olasdotter Olsson
1880-12-20
Björka
1881-04-27
Björka 13
Malmöhus
Amerika
43
Olof
Olasson Olsson
1878-09-19
Vomb
1881-04-27
Björka 13
Malmöhus
Amerika
44
Ola
Olsson
1839-09-29
Vomb
1881-04-27
Björka 13
Malmöhus
Amerika
45
Per
Olsson
1832-11-07
Björka
1881-04-30
Tolånga
Malmöhus
Amerika
46
Elna
Persdotter
1865-12-04
Björka
1881-04-30
Tolånga
Malmöhus
Amerika
47
Hanna
Nordström
1858-08-03
Harlösa
1881-05-24
Björka 15
Malmöhus
Danmark
48
Ola
Nilsson
1855-01-16
Björka
1881-10-15
Ö. Kärrstorp
Malmöhus
Tyskland
49
Mathilda
Siversson
1858-12-10
Björka
1881-10-24
Malmö Karoli
Malmöhus
Danmark
50
Karna
Nilsdotter
1856-09-07
Åsum
1882-03-30
Björka 13
Malmöhus
Amerika
51
Hanna
Nilsdotter
1880-02-22
Åsum
1882-03-30
Björka 13
Malmöhus
Amerika
52
Nils
Nilsson
1854-00-00
Vollsjö
1882-03-30
Björka 13
Malmöhus
Amerika
53
Nils
Nilsson
1850-07-26
Björka
1882-04-05
Södra Åsum
Malmöhus
Amerika
54
Anders
Pålsson
1843-12-07
Sövde
1882-04-06
Björka 11
Malmöhus
Amerika
55
Nils
Nilsson
1855-02-06
Åsum
1882-04-13
Björka 13
Malmöhus
Amerika
56
Johan
Larsson Jönsson
1880-06-11
Björka
1882-08-17
Öved
Malmöhus
Amerika
57
Elna
Nilsdotter
1853-05-23
Björka
1882-09-04
Hedvig Eleonora
Stockholm
Amerika
58
Per
Nilsson
1878-12-24
Björka
1882-09-28
Björka 11
Malmöhus
Amerika
59
Anna
Nilsson
1881-06-07
Björka
1882-09-28
Björka 11
Malmöhus
Amerika
Fortsättning på nästa sida.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
43(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Fortsättning på emigranterna.
Rad
Förnamn
Efternamn
FödDatum
FödFörs
Utfl
Utfl Förs
Utfl Län
Dest
60
Kristina
Nilsson
1851-11-11
Ilstorp
1882-09-28
Björka 11
Malmöhus
Amerika
61
Hanna
Nilsson
1875-07-08
Sövde
1882-09-28
Björka 11
Malmöhus
Amerika
62
Anna Gustafva
Liljedahl
1862-05-08
Björka
1883-01-02
Malmö Karoli
Malmöhus
Danmark
63
Lars
Persson Hansson
1866-06-18
Björka
1883-04-09
Björka Skarrie 2
Malmöhus
Amerika
64
Henrik
Persson Hansson
1868-09-10
Björka
1883-04-09
Björka Skarrie 2
Malmöhus
Amerika
65
Anna
Bengtsdotter Persson
1853-09-05
Björka
1883-04-13
Björka 13
Malmöhus
Danmark
66
Johanna
Svensdotter
1864-07-11
Björka
1883-04-16
Björka Skarrie 2
Malmöhus
Amerika
67
Anders
Mårtensson
1865-12-07
Björka
1883-06-19
Öved
Malmöhus
Amerika
68
Anna Gustafva
Liljedahl
1862-05-08
Björka
1883-11-21
Malmö Karoli
Malmöhus
Danmark
69
Elna
Jakobsson
1847-04-03
Vomb
1884-01-03
Björka 13
Malmöhus
Amerika
70
Jöns
Nilsson
1845-04-11
Everlöv
1884-01-03
Björka 13
Malmöhus
Amerika
71
Per
Hansson
1840-10-10
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
72
Elna
Henriksdotter
1843-02-13
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
73
Bengta
Persdotter Hansson
1870-12-14
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
74
Sissa
Persdotter Hansson
1880-12-18
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
75
Nils
Persson Hansson
1875-08-28
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
76
Hans
Persson Hansson
1878-06-12
Björka
1884-05-12
Björka eft. Sock
Malmöhus
Amerika
77
Carl Johan
Sivardsson
1852-12-26
Björka
1884-05-20
Reslöv
Malmöhus
Amerika
78
Kersti
Mårtensdotter
1865-12-07
Björka
1884-10-24
Dalby
Malmöhus
Amerika
79
Marie
Hansdotter Östberg
1862-12-11
Välinge
1884-11-13
Björka 13
Malmöhus
Danmark
80
Emma Christina
Sifversson
1865-06-24
Björka
1885-04-25
M. Sankt Petri
Malmöhus
Danmark
81
Lars
Andersson
1846-11-23
Björka
1885-05-30
M. Sankt Petri
Malmöhus
Amerika
82
Kjerstin
Persdotter
1864-08-03
Björka
1887-02-17
Öved
Malmöhus
Amerika
83
Lars
Nilsson
1852-09-28
Björka
1887-02-22
Björka 13
Malmöhus
Amerika
84
Elna
Larsdotter
1838-05-11
Björka
1887-05-24
Sövde
Malmöhus
Amerika
85
Kerstina
Jönsdotter
1821-04-23
Björka
1887-07-11
Västerstad
Malmöhus
Amerika
86
Kerstina
Jönsdotter
1821-04-23
Björka
1887-07-11
Västerstad
Malmöhus
Amerika
87
Nils
Persson
1867-11-16
Björka
1887-10-14
Björka 15
Malmöhus
Amerika
88
Ingrid
Jönsdotter
1867-02-18
Björka
1887-10-24
Skarhult
Malmöhus
Danmark
89
Nils
Nilsson
1867-11-09
Björka
1887-10-24
Revinge
Malmöhus
Amerika
90
Nils
Andersson Olsson
1878-07-11
Björka
1888-03-10
Södra Åsum
Malmöhus
Amerika
91
Anders
Nilsson
1867-07-15
Björka
1888-04-06
Veberöd
Malmöhus
Amerika
92
Nils
Nilsson
1866-11-17
Björka
1888-04-16
Björka 11
Malmöhus
Amerika
93
Oliva
Sifversson
1861-01-16
Björka
1888-04-24
Björka 15
Malmöhus
Danmark
94
Magnus
Nilsson
1861-03-02
Björka
1888-06-06
M. Sankt Petri
Malmöhus
Danmark
95
Anna
Mårtensson
1862-12-20
Sövde
1888-10-27
Björka 15
Malmöhus
Amerika
96
Johan
Nilsson
1869-09-15
Björka
1889-02-28
Veberöd
Malmöhus
Amerika
97
Per
Nilsson
1871-05-02
Björka
1889-03-25
Västerstad
Malmöhus
Amerika
98
Henrik
Nilsson
1862-03-19
Björka
1889-03-27
Björka 14
Malmöhus
Amerika
99
Sven
Svensson
1871-12-31
Björka
1889-04-08
Björka Skarrie
Malmöhus
Amerika
100
Hilma Maria
Wiberg
1871-03-23
Björka
1889-10-30
V. Sönnarslöv
Kristianstad
Danmark
101
Fredrik
Persson Fredriksson
1869-07-11
Vollsjö
1889-11-14
Björka 15
Malmöhus
Danmark
102
Svante
Björk
1855-03-03
Björka
1890-03-11
Gbg Oscar Fredrik
Gbg/Bohus
Amerika
103
Anders
Larsson Ljunggren
1864-07-01
Björka
1890-10-24
Björka 13
Malmöhus
Danmark
104
Anders
Nilsson
1870-09-20
Björka
1890-10-24
Björka 14
Malmöhus
Amerika
105
Anna
Olsdotter Persson
1861-12-28
Björka
1890-10-24
Björka 11
Malmöhus
Danmark
106
Mathilda
Nilsdotter
1873-01-05
Björka
1890-10-25
Östraby
Malmöhus
Amerika
107
Per
Olsson
1865-02-03
Björka
1890-11-04
Stehag
Malmöhus
Amerika
108
Bothilda
Bengtsdotter
1866-10-27
Björka
1891-02-05
Björka 13 Fattig
Malmöhus
Danmark
109
Karna
Persdotter
1870-03-31
Björka
1891-03-13
Vomb
Malmöhus
Amerika
110
Johanna
Nilsdotter
1868-10-18
Björka
1891-04-25
Kalmar stadsförs
Kalmar
Amerika
111
Hans
Bengtsson Frisk
1861-07-01
Björka
1893-05-05
Gårdstånga
Malmöhus
Danmark
Helsingborgs
112
Maria Charlotta
Källqvist
1865-01-01
Björka
1893-09-04
Malmöhus
Danmark
stadsförsamling
113
Jöns
Nilsson Ekman
1873-04-18
Björka
1893-12-23
Björka 14
Malmöhus
Amerika
114
Maria
Olsson
1872-06-17
Björka
1895-09-20
M. Sankt Pauli
Malmöhus
Danmark
115
Vilma Maria
Gustafsson
1871-03-23
Björka
1896-05-08
Björnekulla
Kristianstad
Amerika
116
Ludvig Albert
Eriksson
1851-05-24
Björka
1902-06-04
Ramsjö
Gävleborg
Norge
117
August
Rudolf
1883-11-12
Björka
1902-06-10
Silvåkra
Malmöhus
Nordamerika
Maria J
118
Svensson Blomberg
1897-11-11
Björka
1904-03-15
Söderåkra
Kalmar
Amerika
Viktoria
119
Anna
Persson
1871-09-16
Björka
1905-04-26
M. Sankt Petri
Malmöhus
Amerika
120
Emma L.
Andersson
1885-08-17
Björka
1906-12-10
Revinge
Malmöhus
Danmark
121
Alfred
Rudolf
1887-08-12
Björka
1907-03-03
Gödelöv
Malmöhus
Nordamerika
122
Matilda
Persson
1890-11-25
Björka
1916-10-31
Livgarde Till Häst
Stockholm
Amerika
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
44(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.3 Björkas befolkning 1915 i bykärnan, från HäradsEkonomiska Kartan.
När fanns husen?
Här fanns 4 gårdar a - c samt 16 gatuhus 1 - 16, där de blåa nummerna
1915-1947-1957- 1975-2019
på kartan är endast en referens och inte aktuella husnummer.
---------------------------------------
a.
x
x
x
x
x
b.
x
x
x
x
x
Gårdsägare och arrendatorer 1915 var:
c.
x
x
x
x
x
a 15:4 Nils Lasson, arrendator Otto Nilsson samt 1 avstyckad äga K
d.
x
x
x
x
x
på nästa sida, Nils Andersson.
1.
x
-
-
-
-
b 13:19 Per Andersson samt 1 avstyckad äga med gatuhus 2.
2.
x
x
x
x
x
c 13:12 Anders Hanssons änka, Anna Nilsdotter samt 4 avstyckade
3.
x
x
x
x
x
13:18 ägor med 4 gatuhus 3-6.
4.
x
x
x
x
x
d 13:4/5 Nils Karlsson (min morfars Per Carlssons bror), samt 12
5.
x
x
x
x
x
avstyckade ägor med 9 gatuhus 8-16.
6.
x
x
x
x
x
---------------------------------------------------------------------------
7.
x
x
x
x
x
Husägare och boende var:
8.
x
-
-
-
-
1 S3 Samfälld Björka by, tvättplats. Samfällden finns kvar än idag.
9.
x
x
x
x
x
2 13:2 Per Fredriksson, kronohus tom 1879.
10.
x
x
x
x
x
3 13:14 Bengta Nilsson och Agda Larsson
11.
x
x
x
-
-
12.
x
x
x
x
x
4 13:10 Nils Larssons änka?????
13.
x
-
-
-
-
5 13:11 Björka kommun, fattighuset.
14.
x
x
x
x
x
6 13:16 Per Andersson
15.
x
x
x
x
x
7 13:24 Per Carlsson (min morfar), boende handlaren Johan Clausen,
16.
x
x
x
x
x
hustru, 3 barn, 1914-1916.
17.
x
x
x
x
x
8 13:
?????
18.
x
x
x
x
x
9 13:9
Nils Klein (13:22).
10
6:1 Carl Persson (min morfars Per Carlssons far).
Bor här 1902-1921.
11 16:1 Maria Nilsson som är Haralds moder.
12 13: Nils Blixt.
13 13:8 Johanna Andersson
14 13:7 Johanna Andersson, ”Verners”, Otto Nilssons moder.
15 13:15 Nils Andersson?
16 13:5 Björka kommun, gamla skolan
--------------------------------------------------------------------
Vid 1 över bron mot gränsen till Vressel, kartan till höger
17 18:2 Ängsvattnare Nils Klein, bilden till höger.
------------------------------------------------------------------------
Vid vägen mot Vressel, nordvästra hörnet av socknen
18 11:10 Nils Jönssons/Elna Persson. Jöns Larsson (1919)
Blev senare ”Stannys affär”.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
45(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björkas befolkning 1915, längs vägarna, från HäradsEkonomiska Kartan.
A.
11:11. Äg. Nils Persson, husen A1, B.
A2. 11:12. Äg. Nils Olsson.
B.
11:11. Vem bodde här?
C.
11:3. Jöns Hansson.
D. 11:x. Hans Olsson (Stenbergs hus?).
E1. 11:x. Smeden Karl Strömbeck.
E2. 11:x. Skräddaren Nils Andersson 1911-
1925? Huset brann ned 1925?
F.
11:4. Per Nilsson.
G. 11:4. Ola Nilsson änka, arr. Alfred Olsson.
H. 15:2. Nils Lantz, kartnr 35.
I.
15:x. Ingen boende. Per Nilsson brukare.
L.
15:3, Jöns Mårtensson, kartnr 30.
J.
15:7. August Nilsson, Hildingsro Nr 1.
G. 11:4, Ola Nilssons änka = Anna Nilsdotter
M. 15:2, Nils persson, kartnr 28.
K.
15:4. Nils Andersson, kartnr 31.
Alfred Olsson är deras son som tog över gården.
N. 11:20, Huset finns 1947, vem bodde här?
OBS: 1915 var det inte vanligt med fastighetsnr
När fanns husen?
O. 11:21, Äg. Anders Andersson (1920), huset revs när?
utanför bykärnan, utan avstyckningar registrera-
1915-1947-1957-1975-2019
P. 11:22, Äg. Disponent Per Persson (1920).
des på fastighetens huvudnummer, tex 15:2.
---------------------------------------------------
Då avstyckningarna var vanliga inom bykärnan
Q. 11:17, Äg. Anders Bengtsson (1920).
A1.
x
x
x
x
-
som också inkluderade förändringar av tomten
A2.
x
x
x
x
x
R. 11:7, Johanna Mårtensson.
blev det under relativt kort tid ett flertal nya nr
B.
x
x
x
x
x
S. 11:13, Lars Andersson Lundstedt, arr. Karl Jönsson.
tex 13:4 - 13:28 beroende på det antal hus som
T. 15:5, Jöns Månsson.
det finns.
C.
x
x
x
(uthus)
X= inget fastighetsnummer har hittats.
D.
x
x
x?
-
-
U. 15:6, Anders Rasmussons änka, Bengta Persdotter
E1.
x
x
x
x
x
E2.
x
-
-
-
-
F.
x
x
x
x
x
G.
x
x
x
x
x
H.
x
x
x
x
x
I.
x
x
-
-
-
J.
x
x
x
x
x
K.
x
x
x
x
x
L.
x
x
x
x
x
M.
x
x
x
x
x
N.
-
x
x
-
-
O.
x
-
-
- Q x
P.
x
x
x
x
x
Q.
x
x
x
x
-
R.
x
x
x
x
-
S.
x
x
x
x
-
T.
x
x
x
x
-
U.
x
-
-
-
-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
46(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björkas befolkningen 1915 i Brukshusen,
Björkas befolkningen i Skarrie-området 1915
från HäradsEkonomiska Kartan.
a. 11:13 Kristen Persson.
b. 11:14 Anders Månsson.
c. 11:8 Nils Bengtsson (till vänster i dubbelhuset).
d. 11:15 Håkan Andersson. (till höger i dubbelhuset).
e. 11:16 Äg. Nils Bengtsson (1920).
f. 11:9 Sven Andersson.
g. 11:17 Nils Perssons änka. Alfred Andersson (1920)
h. 11:18 Per Persson.
i. 11:xx Hittade ingen, ägs av Lars Lundstedt?
j.
11:19 Lars Andersson Lundstedt.
k. 13:21 Hans Nilssons änka Maria Mårtensson.
l.
13:27 Jöns Persson.
m.13:28 Karl Persson.
n. 13:xx Jöns Larssons änka Elna Larsdotter.
o. 13:xx Jöns Andersson.
p.
3:1 Friherre H. O. Ramel.
Arr. Magnus Hansson.
När fanns husen?
1915-1947-1957- 1975-2019
---------------------------------------
De uppgifter som finns angivna i beskrivningen till Häradsekonomiska
a.
x
x
x
x
-
b.
x
x
x
x
x
kartan stämmer mer överrens med Lagfartsböckerna 1920-1930.
c.
x
x
x
x
x
För hus i. finns inga boendeuppgifter eller fastighetsnummer då det
d.
x
x
x
x
x
tillhörde kartnummer 15. Inte heller finns några uppgifter om när huset
e.
x
x
x
x
x
revs.
f.
x
x
x
x
x
För hus n. finns inget tidigt fastighetsnummer, avstyckat från 13:5.
g.
x
x
x
x
x
För hus o. finns inget tidigt fastighetsnummer, avstyckat från 13:5.
h.
x
x
x
x
x
i.
x
-
-
-
-
j.
x
x
x
x
x
k.
x
x
x
x
x
l.
x
x
x
x
x
m.
x
x
x
x
x
n.
x
x
x
x
x
o.
x
x
x
x
x
p.
x
x
x
x
x
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
47(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björkas befolkning 1915 på del av Övedsklosters område, från HäradsEkonomiska Kartan.
q. 1b arr. Johan Jönsson.
Gården flyttades hit 1882 och var före
flytten benämnd Nr 1.
r. 1c arr. Gustav Nilsson
Gården flyttades hit 1882 när gård Nr 2
och gård Nr 14 revs som båda sedan
blev Nya Nr 2.
s. 1d tillhör arr. J. Nilsson.
Undantagsmannen Nils Hansson kan ha
bott här, fader till Jöns Nilsson nedan.
Han dog här 1916-04-13, ålder 82 år.
t. 1d arr. Jöns Nilsson.
Gården flyttades hit, osäkert när, men
troligen ca 1882 när de andra gårdarna
flyttades. Var före flytten kallad Nr 12.
Nils Andersson var nog den siste
arrendatorn. Mangårdsbyggnaden revs
Troligen omkring 1950.
----------------------------------------------------
Först när gårdarna såldes fick de ett fastig-
hets nummer.
När fanns husen?
1915-1947-1957- 1975-2019
---------------------------------------
q.
x
x
x
x
x
r.
x
x
x
x
x
s.
x
x
x
x
x
t.
x
x
(enb. Uthus)
-
-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
48(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.4 Björkas befolkning 1940 (de som kunde verifieras)
Bas är ekonomiska kartan från 1970, där ett antal fastighetsbeteckningar är inskrivna, dock inte alla. Här har jag nummersatt alla husen totalt
76 st vilket även inkluderar hus byggda efter 1941.
= hus som inte finns 2017,
= hus byggda efter 1970,
= nu kända släktingar.
Personuppgifterna är hämtade från 1941 års mantalslängder samt Färs Härads Lagfartsböcker 1875-1933 (AD) samt Fastighetsböckerna 1933-
1980-talet (SVAR). De är kollade i kyrkböckerna och delvis mot ”Svenska gods och Gårdar” från 1944 samt även från Björkas Gravregister där
så behövs. Byggår, när huset byggdes första gången är satta efter Lagfarts- och Fastighetsböcker.
Byggår före 1875 är osäkra år och bör kollas i köpebrev och fastebrev som finns avskrivna i Domböckerna, där sådana finns. DOCK EJ KOLLADE.
Lite koder: K= Kartnummer, F= Fastighetsnummer, Hh=hushållerska, h =hustru, - = ej kollad, Ekman = kursiv stil, boende efter 1940, Understrukna förnamn= tilltalsnamn,
Ush = Utan stadigt hemvist, Åfs = Å församlingen skriven
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
1
Kyrkan
(1)
10:1
10
?
Torp, var?
Kyrkan
2
18:9
18:1
Gård utflyttad vid Laga skifte
Per Carlsson (min Morfar)
1863-07-15
Öved
1953-08-09
Björka
Gåva dec. 1961 till Lilly Levin.
Nr 14
ca 1830. Dåvarande gård Nr
Hh. Maria Jönsson
1882-05-02
Ullstorp
1973-05-16
Spjutstorp
Gåvobrev 1980-08-18 till Carina
Nr 2
14 i Björka by. Nr 14 revs
s. Algot Jönsson (Marias)
1909-01-14
Lunds st.
1985-01-26
Öved
Agneta Levin.
d. Ella Doris Alfhilda
1915-07-19
Vomb
2015-07-08
S.Åsum
s. Per Ernfrid
1917-11-19
Vomb
2002-06-01
Ö.Kärrstorp
d. Olga Margareta Astrid
1922-02-23
Vomb
2015-12-11
Spjutstorp
3
18:4
18:1
Snaven mot Omma
Nils Andersson
1879-08-22
Björka
1956-09-15
Björka
Nr 12
Gård utflyttad vid Laga skifte
h. Anna Persdotter
1885-12-20
Björka
1942-11-14
Björka
ca 1830. Flyttad gård 12.
s. Evert Nilsson
1909-10-29
Björka
1991-09-14
Björka
4
18:13
18:3
Snaven mot Björka
Nils Persson
1900-09-01
Vomb
1984-04-17
S. Åsum
18:4
Gård utflyttad vid Laga skifte
Hh. Nellie Jeppsson
1914-02-12
Hammarlunda
1999-04-16
Eslöv
ca 1830.
d. Elsa Persson
1934-07-27
Lunds st.
-
5
18:8
ÖK
Avst. fr. Övedskloster 1959
Huset byggt 1959?
Köpt av Bengt Dahl 1959
2:81
6
18:11
18:2
1952. Avst. fr. 18:2. Fr. 1964
Sven-Olle Lembo
1932-02-05
Lunds Lt
1999-05-03
Skilda 1977-02-15
Infl.efter Erik Olsson
h. Inga Elisabet
1932-06-14
Lunds Lt
7
18:2
10
Reg. 1952 på Ängsvattnare
Ängsvattnare Erik Olsson
1894-03-31
Vomb
1975-03-22
S. Åsum
Se även 11:9 och 11:23 som
Erik Olsson. Inflyttad fr. Vomb
h. Gerda Hermina Svensson
1893-11-26
Lunds st.
1971-06-03
S. Åsum
ägs av Erik. Rad 54,55
1907
d. Elly Dagmar Olsson
1924-12-30
Björka
Avst. 1863 är 18:11
s. Erik Sven Olle
1932-02-05
Björka
8
18:3
18
1840
Lundhem
Johannes Sigfrid Nilsson
1893-06-24
Vomb
1965-05-20
S. Åsum
Nr 1
Flyttades till nuvarande plats
h. Elida Maria Nilsson
1903-12-31
S. Åsum
1997-06-27
S. Åsum
1881.
d. Elsa Magda Linnea
1926-03-04
Björka
-
d. Greta Margit Viola
1927-07-20
Björka
-
d. Brita Nancy Charlott
1929-06-15
Björka
-
s. Nils Erik Johan
1931-11-25
Björka
-
s. John Evert Ragnar
1934-11-25
Björka
-
s. Nils Åke Ivar
1936-05-18
Björka
-
s. Knut Henry Sigfrid
1940-08-18
Björka
-
9
18:10
1961
Avst. fr. 18:3 1961
Evert Rosendahl
h. Valborg
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
49(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
10
13:58
13:4
Nils Persson Blixt
1860-04-22
S. Åsum
1939-04-18
Björka
h. Gertrud f. Johansson
1860-01-06
Ö. Ingelstad
1956-02-01
Björka
11
16:1
16:1
Soldattorp.
Johan Nilsson
1875-02-04
Vomb
1946-12-31
Björka
Maria omgift, Johan 1915
Detta är troligen 16:1 som nu
Äg. h. Maria Nilsson
1875-06-13
Öved
1960-12-07
Björka
Per Nilsson f. 1866-07-17
är rivet, var det 1971
s. Johan Harald (till Maria) og
1906-12-25
Björka
1975-08-11
Björka
d. 1913-08-24.
12
13:39
6:1
1833
Hedvig 1974, d. Signe 1982
Hedvig Karlsson, Nr 13
1902-06-11
Björka
1981-11-25
Björka
Torp
13
13:22
13:4/5
1896
Avst. fr. 13:4 och 13:5. Köpt
Malte Jöns Mårtensson
1878-07-22
Öved
1954-03-25
Björka 11:23
Bouppt. 1957 till Johanna sedan
13:9
Malte Mårtensson 1930
h. Johanna Klein
1874-04-15
Oderljunga
1965-01-01
Sjöbo 6:111
sålt 1958 till Helmer Ekelund
Infl. 1939 fr. Björka 15
Inflyttade 1936 fr. Björka 15
Carl Anton Nilsson
1912-08-24
Ilstorp
1984-05-13
Ystad
utflyttade 1938 till Veberöd.
h. Jenny Albertina Persson
1912-10-26
Brandstad
2003-10-03
S. Sandby
s. Nils Allan
1936-11-10
Lunds Lt
-
d.Tyra Ann Mari
1938-08-10
Lunds Lt
-
Inflyttade 1942 fr. Skolan
Johan Viktor Nyman
1901-12-12
Öved
1962-03-18
S. Åsum
utflyttade 1951-08-10 till
h. Thyra Ingborg Nilsson
1902-10-01
Öved
2005-04-30
Ystad
Sandbäck
d. Tyra Astrid Torborg
1927-09-22
Lunds Lt.
2017-10-15
Åhus Krist.
d. Greta Ingegärd
1934-10-15
Lunds Lt.
-
-
14
13:4
<1757
Flyttades ej vid Laga skifte.
Anders Larsson
1885-01-16
S. Åsum
1945-09-06
Björka
Dödsboet efter Anders Larsson
13:5
1850-t
Min morfars far Carl Jönssons
h. Hedvig Karlsson
1902-06-11
Björka
1981-11-25
Björka
sålde gården till Fritz Y. Olsson
gård köpt 1879-01-12 av
d. Signe Margareta
1922-04-05
Björka
2008-06-19
Kungsbacka
1946-02-22. Köpt sedan av Kjell
Jacob Månsson
tj. Agnes Elisabeth Lindgren
1907-04-12
Björka
1979-08-20
Kungsbacka
Hansson 1957.
13:5
1935
Avst. 13:7, 8, 11, 21, 22, 23,
1947 sålt till Fritz Olsson
24, 30, 31, 32, 33, 40, 42.
1948 till Kungl. Maj:t, Kronan
1981
Avst. 13:54, 13: 55
1957 till Kjell Hansson
15
13:25
13:24
1922
Skolan. Avst. fr. 13.24.
Ekmans utf. 1930 till 11
Skolan såld 1952 till Kungl.
Köpt av Björka kommun 1919
Nymans inf. 1926?
Maj:t och Kronan
13:23
13:5
Avst. fr. 13:5. Köpt av Björka
Sista delen på rad 16 efter
Skolan såld 1952 till Kungl.
kommun 1918/19. Reg. 1920
skolan.Björka kommun.
Maj:t och Kronan
16
13:24
13:5
1894
Avst. fr. 13:5. Köpt av min
f.d. kommunalord.
Sålt på auktion 1959 till Alfred
morfar Per Carlsson 1894.
Per Alfred Nilsson og.
1877-04-21
Björka
1957-09-03
Björka
Andersson och h. Hilda
Köpt 1925-02-08 av Nilsson.
Hh. systern Maria Nilsson og.
1874-11-18
Björka
1957-10-23
Björka
Inneboende Toffelmakare
Nils Henriksson
1882-07-08
Villie
1971-10-24
Björka 11:24
Infl. 1932 från Västerstad.
h. Ida Augusta Persson
1887-08-31
Tryde
1978-05-08
Fosie, Malmö
1975-10-03 flytta Ida augusta
d. Ida Ester Linnea
1915-02-09
Östraby
2002-08-12
Fosie
till Fosie där dottern bodde.
17
13:7
13:5
Avst. fr. 13:5. 1965 som
Änka Johanna Nilsson
1858-11-14
Björka
1946-05-12
Björka
Köpt 1979 av Eric Herman
13:8
13:5
gåvobrev till ägaren
äg. Otto ”Verner” Nilsson
1896-10-04
Björka
1979-08-06
Björka
Carsten René Herrvik.
Otto ”Verner” Nilsson bodde på dagens Björka Byaväg 246 (Björka 13:53). Var kommer ordet ”Vernor” ifrån. Det finns inte i kyrkböckerna eller annan dokumentation. Någon som vet?
18
13:30
13:5
<1873
Affären, Avst, fr. 13:5, 13:12
Algot Persson
1902-01-01
Ö.Sallerup
1999-01-01
Björka
2018. Huset kvar inom släkten.
13:12
1939
Köpt 1937 av Anders Larsson
h. Agnes Viktoria Andersson.
1899-02-12
Hyllie
1970-06-30
Björka
Ägare idag Leif Frändin, Algots
och Hedvig Karlsson.
s. Per Olle Ingvar
1931-06-19
Lunds st.
2014-09-05
Limhamn
sonson.
19
13:15
13:7
1850
Utbr. fr. 13:7, 1980
Fritz Lindgren
1900-07-13
Brandstorp
1973-04-10
S. Åsum
Nils Henriksson, skomakare
Skomakare
h. Ester Linnea Karlsson
1899-02-12
Örkelljunga
1977-05-22
S. Åsum
h. Ida Augusta f. Persson
Infl. 1940-07-06, utfl. 1967
s. Stig Arne
1929-09-12
Maria Helsing.
Infl.
20
13:54
13:5
1840??
Gamla skolan
Kjell Hansson
Gåvobrev fr. Kjell Hansson till
Avst. fr. 13:5, köpt 1957 av
församlingen 1982. Sålt vid. till
Kjell Hansson
Percy Ljunggren 1981-11-25
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
50(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
21
13:11
13:5
1880
Avst. fr. 13:5. Köpt av Björka
Erik Göransson
köpt 1965
kommun 1919
Egund Olsson
köpt 1977
22
13:32
13:2A
1904
1938. Avst. fr. 13:5. Köpt av
Nils Karlsson
1874-09-04
Blentarp
1949-06-07
Björka
Sålt 1965 till Erik Göransson
13:5
Anders o Hedvig Larsson.
h. Kerstin f. Svensson
1875-08-31
Balkåkra
23
13:55
Avst. fr. 13:5, köpt 1957 av
Björka Församlingshem
Gåvobrev fr. Kjell Hansson till
Kjell Hansson
församlingen 1981-11-25
24
13:31
13:2A
1790?
Avst. fr. 13:5, 13:12, 1937
Allan Gustav Persson
1900-05-08
Björka
1982-07-21
Björka
Sålt 1958 till Elly Andersson
13:14
25
13:26
13:12
1834?
Avst.fr. 13:12, 1930
Nils Person
1876-05-19
Björka
1952-06-05
Björka
Boupp. 1952 Hilma Persson
1881
Arvsskifte 1917
h. Hilma Mårtensson
1875-06-05
Öved
1974-03-17
Björka
Sålt 1974 Erik, Irma Spure
(25)
13:29
18:18
Ägarna raden ovanför
Nils och Hilma
Sålt 1974 Kurt Wressman
26
13:57
13:12
Björkdala. Fastighet 13:12
Gösta Valdemar Andersson
1912-07-14
Fränninge
2004-09-13
Slottstaden
Malmö
13:18
och 13:18 sammanslagna
Hedvig Inez Evelina
1919-08-31
Vollsjö
2002-06-16
Skilda 1955-03-16
1954. Gunnar Schuman och
Bengtsson
Hedvig omgift Mårtensson
h. Alma Schuman
1966-30-12
27
13:56
13:19
<1694
Mariehem 13:19 köpt 1918
Gustav Olsson
1879-07-08
Östraby
1971-02-05
Björka
Kongl.Maj:t och Kronan köpte
13:38
av Gustav fr. Per Andersson.
h. Maria Olsson
1880-08-07
Ö. Kärrstorp
1944-08-18
Björka
Marken 1938. Gården blev då
Ny gård
Flyttades ej vid Laga skifte
d. Marta Agnes Ingborg og.
1906-03-11
Ö. Kärrstorp
1986-10-27
Björka
13:38.
1884
Gården brann ner 1882.
d. Anna Hulda Teresia og.
1911-11-30
Östraby
1986-01-15
Björka
Malmö stad köpte gården 1967
13:19
Ingar bor hos Gustav Olsson
Nils Larsson
1856-01-13
Öved
1895-11-24
Björka
Ingar dog på Björka 13:31 på
Väverska
h. Ingar Larsson
1860-06-05
S. Åsum
1948-10-16
Björka
kartnr. 24
28
15:34
15:4
Köpt 1921 av Nils Karlsson/
Albert Gottfrid Månsson
1898-10-11
S. Kverrestad
1977-03-07
Södra Åsum
Kungl. Maj:t delköp 1939 av Nils
Kerstin Karlsson som 1941
h. Agnes Matilda Nilsson
1901-11-17
Katslösa
1988-10-30
Södra Åsum
Karlsson blev 15:10.
sålde till Albert Månsson som
Kungl. Maj:t delköp av Albert
1953 sålde till And. Jonasson
Månsson 1942 blev 15:15.
29
13:20
13:2
1863
Åtorpet. Avst. fr. 13:2.
Skomakare Anders Sterner
1863-11-12
Brandstad
1946-12-01
Maria.
Axel Holmbeck köpte huset
Kronohus tom 1879.
Skild 1919-09-25.
Helsingborg
1949-11-02. Stig Bengmark,
Infl. 1916 fr. Björka 15:34
Utfl. 1946-10-29 fr. 13:19??
köpte 1957-04-05
30
13:49
1954
Köpt 1954, före detta år
Gunnar Schuman,
skilda
1923-09-03
Sövde
2010-08-14
Sjöbo
Till Nils Gunnar Schuman 1973
13:12, Se rad 26
h. Alva Schuman,
1974
1925-08-02
Veberöd
-
genom bodelningsavtal
d. Ulla Viola Elisabet
1948-07-04
Björka
-
s. Bernt Erik Lennart
1953-01-08
Björka
-
31
15:26
15:3
Stall
Köpt av Elin Schuman 1936
Anders Schuman
1891-03-22
Brandstad
1974-11-05
Björka
Arvskifte 1881 till Erik Schuman
1800
h. Elin f. Nilsson
1893-08-14
S.Åsum
1982-02-25
Björka
av 15:26
s. Erik Reinhold
1926-10-04
Sövde
1993.08-04
Björka
d. Adine Gertrud
1929-03-12
Sövde
1991-12-28
Björka
32
15:29
1860
Sammanslagn. av 15:25 och
Gunnar Ashågen
15:18. Köpt 1949
h. Gunnel Ashågen
33
15:28
1790?
Sammanslagn. av 15:19 och
Sture Davidsson
del av 16:4. Köpt 1952
h. Inga Davidsson
34
11:42
11:4
Utbruten 1967 fr. 11:4
Fiskdammen, Malmö stad
Avst:11:28, 29, 32, 33, 36, 37,
IV
1923
loge/stall
41 och 42
35
15:7
15:4
1839
Hildingsro. Avst. fr. 15:4.
August Nilsson
1871-08-20
Björka
1960-06-16
Björka
Bouppt. 1966 till Nils Nilsson
Laga
Köpt 1912 av Nils Lasson och
h. Mathilda Mårtensson
1871-06-11
Öved
1966-07-25
Björka
skifte
Malena Nilsson
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
51(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
36
15:32
15:2B
Köpt av Olof Jönsson 1936
Johan Olof Jönsson
1892-01-16
Harlösa
1978-02-24
Björka
Sålt 1970 till Sven Nilsson och
h. Hildur Maria Liljedahl
1896-01-06
Tirup
1970-01-02
Björka
Iris Nilsson
d. Anna Lisa
1919-03-08
Lund
1994-10-04
Lidingö
d. Iris Eleonore
1922-10-15
Lund
2006-05-09
N. Nöbbelöv
s Bengt-Ove
1928-03-21
Björka
2007-12-05
Trelleborg
37
11:41
11:4
Köpt 1945, överfört fr. 11:4
Nils Nilsson
1919-05-09
S. Åsum
1980-02-01
Björka 11:4
rum 8 som saknas.
h. Astrid Nilsson
1918-09-22
Sövde
2007-10-11
S. Åsum
Avst. 1969 fr. 11:4
s. Sven-Erik (+ 3 barn till)
1942-08-28
Lund St.förs.
38
11:4
11.4
1863?
Fastebr. Nils Nilsson 1864.
Alfred Olsson
1888-09-17
Björka
1970-12-24
Björka
Arrenderades av Thure Nilsson
Köpt de 5 barnens arv 1923
Hh. Marta Martine Jonsson
1887-07-26
Tryde
1963-02-16
Björka
h. Anna Jonsson 1940-1946.
(61)
(11:43)
11:4
Inflyttade från Eslöv 1913.
Karl Jönsson
1876-05-12
Ö. Strö
1967-06-11
Björka 11:4
1968 fick Karla, Gösta och
Andra uppgifter saknas.
h. Selma Karolina Larsson
1886-09-16
Björka
1948-07-09
Björka 11:4
Sylvia köpa 1/96 mtl av 11:4
Huset äges av Lars Andersson
d. Karla Viktoria
1912-08-08
Lund
som såldes 1975 till Stig Arne
som är far till Karls hustru
s. Bror Sigvard
1914-11-07
Lund
Andersson kallat 11:43.
Selma som ärvde 2/96 mtl av
s. Karl Gösta
1917-02-19
Lund
Tidigare avst. 11: 32, 11:33.
11:4 från fadern 1936.
s. Ernst Gustav
1919-03-19
Lund
Se rad 61.
Vilket hus är det
d. Karin Sylvia
1922-07-09
Lund
d. Linnea Ingeborg
1924-01-25
Lund
39
11:45
11:42
1850-t
Avst. fr. 11:4
Nils Albert Nord
1898-01-09
Vomb
1981-11-26
Södra Åsum
11:43
h. Karolina Nilsson
1894-10-04
Sövde
1889-09-30
Södra Åsum
40
11:3
11:3
1828-33
Gård utflytt. Laga skifte 1830
Sten Einar Ekman
1892-11-28
Björka
1955-03-18
Björka
Sålt 1939 till Kungl. Maj:t och
Laga
11:3, 11:5 avst. 1892
h. Oliva Olsson
1891-01-16
Östraby
1941-07-27
Björka
Kronan
Skifte
Avst. 11:7, 11:25, 11:26,
d. Anna Elga
1918-03-13
Björka
1921-10-12
Björka
Avst. gjorda 1939
11:30, 11:34, 11:39, 11:40
s. Sven Assar
1923-05-01
Björka
1989-05-29
Björka
11:5
11:5
1915
Köpt av Sten och Oliva
41
11:33
1947?
1947. Avst. fr. 11:4 (finns ej)
Gotthard Markskog
1909-01-30
Gårdstånga
1976-02-06
Björka
h.Rut Kristina Magnusson
1913-06-19
Östersund
2004-01-24
Slottstaden
d.Karin Irene
1940-08-12
V. Skrävlinge
42
11:40
11:3
1965
1965. Avst. fr. 11:3
Sven Assar Ekman
1923-05-01
Björka
1989-05-29
Björka
h. Ingrid Beata V. Nilsson
1924-05-26
Södra Åsum
1985-03-03
Björka
d. Ingrid Margareta
1948-03-31
Björka
43
11:39
11:3
1966
1966. Avst. fr. 11:3
Georg/Svea Norrman
Köpebrev 1964-12-9/14
44
11:44
11:10
1869
Ängstorp
Jöns Larsson
1873-05-12
Öved
1956-09-29
Björka
Jöns Larsson var kommunalord.
Köpt 1920 av Jöns fr. Elna
h. Karna Persson
1872-03-17
S.Åsum
1946-04-04
Björka
1940.
Persson och Nils Jönsson
d. Stanny Larsson og.
1904-06-03
Vomb
1998-05-15
S. Åsum
Arvsskifte 1952 till Stanny
s. Rickard Ferdinand g.
1909-11-30
Vomb
1989-10-31
Staffanstorp
Flyttade 1940 till Simrishamn
45
11:24
11:11
1883
Myrtorpet
Nils Persson
1856-12-27
Vomb
1933-05-12
Björka
Fastigheten såldes 1945 på
Arvsskifte 1933 efter Nils
ä. h. Christina f. Bengtsdotter
1862-01-07
Vomb
1944-12-25
Björka
auktion efter hustrun Christinas
Persson.
Oscar Ekvall Malmö g.
1883-04-27
Björka
1977-04-24
Möllevången
död. Köpare Ture Nilsson som
11:24 + avst. del fr. 11:11
Nils Nilsson Malmö g.
1884-11-04
Björka
1971-11-24
Sankt Pauli
sålde till Inga, Kerstin,( Karin,
Köpbrev fr.1883.
Per Alfred Nilsson Malmö g.
1888-11-10
Björka
1963-04-20
Möllevången
Greta) Johansson 1946.
Einar Ekman godman för
Johan Emil Persson Malmö og
1896-12-16
Björka
1965-03-11
Sankt Pauli
1982 gjordes en ny uppdelning
Ester (sinnessjuk).
Karl Nilsson Vomb g.
1899-09-04
Björka
1980-08-12
S. Åsum
efter skrivna testamenten av
Dito brodern Nils för Mathilda
Karin Elin Persson Vomb
1895-02-20
Björka
1978-03-02
Ilstorp
alla, 1975.
Enbart h. Christina, Karl och
Ester Olivia Persson Björka
1904-07-29
Björka
1963-01-08
Björka
Ester bodde hemma 1940.
Mathilda Cronquist Amerika
1890-07-25
Björka
-
-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
52(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
46
11:12
1863
Fastebrev 1864, Nils Nilsson
Alfred Andersson
1894-11-07
Ö. Ingelstad
1979-05-15
S. Åsum
Nils Olsson sålde 1958 till
11:11
11:11 köpt 1927
h. Hilda Schuman
1899-05-20
Sövde
1987-12-11
S. Åsum
Valdemar Andersson
11:12 köpt 1928
s. o.ä. Emil Henry (Hildas)
1919-11-07
Sövde
2013-09-03
Sjöbo
h. Gunborg Nilsson
Sålt till Nils Olsson 1940
Nils Olsson änkling 1940
1867-12-09
Everlöv
1964-12-25
Björka
Familjen inflyttad 1939-04-29
Gunnar Sigvard Svensson
1911-08-02
Villie
1996-06-20
Genarp
Familjen flyttade 1941-04-14 till
fr. Genarp, först till Björka 15
Agnes Alfrida Jeppsson
1919-09-10
Hammarlunda
2006-06-02
Skurup
Genarp.
K.Nr 36 sedan hit 1940.
s. Bengt Gunnar Åke
1937-06-07
Lunds Lasarett
d. Berit Ann-Mari
1939-10-27
Lunds Lasarett
47
11:6
11:2
1940 bodde här
Nils Persson
1883-07-25
Björka
1958-02-08
Björka 11:18
Sålt 1939 Kungl. Maj:t &Kronan
Revs
1863
Vem ägde huset?
Hh. Matilda Månsson f.
1885-05-25
Vomb
1956-02-14
Björka
Änka 1916 efter Göran Månsson
när?
Eriksson
48
11:13
Revs
1863
Fastebrev 1864 dvs, äg.1922
Kristen Persson
1857-11-10
Björka
1943-07-31
Björka
Sålt till Kungl. Maj:t 19550323.
efter
utflyttad Laga skifte äg.1944
Hanna Larsdotter
1864-12-13
Vomb
1944-04-13
Björka
1975
gård
äg.1945
Gunnar Schuman
1923-09-03
Sövde
2010-08-14
Sjöbo
Se också rad 30
49
11:14
11:6
1863
Fastebrev Nils Frank 1864
Nils Andersson
1879-08-22
Björka
1956-09-15
Björka
Till Ernst Nilsson
Kpbrev 1921-02-21 till
Anna Persson (mors h.syster)
1885-12-20
Björka
1942-11-19
Björka
Skifteshandling 1857-08-23
Anders Månssons,
Arvsskifte 1941-10-05
50
11:8
11:6
1863
Avst. fr. 11:6, 1881, bouppt.
Nils Bengtsson
1860-06-07
Brandstad
1938-11-28
Björka
Sterbhuset sålt 1946 till Arvid
½ hus
Fastebrev Nils Nilsson 1863.
h. Anna Olsson
1861-11-16
Öved
1938-10-21
Björka
Mårtensson
50A
11:15
11:6
1863
Fastebrev 1864 Nils Frank
Nils Persson
1900-09-01
Vomb
1984-04-17
S.Åsum
Köpt 1941-05-14
½ hus
Avst. fr. 11:6, 1881, bouppt.
Hh. Nelly Jeppsson
1914-02-12
Hammarlunda
-------------------------
Köpt 1926 av Björka kommun
d. Elsa Persson
1934-04-13
Lunds st.
-
-
Köpt 1957-12-10 av Elsa
Nils inflyttad från Björka 18
Bengt Nilsson
1938-04-13
Lunds st.
-
-
Köpt 1970-05-02 av Bengt
51
11:17
11:6
1904
Sålt 1935 av Klara Rosman
Mårten Hansson
1868-03-10
Tryde
1959-11-19
Öved
Såld igen 1956 till Ragnar
1863
h. Bengta Andersson
1871-01-02
Röddinge
1955-05-26
Björka
Jönsson
52
11:16
11:6
1863
Sålt 1930 av Johan Sandberg
Jöns Månsson
1867-01-03
Björka
1945-07-12
Björka 11
Sålt 1944 till Malte Månsson och
och Vendela Sandberg
h. Johanna Amalia Viktoria
1871-11-03
Örtofta
1954-01-15
Björka 11:16
Ellen Månsson
Fastebrev Nils Frank 1864.
Berg
52A
11:46
2002
Ev.2003
Acki & Kåre Kjellberg 2017
(53)
11:18
11:6
Köpt av fadern Per Persson
Nils Persson, og.
1883-07-25
Björka
1958-02-08
Björka 11:18
1921. Sonen Nils blev äg.
Hh. Matilda Månsson, f.
1885-05-25
Vomb
1956-02-14
Björka 11:18
1926.
Eriksson,
53
11:38
11:6
1863
Köpt 1960 av
Hans Göran Österlind
Köpt av Kretz 1973 é
11:18
1964 Ihopslagn.11:18, 11:19
Göran Österlind
11:19
54
11:9
11:6
1839
Sålt av Ellen Svensson 1933
Äg. ängsvattnare Erik Olsson
Bor på rad 7
äg. 1933-1940. Enbart mark
Avst. 1909 Fr. 11:6
Luise Brodén
äg. 1940-1948. Enbart mark
Fastebr. Karna Pålsdtr. 1840
Äg. Josef Maria Betschart
1882-11-16
Schweiz
1972-05-01
S. Åsum
äg. 1948-1953
Fastebr. Bolla Larsdtr. 1845
h. Magdalena Friedriche Rosa
1889-02-05
Tyskland
1954-08-23
Björka 11:9
Grünlisen
Luise Brodén Kjellberg
1915-01-02
St. Johannes
2005-06-22
Björka
äg. 1953-1955
Sture Alfred Ekberg
äg. 1955-
55
11:23
11:6
Nybygt
Sålt av Ellen Svensson 1933
Samma ägare som för K. Nr
1993
Avst. 1913 fr. 11:6 + 11:9
54
11:9 och 11:23 delades 1921
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
53(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
(56)
11:19
11:6
1863?
Köpt redan 1934 av Lars
Fredrik Larsson
1899-11-28
Sövde
1977-05-18
Björka 11
Köpt av Hans Österberg 1963
Andersson Lundstedt
Henning Larsson
1902-03-19
Sövde
1985-03-03
N. Skrävlinge
56
11:19
11:6
1863?
Ingår i 11:38. Sålt 1921 av
Lars Andersson Lundstedt
Köpt 1953 av Fredrik Larsson,
Anders Bengtsson till Lars
Henning Larsson, bor i Vomb
57
11:22
11:6
1904
Ägs av Skogsfogde Per
Disponent Per Perssons
1856-04-23
Hammarlunda
1927-03-04
Vomb
-
1863?
Persson i Vomb vars sterbhus
ä. Hilma Aurora f. Sjöstedt
1861-02-21
Långaröd
1937-02-27
Vomb
-
delades i 2 lika delar 1938
s. skogsfogde Bernhard
1893-12-25
Vomb
1973-03-17
Vomb
gift med Karin Bergquist
med samma personer i båda
d. Anna Alfrida g. i Djurslöv
1881-06-24
Hammarlunda
1953-03-28
St. Johannes
gift med Knut Olsson
delarna. 1965 ny uppdelning
d. Alma g. Öved
1882-06-20
Hammarlunda
1959-04-05
Björka 11:22
gift med Hans Pedersen
efter dödsfall.
d. Olga g. i Vomb Nygård
1888-06-26
Öved
1962-09-07
Landskrona
gift med Henrik Victor
Ingen av dessa bodde här.
d. lärarinnan Ruth Landskrona
1898-01-23
Vomb
1984-09-27
Landskrona
og.
d. Hilma Elvira Klostersågen
1902-12-18
Vomb
1985-10-27
Harlösa
gift med Lövqvist
Boende på 11:22
Nils Olsson
1867-12-09
Everlöv
1964-12-25
Björka 11:12
Mellan 1899-1940. Se rad 46
h. Ingrid Persson
1864-01-08
Villie
1940-02-02
Björka
Nils Sigvard Nilsson og.
1908-04-27
Revinge
1983-01-??
Hällestad
Mellan 1940-1941
(57)
(11:22)
11:6
(1904)
Boende på 11:22
Hans Pedersen
1881-05-30
Danmark
1964-10-14
S. Åsum
Mellan 1932-1959
(1863?)
h. Alma Persson (här ovan)
1882-06-20
Hammarlunda
1959-04-05
Björka 11:22
d. Gunhild
1908-08-30
Öved
1992-05-14
Maria, Helsb.
s. Hans Annard
1910-09-13
Öved
1993-03-02
S. Åsum
Omma 2
s. Bror Åke
1914-02-20
Öved
1993-05-30
Maria, Helsb.
d. Signe Hillevi
1918-10-29
Öved
2004-10-20
Hörby
s. Sune Torvald
1924-07-22
Öved
2012-08-09
Stoby, Hässl.
(58)
11:21
11:6
Enbart mark, hus Köpt 1929
Hjalmar Fältman
Husen 58 tom 63 finns inte efter det att nya vägen byggts.
58
11:20
Finns ej
1901
11:20 köpt 1928 av
Hjalmar Fältman
1894-10-11
Östraby
1974-04-13
Ö.Kärrstorp
Fältman flyttade till öved 1933-
2017
1863?
Sålt 1939 till
Nils Viggo Nilsson
1906-01-29
Skårby
1984-11-30
Gustav Adolf
10-21. Viggo Nilsson inflyttad
h. Olga Nilsson (3 barn)
1910-10-03
Genarp
1997-12-07
V. Skrävlinge
1935-11-15 och utflyttad 1936-
Sålt 1941 till
Sigfrid Nilsson
1908-09-15
Ilstorp
11-17 till Öved.
Sålt 1945 till
Karl Nilsson (bodde inte här)
Sigfrid Nilsson bodde här 1936-
Sålt 1945 till
Per Mårtensson
1940.
h. Anna Mårtensson
11:20
Den här familjen bodde på
Hugo Artur Hansson
1904-08-08
S. Åsum
1941-04-09
Björka
Noterad som ’Resande’
11:20 mellan 1938-08-23 och
h. Hilma Dorotea Karlsson
1909-12-24
Hällaryd (K)
2004-03-12
V. Skrävlinge
Gifta 1928-05-19
1945-01-26 då den flyttade
d. Gulli Harriette Inga britt
1928-12-03
Brandstad
-
-
till Ilstorp.
d. Gullvi Majken Ingegärd
1930-11-10
Brandstad
-
-
d. Britta Gunni Viola
1932-06-09
Brandstad
-
-
Huset flyttades närmare
s. Bertil Hartvig
1933-10-03
Brandstad
2003-04-06
Burlöv
Brukshusen när den nya
d. Gertrud Rosa Hillevi
1934-11-17
S. Åsum
-
-
vägen byggdes.
d. Gunnel Ally Dorotea
1938-06-12
S. Åsum
-
-
59
11:7
11:3,
1839
Fastebrev Hans Jönsson 1840
Hans Mårtensson
1860-06-03
S. Åsum
1915-01-16
Björka
Ägt av Jöns Hansson före 1901.
11:5
Köpt av änkan Johanna 1901.
Änka Johanna f. Bengtsson
1863-01-02
S. Åsum
1942-03-26
Björka
Johanna blev myndigförklarad i
Finns ej
Lugnet Nr 1. Avst. 1902 fr.
s. August Hansson fr. 1943,
1900-08-03
Björka
1966-03-12
Björka
2 domar 1916 och 1922.
2017
11:3, 11:5. Infl. 1885 fr. V.
gift 1942-12-26 med
Johanna var min mormor Maria
Sallerup till Björka 13.
Ebba Gunhild Olsson
1922-06-14
Caroli, Malmö
-
-
Jönssons väninna i Klostersågen
1898 till 11:7
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
54(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
60
11:25
1938
Avst. fr. 11:3. Såld av Einar
Nils Johansson
1886-06-20
Öved
1972-02-25
Björka
f.d. hönseriägare
Ekman och Oliva Ekman 1936
h. Elin f. Nilsson
1884-06-11
Vomb
1967-03-21
Björka
Elin äger fastigheten
s. Gunnar Julius
1917-09-13
Hörby
61
11:43
11:4
1863
Avst. fr. 11:4 till 11:32, 11:33
Karla Kristoffersson
1912-08-08
Lunds st.
Bor Vattenverksv. 17D Malmö
Överfört fr. 11:4 rum 17.
Karl Gösta Karlsson
1917-02-19
Lunds st.
Bor 1950/60 på Björka Nr 11.
Fastebr. Nils Nilsson 1864
Karin Sylvia f.Karlsson Olsson
1922-07-09
Lunds st.
Bor 1960 Uppsalag.11 Malmö
(61)
11:4
Inflyttade från Eslöv 1913.
Karl Jönsson
1876-05-12
Ö. Strö
1967-06-11
Björka 11:4
1968 fick Karla, Gösta och
Andra uppgifter saknas.
h. Selma Karolina Larsson
1886-09-16
Björka
1948-07-09
Björka 11:4
Sylvia köpa 1/96 mtl av 11:4
Huset äges av Lars Andersson
d. Karla Viktoria
1912-08-08
Lund
som såldes 1975 till Stig Arne
som är far till Karls hustru
s. Bror Sigvard
1914-11-07
Lund
Andersson kallat 11:43.
Selma som ärvde 2/96 mtl av
s. Karl Gösta
1917-02-19
Lund
Tidigare avst. 11: 32, 11:33.
11:4 från fadern 1936.
s. Ernst Gustav
1919-03-19
Lund
Vilket hus är det
d. Karin Sylvia
1922-07-09
Lund
d. Linnea Ingeborg
1924-01-25
Lund
62
15:2A
Brukar jorden, Bor på 11:4
Nils Albert Nord
1898-01-09
Vomb
1981-11-26
S. Åsum
63
15:31
15:2A
1908
Avst. fr. 15:2. Ägare 1936
Nils Malte Månsson
1902-11-04
Björka
1985-09-22
S. Åsum
15:2 sålt till Kungl. Maj:t och
Jöns Månsson. Köpt av Malte
h. Ellen Kristina Svensson
1898-06-12
Uppåkra
1991-12-10
S. Åsum
kronan 1943.
Månsson 1938
d. Gunnel Lisbeth
1938-10-15
Lunds st.
-
-
20:1
13:4
1939
Flygplatsen. Sammanslagning
11:11, 11:13, 11:16, 11:27, 11:28, 11:29, 11:30, 11:31, 11:32, 11:34, 11:35, 11:36,
Sålt till Kungl. Maj:t och kronan
13:5
av 33 st. fastighetsdelar till
11:37, 11:38, 11:41, 11:42, 11:43, 11:44, 15:10, 15:11, 15:12, 15:13, 15:14, 15:15,
1939
flygplatsen 1939.
15:16, 15:17, 15:20, 15:21, 15:22, 15:23, 16:6, 15:7, 19:1.
13:4
1948
Till flygplatsen 1955
13:7, 13:8, 13:11, 13:21-13:24, 13:30-13:33, 13:40, 13:42, 1980; 13:54, 13:55
Sålt till ovanst. 1948.
13:41
1958
Till flygplatsen 1960
13:21, 13:22, 13:34-13:37, 13:39, 13:41, 13:51
Sålt till ovanst. 1957
64
15:27
15:24
Nytt hus
1858 köpt 15:24
Einar Nilsson
1962,sammanslagning av 15:24
15.4
1958?
1962 köpt del av 15:4
och del av 15:4
(64?)
15:6
15:4
1838
Köpt 1938 av dödsbo Anders
Osvald Nilsson
1901-09-25
Södra Åsum
1986-01-11
Veberöd
Delköp 1946 av Kungl. Maj:t
Rasmusson.
h. Gulli Mattsson
1902-10-02
St. Pauli
1989-04-04
Veberöd
som blev 15:17
Huset revs 1946????
s. Nils Otto Gunnar
1923-12-15
Ilstorp
2010-03-10
Brös.-Tranås
d. Ellen
1926-11-06
Ilstorp
1993-12-09
Revinge
s. Malte
1932-02-02
Björka
-
-
65
15:8
15:3
1844
Avst. fr. 15:3 Såld av J.G.
Johan Månsson Sjöberg
1880-10-16
S. Åsum
1958-04-20
S. Åsum
Skräddare bodde i Sjöbo
L. skifte
Jönsson och h. Maria Jönsson
h. Hilda Sjöberg
1884-04-30
Sövde
1960-08-05
S. Åsum
Ny äg. 1959 Stig Bengtsson
15:9
15:3
Enbard jord, inget hus??
Albert Karlsson
?
?
?
?
Köpt 1975 av Malmö Kommun
Köpt 1934
Elsa Karlsson
?
?
?
?
Alma Persson
?
?
?
?
66
13:52
1956
Avst. fr. 13:21
Gösta Svensson
-
-
-
-
½
1967
Köpte andra ½ huset
h. Elsa Svensson
-
-
-
-
13:52
Tage Nilsson
-
-
-
-
½
h. Ebba Nilsson
-
-
-
-
67
??:??
????
Se rad 69 härunder = 13:27
Finns 1975 men inte 2017
68
13:21
1897
Avst. fr. 13:4-5, 13:19,
Hans Nilsson
1842-06-23
Ilstorp
1906-02-10
Björka
Bodelning blev gjord 1922 med
13:18-19 och 13:52 (1967)
h. Maria Mårtensson
1832-05-04
St. Olof
1922-01-30
Björka
barnen som ägare., Kristian,
Familjen inflyttad fr. Ilstorp
s. Kristian Olsson og.
1869-01-17
Ilstorp
1955-06-21
Nils, Mårten, Hanna, Johanna.
1905 då Köpt av Nils Olsson
s. Kristian köpte huset 1926
h. Elna Kristiansson. Maria
som bytt namn till Kristian
omgift 1884 med Hans Nils.
Olsson.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
55(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kartan 1970
Tidigt
Bygg
Noteringar till
Boende 1941
Född
Födförs.
Död
Dödförs.
Noteringar
K. Nr
F. Nr
F. Nr
år
de vänstra kolumnerna
(69)
(13:27)
(13:19)
1867
Infl. fr. Ilstorp 1903
Jöns Persson
1877-02-10
Blentarp
1958-05-10
Sjöbo 6:90
Bouppteckning 1927, huset till
Före
Infl. fr. Silvåkra 1902
h. Elna Persson (husäg. 1902)
1870-01-30
Björka
1927-04-23
Björka 13
sonen Per Joel. Sålt 1928 ill Carl
1938
Utfl. Till Ilstorp 1920
s. Per Joel
1903-11-21
Björka
o Johanna Andersson nu 13:28
Fastebr. Anders Jonsson 1868
69
13:27
13:19
1911
Avst fr. 13:19. Jöns familj
Jöns Nilsson Sjögren, soldat
1863-10-24
Ilstorp
1950-10-22
Björka
Se 13:27 efter rad 76
inflyttad f. Ilstorp 1938. Emil
h. Karna Nilsson
1860-07-07
S. Åsum
1940-05-10
Björka
Köpt 1951 Yngve o Ingar
återflyttad 1938 till Ilstorp
s. Emil
1900-05-15
S. Åsum
1950-11-01
Ilstorp Åfs
Sellberg
Kristian Olsson Inh. Arb.
1869-01-17
Ilstorp
1955-06-21
Björka
70
13:28
13:27
1937
Avst fr. 13:27, Bouppt. 1938
Karl Andersson
1866-06-15
S. Åsum
1934-04-25
Björka
Köpt 1952 Martin Elsa Olsson.
till Johanna. Gåvobrev till Karl
h. Johanna f. Olsson (Ust)
1877-01-05
Ilstorp
1952-05-24
Björka Ush
Bouppteck. 1977 Elsa Olsson
1941 (50%).
s. Albert Vilhelm, og
1898-09-20
S. Åsum
1979-08-21
S. Åsum
d. Elsa Maria
1911-06-19
S. Åsum
2000-05-17
S. Åsum
d Alma Johanna
1906-08-30
S.Åsum
1994-01-08
S. Åsum
13:28
Äg. 1938 Jöns/Elna Persson-
Nils Natael Månsson
1912-12-22
Sövde
1987-08-20
S.Åsum
Utflyttade 1941 till Övedstorp
Familjen inflyttade 1938 fr.
h. Ebba Linnea Persson
1915-03-25
Högestad
1969-11-17
Öved
Björka 11. Fr. Sövde 1936.
s. Nils Erik Gunnar
1939-01-18
Lunds Lt
-
-
d. Klara Viola Ingegärd
1940-12 29
Björka
-
-
71
13:47
13:40
1953
Köpte 1953 sammanslagning
Gunnar Johansson
-
-
-
-
Sålde 1963 till Ingvar och Edit
13:45
1954
av 13:40 och 13:45
Ellen Johansson
-
-
-
-
Sjöström
72
13:46
13:33
1949
Sammanslagning av 13:33
Ninni Larsson
1912-05-30
Källstorp
1995-03-21
Björka
Ninni köpte 13:33, 1949
13:40
1953
och 13:40
Bodde i Malmö tom 1990
och 13:40, 1953.
13:33-
13:5
Finns
1938 togs ett lån för att köpa
David Andersson
-
-
-
-
N.B. Andersson köpte huset
13:37
2017
13:33, 13:34, 13:35, 13:36,
h. Bengta Andersson
-
-
-
-
1949, samtidigt köpte Ninni
13:37. Sålt av Anders Larsson
Larsson samma hus 1949
och Hedvig Karlsson
Se rad 71, 72 och 73
73
13:40
13:5
1949???
Avst. fr. 13:5, 13:12
Alfred Didriksson
1873-07-21
Vitaby
1964-11-01
Björka
Ninni Larsson köpte huset 1953
Familjen med 7 barn
Anna Alfrida Alm
1893-12-11
Lunds st.
1966-12-12
Björka
samt enbart en del av jorden.
inflyttade 1934 fr. Skarhult.
s. Gösta Sigurd
1923-02-26
Bosjökloster
1998-03-19
Leksberg
Köpt av Gunnar Johansson 1954
Bertil är född i Björka.
d. Birgit Viktoria
1924-03-11
Skarhult
1968-04-07
Örjehult
s. Otto Leopold
1925-11-25
Skeglinge
1990-11-17
Skurup
s. Hans Sigfrid
1926-12-12
Skeglinge
1958-01-07
Karlskrona
d. Anna Brita
1928-12-27
Lunds Stadsf.
-
-
s. Stig
1931-04-06
Lunds Stadsf.
1981-09-10
S. Åsum
d. Maja
1931-04-06
Lunds Stadsf.
2014-04-21
Hyllie
s. Bertil
1936-09-28
Lunds Stadsf.
-
-
74
3:2
Finns ej
Ej i fastighetsregistret
Huset finns inte
Här bodde en lokförare
75
3:2
1931 avst. fr. 3:1.
Magnus Hansson
1883-09-10
Björka
1957-01-27
Björka
1948 dödsboet ef. Johanna köpt
3:1 och 3:2 hopslaget 1935
h. Johanna f. Andersdotter
1884-11-10
Björka
1943-09-10
Björka
av Harry Olsson/Ingegärd
och sålt av Hans Otto Ramel
s. Axel Elvir og.
1910-08-18
Björka
1986-05-15
St. Pauli
Olsson 1958, bouppt. 1974 till
d. Magda Gunborg
1918-01-27
Björka
1972-10-08
Tryde
Willian Olsson
d.s. Jan Erik Ingvar
1939-07-12
Lunds st.
1985-01-14
Lövestad
d. Ellen Ingegärd
1920-01-18
Björka
2009-02-09
Veberöd
76
-
Finns ej
Ej i fastighetsregistret
Huset finns inte
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
56(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Hus nummer 1-47, Snaven. kyrkan med byn, vägen mot Äskebäskan, husen mot gränsen till Vressel.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
57(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Hus nummer 48-76, Brukshusen, vägen mellan Veberöd-Sjöbo, Skarrie.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
58(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.4.1 Blixtahuset - Nils Persson Blixt
Ej kollat var och när etc. Nils barn flyttade, gifte sig eller dog.
1869-06-10 Gifta, drängen Per Nilsson Öved och pigan Kjersti Olsdotter Sjöbo Nr 1.
1860-04-22 Föddes Nils i Sjöbo, S. Åsum. 1854-08-23 föddes Ola, Kjerstis oä. Son.
Nils föräldrar, drängen Per Nilsson och hustrun Kjersti Olasdotter.
1860-10-23 Flyttade familjen till ett Kronohus i Skarrie på Björka Nr 13.
1862-11-06 Föddes Nils syster Bengta.
1864-06-12 Fadern tog sitt eget liv genom hängning.
1868-07-24 Nils halvsyster Karna föddes, dvs Kjersti Olsdotters oä. dotter.
-------------------Härefter är endast Nils medtagen---------------------------------------
1881-03-12 Nils soldat vid S. Skånska Infanteri Regementet Färs Kompani. Blev kallad Blixt.
1884-05-03 Nils Persson Blixt gift med Anna Carlsdotter f. 1863-10-03 i Ilstorp. Båda fr. Björka 13.
1885-02-11
- deras son Per Gottfrid föddes på Björka 11 (ej kollat vilket hus det var).
1886-10-02
- deras son Carl Ernst föddes På Björka 11.
1887-11-03
- familjen flyttade till Björka gatuhus Nr 16 som tillhörde kyrkan.
1889-06-22
- deras dotter Mathilda Charlotta föddes på Björka Gatuhus Nr 16.
1889-12-01
- Nils hustru Anna Carlsdotter dog av Nervfeber på Nr 16.
1889-12-31
- Nils och barnen familjen flyttade till Björka Nr 13 (ej kollat vilket hus det var).
1890-10-11
Nils Persson Blixt omgift med Emilia Adamsdotter f. 1864-05-02 från Ö. Sallerup.
1891-04-28
- deras son Anders föddes på Björka Nr 13.
- 1885-01-29 Emilias oä. dotter Christina Göransdotter född i Björka. Död 1895-01-11.
- 1888-01-19 Emilias oä. dotter Selma Carlsdotter född i Björka. Död 1894-06-16.
1894-02-10
- Nils Hustru Emilia Adamsdotter dog på Björka Nr 13, dödsorsak inte angiven.
1894
Nils Persson Blixt blev Kyrkovaktmästare.
1894-10-13
Nils Persson Blixt omgift med Gertrud Johansdotter f. 1860-01-06 i Ö. Ingelstad.
- 1886-04-08 Gertruds oä. dotter Hilda född i Kverrestad.
1895-09-26
- deras son Johan Viktor föddes på Björka Nr 13 (ej kollat vilket hus det var).
1897-01-31
- deras son August föddes på Björka 13.
1899-12-11
- deras dotter Anna föddes på Björka 13.
1903-11-01
- deras son Nils August föddes på Björka 13.
1911-05-12
- deras fosterdotter Ruth Viola Lundgren föddes i Öved.
1939-04-18
Nils Persson Blixt dog av ålderdomssvaghet.
1956-02-01
Nils hustru Gertrud Johansdotter dog av (saknas).
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nils Persson Blixt finns inte noterad i Lagfarts- eller Fastighetsböcker.
I husförhörs- och Församlingsböcker finns han endast boende på Björka Nr 13.
I Mantalslängden 1941 är han noterad som ägare till 13:28 vilket troligen är felaktigt.
1860 flyttade Nils och hans föräldrar till ett gatuhus i Skarrie Björka 13
I Häradsekonomiska kartan från 1915 finns han noterad som ägare till en avsöndring av 0,040 ha
som ligger på kartans Nr 19 vars ägare är Nils Karlsson (min morfar Per Carlssons bror) med
fastighetsnummer 13:4.
I bouppteckningen anges bara Björka Nr 13. [Färs häradsrätt (L, M) FIIa:129 (1939) Bild 3240 / sid 17
(AID: v498157.b3240.s17, NAD: SE/LLA/10016)]
Nuvarande fastighetsnummer är 13:58.
Sedan 2018-05-25 är inte längre skannade Fastighetsböcker tillgängliga pga GDPR, Dataskydds-
förordningen, General Data Protection Regulation.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
59(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.4.2 Fastighet 15:2
Ekonomiska kartan 1970.
Norra delen
15:2 var ett smalt område som
sträckte sig från Björkas norra
gräns genom flygfältet till Björkas
södra gräns. Området (H) blev fast-
ställt vid enskifte/laga skiftet i dom-
stol 1834 och tillhörde Nils Nilsson.
På kartan är det områdena märkta
15:2 B och 15:2 C (se sidan 18).
Nils Nilsson blev tvungen att flytta
sin gård från bykärnan till 15:2 B
närmast landsvägen. (blå pilen).
Ägare halva Fastigheten 15:2 B
som 1976 blev 15:32
1834-1838 Nils Nilsson/Ingar Olsdotter
De bor på Nr 14?
Osäkert vem ägarna var
fram till 1865
1865-1868 Per Olsson/Malena Persdotter
1868-1879 Per Nilsson/Johanna Persdotter
1879-1902 Magnus Brink/Anna Persson
15:32
1902-1912 Per Nilsson/Kersti Nilsson
1912-1914 Olof Nilsson/Ingrid Berg
Ingrid min farmors syster
1914-1914 Olof Nilssons 3 barn
1914-1925 Nils Lantz/Hilda Lantz
1925-1932 Per Andersson
1932-1935 Ingar Jönsson
1935-1936 Elin Schuman
1936-1970 Olof Jönsson/Maria Jönsson
1970-1970 Olof Jönsson
1970-
Sven Nilsson/Iris Nilsson
--------------Ej kollat längre--------------
Fastigheten uppdelad
1976 i
15:31,
15:32 och 15:33.
--------------------------------------------
Ägare halva Fastigheten 15:2 A
som 1976 blev 15:31
Södra delen
18XX-1847 Malena Olsdotter
1847-1847 Per Jönsson/Hanna Andersdotter
1847-1862 Ola Månsson/Kerstina Persdotter
1862-1908 Måns Olsson
1908-1936 Jöns Månsson/
Bpt, hälften till barnen som
återköptes av Jöns Månsson
1936-1938 Nils Nord/Karolina Nord
1938-1943 Malte Månsson/Ellen Månsson
1943-
Avst. 15:15 Kungl. Maj:t
1956-
Avst. 15:20 Kungl. Maj:t
1964-
Malmö Stad (blev 15:33)
--------------Ej kollat längre--------------
15:31
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
60(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.4.3 SCB’s utdrag från församlingsböckerna
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
61(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
62(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
63(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
64(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
65(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
66(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
67(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.5 Björka 11 från enskiftet 1828-1833 samt 11:6.
Det är lämpligt att starta med Enskifte/Laga skiftet som visar hur åbonas (arrendatorer-
nas) ägor slogs samman till en eller max tre sammanhängande ägor. Vissa blev tvungna att
flytta sin gård ut från byn till de nya ägorna. Enskiftet i Björka genomfördes 1826.
Utdrag från Björka Enskiftesprotokoll 1826-03-31. (enskiftet genomfördes tillsammans med
Omma och finns i Lantmäteriets ’Akt nr 12-BJÖ-2’ om 88 sidor). Enskiftet fastställ-des i Färs
Häradsrätt 1933-07-30, därefter hade man 6 år på sig att ev. flytta gårdarna.
Det fanns 3 gårdar i byn på Nr 11 Björka vid tiden för enskiftet, 1826, nämligen:
(Ägor och Nr hänvisar till uppdelningen av ägorna)
Mtl
Typ av hemman
Ägare
Ägor
Nr
Anm.
1/6
Skatte Beneficie
Åbon Ola Nilsson
B
11:2
Måste flytta husen till B
1/6
Skatte Beneficie
Åbon Jöns Nilsson
C
11:3
Måste flytta husen till C
1/6
Skatte Beneficie
Åbon Per Nilsson
D
11:4
Måste flytta husen till D
Man fick placera huset var man önskade på de nya ägorna.
Mantal: har förändrats med tiden från att just räkna antalet män i olika register till att från 1700-talet bli underlag
för beskattning och räknades i regel på hur mycket säd som kunde sås på åkermarken, men även ängsmarken
ingick.
Beneficiehemman: Skänkta av kronan, och var till underhåll åt fattiga, välförtjänta officerare eller andra som
utmärkt sig, och som blev ägare till hemmanet och jorden men betalade skatt till kronan.
Gårdarna beskrevs så här i Enskiftesprotokollet:
Per Nilsson: ”Gården består av trenne mindre längor, alla i försvarligt stånd, har en
vagnsport och hugghus på västra sidan av gården, en hage norr och en
öster om gården med många större och mindre fruktbärande o vilda träd.”
Jöns Nilsson: ”Har stugulängan i bättre stånd ävensom uthuslängan som vatten, i söder
var en hage med plommonträd.”
Ola Nilsson: ”Har en stugulänga i sämre stånd en uthuslänga även av lika beskaffenhet.
Har hagen tillsammans med en föregående åbo (Jöns Nilsson).”
Det fanns också 2 gatuhus i byn på Nr 11 men eftersom dessa saknar jord är de således
inte med i Enskiftet. Från Kyrkböckerna boende i dessa hus är:
Sven Persson, hustrun Anna och Ola Or, hustrun Elna och 5 barn.
Innan Enskiftet blev genomfört skrevs ett köpebrev 1828-09-13 där Jöns Nilsson (bror till
Ola) gift med Elna Andersdotter blev ägare till 1/12 mtl som skulle frånskiftas Ola Nilsson
så att östra delen är hälften av hela ägan 1/6 mtl. Västra delen, också 1/12 mtl, behöll Ola
Nilsson själv. När enskiftet var genomfört begärde änkan Elna Andersson Laga skifte.
”Jag får allerödmjukats anhålla om Förordnande för Herr Commitions Lantmätaren
Svensson att verkställa Laga skifte mellan mig och min aflidne mans broder Ola Nilsson å
vårt ägande Skatte beneficie hemman № 111/6 mtl Björka.
Björka den 1 Julü 1833. Jöns I.N.S. Nilssons Enka. Elna Andersdotter”.
Västra delen som tillföll Ola Nilsson blev benämnd Björka 11:6, östra delen tillföll änkan Elna
Andersdotter och blev Björka 11:5.
Gårdarnas utflyttning från byn med dess utseende från 1915 års Häradskarta.
B, uppgifter saknas. C, ny mangårdsbyggnad 1885, ny ladugård från 1918-1923.
D, ny mangårds- och ekonomi byggnad 1827 vid flytten från byn.
Se även Bilaga 1 och Bilaga 2 (sist i detta avsnitt).
Björka 11:6 (det finns motsägande eller svårtolkade uppgifter i olika dokument)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
68(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Vilka fler fastigheter finns det på senare tid med numer 11 som avsöndrats från 11:6?
I brukshusen till vänster är numren från
fastighetsregistret där gården 11:13 revs
efter 1875, osäkert när.
Det går att följa fastigheterna bakåt i tiden
via Fastighetsböckerna 1933 - 1980 och
Lagfartsböckerna 1875 - 1933.
(Alla fr. 11:6)
Finns inte numret i böckerna har ytterliga-
re avsöndringar gjorts och ett nytt num-
mer har erhållits.
Det kan då bli problem med nyare num-
mer då de äldre föregående nummerna
finns i avställda böcker. För Björka skall
de finnas i Volym D1!!! under fastighets-
böcker 1933 - 1980.
Bättre är då att starta med enskifte/laga-
skifte då fastigheterna fick sina beteck-
ningar som tex. 11 med ett tillägg som
11:6 (116).
Förutom Brukshusen finns det också be-
byggelse både på den norra och den södra
delen av 11:6.
Norra sidan Björka 11:6.
Södra sidan Björka 11:6.
Nr.
Lagfart1 Tid. Nr
---------------------------------------
11:44 är en avstyckning efter
Gården mellan Bruks-
11:2
1828-33 Enskiftet
Enskiftet, ca 1980.
husen/vägen till Sjöbo
11:3
1828-33 Enskiftet
11:4
1828-33 Enskiftet
11:5
1834
11:2 delat
11:6
1834
11:2 delat
11:7
1892
11:3+11:5
11:8
1863
Fr. 11:6
11:9
1887?
Fr. 11:6
11:10 1869
Fr. 11:6
11:11 1887
Fr. 11:6
11:12 1863
Fr. 11:6
11:13 1963
Fr. 11:6
11:14 1963
Fr. 11:6
Gården 11:6 revs efter 1976.
11:15 1863
Fr. 11:6
11:16 1864
Fr. 11:6
11:17 1863
Fr. 11:6
11:18 1863
Nu 11:38
11:19 1863
Fr. 11:6
11:20 1922
Fr. 11:6
11:21 1922
Bara mark
11:22 1922
Fr. 11:6
11:23 1887
Första huset
11:24 1933
Fr. 11:11
11:?? uppgifter saknas.
1) Årtalet anger när fastigheten, med eller utan hus, erhållit lagfart eller att det fanns ett Fastebrev.
Högra nedre bilden, 11: ”okänt hus”, fanns inte 1921 eller 1970 men både 1947 och 1957
och förmodligen både före och efter dessa årtal.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
69(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
B. Ola Nilsson
C. Jöns Nilsson
D. Per Nilsson
11:5. Elna Andersdotter
11:6. Ola Nilsson
A= Hela området
fram till Omma.
Brukshusen
A
De färgade områdena B, C och D är de som utgjorde Björka 11 efter Enskiftet 1826 med varsin ägare
per område. Område B ägdes av Ola Nilsson som sålde halva området 1828 till brodern Jöns.
11:6 äges av Ola Nilsson, 11:5 av Jöns Nilsson (hustrun Elna Andersdotter).
Blåa områdena är byggnationen efter Enskiftet. A= Björka 1, 2, 3, 4, 7, 12, 14 och gatuhusen 5, 8
och 9. (Övedsklosters ägande). E, F = Björka 13 (två ägare). H, I, K = Björka 15 (tre ägare).
U = Björka Kyrkohus 5, 10 samt hultan + kyrkoskogen. (Kyrkans ägande)
Gatuhusen 6, 10, 16, 17, 18 bibehåller sina gamla hustomter.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
70(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Bilaga2.
På topografiska kartan från ca 1820 finns för På motsvarande karta från 1864 finns 4 st
Brukshusen i Björka socken inga hus inritade. hus.
1820
1864
1915
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
71(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.5.1 Björka 11:17 (se karta Brukshusen föregående avsnitt)
Björka 11:17 kan följas bakåt i tiden till ca 1863 med benämningen 11:6 , därmed inte sagt
att nuvarande hus byggdes så tidigt. Benämningen 11:17 tillkom 1922. (Se: Färs häradsrätt
(L, M) CIIIa:1 Bild 790 / sid 67 (AID: v834280.b790.s67, NAD: SE/LLA/10016).
Fastighetsböcker 1833-ca1980 i Inskrivningsmyndighetens i Ystads domsaga arkiv.
Rad
Köpebrev (K)
Köpare
Anm.
R-Nr
Bouppteckning (B)
1
1966-09-06 K
Lennart Werin, h. Signe Werin
11:17
2
1962-06-08 K
Sven Arne Grönqvist,
11:17
h. Ulla Grönqvist
3
1956-05-15 K
Ragnar Jönsson
11:17
4
1955-07-27 B
Dödsboet efter Bengta Hansson
11:17
5
1935-09-25 K
Mårten Hansson, h. Bengta Hansson
Se XIII-109:84, Lagfartsbok
11:17
Lagfartsböcker 1868-1933 i Färs Häradsrätt
Rad
Ref.
Mtl
R-Nr
Köpare
Säljare
Ref
Lagfart
5
7/3600
11:17
Mårten o Bengta Hansson
Klara Rosman, T. Rosman
83
1935-10-09
6
83
7/3600
11:17
Klara Rosman
Herbert o Hilma Wictor
79
1935-10-09
7
79
7/3600
11:17
Herbert o Hilma Wictor
Lovisa Öst
76
1930-10-24
8
76
7/3600
11:17
Lovisa Öst, född Larsson
Lars Österberg
64a
1929-07-07
9
64a
7/3600
11:17
Lars Österberg
Alfred Andersson, Anna
60
1922-03-09
Andersson
10
60
7/3600
11:17
Alfred Andersson
Anders Bengtsson
57
1922-01-13
59
23/3600
11:19
Lars Andersson Lundstedt
Anders Bengtsson
57
1922-01-13
58
1/1200
11:21
Anders Andersson
Anders Bengtsson
57
1922-01-13
11
57
1/72
11:6
Anders Bengtsson, Karl
Karna Nilsdotter
19,21,
1922-01-13
Andersson, Alfred Andersson
Bouppteckning 1907-10-16
23
12
19
1/288
11:6
Anders Bengtsson, Karna
Nils Nilsson, Anna Pålsdotter
Sakn.
1904-11-01
Nilsdotter
Fastebrev d. 24 april 1863
21
1/288
11:6
Anders Bengtsson, Karna
Anna Pålsdotter
20
1904-11-01
Nilsdotter
23
1/144
11:6
Anders Bengtsson, Karna
Nils Nilsson
20,22
1904-11-01
Nilsdotter
Anders Bengtsson och hustrun Karna Nilsdotter bodde på Knallen, Klostersågen Nr 50 i
Vomb där Karna dog 1907-07-18. I hennes bouppteckning 19071016 finns fastigheterna:
-
1/96 mtl Nr 25 i Ilstorp, värde 1000 kr.
-
1/72 mtl Nr 11 i Björka, värde 600 kr.
Arvingarna är:
- änklingen Anders Bengtsson, Nr 50 Vomb.
- sonen Karl Andersson,
Nr 50 Vomb, gift 1907-03-09 i Björka med Johanna
Olsdotter från Nr 11. Flyttade till Öved 1907-03-
- sonen Alfred Andersson, Nr 50 Vomb.
- Fostersonen Nils Andersson finns inte med, dvs. han fick inte ärva.
Det fanns ett inbördes testamente daterat 1907-06-07. Innehållet inte känt.
Änklingen Anders Bengtsson bor kvar på Knallen där sonen Alfred blev arrendator 1912 och
där fostersonen arbetade som dräng.
Anders Bengtsson dog 1928-02-15 på Knallen. I hans bouppteckning äger han fortfarande
1/96 mtl nr 25 i Ilstorp och 1/72 mtl Nr 11 i Björka. Det senare verkar inte helt korrekt då
arvingarna efter Karna delade upp och sålde 1/72 mtl i Björka 1922 enligt uppgifter från
Lagfartsboken.
Nils Nilsson dog 1903-08-12 på Björka 11, Anna Pålsdotter dito 1904-01-12.
Anders Bengtsson och Karna Nilsdotter köpte från dem:
Ref 19, 1/288 mtl 1904-11-01 av Nils Nilsson och Anna Pålsdotter, bouppt. 1903-09-19.
Ref 21, 1/288 mtl 1904-11-01 av Anna Pålsdotter, bouppt. 1904-04-15.
Ref 23, 1/144 mtl 1904-11-01 av Nils Nilsson.
1/288 + 1/288 + 1/144 = 1/72 mtl. Var låg dessa som delades och såldes 1922-01-13?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
72(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Sammanställning av försäljningen:
En av arvingarna, änklingen Anders Bengtsson lät dela upp 1/72 mtl till försäljning där
lagfart söktes 1922-01-13 enligt följande.
Rad
Ref
Mtl
R-Nr
Köpare
Anm.
1
60
7/3600
11:17
Alfred Andersson
Sålt 1922-03-09, åter igen 1929-06-07 m.fl.
2
62
1/900
11:18
Per Persson
Sålt 1926-10-28 till sonen Nils.
3
59
23/3600
11:19
Lars Andersson Lundstedt
Ej sålt igen före 1933.
4
74
1/300
11:20
Karl och Alfred Andersson
Sålt 1928-07-07 till sönerna, som sålde till Fältman.
5
58
1/1200
11:21
Anders Andersson
Sålt 1930-01-13 till Hjalmar Fältman.
6
61
1/3600
11:22
Per Persson
Sålt 1938-04-06 till flera familjer.
Summa
1/72
Hur såg det ut före ca 1922? På en karta 1864 från Brukshusen finns 4 hus inritade, notera
att på Vombsidan finns bara tegelbruket som var i drift mellan 1811-1894.
Husen i brukshusen borde vara 11:8 och
11:15, 11:16, 11:17 och 11:18 (11:38)!
Det är osäkert när respektive hus byggdes
då det inte anges att det finns på försåld
fastighet. Koll i kyrkböckerna anger inte
vilket hus/gård som menas utan bara att de
som bor där finns under Björka 11.
11:8 fick lagfart 1910-07-12. Den 24 april 1863 blev ett fastebrev utfärdat på att Nils
Nilsson och Anna Pålsdotter ägde 1/72 mtl av 11:6 sedan ett år tidigare. Härav avstyck-
ades 3,6 (620 m2) kappland köpt av Otto Ramel 1881-04-02. Området blev sålt ifrån Ramels
konkursbo 1901-02-01 till Anders Fröjd som i sin tur sålde till Nils Bengtsson och hustrun
Anna Nilsson 1910-07-01. Nils Nilsson och Anna Pålsdotter bodde på Nr 50 Vomb till 1882
då de flyttade till Björka Nr 11.
11:8/11:15 beräknats ha byggts under 1862-63 men av vem?
11:15 fick lagfart 1922-01-12. (delat hus med 11:8). Den 6 september 1864 blev ett
fastebrev utfärdat på att Nils Frank ägde 1/72 mtl av 11:6 sedan ett år tidigare. I Franks
bouppteckning 1881-02-22 ärvde änkan Ingar Olsdotter och barnen Olof Nilsson, Per Nilson
och Maria Nilsson 1/72 mtl som de i sin tur sålde 1883-04-02 till Nils Nilsson och hustrun
Kristina Persdotter. De köpte 1902-10-04 även 1/36 mtl från 11:6. Från 1/72 mtl och 1/36
mtl avstyckade de och sålde följande områden:
-
13/2400 mtl såldes 1921-02-21 till Kristen Persson och blev Björka 11:13.
-
1/600 mtl
såldes 1921-02-21 till Anders Månsson och blev Björka 11:14.
-
1/8000 mtl
såldes 1921-03-05 till Håkan Andersson och blev Björka 11:15.
-
1/1000 mtl
såldes 1921-01-10 till Nils Berggren och blev Björka 11:16.
-
Kvar blev 1/8000 mtl = Björka 11:12 och 1/30 mtl = Björka 11:11.
(11:15 köptes av Nils Persson, min morfars bror, 1941-04-15 från Björka kommun).
11:16 fick lagfart 1922-02-10. Se ovanstående 11:15 avstyckning mark.
Det kan ha funnits ett hus här som byggdes under 1862-63 men av vem?
11:17 fick lagfart 1922-01-13. Följer man försäljningar härifrån bakåt i tiden kommer
man till samma fastebrev, Nils Nilssons och Anna Pålsdotters, som finns under 11:8 ovan.
Efter deras bouppteckning köpte Anders Bengtsson och hustrun Karna Nilsdotter 1904 deras
1/72 mtl som vid försäljningen delats upp i 1/288 + 1/288 + 1/144 mtl. (Karna var dotter till
Nils Nilsson). De tre områdena slogs samman igen och delades upp och såldes enligt tabellen
här ovanför där 7/3600 mtl blev Björka 11:17. Det kan ha funnits ett hus här så tidigt som
1862-63 men vem byggde det?
11:18 fick lagfart 1922-01-13. Återigen om man följer försäljningar bakåt i tiden kommer
man till samma fastebrev, Nils Nilssons och Anna Pålsdotters. Enligt tabellen ovan blev
1/900 mtl Björka 11:18.
Som tidigare kan det ha funnits ett hus här redan 1862-63 men vem byggde det?.
Anm: Ej kollat i Domböckerna men före 1875 skall fastebrev och köpebrev ev. kunna hittas men inte
ärvda gårdar och hus då de inte behövde domstolsregistreras (Finns under ”småprotokoll”).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
73(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.6 Björka 13, del av byn 1873 inklusive affärerna
Lantmäteriets akt: 12-BJÖ-5, Laga skifte Björka 13 ½ från 1873-12-23.
Endast bykärnan ingår men även ägare
utanför kärnan kan finnas med nedan.
Kart Hus Ägare/brukare
---------------------------------------------------------------------------------------
35.
135 är Jacob Månsson
28.
är Jacob Månsson
22.
136 struken på skolområdet
24.
137 är Nils Persson
25.
138 är Nils Lind
26.
139 är Nils Pettersson, dock struken
78.
är vägar enl. beskrivning
30.
1310 är Adam Nilsson
31.
1311 är Magnus Brink
34.
1312 är Nils Christensson
20.
1312 är Nils Christensson
22.
1313 struken på skolområdet
21.
1314 är Carl Andersson
23.
1315 är Nils Nilsson
32.
1316 är Anders Andersson
36
1317 Söder Veberöd-Sjöbo vägen, struken
58.
1318 är Nils Christensson
54.
1319 är änkan Hanna Olsdotter
---------------------------------------------------------------------------------------
Område 32 = 1316
Är där Algot Persson senare hade sin affär.
Huset där Algot startade sin affärsverksam-
134
samhet är ännu inte byggt, det låg på områ-
de 28, där min morfar Per Carlsson byggde
huset 1894 och ägde detta till mars 1924.
4.5.1 Björkas affärer ca 1880-1890 (mitt i byn och på vägen till Vressel)
Var och när startade affären på Björka Nr 11? (på vägen till Vressel)
Som redan nämnts startades affären av Jöns Larsson inflyttad från Vomb 1919-11-08. Ca 1940 tog
dottern Stanny Larsson över, och hade affären fram till ca 1990, hon dog 1998-05-15.
”Stannys affär”, Ängstorpet
Stanny Larsson
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
74(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Var och när startade affären på Björka Nr 13? (mitt i byn)
Byggt 1894 (Hus 13:24)
Byggt, tegel före 1866, vit del 1939/40. (Hus 13:16)
Anders Andersson som var Björkas förste handlare föddes 1831-01-03 på Björka Nr 2 och
hade sin affärsverksamhet i högra huset (senare ”Algots affär”).
Anders far, Anders Andersson, inflyttad 1827 från Vankiva, som dräng på Björka Nr 2 som arrende-
rades av Åbo Per Persson (Övedskloster ägde Nr 2). Här gifte han sig med gårdens dotter Kerstina
Persdotter 1830-10-26. Sonen Anders Andersson föddes här 1831-02-01.
Sonen Anders flyttade 1866-10-24 till ett Kronohus Nr 1316. Anders finns inte med i Fastighets-boken.
I dokument 12-BJÖ-5 till ritningen föregående sida står att kartnummer 32 ”inhafves” av Anders
Andersson, han är ägare av huset men inte marken (ofri grund), köpekontrakt saknas. Området är
9,1 kappland = 1401 m2.
Vid årsskiftet 1874/75 flyttade Anna Lassesdotter med sin dotter Elna Jönsdotter in hos Anders som
hushållerska. Elna Jönsdotter blev 1884-10-26 min morfars, Per Carlsson första hustru och flyttade
då ut till Nr 13:4, gården strax söder om kyrkan.
Ca 1880 har Anders Anderssons titel i kyrkboken ändrats från ”Husegare” till ”Handlanden”.
1888-06-01 sökte Anders förnyad handelsrättighet. Anders affär låg förmodligen på husets gavelsida
(färgbilden). Anders var vice kommunalordförande 1882-83 och ordförande 1884-1887 och var
kyrkovärd åren innan han dog 1902-12-26.
Dessförinnan avled hushållerskan Anna Lassesdotter 1897-09-19.
I Anders Anderssons bouppteckning (v498121a.b410.s21) 1903-01-02 angavs brodern Nils Andersson
som arvinge och att ”boet uppgavs under edsförpliktelse af arrendatorn Per Carlsson å Vombs
Bokeslätt och hans hustru Elna Jönsdotter”.
Bl.a. värderades ett gatuhus under Björka Nr 13 till 1400 kr.
I ett testamente upprättat av den avlidne 1897-10-14 skulle all egendom, fast som lös, tillfalla
arrendatorn Per Carlsson och hustrun Elna Jönsdotter, Bokeslätt, Vomb under villkor att han blev
vårdad av dem fram till sin död. Boets behållning 4984 kr. Enligt all dokumentation, bl.a. i lagfarts-
böckerna, är Per Carlsson endast ägare till 1324 som han köpte 1894 av sin far Carl Persson.
Efter handlaren Anders Andersson blev affären filial till Löfgrens i Sjöbo mellan 1898-1912.
- Per Månsson Löfgren från S. Åsum noterad som handlare mellan dec. 1898 och okt. 1909.
- Vem skötte affären mellan okt. 1909 och nov. 1912. Förmodligen filial till Lövgrens i Sjöbo.
- Handelsbiträdet Matilda Esbjörnsson från Genarp mellan nov. 1912 och nov 1916 gift 1914 med
- Handlaren Johan Clausen från Södra Åsum som förestod affären mellan nov. 1914 nov. 1919.
- Johanna Klein från Malmö Petri mellan aug. 1916 och mars 1919 då hon flyttade, gift, till Nr 15.
Därefter blev Beda Blixt (Eklund) från Stockholm affärsinnehavare mellan 1919-1925. Hon var gift
med Kyrkovaktmästare Nils Blixts son i Björka, Carl Ernst.
Det finns ingen notering om att affären under denna tid låg i samma hus eller om den flyttade till
huset på bilden till vänster här ovan.
Min morfar, Per Carlsson sålde huset till vänster ovan 1924-02-28 till Alfred Nilsson. Här öppnade
Algot Persson, inflyttad handlare 1925-11-25, en affär på gaveln mot vägen.
Fanns affären här tidigare?
Enligt Lagfartsboken 1937-11-15 köpte Algot Persson 1437 m2, 1316 som blev 1330, av Anders
Larsson, Hedvig Karlsson och Gösta Andersson. (Hedvig är min morfars Per Carlssons brorsdotter).
Algot hade kvar affären till sin död 1999-01-01. Fastigheten ägs ännu av släkten.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
75(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ägare och boende på Björka 13:24 = Björka Byaväg 247.
Det är inte helt lätt att hitta vem som bodde i huset då ägarna hyrde ut detta.
Husförhörslängderna är inte så detaljerade att de pekar på enskilda hus utan dessa upptar
bara alla boende på Björka 13.
Men så här såg det nog ut.
Boende på Björka Byaväg 247, Nr 13:24, byggt 1894/1895
Rad
Inflyttad
Utflyttad
Namn. Husägare, hyresgäst
Yrke
Per Carlsson, hustru, 5 barn, flyttade till Bokeslätt, Vomb
1
1894/1895
1895-10-05
Husägare
Ägare tom 1924-02-27 (se rad 11)
Lars Persson, hustru, 4 barn, flyttade till Vomb
Arbetare
2
1895-11-14
1896-10-24
anhörig Johanna Persdotter, flyttade till annat Nr 13 hus
Änka
3
1896-10-25
1897-10 ca
Huset står tomt?
4
1897-10 ca
1902-12-26
Anders Andersson
f.d. handlare
5
1898-12-05
1909-10-15
Per Månsson Lövgren med hustru, flyttade till S. Åsum
Handlare1
Johan Tilly, hustru, 2 barn, från / till Vomb, gift 1909
6
1909-10-30
1913-10-29
Arbetare
Per Carlssons son som bodde på Bokeslätt slätt 1908
7
1912-11-12
1914-11-12
Matilda Esbjörnsson fr. Genarp, gift med Clausen
Handelsbitr.2
8
1914-11-12
1916-11-14
Johan Clausen, hustru, 3 barn, från / till S. Åsum
Handlare
9
1916-08-19
1919-03-19
Johanna Klein, fr. Malmö Petri, gift 1919-03-30 på Nr 15.
Handlare
Beda Blixt Eklund 2 barn, kom från Stockholm gift 1907
10
1919-03-26
1925-10-25
Handlare3
med Carl Ernst Blixt som avvek från orten 1919
Algot Persson kom fr. Ö. Sallerup
11
1925-11-05
1932-
Handlare
gift med Agnes Andersson 1930-03-29 (son Olle f. 1931)
12
1932-04-04
1971-10-24
Nils Henrikssom med familj fr. Västerstad
Toffelmakare
Alfred Nilsson (bror) f.d. kommunalordförande
1957-09-03
Husägare
13
1936
Maria Nilsson (syster)
1957-10-23
Hushåll.
Ägare mellan 1924-02-28 och 1958-07-18
Alfred Andersson, Hilda Schuman f. 1899-05-20
14
1958-07-19
1978-08-31
Sommarhus?
Ägare mellan 1958-07-19 och 1978-08-31
Emil Andersson (bror), Lena Samuelsson (syster)
15
1978-08-31
1990-06-28
Sommarhus?
Ägare mellan 1978-08-31 och 1990-06-28
16
Pga. GDPR är skannade Fastighetsböcker ej längre tillgängliga.
17
1990-06-29
Ann-Christine Edblad
Husägare
1) Bodde här men affären låg i huset norrut (Algots affär). När Lövgrens filial upphörde tyder allt på att affären
flyttades till huset på Björka Byaväg 247 och var kvar här tills 1936 när Algot flyttade till Björka Byaväg 249.
2) Handelsbiträde hos handlaren Andersson i Sjöbo enl. kyrkboken, men det var nog här i husets affär.
3) Beda gift med sonen, Carl Ernst, till kyrkovaktmästare Nils Blixt.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
76(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ägare och boende på Björka 13:16 = Björka Byaväg 249, (Algots affär).
Huset Björka 13:16 låg på Björka 13:4’s mark som när det såldes till Algot Persson, ägdes
av Anders och Hedvig Larsson. (Hedvig var min morfar Per Carlssons brors, Nils Carlssons,
dotter.
Boende på Björka Byaväg 249, Nr 13:16, från 1937-11-15 Nr 13:30 efter köp av Algot Persson
Rad
Inflyttad
Utflyttad
Namn. Husägare, hyresgäst
Yrke
1
Ej kollat när huset byggdes
2
1866-10-24
-
Anders Andersson, kom från Björka Nr 2
Husman
1874-12-01
-
Anna Lassedotter, hennes dotter Elna Jönsdotter
Piga
3
1879
-
Anders Andersson blev nu affärsinnehavare tom 1898
Handlare/
-
Sökte ny handelsrättighet 1888-06-01
Kyrkovärd
1897-09-19
Dog Anna Lassedotter
Hushållerska
1884-10-26
Elna Jönsdotter samt Elnas son, Johan född 1883-09-17
-
4
1902-12-26
Dog Anders Andersson OBS. bor på 13:24
Handlare
5
1898-12-05
1909-10-15
Per Månsson Lövgren med hustru, flyttade till S. Åsum
Handlare1
6
1909-10-16
1914-11-11
Vem var affärsföreståndare? Drevs den fortfarande av
Filial
Lövgrens i Sjöbo? Förmodligen var det så!
7
1914-11-12
se förgående sida rad 6 och 7
8
1903-10-24
1906-10-24
Erik Nilsson, hustru 1 barn
Arbetsförman
9
Ej tagit fram de boende mellan 1907 och 1932. Det
framgår inte klart från Församlingsböckerna vilka de
boende var
Algot Persson gift med Agnes Andersson 1930-03-29
10
1932
1999-01-01
Handlare
(son Olle f. 1931)
11
Släkten har ännu kvar fastigheten 2018-10-24
1) Det är troligt att när Anders Anderssons hushållerska Anna Lassesdotter dog 1897 drevs affären
vidare från december 1898 av Per Lövgren som en filial till familjen Lövgrens affär på Norregatan i
Sjöbo. De bodde på Björka Nr 13:24.
Anna Lassesdotter var min morfar (Per Carlssons) första hustrus (Elna Jönsdotter) moder.
När Anders Andersson dog 1902-12-26 fick genom testamente min morfar ärva ”huset och allt lösöre”
men marken ägdes då av Nils Carlsson/Mätta Persdotter (deras dotter var Hedvig Carlsson Larsson).
2) Det är nog så att affären låg kvar i detta hus så länge som den drevs som en filial till Lövgrens i
Sjöbo. Därefter återöppnades affären På Björka 13:24.
Algot perssons affär 1990.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
77(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
4.7 Arrendekontrakt (Åbo)
Exempel på arrendekontrakt som var likadant för alla Övedsklosters gårdar förutom den handskrivna
delen. Detta kontrakt är för min morfars arrende av Bokeslätt som gränsar till Björka i Klostersågen,
trädgården ligger i Björka socken.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
78(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
79(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
80(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
81(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5. Kyrkan från 1250-1349 (SJÖBO BJÖRKA 22:1 - Hus Nr 1)
5.1 Kort beskrivning från idag
Ref: Lunds Stift i Ord och Bild, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan.
Sedan teglet i slutet av 1100-talet trängt fram som byggnadsmaterial restes en del
Skånekyrkor med tegelmurar, en av dem är sockenkyrkan i Björka. Enligt en tidigare upp-
skattning byggdes sannolikt kyrkan mot mitten av 1200-talet. Riksantikvarieämbetet an-
ger ett spann på mellan 1250-1349. En dendrokronologisk undersökning utfördes 2004, för
att åldersbestämma interiör och byggnation.
Här är rapportens sammanfattning, daterad 2005-03-08:
”Den enhetliga dateringen av samtliga taklag bör tyda på att de är samtida med kyrkans uppförande,
dvs. 1300-1308. Ytterligare indicium för detta är att korets samtliga delar tillhör en något äldre
datering än långhusets. I denna del tillhör endast bindbjälkarna och murremmarna den första
avverkningsfasen. Detta kan visa att koret försågs med tak några år före långhuset. Det var inte
ovanligt att korets färdigställdes innan man fortsatte med långhuset. En annan möjlighet återstår dock
och det är att hela den ursprungliga takkonstruktionen bytts ut vid ett senare tillfälle.”
Hela rapporten finns under 5.1.3.
Kyrkan är alltigenom en tegelbyggnad, och dess yttermurar visar intressanta exempel på
teglets användning i dekorativt, ornerande syfte, bl. a. en rundbågsfris.
Kyrkan anlades enligt romanskt schema med långhus, lägre och smalare kor och halvrund
absid. Romanska portaler på långhusets norra och södra sida har också funnits, den södra
brukas alltjämt.
Under senare delen av medeltiden tillkom ett vapenhus framför den. En egendomlighet för
Björka kyrka har varit den på korets sydsida befintliga medeltida portalen.
I kyrkans inre slogs korsvalv mot slutet av medeltiden. Det finns gamla kalkmålningar, men
de är övermålade. Kyrkan saknar torn. Den restaurerades 1929.
I absiden bevaras en s.k. piscina, en uttömningssten för överblivet nattvardsvin och det
vatten varmed kalken sköljts. Den har formen av en halvkolonn placerad framför en
rundbetäckt fördjupning i den södra muren.
Björka kyrka har bland sina inventarier ett vackert kopparkrucifix med spår av förgyllning,
troligen från 1100-talet. På dess bägge sidor finns graverade framställningar av på ena sidan
den korsfäste Kristus samt i ändplattorna evangelistsymbolerna, på den andra sidan Petrus
med himmelrikets nycklar samt evangelisterna på plattorna.
Bland kyrkans äldsta inventarier är en träskulptur, Johannes Döparen, från mitten av 1400-
talet. Triumfkrucifixet, som är skuret i björk, är 1,44 meter högt och från ca 1475-talet. Det
föreställer Jesus på korset med de två rövarna. Den rövare som hänger på Jesu norrsida i
kyrkan är den rövare som ångrar sig. Ovanför hans huvud syns en ängel som hämtar hans
själ till paradiset och som gestaltas av ett barn. Även ovanför den andre rövaren har funnits
en bild men den är nu borta. 1905 deponerades detta krucifix till Historiska museet i Lund,
men i samband med kyrkans inre renovering, som blev färdig 1985, återfördes krucifixet.
Johannes Döparen i ek återkom till kyrkan från Lund samtidigt med krucifixet.
På 1600-talet fick kyrkan altartavla, predikstol och bänkinredning.
Altartavlan är bildlös, så kallat additionsaltare, då man under reformationen var avigt
inställd till bilder i kyrkan och försedd med två av kolonner inramade inskriftsfält.
Bibelorden är från den danska bibeln.
De äldsta altarljusstakarna är från 1592. På altaret syns också kyrkans nyaste
inventarie, en Jesusgestalt gjord av Dag Hultcrantz.
Predikstolen från 1643 är rikt utskuren med fält som föreställer Jesu dop, Kristus på
förklaringsberget och nattvarden. I fälten finns utskurna bilder av de fyra
evangelisterna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
82(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Bänkinredningen är i ek och på några av dem kan man fortfarande se gårdarnas
nummer, givetvis i dubbel upplaga då kvinnor och män inte satt tillsammans.
Kvinnorna satt på bänkraden i kyrkans norrsida och männen på södersidan.
En oblatask av tenn med kopparsticksliknande gravyr, framställande den korsfäste
Kristus flankerad av Maria och Johannes, är ett vackert 1600-talsarbete.
Det finns ett dopfat i mässing från 1698 (olika årtal förekommer) som har i bottenrelief
en framställning av S:t Göran och draken. Bilden är en symbol för den kamp
mellan ont och gott som människan ständigt är insatt i.
I koret finns en matta, Röda åttan, från 1961 skapad av Märta Måås Fjetterström.
Orgeln är relativt ny. Den är byggd av Anders Persson i Viken, och kom till Björka när
kyrkan invigdes efter den stora renoveringen 1985. Tidigare fanns här en orgelläktare
och på den stod en gammal tramporgel.
Kyrkans korfönster har glasmålningar från 1960-talet, gjorda av Franz Mayersche
Hofkunstanstalt i München som då var den enda verkstad som utanför Italien fått
förtroendet att tillverka glasmålningar till Vatikanen.
I kyrkan finns också en sockenkista med tre lås; ur Kyrkolagen 1686: "Var kyrka i
städer och å landet skall hava en eller, där så behöves, flera kistor med tre lås, där-
uti kyrkans egendom i penningar, guld, silver, kläder, tenn, koppar, räkenskapsbo-
en... skall bliva förvarat.
Den ena nyckeln behåller kyrkoherden, den andra kyrkovärden och den tredje en av
sexmännen (kyrkorådet) och må intet där uttagas utan i dessa tre personers närvaro.”
Ljusbärare fick kyrkan 2001, smidd av Arne Persson i Blentarp.
5.1.1 Kort beskrivning från 1850
Ref: Skånes Konsthistoria för Medeltiden af C. G Brunius från 1850, dvs. innan 3 nya fönster sattes
in mot norra sidan.
Citat:
”I en sandig trakt ungefär en mil från Dalby ligger Björka kyrka, som utgöres af
tvåkvadratiskt skepp, en kvadratiskt kor och vanlig rundel. En dörröppning finnes å skeppets
södra sida och en sådan igenmurad på dess norra. Koret har jemväl haft en ursprunglig
ingång å södra sidan. Å skeppets liksom å korets norra sida märkes en smal men hög
fönsteröppning med ansenlig bröstning, och rundelen upplyses av två sådana.
Omgifningsmurarne, som äro helt tunna, prydas utvändigt med fina hörnsprång och ha
dubbla socklar samt trebladiga gesimsbågar med tandsnitt däröfver. Skeppets
dörröppningar siras å varje sida med en halfkolonn. Triumfbågen, dörr- och fönsteröpp-
narne äro alla rundbetäckte. Dörröppningarne ha utvändigt rätvinkliga och invändigt skråa
omfattningar, men de ursprungliga fönsteröppningarne ha både ut- och invändigt vida
smygar.
I rundelens södra sida märkes en rundbetäckt fördjupning, och der framför en halfkolonn
för uttömning af handvatten vid altartjensten. Skeppet betäckes med två, koret med ett
korshvalf, som äro yngre än omgifningsmurarne, men koret har ett kupolhvalf, som är
samtidigt med detsamma. Hela kyrkan är uppförd i tegelsten. Ett vapenhus ligger å skeppets
södra sida, hvilket har ett gafvelröste med nichförgjupningar och tinnar och betäckes med
platt träbotten.”
Brunius tolkning av att vapenhus tillkom var från ett behov, då alla under medeltiden gick
beväpnade och att det var förbjudet att medföra vapen in i kyrkan.
Det finns idag andra tolkningar!
1617 utfärdades ett brev till bönderna i Skåne, Halland och Blekinge med befallning att de
inte fick ta vapen med sig till kyrkan. Tydligen gav denna upphov till många problem för
1639 kom en kunglig befallning till länsmännen att allmogen fick medföra vapen till kyrka
och tingsställe men inte på resor i ”lofliga” ärenden.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
83(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.1.2 Ystad Allehanda 1884-12-06
Från en beskrivning ”Från Färs härads bygder. V. Björka” i Y.A. är här utdrag från artikeln
om vad som skrivs om kyrkan.
” Byggnadsättet på denna ort är änkelt, gårdarna äro öfver hufvud små, till största delen
blott huslägenheter. Uppmärksamheten vid sig i någon betydligare mån fästande äro näm-
demannen Anders Larssons nybyggda gård (Nr 4), församlingens kyrka och det väster
därom liggande skolhuset. Detta är omgifvet af en vacker trädgårdstäppa, i söder begränsad
af socknens fattighus och i öster af kyrkogården. Kyrkan är gammal och liten men, ej
oansenlig. Den är byggd i rundbågsstil och kan delas i fyra afdelningar, vapenhuset, som
utgör en särskild byggnad åt söder, hvarå ingången till kyrkan finnes, egentliga kyrkan samt
koret, hvilka var för sig utgöra kubformiga bygnadspartier, hvardera af ungefär lika längd,
höjd och bredd; den fjärde afdelningen upptages af sakristian, en liten halfmånfor-mig
utbygnad vid östra gafveln, i enlighet med den vanligaste anordningen i den svenska
kyrkbygnadsstilen.
Å predikstol och altare finns ett stort antal ornament samt inskrifter på svenska, antydan-
de att de blifvit ditsatta efter Skånes öfvergång till Sverige. Många ornament, som ännu i
den tid, som ligger frisk i minnet, funnits i kyrkan, äro nu utflyttade och till det mesta för-
störda. Kyrkan äger blott en ringklocka, hvilken är upphängd i västra gafvelmuren, ett
ganska sinnrikt påfund, eftersom kyrkan är i saknad af torn. Ett mindre orgelverk, en s.k.
kammarorgel är placeradt koret i sned vinkel mot altaret. En dylik orgel finns äfven i skolan.”
”I Björka har man ej funnit lämpligt att å templet anbringa fönster vid kvinnosidan, möj-
ligen menande att damerna skola sitta i större lugn sådana förutan.”
Hela artikeln finns under punkt 11-1 Ystad Allehanda.
Notera att det inte nämns något om träfigurerna, Triumfkrusifixet med de båda rövarna
och Johannes Döparen. Kan de redan ha tagits ner, de finns 1905 på Historiska museet i
Lund och återbördades till Björka kyrka 1985.
Kungliga Vitterhets Historiska och Antikvitets Akademien
Citat i ”Sverige, geografisk topografisk statistisk bekrivning” från 1908 under Björka kyrka
finns noterat: ”I en beskrivning över kyrkan från 1830 omnämnes flera intressanta detaljer,
såsom tex. att då ännu (på medeltida sätt) på en bjälke under halvbågen mellan skeppet
och koret stod i bildhuggeriarbete Frälsaren jämte rövarna korsfästa. På sidan om dem stod
4 smärre bilder”. Dokumentet har inte hittats.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
84(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.1.3 Dendrokronologisk undersökning 2004
Dendrokronologi (av grekiska (dendron) "träd", (chronos) "tid" och (logia) "läran") är en
metod att datera trä med hjälp av träets årsringar. Det vanligaste är att man mäter bredden
på varje årsring i ett träprov, och jämför denna med årsringar från ett referens-prov från
samma område. En av förutsättningar är att trädens tillväxt varierar med klima-tets
förändringar och är beroende av faktorer som tillgång till näring, nederbörd, ljus och värme.
Denna yttrar sig som tillväxt av veden i form av en variation av årsringarnas bredd från år
till år.
nologiska åldersbestämningar.
Här är rapporten från Björka kyrka.
” BJÖRKA KYRKA
INLEDNING
Den dendrokronologiska undersökningen i Björka kyrka ingår som en del i ett projekt som
bekostats av medel ur Ebbe Kocks stiftelse. Avsikten med projektet är att med hjälp av
dendrokronologiska metoder få närmare dateringar av medeltida takkonstruktioner och
andra träkonstruktioner och deras relation till kyrkobyggnaderna i valda medeltida kyrkor i
Skåne. Resultatet skall användas för diskussion om relationen mellan stildatering och
byggnadstekniska dateringskriterier. Undersökningen grundar sig på en redan utförd
byggnadsarkeologisk analys av 244 medeltidskyrkor i Skåne, En byggnadsarkeologisk
metodstudie av skånska medeltidsstudier, opublicerad rapport till HSFR 1999. Resultatet av
de dendrokronologiska undersökningarna kommer att användas vid fortsatt bear-betning
och publikation av ovanstående projekt.
Förundersökning
Som underlag för ansökan till Länsstyrelsen utfördes en dokumentation av takstolarna i
Björka kyrka den 27 november 2003. Dokumentationen avsåg också att ligga till grund för
planeringen av den dendrokronologiska provtagningen. Den omfattade en översiktlig
uppmätning och registrering av valda detaljer. Vidare gjordes en fotodokumentation med
digitalkamera. Uppmätningen presenteras som bifogad skiss. Originalmaterialet förvaras
tills vidare hos undertecknad. I samband med den dendrokronologiska provtagningen
kompletterades dokumentationen, bilaga 1 och 2.
Dendrokronologisk provtagning
Efter tillstånd av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr 433-11634-04) och Kyrkorådet i Björka togs
dendrokronologiska prover av valda delar av takstolarna över långhus och kor den 18 juni
2004. Provtagningen utfördes av Hans Linderson vid laboratoriet för Vedanatomi och
dendrokronologi, Lunds universitet i samarbete med undertecknad. Totalt togs 20 prover,
varav 17 har kunnat dateras. Proverna förvaras på Dendrokronologiska laboratoriet, Lunds
universitet. Den dendrokronologiska analysen har utförts av Hans Linderson, bilaga 3.
Byggnadshistorisk bakgrund
Den medeltida tegelkyrkan i Björka består av långhus, kor och absid från dess första
byggnadsskede, som daterats till 1200-talets första hälft (Karna Jönsson, Byggnadsarkeo-
logisk undersökning - Björka kyrka. 1985. Regionmuseets arkiv, Lund). I gavelröstena
mellan långhus/kor och mellan kor/absid finns ursprungliga öppningar, vilket tyder på att
kyrkan haft plant trätak. Under senare delen av medeltiden har både kor och långhus
försetts med kryssvalv. Kyrkans äldsta inventarier är en träskulptur daterad till 1400-talets
första del, ett krucifix från 1400-talets slut och två träskulpturer från ett altarskåp, daterat
till omkring år 1500 (L. Liepe, Den medeltida träskulpturen i Skåne. 1995). Eftersom kyrkan
inte har något torn står klockstolen över det västra valvet i långhuset. Takkonstruktionen
har tidigare undersökts av Petter Jansson, Ta i trä, Uppsats i medeltids-arkeologi, Ht 1987.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
85(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
UNDERSÖKNINGSRESULTAT
Långhusets takstolar
Långhuset har 10 takstolar av blandat material, ek och fur, tabell 1 i bilaga 1. Takstolarna
består av sparrar, bindbjälkar eller tassar, snedsträvor och två hanband. I norr vilar de på
dubbla murremmar med kam, i söder är murremmarna plana. Endast fyra bindbjälkar av ek
är bevarade, två är dolda av brädgolv under klockstolen. De två synliga bindbjälkarna ligger
inte på ursprungliga murremmar. Spår efter äldre snedsträvor är synliga i bind-bjälkarna,
nr 6 och 10. De har varit placerade närmare mitten än de nuvarande, se bilaga 2. Båda
bjälkarna har spår efter spik undertill vilket visar att de burit ett tidigare trätak. De flesta
hanband och snedsträvor är sågade, ca 10 x 10 cm, ibland t.o.m. tunnare. Prover från tre
bindbjälkar (nr 1,6 och 10) och en murrem kunde preciseras till en avverk-ningsperiod
(period I i tabellen bilaga 1) som daterats till 1300-1302 medan prover från tre snedsträvor
(3,
5, och
6) och en trolig återanvänd sparre (nr
10) tillhörde en något se-nare
avverkningsperiod (period II i tabell 1, bilaga 1) daterad till 1306-1308, jfr bilaga 3.
Korets takstolar
I koret finns fem takstolar. Sparrarna kan ha tillhört en takstol med två handband, stöd-
ben och bindbjälkar eller tassar som är inpassade i på dubbla murremmar med kam.
Bjälkarna har spik på undersidan, vilket tyder på att de har burit ett trätak och därmed
tillkommit före valvet. Eftersom valvkapporna har inneburit att bindbjälkar inte är möjliga
efter valvslagningen kan eventuellt tassarna vara avsågade ursprungliga bindbjälkar. Mur-
remmarna tycks invändigt vila på ett sekundärt tegelskift, vilket tyder på att hela takkon-
struktionen är omlagd, troligen i samband med valvslagningen. Till skillnad från proven från
långhuset kunde samtliga prov föras till samma avverkningsperiod (period I i tabell 2, bilaga
1) vilken motsvaras av den äldre dateringen i långhuset, 1300-1302.
Absidens taklag
Takkonstruktionen är huvudsakligen av ekvirke, som kan vara ursprungligt. Den består av
sparrar som i öster vilar på en mittstolpe, som står ovanpå en hanbjälke. Den är svårtill-
gänglig men ett par prov kunde tas av vilka ett daterade ett hanband till samma avverk-
ningsperiod som den äldsta i de övriga taklagen, 1300-1302, tabell 3 i bilaga 1.
SAMMANFATTNING
Den enhetliga dateringen av samtliga taklag bör tyda på att de är samtida med kyrkans
uppförande, dvs. 1300-1308. Ytterligare indicium för detta är att korets samtliga delar till-
hör en något äldre datering än långhusets. I denna del tillhör endast bindbjälkarna och
murremmarna den första avverkningsfasen. Detta kan visa att koret försågs med tak några
år före långhuset. Det var inte ovanligt att korets färdigställdes innan man fortsatte med
långhuset. En annan möjlighet återstår dock och det är att hela den ursprungliga
takkonstruktionen bytts ut vid ett senare tillfälle.
SLUTORD
Avslutningsvis vill jag framhålla att de olika virkesdelarna innehåller väsentlig information
om kyrkans byggande och dess förändringar samt inte minst den arbetsprocess som
tillverkning och reparation av takstolarna inneburit. Den utförda dokumentationen skall
därför inte ses som avslutad utan är översiktlig och kräver komplettering för att taksto-
larnas informationsvärde skall tillvaratas.
Lund den 8 mars 2005
Barbro Sundnér
Vallkärratorn 402
225 91 Lund
Tel: 046-211 91 38
Bilaga 1: Sammanställning av dokumentation och dendrokronologisk analys
Bilaga 2: Principskisser över takstolarna
Bilaga 3: Dendrokronologisk analys av Hans Linderson (saknas)
Bilaga 4: Terminologi” (saknas)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
86(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Bilaga 1
Tabell 1. Långhusets takstolar numrerade från väster.
Dokumentation och dendrokronologisk datering.
Tabell 2. Korets takstolar numrerade från väster.
Dokumentation och dendrokronologisk datering.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
87(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Tabell 3. Absidens taklag. Dokumentation och dendrokronologisk datering.
Period I= 1300-1302; II= 1306-1308, se bilaga 3
Bilaga 2
Principskiss av takstolarna, B. Sundnér dec 2004, rev juni 2004
Bilaga 3
Denna bilaga saknas.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
88(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.2 Bilder kyrkobyggnaden utvändigt och invändigt
5.2.1 Bilder utvändigt Flygfoto från 1957
Fotot, ASA 310-20, från Svenska Aero-Bilder AB köpt med publiceringsrätt.
Del av vykort
där utgivaren,
AERO-NORD
Stockholm,
fanns mellan
1947-1961.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
89(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrkan på vykort fotograferad ca 1900.
Kyrkan på vykort fotograferad ca 1900.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
90(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrkan 1905
Fotot från Mandelgrenska samlingen 1905 när vissa inventarier flyttades till Historiska
museet i Lund. (Rätt uppmärkt? Mandelgrenska samlingen innehåller också foton).
Kyrkan ca 1920-1923
Okänd bild från 1920 - 1923, baserad på synliga gravstenar. Gravstenen längst till vänster
är min morfars fars, Carl Persson grav. Hustrun Sissa Jönsdotter dog 1897-12-12, Carl
1919-11-20.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
91(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrkan 1962
Bild Nr KM+85976_5165 från Kulturen i Lund
Kyrkan 1950-talet (Eget foto).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
92(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrkans baksida
1905
Fotot från Mandelgrenska samlingen 1905 när vissa inventarier flyttades till Historiska
museet i Lund. (Mandelgrenska samlingen innehåller ca. 1000 foton, mest personer).
2017
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
93(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.2.2 Bilder kyrkobyggnaden invändigt
1905. De äldre fotona är från Mandelgrenska samlingen när vissa inventarier flyttades till
Historiska museet i Lund. Inget Triumfkrucifix syn på denna bild.
Kyrkugnen, som syns till vänster installerades 1892 och kostade då 175,95 kr.
1925 installerades en ugnsskärm för 9,50 kr.
Trots bildens dåliga skick kan man se
att bänkdörrarna 1905 nedan saknar
Dagens bänkmålning är från 1985.
dekorationsmålning.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
94(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1904/05. Dessa inre foton är från Riksantikvarieämbetet.
Läktaren till vänster.
Inget Triumfkrucifix syns på
dessa bilder från 1905. Var
det redan nedmonterat inför
flytten till historiska museet
i Lund?
Kan det ha varit så att det
inte varit uppmonterat och
därför flyttades till Lund?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
95(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1929. Detta inre foto är från Riksantikvarieämbetet. Foto: E. Andréen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
96(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Troligen 1960-talet (privattaget foto).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
97(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrkogårdskarta
Sök personer via ”Gravar.se”, Klicka på ”Avancerad sök”, Fyll i församling, namn mm.
Alternativt från ” http://grav.genealogi.se/Gravsoklist.php” där alla Björkas gravar med
foto och namn finns inlagda.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
98(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.2.3 Bilder, beskrivningar inventarier (inte riktigt alla)
Foton från Riksantikvarieämbetet. Dopfat av mässing från1600-talet.
Ljusstake av malm från 1752. Foto: E. Andréen 1929.
Dopfatet av mässing 1600-talet,
Dopfuntar
fotograf och år okänt.
I Skåne under den katolska tiden fick inget dop
förrättas om dopfunt saknade, så även i Björka
kyrka har det funnits en i marmor eller annan
stenart som det påbjöds.
Ett odöpt barn fick inte tas in i kyrkan före
dopet så därför borde Dopfunten då stå till vän-
ster om ingången i en halvcirkelformad nisch
och försedd med himmel av trä eller tyg och
vara en avskärmad del av kyrkan. (Enligt ett
kyrkomötes beslut).
Reformationen blev officiellt införd i Danmark,
och således även i Skåne, 1536-10-30. Det är
nog nu som dopfunten flyttades in under tri-
umfkorset eller däromkring.
Hittar inga uppgifter om när dopfunten blev ut-
bytt till ett järnstativ och ett dopfat.
Björka är inte nämnt i Brunius bok från 1850 så
då fanns det i alla fall ingen dopfunt.
Dopfaten lär ha tillkommit när reformationen
infördes och skall i mittdelen ha en gömd näs-
tan nästan osynlig och förmodligen oläsbar text.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
99(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kyrko kassakistan
I kyrkolagen från 1686 står följande i kapitel XXVI Om Kyrkor, deras Skrud och Egendom.
Här den lite mer moderna texten från en senare utgåva:
”Var kyrka i städer och å landet skall hava, en eller, där så
behöves, flera kistor med tre lås, däruti kyrkans egendom i
penningar, guld, silver, kläder, tenn, koppar, räkenskapsboken,
inventaria över kyrkoherde-, capelians- och klockarbord, samt
annat, som vid kyrkan till underrättelse behöves, skall bliva
förvarat. Den ena nyckeln behåller kyrkoherden, den andra
kyrkovärden, och den tredje en av sexmännerna; och må intet där
uttagas utan i dessa tre personers närvaro.”
Anm: capelian: präst anställd som biträde;
sexmän: utsedda ordningsmän av sockenstämman för att
förvalta tiondet, se till att stämmans beslut genomfördes,
vilket upphörde 1868 när kyrka och kommun delades.
Björkas kista
Piscina
Latin = fiskdamm. På romarnas tid ett badkar i en terman-
läggning eller trädgård. (term =varmbad).
I den kristna kyrkan en benämning på dopbassängen,
senare på den sköljskål som vanligen är inmurad i kor- eller
sakristiväggen för tömning av överblivit nattvardsvin och
sköljvatten.
-------------------------------------------------------------------
--
På den katolska tiden borde det till höger om ingångsdörren
ha funnits en vigvattensten av marmor eller annan stensort.
Stenen vilade på en liten kolonn eller annan fot och var
försedd med en borste för stänkning av besökarna.
Man vet ju inte, det kan finnas rester av stenen under nuva-
rande golv.
Det finns rester av fundament till vigvattenstenar i några
andra skånska kyrkor.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
100(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kopparkrucifix med spår av förgyllning
På framsidan, bilden till höger och underst, avbildas den korsfäste Jesus under guds ut-
sträckta hand. Evangelistsymbolerna, ängel för Matteus, lejon för Markus, tjur för Lukas,
örn för Johannes är avbildade i medaljongerna.
Baksidan upptar aposteln Petrus med himmelrikets nycklar med fyra helgon i bröstbild.
1905
1910
Folklivsarkivet Lund.
Vykort.
1929
2018
RAÄ. Foto: E. Andréen
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
101(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Triumfkrusifixet med de båda rövarna. (foton från Björka)
Alla figurerna är i björk. Då de flyttades till Historiska Museet i Lund
1905 blev de fotogra-
fera till vänster om vapenhuset för Jesus och på vapenhuset för rövarna och senare även
på museet. Nu finns bilderna på Folklivsarkivet i Lund märkta ”Mandelgrenska Samlingen”,
där de finns registrerade med 10 foton, under ”Foton på kyrkor, Skåne.”
Fru_Alstad/Bj%c3%b6rka%201.jpg
Se även via Riksantikvarieämbetet
Träfigurerna finns åter igen sedan 1985 i Björka Kyrka.
Foto 2017 från kyrkan.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
102(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Triumfkrusifixet 1905, från omkring 1475.
Texttavlorna är av ek. Den lilla övers med texten ”I N R I” som är en akronym för Iesus
Nazarenus Rex Iudaeorum dvs. ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” På den större
skylten är underst samma text som ovan, texten överst är hebreiska och mellantexten är
grekiska. Ref: ”Studier över Skånska triumfkrucifix av Adolf Anderberg 1915.”
Skylten INRI fanns inte vid Jesus korsfästelse utan har tillkommit under troligen medelti-
den i västeuropa.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
103(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Beskrivning av Triumfkrusifixet skick.
av Adolf Anderberg 1915
av Lena Liepe 1995
Krucifixet: Korset är i ek, troligen blåmålat.
Krucifixet: Korset i (ej angivet), blått.
Höjd: 253 cm. Bredd: 132 cm
Höjd: 210,5 cm. Bredd: 132,5 cm
Jesus: Karnationen (huden) har varit målad i
Jesus: Karnationen (huden) gulbeige med mörkt
svagt röd, gulaktig hudfärg. Panna och ansikte
rött blod vid och nedanför spikhålen i händer och
blodbestänkta. Från alla sår målat blodflöde.
fötter och i sidosåret.
Pupiller och ögonbryn svarta.
Ögonens övre konturer svarta, nedre konturer
ljust bruna, ögonvitan ljus, iris grå.
Svart hår och skägg.
Hår och skägg mörkt; skägget avslutat mot
kinderna med finna penslade linjer.
Kronan har varit grön.
Törnekronan grön.
Uppgift om höft skynke saknas.
Höftklädesfodret blått.
Stora sprickor bl.a. genom höftklädet.
Framsidan sprucken.
Fingrarna skadade, där de ej är avbrutna som på
Samtliga fingrar utom tummen på vänster hand
vänstra handen.
och två fingrar på höger hand avbrutna.
Kronans taggar är av naturliga hagtornskvistar,
Törnekronan virad.
där några ännu sitter kvar.
Rygg sidan massiv.
Ryggsidan enkelt utförd.
Inget tapphål i hjässan.
Lårens bakre partier är platta.
Diagonalt sidosår på bröstkorgens kant.
Hjässan täckt med väv, saknar borrhål.
Ögonen smala springor, i ögonvrårna rynkor,
Inskuret sidosår på högra sidan.
munnen halft öppen med urholkad munhåla.
Navel och bröstvårtor finns ej.
Under stafferingen linneväv.
Ögonbryn och ögonlock väl markerade.
Hår och skägg i täta runda lockar.
Höger arm diagonalt utsträckt, vänster arm ho-
Överallt finns spår efter krita ifyllningar som
risontal. Händerna öppna med krökta fingrar.
på hjässan, kronan, armfästena och i sprickor.
Bröstkorgen kraftigt framskjutande, revbenen
rundade upphöjningen.
Höftkläde knutet mitt fram med tjocka rundade
veck.
Överkroppen något böjd åt höger.
Huvudet lutar mot höger skuldra.
Benen böjda med korslagda fötter.
Ref: ”Studier över Skånska triumfkrucifix ”
Ref: ”Den medeltida träskulpturen i Skåne.”
Rövarna 1905, den botfärdige och den obotfärdige, från omkring 1475.
Grupp i ljust lövträ från altarskåp! Sannolikt rester från korsfästelsescen i altarskåp.
Ängeln 1910.
(ej fotograferad i Björka)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
104(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Beskrivning av Rövarnas skick.
av Adolf Anderberg 1915
av Lena Liepe 1995
Botfärdige rövaren, Dismas:
Botfärdige rövaren, Dismas:
Korset: Material saknas, var grönmålat.
Korset: Material saknas. grönt.
Korsets högra tvärarm avslagen.
Fastbunden på T-format kors.
Korsets utseende, trädstam med delvis
Grova trädstammar med avhuggda grenutskott.
avhuggna grenar där rövaren är fastbunden med
Rövaren gjord i ett med korset.
grova rep.
Rövaren: Material björk. Höjd 57 cm.
Rövaren: Material ljust lövträ. Höjd 54 cm.
Nakna partier målade med hudfärg.
Rester av staffering. Karnation (hudfärg) rosa.
Skägget troligen svart.
Håret mörkt, såren röda, brokar (byxa) blå.
Höftskynket blåmålat.
Repen svarta.
Ansiktet brett och knotigt och vänt framåt.
Runda utstående ögon, smala ögonspringor.
Räfflat hår med raka parallella fåror.
Kroppen översållad med maskhål, svåra märken
Höger underarm, vänster arm, vänster del av
efter ”bensönder-slagningen.”
korsets tvärarm avbrutna. Höger fot skadad.
Vänster arm saknas.
Armarna böjda uppåt, bakåt över korsets
Högra handen nästan bortmultnad.
tvärarmar.
Bröstkorgen kraftigt välvd.
Naken med tätt smitande brokar (byxor).
Höfterna rundade, benen grova, brett satta.
Massiv ryggsida.
Inget tapphål i hjässan.
Ängeln: material björk. Höjd 22 cm.
Ängeln: Material ljust lövträ. Höjd 21,5 cm.
Alba dräkt med vid och veckad krage, långa
Dräkten har spår av förgyllning.
ärmar. Livklädnad förgylld.
Sockeln grönmålad.
Fotplattan grön.
Är fastspikad på ursprunglig plats.
Separat gjord.
Har varit fäst i tvärträets översida i vars sockel
Knäböjande på en platta ovanför rövarens kors.
en avbruten tapp finns kvar.
På armen rövarens själ som ett litet naket barn.
På ryggen smala urtag för vingarna som inte
På skuldrorna hål efter vingar. Vingarna separat
finns längre.
gjorda. Vingarna finns inte.
Obotfärdige rövaren, Gestus:
Obotfärdige rövaren, Gestus:
Korset: Material saknas, var grönmålat.
Korset: Material saknas. grönt.
Delar av korset på höger sida saknas.
Fastbunden på T-format kors.
Grova trädstammar med avhuggda grenutskott.
Rövaren gjord i ett med korset.
Rövaren: Material björk. Höjd 57 cm.
Rövaren: Material ljust lövträ. Höjd 54 cm.
Nakna partier målade med hudfärg.
Rester av staffering. Karnation (hudfärg) gråvit.
Skägget troligen svart
Hår och skägg mörkt, såren röda, brokar blå.
Höftskynket svartmålat
Repen svarta.
Ansiktet brett och knotigt och vänt uppåt.
Runda utstående ögon, smala ögonspringor.
Hår och skägg i stora runda lockar.
Är ännu mer skadad.
Näsa, höger arm, högra delen korsets tvärarm
Höger arm saknas
avbrutna.
Vänster fot nästan borta.
Håret skadat på höger sida.
Höger stortå saknas.
Två fingrar på vänster hand avbrutna.
Näsan är stympad.
Höger fot och vänster stortå avbrutna.
Huden sönderslagen för att visa att benen
Korsarmens nedre del skarvad baktill.
”sönderslagits.”
Djävelsfiguren saknas.
I huvudet ett djupt med träplugg tillslutet hål.
Armarna böjda uppåt, bakåt över korsets
Här har förmodligen funnits en djävelsfigur.
tvärarmar.
Bröstkorgen kraftigt välvd.
Naken med tätt smitande brokar (byxor).
Höfterna rundade, benen grova, brett satta.
Massiv ryggsida.
Inget tapphål i hjässan.
Ref: ”Studier över Skånska triumfkrucifix.”
Ref: ”Den medeltida träskulpturen i Skåne.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
105(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Triumfkrucifix med de båda rövarna (foton troligen från Historiska Museet, Lund).
Dessa bilder finns på Folklivsarkivet men saknar årtal och fotograf. Samma bilder finns på
Riksantikvarieämbetet med årtalet 1910 och fotograf A. Roth.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
106(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Jesus
Foto 1910 A. Roth.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
107(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Till vänster
Botfärdige rövaren, Dismas, med
ängeln
Nedan
Obotfärdige rövaren, Gestus
Foto 1910 A. Roth.
Foto 1910 A. Roth.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
108(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ängeln
Foto 1910 A. Roth.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
109(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Johannes döparen (fanns på Historisk Museet i Lund mellan 1905-1985)
Daterad till ca 1450.
Foto 2017 Leif Nyström.
Återbördades till Björka kyrka 1985.
Lammet som stått på bibeln saknas.
Under- och överdelen av bilden beskuren
från LUHM.
Foto 1910 A. Roth. LUHM.
Lammets klövar på bibeln.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
110(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Detaljbilder från Johannes Döparen
Bibeln med det saknade lammet,
bara klövarna finns kvar.
Foto: Leif Nyström
Kamelhudsklädnaden med huvud och klövar
Johannes Döparen var ett verkligt original.
Han vistades i öknen, bar kläder av kamelhår
och levde på gräshoppor och honung.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
111(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Beskrivning av Johannes Döparen
från boken ”Den medeltida Träskulpturen i Skåne” av Lena Liepe 1995.
Rester av helgonskåp från 1400-talets första hälft. Skåpet endast bevarat i fragment, de
saknade delarna av sockeln är förnyade.
Figuren och sockel är i ek.
Ryggbrädet och sockelns kantlist i furu.
Figuren:
höjd 100 cm.
Ryggbrädet:
höjd 137 cm, bredd 37 cm.
Bottenplattan: bredd 37 cm, djup 22 cm.
Sockeln:
sidohöjd 16 cm, sidodjup 27, övre kantlist längd 29,5 cm.
Helgonet stående med lyftade händer och bara fötter brett isär.
I vänster hand en bibel med klövarna från ett lamm (själva lammet finns inte).
Ett finger på höger hand borta.
Huvudet ovalt med hög rundad panna, ögonen smala och diagonala med kupade breda
ögonlock.
Djupa diagonala hack i pannan.
Långt skägg i räfflade lockar. Håret i en valk med grunda skåror runt hjässan.
I hjässan ett tapphål med bortfallen tapp.
Mantel över skuldrorna, nedtill i djupa bågveck.
Nedan manteln en kamelhudsklädnad med huvud och klövar.
Fotplattan hög och rundad.
Skåpets sockel är lådformad.
Endast höger sida och en kantlist original.
Ryggbrädet rektangulärt och smalt.
I ryggbrädets övre kant en fals och runda hål efter en baldakin.
(Anm: utskjutande tyg eller brädtak för huvudet).
Stafferings rester.
Under stafferingen linneväv.
Karnationen (Anm. hudfärgen) rosagrå, läpparna röda.
Manteln förgylld med blått foder.
Kamelhudklädnadens insida röd.
Bibeln röd.
Ryggbrädet rött med mönster av förgyllda rosor.
Lockarna på kamelhudsklädnaden utsida skulpterade i krederingen.
(Anm. kredering eller kritgrund, gammal metod att preparera träskulpturer).
Litteraturreferenser: inga angivna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
112(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Altartavlan (från 1600)
Foto: Leif Nyström
Allra längst ner till vänster står 1600 dvs. tillverkningsåret.
Till höger anges renoveringsåren till 1772 och 1890. Ingen räkenskapsbok finns för 1772 då
prästgården i Ilstorp brann ner i januari 1783. För 1890 har ännu inte beskrivningen av
renoveringen hittats.
Läs om inskriptionerna på nästa sida.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
113(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Altartavlans inskriptioner, bibeltexter (foton Leif Nyström)
Den övre texten.
Bilden till vänster med svart bakgrund är från altaret i Björka kyrka.
Texten är hebreiska för guds namn Jahve, Jehova (JHWH).
Order förekommer 6828 gånger i den hebreiska bibeln och motsvarar
ordet ”Herren” i den svenska bibeln.
Bilden med ljus bakgrund är från Läckö slottskyrka.
”På två tavlor från 1600-talet finns guds namn JHWH med hebreiska
bokstäver.”
”Även på utsmyckningen av en kyrkbänk finns guds namn med hebreiska
bokstäver.”
Båda dessa bilders texter på hebreiska är identiska och benämnes tetragram (4 bokstäver).
Den undre texten. ”GLORIA IN EXCELSIS DEO”, ”Ära vare Gud i höjden” i Lucas 2:14.
Citat: 14. Ära vare Gud i Höjdene, och frid på jordene, och människomen en god vilje.
Alla texter på altartavlan är från Karl XII’s bibel från 1703. Den danska texten byttes nog
ut till texten vi ser idag när altartavlan renoverades 1772.
Den första svenska bibeln, Gustav Vasas bibel, utgavs 1541, därefter 1618 Gustav II
Adolfs bibel och 1703 Karl XII’s bibel. De två sistnämnda är bara revideringar av språket.
Övre vänstra delen Malaki 1:11
Övre högra delen Höga Visan 5:1
I alla rum skall för mitt namn rökt och ett rent
Äter mine käre, och dricker, mine vänner och
spisoffer offradt varda ty mitt namn skall härligt
varde druckne.
varda.
Originalet i Malaki 1:11
Originalet i Höga Visan 5:1
11. Men af solenes uppgång allt intill neder-
Christus bjudes. Hans Skönhet.
Jag kom, min syster, kära brud, uti min örte-
gången skall mitt Namn härligit varda ibland
gård; jag hafver mitt myrrham samt med mina
Hedningarna; och i all rum skall Mino Namne
örter, uppskurit; jag hafver ätit mina hannogs-
rökt, och ett rent spisoffer offradt varda; ty
kako, samt med minom hannog; jag hafver
mitt Namn skall härligit varda ibland
druckit mitt vin med mine mjölk; äter, mine
käre och dricker mine vänner och varder
Hedningarna, säger Herren Zebaoth.
druckne.
Undre vänstra delen Psaltaren 96:8
Undre högra delen Johannes 5:56
Bärer fram Herranom hans namns ära bärer
Hvilken som äter mitt kött och dricker mitt blod,
skänker och kommer i hans gårdar.
han blifver i mig, och jag i honom.
Originalet i Psaltaren 96:8
Originalet i Johannes 5:56
8. Bärer fram Herranom hans Namns äro;
56. Hvilken som äter mitt kött, och dricker min
bärer skänker, och kommer i hans gårdar.
blod, han blifver i mig, och jag i honom.
Det finns ett flertal olika tolkningar av Karl XII’s bibel från 1703 tex. från 1861 GT+ NT,
1863 NT, 1865 GT, 1878 GT, 1917, 1923, 2000.
De mest använda biblarna var väl Gustav Vasas 1541, Karl XII’s 1703, 1917 års och
numera 2000 års bibel. Andra samfund har sina egna tolkningar och biblar.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
114(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Altartavlans beskrivning av Gottfrid Björkelund
Altarbild från ca 1929 som referens till ’Färs Härads Historia’ av Gottfrid Björkelunds be-
skrivning av Björka kyrkas altare 1973. Citat:
”På altartavlan läses Joh. IV 53 och 54 samt två andra
bibelord, årtalet 1600 och instiftelseorden till nattvarden.
Längst ned vore två vapen . På det ena voro två sparrar
och över den 3 vasar1. Över detta vapen stod O. R. F. På
det andra vapnet var en ros och över det stod I. G. I.”
1)Sädeskärvar, risknippen eller liknande.
Från Karl XII’s bibel.
Johannes IV 53: ”Då förstod fadren, att det var den timmen,
i hvilkom Jesus hade sagt till honom: Din
son lefver. Och han trodde, och allt hans
hus.”
Johannes IV 54: ”Detta är nu det andra tecknet, som Jesus
gjorde, när han kom af Judeen i Galileen.”
Letar efter bättre bild.
Instiftelseorden till nattvarden.
Vet inte riktigt hur Björkelunds beskrivning, som insamlats mellan 1946 och 1952 passar in
på nuvarande altares beskrivning. Den senaste renoveringen anges på altaret till 1890. Har
inte heller kunnat hitta de vapen som han refererar till eller är det kanske dessa?????
O. R. F.
2 sparrar över 3 vasar?
I. G. I.
1 ros?
Olof Rosensparre, Skarhult,
Lisbet Henriksdotter
Färs härad.
Gyldenstierna
f. 1559-08-06, d. 1624-01-12,
f. 1563-10-23, d 1638-02-20.
gift med Lisbeth Henriksdotter
(släktens vapen sköld).
Gyldenstierne 1584-09-20.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
115(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Predikstolen från 1743 (Foto: Leif Nyström, nov. 2017)
På den sexsidiga korgen gestaltas
Jesu dop, nattvarden och Kristus
på Förklaringsberget. Även
Evangelisterna finns med.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
116(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Predikstolens baldakin (Foton Leif Nyström)
Predikstolen är daterad till 1643, från en inskription som finns på baldakinens undersida,
på sidorna närmast fönstret och som lyder:
H: NIELS DIRICKSØN:SVERCKMAND.LVND:1643
Niels var född i Lund 1587. Prästvigningsdatum saknas.
Han blev förmodligen präst i Ilstorp och Björka redan 1613 och var så fram till sin död 1667,
81 år gammal enligt gravstenen. Han hade då varit präst här i 54 år.
Kung i Danmark när predikstolen blev tillverkad var Christian IV, mellan 1588-04-04 och
1658-02-28.
I Ilstorps predikstol från 1645 finns inskriptionen HNDS som står för Herr Niels Didriksen
Sverchman. Möjligen kan samme bildhuggare ha skurit båda predikstolarna.
På baldakinen finns fyra medaljonger, de har samma symboler eller
bokstäver men i varierande utförande. Det är kristusmonogrammet
IHS eller JHS vars symbol finns längst till höger. Bokstäverna är de
tre första i grekiska alfabetet. Det finns även en latinsk tolkning
Jesus Hominum Salvator, Jesus människornas frälsare.
Vid den här tiden, 1643, brukade antingen kungens, Christian IV, eller en adelsmans mo-
nogram även synas men inget av dessa finns på Björkas predikstol.
Chistian IV’s monogram är ett stort C med en fyra i C’et och en krona över C’et.
Ev. kunde patronus anges men patronatsrätten kom inte förrän senare.
Patronatsrätt (lat. jus patronatus, ) är, enligt 1686 års Kyrkolag, kap. 19 § 12, en enskild
person (patronus) tillkommande ”rättighet att utse, välja och kalla en prästman till någon
församling.” Det innebar också att man hade ekonomiska förpliktelser för kyrkans egendom
och att även få disponera kyrkans inkomster (tionde) och inneha långtgående
bestämmanderätt i kyrkliga ärendena.
I Decimantboken 1651 där alla (ca 18500) tiogivande bönder med gårdar finns nedteckna-
de och till vem som tiondet betalades.
I Björka: 3 kronogårdar, 8 adelsgårdar med ägaren Hindrick Lindenous och 1 gård i
Skarrie med ägare Otthe Totte
I Ilstorp: 11 adelsgårdar med ägare Otthe Totte och 3 med ägare Hindrick Lindenous.
Hindrick Lindenous (Henrik Lindenov) ägde Övedskloster 1618-1666. Övedskloster fick
inte patronatsrätt förrän 1740.
Otthe Totte ägde bl.a. Snogeholm 1639-1658. Uppgift om patronatsrätt saknas.
Anm: Decimantboken omfattar Skåne, Blekinge och Halland.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
117(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gravstenar i kyrkan
Denna gravsten finns på vapenhusets golv i anslutning till kyrkans ingångsdörr.
DENNA STEN
DÖLIER
FÖRGÄNGELIGA DELEN
AF
INSPECTORSKAN
WÄLÄDLA FRU
AMA: B: CRONQVIST
FÖDD
NORDMAN
SOM D: 6: SEP: 1737
BÖRJADE
OCH
D:14 JAN: 1796
I BIÖRKA SLUTADE
SITT
LEFNADSLOPP
BEGRÅTEN
AF
DESS EFTERLÄMNADE MAKA
OCH
4. BARN
SAMT ÄLSKAD
AF
DESS WÄNNER
Foto: Leif Nyström
▬▬▬
Björka 1765
Gården, Nr 15 är den mörka
delen strax härunder.
Januari den 14de dödde Inspectoren Herr Ulric Cronquists H:
(hustru):Maka, Fru Amalia Beata Nordman af förstoppning 59 år
g:(ammal): och jordfästades den 29de samma Månad. (År 1796).
---------------------------------------------------------------------------------
1742 bodde på Björka Nr 15 Corpralen Norman med hustrun Silla
som blev änka 1748. Deras barn Amalia gifte sig med Inspektor
Ulric Cronqvist 1769 och de bosatte sig i samma hus, Skatte
hemman Björka Nr 15. (dvs. de ägde gården). Inspector Cronqvist
vistas och är skriven på Häckeberga 1775-1800 (f.1744 var?).
(Ulric finns med under Björka 1797 i Mtl.) (Familjen finns också
noterad under Kämparp, Genarp mellan 1797-1802)
Ulric utflyttad fr. Kämparp, Genap 1802 men vart?)
---------------------------------------------------------------------------------
Enligt bouppteckningen hade de varit gifta i 27 år då hustrun dog.
Efterlämnade barn:
- Anna Charlotta Cronquist 26 år, gift, med studenten Herr David
Gerhard Harman fr. Dörröd, i Björka 1793-10-06.
- Häradshövdingen Fredric Cronquist 24 år.
- Amalia Constantia Cronquist 19 år (f. 1777-xx-xx).
(gift 1802-11-19 i Genarp med Reg. predikant Martin Böckman)
- Gustawa Charlotta Cronquist 17 år (f. 1779-06-14).
(gift 1802-11-19 i Genarp med Kvar.mäst. Frans Petter Kohrtz)
---------------------------------------------------------------------------------
Fastigheten värderades till 500 Rdr, silver till 51,11, tenn till
12,14 och koppar till 39,20 Rdr. Värderingen slutar vid 724 Rdr
sedan saknas ett antal sidor av bouppteckningen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
118(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Minnestavlor
Det finns två minnestavlor, en för kyrkoherden N. Hammar och en handmålad minitavla.
Kyrkoherdens minnestavla på norra inre kyrkoväggen ca 70 x 140 cm.
Efter biträde i några skånska församlingar blev N.
Hammar kyrkoherde i I & B 1887-06-04 fram till sin död
1892-02-09.
Det finns noterat om honom: ”Nils Hammar hade ringa
gåvor men ihågkommes som en mycket oförvitlig och
godsint man. Han hade samlat en liten förmögenhet,
som han, ogift som han var, donerade åt kyrkorna i det
lilla pastoratet, han mer än 60-årig slutligen erhöll.”
KYRKOHERDE
N. HAMMAR
✯ D. 16/7 1832. ✞D. 9/2 1892.
ENHÄLLIGT KALLAD TILL KYRKOHERDE I
BJÖRKA OCH ILSTORP D.1/6 1889.
GENOM VISAD OMVÅRDNAD OM DETTA TEM-
PEL HAR HAN HÄR FÖR ALLTID HUGFÄST SITT
MINNE. FÖRSAMLINGENS TACKSAMHET OCH
VÖRDNAD HAFVA DERFÖR I MARMOR RISTAT:
HVILA HAN I FRID.
Bouppteckningen daterad 1892-03-28, (Ref: Färs häradsrätt FIIa:82 (1892-1892) Bild 2190 / sid 216) arvinge var endast
halvsystern änkan Ella Petersdotter från Hammar, Nosaby, som var närvarande. Även ett testamente fanns nämnt för
detta var kyrkorådets Emil Norrman närvarande. Boets behållning 3156,11 kr. Det finns ingen antecknad fördelning av
kvarlåtenskapen. Innehållet i testamentet ej angivet, vad som tillföll Ilstorp och Björka är ej känt.
Den målade texten har delvis blivit utsuddad och har ännu
inte kunnat tolkats. Större bild finns på nästa sida.
Längst ned på altartavlans pelare finns på båda sidorna om
huvudena ”speglar” men endast en är påmålad med texten
”Talem Abraham Hortum plantavit in secula seculorum.”
Här finns texten
”Speglarna” finns vid pilarna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
119(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Den handmålade minitavlan på altartavlans södra sida
Ganska mycket av den
målade texten är ut-
suddad.
Är det en allmän text
eller ett kyrkligt citat tex
från bibeln?
Vem och varför har den
målats?
Texten år på latin men
kanske inte exakt med
samma stavning som
nedanstående citat.
Talem
Abraham
Hortum
plantavit in
secula
seculorum
En sådan trädgård plan-
terade Abraham för ti-
dernas tider (för all evig-
het).
Det är belagt att Abraham
grundade en trädgård ….
Full av frukter - där han
alltid med stor gästfrihet
tog emot främlingar som
sökte skydd och hjälp…..
Abraham hortum plan-
tavit plenum optimis
fructibus, & peregrinos
fuscipiens hospitio …
Ref:
Polyanthea Sacra, Volym 2.
(sid.55, § IV)
Någon som kan ha ett foto
där texten syns bra?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
120(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.3.1 Bänklängd 1852 (placeringslista husnummer)
Enligt reglerna skulle det finns en bänklängd som talade om var socknens boende skulle
sitta. Hur väl man följde denna är svårt att säga. Inte heller har jag hittat något datum när
denna regel upphörde.
I protokollet nämns ”Stolen” dvs. detta är en hel bänkrad antingen till vänster eller till höger
om mittgången i kyrkan. Angivna nummer hänvisar till gårdsnumren.
”Enligt Prost Wisitations Protocollet af den 19 sistl. September instälde sig underteknad
Kyrkoherde i Björcka Kyrka för att upprätta Bänk Längd.
Första Stolen på Mansraden är till brudgumar..
2dre do tillhör № 1 och 3
3dje do tillhör № 2 och 4
4de do tillhör № 7 och 11
5te do tillhör № 15
6te do tillhör № 12 och 14
7de do tillhör № 13
8te do tillhör Skarie
9de do tillhör Samtlige Husmännerna.
(dvs. gatuhusen 5, 6, 8, 9 och 10)
1sta Stolen på Fruntimmersraden är till brudar.
2dre do tillhör № 1 + 3
3dje do tillhör № 2 + 4
4de do tillhör № 7 + 11
5te do tillhör № 12 + 14
6te do tillhör № 15
7de do tillhör № 13
8te do tillhör Husmännens quinnor (dvs. gatuhusen 5, 6, 8, 9 och 10))
9de do tillhör Skarie
10, 11, 12 Stolarna till samteliga husmäns quinnor. Sålunda blifvit Stolarna uppgifne och är
dermed värkliga förhållandet lika Intyga Björcka den 22 October 1852.
C. F. Kjellman
Lars Månsson
Hans Jönsson”
”Enligt kyrkboken fanns 1852 också gatuhusen 16, 17, 18 samt Soldattorpet.
Av protokollet framgår det att 1852 fanns det 12 bänkrader i kyrkan. Placeringen för rad 8
och rad 9 är omkastade vad gäller mans- och kvinnosidan.
Det verkar också bara finnas bänkar på kvinnosidan på rad 10, 11, 12. På motstående sida
fanns ju ingången från vapenhuset och möjligen är dopfunten kvar på sin ursprungliga plats
men det är inte det mest troliga alternativet. Enligt Svenska kyrkan flyttades dop-funten till
koret redan mellan 1600 till 1800-talet. Under 1800-talet flyttades även en del dopfuntar ut
ur kyrkorummet.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
121(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.4 Kyrkklockan
Det finns endast en klocka gjuten 1697. Fram till 1811 fanns den i en klockstapel på
kyrkogården. Klockan flyttades då in under taket på kyrkans västra sida.
1812 finns noterat i Räkenskapsboken :” 1 Klocka, uti kyrkans västre gafwel.”
Under rubrik Reparation samma år är noterat: (se original nästa sida) ”Sedan gamla
klockstolen war aldeles obrukbar blefwen, har klockan uppå Kongl. Landshöfdinga och
Biskopembetets Resolution blifwit uphängd uti Kyrkans västra gafwel. Murarmästaren
Anders Lundberg ifrån Mallmö inropte därstädes på Entreprenade Auction detta arbete, och
efter behörig besiktning och arbetets godkännande har han utbekommit denna
Entreprenade Summan enl quitt 155 Specie Riksdaler Banco (ca 500 000 SEK 2017).
Vid Klockans nedtagande ur gamla Klockstolen befatts att Jernkronan uti hwilken Klockan
har sitt fäste, war på flera ställen blefwen bristfällig och tarfwade reparation hwilket blifwit
werkstält och betalt pag 4.32. Blytakets lagning 1.16”
Klockans krona
Del av texten där årtalet är med.
Förutom texten i 3 rader finns inga an-
dra tecken eller symboler.
Texttolkning: Klockan är stöpt i Björka
1697 av Zackaria Hanson när Hans Risoen
var kyrkoherde. Klockan är be-skyddad av
Per Larsson i Björka och av Anders Nilsson
i Skarrie.
Klockans text
†ANNO 1697 † ÆR DENNE KLOCKEיSTÖPTיI BIRKEיPיHANSיRIיSO
†TVיTI PER LARיSON IיBIRKEיOCH†ANDERיS NIELSON I SCHARRIיEי AFיER
† ZACHARIיA HANSONי
ANNO 1697 ÄR DENNA KLOCKA STÖPT I BJÖRKA PRÄST HANS RISOEN
BESKYDDARE PER LARSSON I BJÖRKA OCH ANDERS NIELSON I SKARRIE AV ER
ZACHARIA HANSON.
P= Präst i Ilstorp och Björka: Hans Risoen från 1690-08-27 till 1705-05-01.
Per Larsson bodde på Björka Nr 4 (1651-1725) och Anders Nilsson på Skarrie Nr 1 (1695-1711).
TVTI = TUTI = beskyddare eller liknade, kyrkovärdar eller kanske givarna.
Det finns mer att läsa om klockan under ”5.7 Kyrkostämmoprotokoll
(Sockenstämmoprotokoll)”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
122(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Utdrag från Björka Räkenskapsbok 1782-1845 gällande klockans flyttning.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
123(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.5 Räkenskapsboken 1782 - 1845 (några till 1885)
(Läs även avsnitt 5.7 Kyrkostämmoprotokoll där arbetsrapporter på beslutade åtgärder finns)
Före 1783 finns ingen räkenskapsbok för Björka socken då prästgården i Ilstorp, där kyrk-
böckerna förvarades, brann ned 1783-01-18. Det står i kyrkolagen från 1686 att räken-
skapsboken skall förvarar i kyrkan i den med tre lås försedda sockenkistan.
Böckerna finns skannade på Riksarkivet, i regel för hela 1700-talet, i övrigt om de inte finns
så är det Arkivcentrum Syd i Lund som gäller.
I räkenskapsboken finns även kyrkvärdarna för aktuellt år angivna.
Efter varje årssammanställning har denna undertecknats av prästen och kyrkvärdarna.
Räkenskapsboken har följande fasta rubriker under Debet och Credit men alla inte är med
under alla år och ibland finns även andra rubriker.
Under Debet
Under Credit
Inventarium öfver Kyrkans Ornamenter
Afkortning
och tillhörigheter
Balancen efter ”förra” Åhrs Räkning
Tryckerie Säd
Jordeboks Ränta
Löner
Tionden
Expencer
Intereste Penningar
Reparationer
Collect Medel
Behållne Medel
Extra Inkomst
Utestående Fodringar
Böter
Avskrivna utdrag är Kyrkans inventarier och reparationer eller utbetalningar och extra
ordinarie utgifter (E.O. utgifter) som rör underhåll samt om något särskilt hänt. En
sammanställning av alla redovisade års inventarier kommer sist efter alla reparationer.
Om inget finns att rapportera finns endast kyrkvärdarna med.
Avskriften har använt bokens ord men ändrat stavningen för att få denna mer lättläst.
Här finns utdragen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0063989.
Kostnader 1777-1855 är angivna i Riksdaler, präglades i silver, från 1830 Riksdaler specie
1 Rdr = 48 skilling (sk) som präglades i koppar, från 1835 Riksdaler banco för skilling
1 sk = 12 runstycken (rst).
1855 infördes decimalsystemet.
1 Rdr = 100 öre
För beräkning av angivna års kostnader i Riksdaler till dagens kostnader i kronor används
”Prisomräknare från medeltid till 2100” av Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011,
A Consumer Price Index for Sweden som finns här:
Material beräknas enligt konsumentprisindex (KPI) och arbete enligt ett löneindex där
arbetskostnaden aktuellt år omvandlas till hur mycket samma arbete skulle ha kostat idag.
Beträffande material som fanns på 1700/1800-talet är det stora skillnader mot liknande
material idag. KPI är avsett att värdera vad man får för pengarna, men många nuvarande
varor fanns inte förr eller var helt annorlunda, och det är svårt att jämföra vad man får för
sina pengar över längre tid.
Efter 1790 är alla större arbeten på entreprenad dvs. material och arbete är inte specificerat
utan endast en totalsumma, ”allt i ett.” I dessa fall avsätts ca 30 % på Riksdaler kostnaden
för materialet som redovisas inom parenteser.
Exempel på kostnadsomvandling:
1 Rdr 1782 kunde köpa varor och tjänster 2017 för 378,90 kr enligt konsumentprisindex.
I Rdr 1782 motsvarar lika lång arbetstid 2017 som 10 079 kr enligt löneindex.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
124(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.5.1 Sammanställning av reparationskostnaderna
De är angivna både i Riksdaler (Rdr) samt motsvarande kostnad för 2017 i SEK.
Angivet år 1782-1843 i
I 2017 års penningvärde
Anm.
Riksdaler Banco
SEK
År
Mtrl
Arbete
Totalt
Mtrl
Arbete
Totalt
Huvudarbetet
Spåntaket på kyrkans norra sida
1782
11.36
3.44
15.32
4305
34602
38907
tjärats och rödmålats.
På korets södra sida är brädun-
1782
63.12
30.36
94.00
23918
305381
329299
derlaget och blytaket omlagt.
Kyrktaket norra sidan, klockstapel
1788
5.27
4.04
9.31
2038
40637
42675
port, lucka tjärats och rödmålats.
Långkyrkan, vapenhuset, port,
luckor ut-invändigt rappade och
1791
13.10
14.00
27.10
5277
156859
162136
vitmenade. Tegeltaket Vapenhus
lagat. 5 st fönster fått nya rutor.
Kassa Kistan flyttad & ommurad.
Kyrktaket norra sidan, port, luckor,
1795
5.29
7.37
13.18
1579
72727
74306
tjärats och rödmålats.
1804
3.30
9.34
13.16
906
101487
102393
Kyrkan kalkats in-utvändigt.
Klockan flyttats från klockstapeln till
1812
55.00
106.00
161.00
6853
493620
500473
kyrkans västra sida.
1816
16.00
45.428
61.428
2049
193153
195202
Byte av spåntaket norra sidan.
1817
0.108
1.00
1.108
14
4252
4266
Tegeltak vapenhuset lagat.
Kyrkan, vapenhuset invändigt
1820
13.20
36.24
49.44
1782
166125
167907
kalkade, utvändigt rappade och
kalkade m.fl. lagningar.
1825
0
5.24
5.24
0
21351
21351
Stenpelarna ersatts med ekstolpar.
1826
1.40
3.00
4.40
173
13136
13309
Lösen resolutioner kyrkans jord.
Kyrkotakets norra sida, byte trasiga
spån, tjära och rödfärga tillika läm-
1827
14.16
17.214
31.374
1950
75376
77326
mar, luckor, stolpar till ringklockan
Rep. av kyrkoporten. Gesällarbete.
Kyrktakets lagning, tjära rödfärga.
1836
25.194
20.24
45.434
3214
82472
85686
Kyrkans kalkning.
1843
11.394
27.32
39.234
1405
106868
108273
Kyrkans reparation, ej specad.
Totalt
241.02
333.34
574.34
55463
1868046
1923509
Materialkostnad i Rdr = 42 %
Materialkostnad i SEK =
3 % (KPI mtrl verkar inte
Arbetskostnad i Rdr
= 58 % Arbetskostnad i SEK
= 97 % stämma, kollas igen).
Det mest avvikande i materialkostnaden för 1782 är där det ingår 50 Rdr för inköp av bly.
Kopia från Räkenskapsboken:
’4 Skpd Bly å 12 Rd 24 ß Skpdet ’som ger 50 Riksdaler ( 4x12 = 48, 4x24 = 96 = 2 Rdr)
Troligtvis står förkortningen för Skeppund då Skålpund förkortas normalt med ℔.
Förkortningen för Skeppund är normalt Sk℔ men prästerna skrev ofta egna förkortningar.
Skeppund hade olika vikt efter vilket material och var i Sverige det fanns. Detta bly kom
från Malmö och var då säkert i s.k. stapelstadsvikt = 136 kg per Skeppund.
Mängden bly är då 4 x 136 kg = 536 kg.
Används tidigare nämnd KPI beräkningsmetod kostar idag 2017, detta bly 18 947 SEK.
Om man köper samma mängd bly idag, 2017-07-03, kostar det 10 295 SEK.
Övrigt material som nämns i Räkenskapsboken var:
1 tunna tjära a 4 Rdr
Hämta den i Malmö kostade 24 sk
1 liter brunröd färg a 12 sk
1 aln virke för eldning 16 sk
12 furubräder 6 alnar långa 1 Rdr 8 sk
Hämta bräderna fr. Ystad 36 sk.
2 lass lera, 2 lass sand 16 sk
100 läktespik 12 sk, 8 st 2 tums spik 8 sk
1 kyrkfönsters nya rutor 1.08 Rdr
1 ruta 4 Sk, 2 rutor 10.8 sk, 1 ruta 12 sk
Spån för rep av takets norra sida 3 Rdr
Byte spån hela norra sidan 61 Rdr
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
125(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.5.2 Sammanställning av inventarieförteckningarna
Rad
Mtrl
Inventarielista 1783-1845, Beskrivning
1783
1801
1805
1811
1812
1821
1833
1836
1839
1843
1834
1838
1842
1845
1
Silver
1 Kalk och Patén, oförgylld v. 34 lod fr. 1783
x
x
-
-
-
-
-
x
x
x
2
1 Kalk och Patén, förgylld v. 34 lod (34 lod = 452 gr)
-
-
x
x
x
x
x
-
-
-
3
Malm
2ne stora Ljusstakar på altaret v. 6 ℔ (6 skålpund = 2,5 kg)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
4
1 Klocka i stapeln
x
x
x
x
-
-
-
-
-
-
5
1 klocka i kyrkans västra gavel fr. 1812
-
-
-
-
x
x
x
x
x
x
6
Mässing
1 stort Fat i Funten v. 10 ℔ (10 skålpund = 4,25 kg )
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7
1 dito litet v. 6 ℔ (6 skålpund = 2,5 kg )
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
8
1 Christi Crusifix (ingen notering om förgyllning)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
9
Tenn
1 liten Oblatask v. ½ ℔ (0,5 skålpund = 212,5 gr)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
10
Kläder
1 Mässe Skjorta av fint hemmavävt lärft (linne)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
11
1 dito gammal och alldeles söndrig (oduglig fr.1805)
x
x
x
x
x
-
-
-
-
-
12
1 Altar Kläde av hemma vävd lärft (som gammalt fr. 1812)
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
13
1 Dito mindre av lärft med knyppling. (1 Vit Altarduk)
x
x
x
x
-
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
14
1 Dito mindre av lärft med knyppling till Kalk och Patén
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
15
1 Handkläde vid funten av lärft med knyppling i ändarna.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
16
1 Ny Mässa Skjorta från 1821. 1 Ny Präst Kappa fr. 1833
-
-
-
-
-
x
x x
x x
x x
x x
17
1 Svart Altarkläde fr. 1843
-
-
-
-
-
-
-
-
-
x
18
Böcker
1 Psalm och Evangelibok i 4o i franskt band
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
19
1 Handbok i 4to i dito band + en dito yngre fr. 1821
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
20
1 Psalmbok i 8vo i franskt läderband i Klockare stolen
x
x
x
x
x
-
x
x
x
x
21
1 Ny Psalmbok i 8vo i franskt band för altare och predikstol
-
-
-
-
x
x
-
-
-
-
22
1 Prost Visitationsbok för båda kyrkorna, (Protokollbok)
-
-
-
-
x
x
(x)
(x)
(x)
(x)
23
1 ProvPsalmbok
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
24
1 Doktor Faxens Läkare bok. (1 Pontins Läkare bok)
-
x
x
x
-
(x)
(x)
(x)
x
x
25
1 Kyrko Inspektor instruktion
-
x
x
x
x
x
x
x
x
x
26
1 Kungl. Majts. Tal inramad med glas före
-
x
x
-
x
x
x
x
x
x
27
1 Supplement till Norellska sammandragningen
-
-
x
x
x
x
x
x
x
x
28
1 Socken Apoteket i v. band.
1 In-ut flyttbok fr. 1838
-
-
-
-
x
x
x
x
x x
x x
29
2 Husförhörs längd (4 fr. 1838), 1 dopbok, 1 Nya Koral boken
-
-
-
-
-
x x x
x x x
x x x
x x x
x x x
30
1 Kyrkolagen med register. (1 Karta över kyrkans jordar)
-
-
-
-
-
x
x
(x)
(x)
(x)
31
1 Sammandrag av Kongl. förordn.
-
-
-
-
-
x
x
x
x
x
32
1 Nya testamentet. 1 Communion bok fr. 1836
-
-
-
-
-
x
x
x x
x x
x x
33
1 Utdrag Prästlängden?. 1 Utdrag Vigselboken. 1 Ny Husförhör
-
-
-
-
-
-
-
-
-
x x x
34
1 Tabell över minimi antalet melodier
-
-
-
-
-
-
-
-
-
x
35
Trävaror
2ne gamla Kollekttavlor1 . (1 Gammal Kollekttavla)
x
x
x
x
x
(x)
(x)
(x)
(x)
(x)
36
1 Likbår. 2ne st. Pallar. 1 Pall vid altaret fr. 1811
x x -
x x -
x x -
x x x
x x x
x x x
x x x
x x x
x x x
x x x
37
1 gammal (upprutten) Kyrko Kassakista utan lås (med lås 1833)
x
x
x
x
x
x
(x)
(x)
(x)
((x))
38
1 svartmålad Siffertavla, 3ne omgångar Blecksiffror
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
39
1 Järnbeslagen (upprutten fr. 1837) Kyrkostock2 med 2ne lås
x
x
x
x
x
x
x
(x)
(x)
(x)
40
1 Nummertavla med 33 siffror av trä. 1 kalkbänk fr. 1839
-
-
-
-
-
x
x
x
x x
x x
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
126(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rad
Mtrl
Inventarielista 1854-1885, Beskrivning
1854
1862
1865
1880
Tabelltolkning (denna och föregående tabell)
1863
1885
1
Silver
1 Kalk och Patén, förgylld v. 34 lod (34 lod = 452 gr)
x
x
-
-
Utdragen från inventarielistan i Räkenskapsboken är
2
1 ny Kalk och Patén, förgylld v. 44,5 lod (= 592 gr)
-
-
x
x
för angivna år. Finns dubbla år som rubrik så finns
3
Malm
1 Ringklocka (i kyrkans västra gavel fr. 1812)
x
x
x
x
det en inventarielista även för mellanåren.
4
2ne stora Ljusstakar på altaret v. 6 ℔ (6 skålpund = 2,5 kg)
x
x
x
x
5
1 klocka i kyrkans västra gavel fr. 1812
x
x
x
x
Saknas löpande årtal så hänvisar Räkenskapsbo-ken
6
Mässing
1 stort Fat i Funten v. 10 ℔ (10 skålpund = 4,25 kg )
x
x
x
x
till ”Inventarium som förra året.”
7
1 dito litet v. 6 ℔ (6 skålpund = 2,5 kg )
x
x
x
x
8
1 Christi Crusifix (ingen notering om förgyllning)
x
x
x
x
-
= fanns ej med i inventarielistan angivna år
9
Tenn
1 liten Oblatask v. ½ ℔ (0,5 skålpund = 212,5 gr)
x
x
x
x
10
Porslin
1 Skål i dopfunten från 1885
-
-
-
x
x
= fanns i listan angivna år
11
Kläder
1 Svart altarkläde fr. 1843
x
x
x
x
12
2 Altardukar, (1 altarduk)
x
x
x
x
(x)
= fanns i listan angivna år, kunde föregås
13
2 Mäss Skjortor, en ny från 1821.
x
x
x
-
av x tidigare år men som ersatts med (X)
14
1 Handuk vid funten, (2 Handdukar)
x
x
x
(x)
15
1 Kalkkläde
x
x
x
-
((x))
= Blå parenteser om text och under år,
16
1 Präst Kappa fr. 1833
x
x
x
x
anger att texten är för dessa år.
17
1 Ny Präst Kappa 1880
-
-
-
x
18
Böcker
1 Svartbibel (Carl 12 Bibel, proföversättning 1816)
x
x
x
x
X X
= 2 beskrivningar per rad som fanns i listan
19
1 Psalmbok med noter 1573, I psalmbok med noter 1697
x
x
-
x
angivna år
20
1 Nya testamentet.
-
x
x
-
21
1 Handbok 1861, (dito 1864 + tillägg 1868)
-
x
x
x(x)
X X X
= 3 beskrivningar per rad som fanns i listan
22
1 dito ny efter nya formuläret
x
x
x
x
angivna år
23
1 Profpsalmbok fr. 1793
x
x
x
x
24
1 (Psalm-och Evangeliebok 1847 på altaret,) 1 dito nyare
(x)
x
x
x
25
1 ny Evangeliebok med alla tre årgång. predikotexter 1862
-
-
x
x
26
4 delar af Beckmans Psalmhistoria,1845-1872
x
x
x
x
27
1 Choral mel. Tabell
x
x
x
-
28
1 Hoffners Choralbok, 1820
x
x
x
x
29
1 Kyrko Inspektor instruktion 1798
x
x
x
x
30
1 Socken Apoteket
x
x
x
x
31
1 Hedins Farmcopée
x
x
x
x
32
2 årliga kungörelse-samandrag af 1793, 1852
x
x
x
-
33
1 Roos Bibli historia
-
-
-
x
34
1 Svensk författn:samling 1834-1884
-
-
-
x
35
Trävaror
1 oduglig Kyrkokista, 1 Collecttavla
x
x
x
-
36
1 Likbår. 3 st Pallar. (1 Likbår. 4 st pallar)
x
x
x
(x)
37
1 Kalkbänk
x
x
x
-
38
1 Nummertavlor, en med träsiffror, (en med Blecksiffror)
x
x
x
x
39
1 Kyrkostock2 med 2ne lås
x
x
x
x
40
1 Takstege (4 skoflar, 1 stol, 1 bord, 1 skåp)
x
x
x
x(x)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
127(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kommentarer till tabellerna
1885 inköptes en porslinsskål till dopfunten, är det möjligen då som befintligt stativ till
dopfatet härstammar ifrån.
Kyrk-stock (Kyrkostock) har samma benämning för både ”offerstock” och ”straffstock.”
1. förr offerstock, kassa använd till understöd åt fattiga. Stocken i kyrkan var ett slags
kassaskåp, där de åt de fattiga insamlade penningmedlen förvarades.
2. förr om straffstock, (skamstraff) bestående av två plankor, förenade medelst gångjärn i
ena änden o. med en låsanordning i den andra, i anliggningsytorna försedda med tvärgående,
runda hål för ben men även för armar, oftast placerat utanför kyrkan. Sitta (äv. ligga, stå) i
stocken.
1) Exempel på Kollekttavla
2) Exempel på Kyrkostock med två lås, förr offerstock
(rad 35 inventarielista)
(rad 39 inventarielista)
Ca 25 x 25 cm
I Räkenskapsböckerna för både Björka och
Ilstorp är upptagit i inventarielistan ”Järn-
beslagen Kyrkostock med 2ne lås.” Björkas
kyrkostock finns inte kvar. Bilderna är från
Ilstorps. Björka antages ha haft en likadan.
1343 skulle det finnas en offerstock vid
varje kyrkan.
1527 avskaffade Västerås riksdag stocken.
1649 återinförde Drottning Kristina stocken.
Med Handtag på baksidan.
1571 förbjöd Kyrkoordningen bilder på offer-
Höjd ca 20cm.
stocken.
Ej från Björka.
Höjd ca 100 cm.
Exempel på Kyrkostock, straffstock, som avskaffades 1841.
Bilderna är från en närliggande kyrka.
När man dömde i domstolarna tidigare var alla brott straffbara. Några förmildrande
omständigheter tog man ej hänsyn till. Villkorlig dom existerade ej. Straffen skulle vara
fostrande och avskräckande. Däremot graderades brotten, man skilde på grov stöld och stöld
av mindre värde, sk. snatteri. Man gjorde också skillnad på mord och dråp. Man tog också i
straffsatsen hänsyn till om brottet upprepades. För "fjärde resan stöld" kunde man dömas till
hängning. Husaga var tillåten, men ej misshandel.
Ursprungligen fanns enbart två straffsatser, böter eller dödsstraff. I vissa fall även skamstraff.
Med skamstraff menades att stå eller sitta och skämmas inför befolkningen. Att hamna i
kyrkostocken var ett sådant straff. Offret satt då fast med benen i en stock. Förbipasserande
kunde spotta eller kissa på offret eller uttala förnedrande ord. Ett annat skamstraff var att stå
fjättrad vid en skampåle.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
128(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.5.3 Utdrag från Räkenskapsboken
1782 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1782 Extra ordinarie utgifter
Material
Arbete
För kyrkan och dess ornamenters renhållning samt klockrepets
smörjning har kostat, skilling
.12
Spåntaket på norra sidan över kyrkan med klockstapelns brädskjul
och tinnar, har kyrkogårdsports tinnar tillika med en kvast blivit
med tjära bestrykna vartill nedanfört åtgått:
2 tunnor tjära, betalda med Rdr
8.00
7 liter brunröd färg 12 sk per liter (7 x 12 = 84 sk = 1.36), Rdr
1.36
För tjärans hämtning från Malmö har enl. intyg kostat sk.
.24
3 aln ved a 16 sk per styck (värma tjäran)
1.00
För en järngryta för tjäran, rep, stegar och spannar
1.00
Tjärmästaren vid Övedsklosters gård Hans Ågrens arbetslön
3.08
Totalt Riksdaler banco 15.32
11.36
3.44
Kostnad 2017 SEK 38907
4305
34602
Reparation: Till ödmjukt följa av högvällovliga kungliga Landshövdinga, med hög-
vördiga Biskopsämbetets lämnade gemensamma nådeliga approbationer
(godkännande) av den 14 december 1882 pag. (sid nr utelämnat) är blytaket på södra
sidan av koret vid kyrkan som jämte bräd underlaget förmurknat och odugligt var,
blivit med tillhjälp av nytt bly, omstöpt och ånyo omlagt vartill nedanfört åtgått:
1782 Underhållskostnad
Material
Arbete
4 skeppund (=536 kg) bly a 12 rdr 12 sk /skeppund, räknat och
enligt närlagda blytäckaren Jöns Lindbergs lämnade kvitterade
räkning, betald med
50.00
Arbetslönen för blyets nedtagande, omstöpning, ånyo omlägg-
ningar utfört till
25.00
Trä talg och blyspik
8.00
Likaledes har bemälte blytäckarn för anförda Blys hämtning från
Malmö, skjuts för sig fram och åter från Fosie socken i Oxie härad,
enligt pålagda kvittens pag. (sid nr saknas) undfått
4.00
2½1 tolft 6 alnar furubräder a 1 Rdr 8 sk tolft kan utföras efter
kvittens pag.
2.44
Snickaren Anders Christopherson undfått arbetslön för gamla
bräde underlagets nedtagande, och nylagt nytt dito efter kvittens
pag.
1.00
400 st hela läktespik a 10 sk (per 100)
.40
8 st 2 tums spik brukade till sparrwerkets förbättrande
.08
2ne lass lera med 2ne lass sand till blysmältningen, efter intyg pag.
betalt med
.16
3ne lass samma dito a 16 sk
1.00
För utförda 2½ tolft bräders avhämtning från Ystad med 2ne
vagnar är utgivit
.36
Totalt Riksdaler banco 94.00
63.12
30.36
Kostnad 2017 SEK 329299
23918
305381
1)
2½ tolft furubräder är 12 st 6 alnar långa (ca 3,5 m) +
en bräda ca 1,75 m lång, bredden är inte angiven.
Räkenskaperna 1782 undertecknade av Johan Grise
På nästa sida finns ovanstående reparationsavskrift fotograferad ifrån
Räkenskapsboken.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
129(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Underhållet 1782
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
130(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1783 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1784- 1786 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1787 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1788 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
Reparation: Med vederbörligt samråd är Kyrkotaket på norra sidan, Klockstapeln,
Port och Lucka, blivna med Tjära och Brunröd bestrukna vartill avgått:
1788 Underhållskostnad
Material
Arbete
Tjära, spik och Brunröd enligt kvittens pag (sid nr saknas) för
5.27
För nämnda delars Transport enligt kvittens pag
.24
Arbetslönen för Tjärans påstrykning och uttagande är efter
kvittens pag betalt
3.28
Totalt Riksdaler banco 9.31
5.27
4.04
Kostnad 2017 SEK 42675
2038
40637
Räkenskaperna 1787 undertecknade av Johan Grise
1789-1790 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1791 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
Reparation: Med vederbörligt samråd, Långkyrkan, Vapenhuset, Port och Luckor
blev ut- och invändigt överallt rappade och vitmenade. Tegeltaken över Vapenhuset,
Port och Luckor med Kamrarna överst förbättrade. Golvet i Kyrkan omlagt. 5 st
Fönsterluftar fått nya Fönster, Kassa Kistan flyttad och ommurad.
1791 Underhållskostnad
Material
Arbete
Murarmästare Sjöberg enligt slutat kontrakt med därå lämnat
kvittens pag för allt murarbetet å ett för allt bekommit 20 Rdr
(6.00)
14.00
5 st fönster enligt kvittens
5.40
Kilar och nubbar till fönstren samt beslag till altare staket
1.18
Totalt Riksdaler banco 27.10
13.10
14.00
Kostnad 2017 SEK 162136
5277
156859
Räkenskaperna 1791 undertecknade av Johan Grise
1792-1794 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1795 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1795 Extra ordinarie utgifter
Material
Arbete
En kyrkolucka
1.34
En fönsterruta
.04
För kyrkotakets på norra sidan samt port och luckornas instrykning med
tjära och brunröd är betalt i allt för allt enligt kvittens 11.28 Rds
(3.39)
7.37
Totalt Riksdaler banco 13.18
5,29
7.37
Kostnad 2017 SEK 74306
1579
72727
Räkenskaperna 1795 undertecknade av Nådårspredikant
Gustav Bååt. Nådårspredikant är den präst som sköter
prästsysslan under ca 1 år i en församling när ordinarie
präst dött och ingen ny präst tillträtt. Prästänkan fick bo
kvar ett år i prästgården, kallat nådår, därför namnet
nådårspredikant.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
131(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1796 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Sven Beckström Nr 11.
1797-1798 Kyrkvärdar: Inspectoren Ullric Cronqvist Nr 15, Carl Fredrik Haydeman Nr 5.
Märkligt att det inte finns någon Carl Fredrik Haydeman som varit registrerad, varken
i Björka eller Ilstorp. Namnet finns inte.
1799 Kyrkvärdar: Möllaren Sören Möller Nr 15, Jeppa Nilsson Nr 13.
1799-1800 Kyrkvärdar: Möllaren Sören Möller Nr 15, Jeppa Nilsson Nr 13.
1800 Extra ordinarie utgifter
Glas till en målad tavla till Kungl. Majts tal uppsatt i kyrkan, betalt med 25.6 sk.
1801 Kyrkvärdar: Möllaren Sören Möller Nr 15, Jeppa Nilsson Nr 13.
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1802-1803 Kyrkvärdar: Möllaren Sören Möller Nr 15, Jeppa Nilsson Nr 13.
1804 Kyrkvärdar: Möllaren Sören Möller Nr 15, Jeppa Nilsson Nr 13.
1804 Underhållskostnad
Material
Arbete
Efter samråd med församlingen låtit in- och utvändigt vitmena
hela kyrkan som med material och arbetslön kostat 13.16 Rds
(3.30)
9.34
Totalt Riksdaler banco 13.16
3.30
9.34
Kostnad 2017 SEK 102393
906
101487
1805 Kyrkvärdar: Inga värdar angivna.
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1806-1810 Kyrkvärdar: Jeppa Nilsson Nr 13, Per Berg Nr 13
1811 Kyrkvärdar: Jeppa Nilsson Nr 13, Per Berg Nr 13
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1812 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
Reparation: Sedan gamla klockstolen blivit alldeles obrukbar, har klockan på Kongl.
Landshövdings och Biskopämbetets Resolution blivit upphängd i Kyrkans västra
gavel. Murarmästaren Anders Lundberg ifrån Malmö inropade där på Entreprenad
Auktion detta arbete, och efter behörig besiktning och arbetets godkännande har han
utbekommit nedan Entreprenad summa enligt kvittens.
Vid Klockans nedtagande ur gamla Klockstolen upptäcktes att Jernkronan i vilken
Klockan har sitt fäste, var på flera ställen bristfällig och behövde repareras vilket
blivit verkställt. Blytaket lagades. (Mtrl beräknat till 35%)
1812 Underhållskostnad
Material
Arbete
Murarmästare Anders Lundberg Malmö, entreprenad summa 155 Rdr
(55.00)
100.00
Reparation av Järnkronans fäste, betalt med
4.32
Blytakets lagning
1.16
Totalt Riksdaler banco 161.00
55.00
106.00
Kostnad 2017 SEK 500473
6853
493620
Undertecknat av Carl Fredrik Bering
1813-1815 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
132(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1816 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Reparation: (Registrerad som Utbetalning) Enligt bilagda gransknings förslag med
Kongl. Landshövdings och högvördiga Biskopsämbets lämnade resolution samt hållna
anitions1 protokoll, är nu det av spåntaket på norra sidan av Kyrkan blivit omlagt med
ny spån, därefter tjära och brunröd bestruket, vilket arbete tjärmannen Nils Holmberg
förrättat och därför bekommit se tabell
1) inget ord som hittats, är möjligen felskrivit ”annotation” = anteckning.
1816 Utbetalning
Material
Arbete
Beslaget lagat till Kyrkoluckan och en järnlänk till Klocke-
remmarna enligt kvitto
.428
Byte av spåntaket norra sidan 61 Rdr
(16.00)
45.00
Totalt Riksdaler banco 61.42:8
16.00
45.428
Kostnad 2017 SEK 195202
2049
193153
Undertecknat av Carl Fredrik Bering
Reparationen av taket betalades av kyrkan med 61 Rdr enligt Räkenskapsboken,
medan kostnadsförslaget nedan slutade på 79 Rdr. Hittade inga uppgifter om varför
arbetet blev billigare än kostnadsförslaget.
I Kyrkostämmans socken protokoll den 30 juni 1816 där man valde omläggning av
taket med antingen bly, tegel eller spån, anges att ”Timbremästaren Holmberg” an-
tog sig arbetet för 33 Rd 16 ß. Men hans bifogade Kostnadsförslag anger 79 Rd
Kostnadsförslag
Banco
Rd
ß
rst
Eke spån
20
500 st halfva läktespik
16
32
3 s bräder
10
1Ta Tjära
8
Brunrött
1
16
Timbremästarens arbetslön
20
Brädernas, spånens samt Tjärans transporterande till Björka
antages till
3
Summa
79
1817 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1817 Utbetalning
Material
Arbete
2nn rutor insatta enligt kvitto 0.108 Rdr
0.108
Tegel takets lagning och haspen till remmarna 1 Rdr
1.00
Totalt Riksdaler banco 1.10:8
0.108
1.00
Kostnad 2017 SEK 4266
14
4252
Undertecknat av Carl Fredrik Bering
1818-1819 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1820 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Enligt sockenstämmans protokoll är Kyrkan och Vapenhuset invändigt vitmenade
samt utvändigt rappade och vittade, tegeltaken förbättrade med skjelning (tätat
skarvarna), muren vid en lucka ånyo uppmurad, rappad och vittad, samt muren vid
porten överrappad och vittad, var i ett för allt blivit betalt enligt kvitto
1820 Utbetalning
Material
Arbete
Enligt sockenstämmans protokoll 49.44 Rdr
(13.20)
36.24
Totalt Riksdaler banco 49.44
13.20
36.24
Kostnad 2017 SEK 167907
1782
166125
Undertecknat av Per Gullander
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
133(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1821 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1822-1824 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1825 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Enligt Sockenstämmans protokoll den 16 april som bifogas, följande beslöts att
bortfölja de gamla stenpelarna och i stället ditsätta ekestolpar som kostade enligt
räkning:
1825 Utbetalning
Material
Arbete
Räkning för stolparnas transport och nedgrävning samt något
järnarbete (inget material anges)
5.24
Totalt Riksdaler banco 5.24
5.24
Kostnad 2017 SEK 21351
21351
Undertecknat av Per Gullander
1826 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1826 Utbetalning
Material
Arbete
Lösen för 4 st Landshövdinga och Biskopsämbetets resolutioner
rörande Kyrkans Jordar, samt kungörelsers tryckning till utlysning af
en arrendeauktion, tillsammans (4.28)
(1.28)
3.00
För en fönsterrutas insättning i Kyrkan
.12
Totalt Riksdaler banco 4.40
1.40
3.00
Kostnad 2017 SEK 13309
173
13136
Undertecknat av Per Gullander
1827 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
Enligt bifogade Sockenstämmans Protokoll följer: Beslöts av Pastor och församlingen
att låta reparera Kyrkotakets norra sida som består af spån, inlägga nya i de söndrigas
ställen, samt såväl överstryka med tjära och rödfärg detta som lämmar och luckor till
ringklockan samt stolparna; även understaga och skälna (täta) Kyrkotaket som fanns
i behov därav. Kyrkoporten färdig nedfalla, nedrives och ånyo uppsättas, vilket arbete
murargesällen Hallenberg, för tillfället närvarande, åtog sig mot en acorderad summa
22 Rdr 10 sh 8 rst, sedan arbetet blivit färdigt och besiktning företogs, fanns det ej
tillfyllest efter föreskrift, varför endast Hallberg enligt bifogat protokoll och räkning
betalts med:
1827 Utbetalning
Material
Arbete
Murargesällen Hallbergs arbete 19.214 Rdr (-2 Rdr 19 sh 4 rst)
(2.00)
17.214
Tjära och spik enligt räkning
8.00
Spån till taket enligt räkning
3.00
För tjärans transport från Malmö
1.16
Totalt Riksdaler banco 31.37:4
14.16
17.214
Kostnad 2017 SEK 77326
1950
75376
Undertecknat av Per Gullander
1828-1830 Kyrkvärdar: Per Persson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1831 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Christen Nilsson Nr 13
1832 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Lasse Larsson Nr 13
1833-1835 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Lasse Larsson Nr 13
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
134(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1836 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Lasse Larsson Nr 13
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1836 Utbetalningar
Material
Arbete
Handelsman Eggerts och Companis räkning
12.274
Löjtnant Ehrenborgs räkning 8 på tunnor kalk
5,160
För Kyrkotakets överstrykning med rödfärg och tjära
{3.16}
1.00
2.16
Kyrktakets lagning
{18.00}
4.40
13.08
För kyrkans vitmening
{6,32}
1.32
5.00
Totalt Riksdaler banco
45.43:4
25.194
20.24
Kostnad 2017 SEK 85686
3214
82472
Undertecknat av Carl Magnus Struppen
1837-1842 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2,
Måns Jacobsson Nr 11
Inventarieförteckning: Finns sist efter
alla underhåll.
1843 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Måns Jacobsson Nr 11
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
1843 Utbetalningar saknar specifikationer
Material
Arbete
Bock av å till altaret under sargen
{13.36 }
(3.36)
10.00
Till Kyrkans reparation enligt räkning
{9.03.4}
(3.034)
6.00
För Reparation enligt räkning
{16.32 }
(5.00)
11.32
Totalt Riksdaler banco 39.23:4
11.394
27.32
Kostnad 2017 SEK
1405
10668
1844-1845 Kyrkvärdar: Anders Andersson Nr 2, Måns Jacobsson Nr 11
Inventarieförteckning: Finns sist efter alla underhåll.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
1845 är sista året för närvarande som finns skannat.
I denna Räkenskapsbok mellan 1782-1845 finns noterat att:
- Kyrkokassakistan med lås är upprutten fr.o.m 1843.
- Järnbeslagen Kyrkostock med två lås är upprutten fr.o.m 1837
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Efter koll i Lund av nästa Räkenskapsbok 1846-1893 är här några utdrag från denna. I
denna bok är rubrikerna kortfattade utan detaljangivelser men undantag finns.
När det gäller Kyrkokassakistan finns denna angiven som upprutten t.o.m. 1854 sedan
mellan 1855- 1862 som ”oduglig” sedan finns inte kassakistan med i Räkenskapsboken
längre.
Kyrkostocken finns angiven som ”upprutten” t.o.m. 1854 sedan bara som ”1 Stock” mellan
1855-1862.
Kollekttavlan finns också med tom 1862.
Efter 1862 redovisas kyrkans inventarier bara i en förteckning men några finns med i
Inventarietabell 1854-1885.
Övriga noteringar i Räkenskapsboken 1846-1893. Se även under 5.7. Kyrkostämmoprotokoll.
1870 Ritning och kostnadsförslag till kyrkans restauration. 40,33 kr, 2700 kr idag.
1871 Inköp av bräder och plåt till takets reparation. 50 kr, 3200 kr idag.
1872 Reparation av kyrkan. 350,84 kr. 435 000 kr idag (lönekostnad)
1885 Läktarbyggnaden, byte delar av tak från koppar till zinkplåt. 798 kr,
1880 Nytt brädgolv i kyrkan, uppriktning av bänkarna. 177 kr, 160 000 kr idag.
Ny stol (upphängning) för klockan 82 kr, 90 000 kr idag.
1892 Kyrkugn, uppsättning mm. 175,95 kr. (50% mtrl) 88 000 kr idag.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
135(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.6 Känd prästlängd tom 2010
Referens tom 1925: Lunds stifts herdaminne Serie ll biografier: 6. Från reformationen till
nyaste tid. Frosta och Färs kontrakt. 1957. Här finns mer att läsa om varje präst totalt 15
sidor.
Lunds Stifts Herdaminne av S. Cawallin, 1854. (Första-fjärde delen).
Referens 1929-2010: Tavlan, Series Pastorum, vapenhuset Björka kyrka.
Ilstorp och Björka socknar, I & B.
Prästgården låg i Ilstorps församling.
1200-1564
Ej kollade
1564-1592
Hans Pedersen (lat. Johannes Petri)
Prästvigd 1564-09-10. Han nämns i Landskrona läns räkenskaper 1591/92
där han innehade kronotionden i Ilstorp.
1592-1613
Mads Pedersen (lat. Matthias Petri)
Prästvigdes 1592-06-08 i Lund och kom förmodligen därefter direkt till
Ilstorp. Hans namn har funnits på altartavlorna i både Ilstorp 1602 och
Björka 1600. Han är noterad att ha betalt prästskatten 1611/1612 men inte
1613 då han förmodligen dog 1612 eller 1613. I januari 1598 köpte han N.
Jespersens bok ”Gradual” (fr. 1573) för 10 mk., där han antecknat sin egen
prästvigning i Lund 1592-06-08 mm. Boken lär fortfarande finnas i Ilstorps
kyrka.
1613-1667
Niels Didriksen Sverchman (lat. Nicolaus Dietericus Sverchmannus, eller
som han kallade sig själv Niels Dirichsen)
Född i Lund 1587. Prästvigningsdatum saknas. Det finns noterat att han
betalt prästskatten 1613 dvs. han blev förmodligen präst i I & B detta år.
Enligt gravstenen dog han 1667 i en ålder av 81 år.
Till 1630 års Pastoratsspecifikationer har han inlämnat följande förteck-ning
på de ringa inkomsterna: ”I (Ilstorp) met sin sædemarch ligger paa enn
sandbacke, ehr hær oe mosse runden omkring byen, huorfore der er liden
roug, mindre biug (korn) oc ingen haffre sæd, 15 decimantes oe bönderna
udj 4 el. 5 gaarde ehr forarmed. B (Björka) till huilchener idell bar sandmarch
ickun till rougsæd.” Han slutar med orden: ” Gud se naadel till mig, min
fattighe hustru, börn oe husholding at holde ved macht.” Häradsprästens
Niels Tryggesen Porta kommentar:
” Sogne-præsten er dog en vel-
formuendis mand: det vidner jag N. Poort.”
1667-1690
Laurits Baltsersen (Lat. Laurentius Balthazaris han skrev själv Laurits
Baltzerss. Gha)
Han kom från Köpenhamn, blev prästvigd där, till församlingen 1667-03-
29, ansökte 1669 till Skånska kommissionen. Han dog 1690 i en ålder av
65 år. Häradsprosten H. Bewerlind skrev då: ”Mindre och ringare socknar
finns inte uti hela landet…….Änkan är gången till sängs och mycket sjukelig.
Hon skall ha 70 år bortåt, och Sal. Hr Lars hade 65. Inga barn hade de
tillsammans, men fattigdom är här” .
1690-1705
Hans Risoer
Blev prästvigd 1690-08-27 till Ilstorp/Björka men erhöll 1705 förflyttning
till St. Harrie där han tillträdde 1706-05-01.
Hans Risoer var präst när Björka fick sin senaste kyrkklocka 1697.
1705-1713
Jakob Bunthén
Blev 1705 kyrkoherde i Ilstorp/Björka och tillträdde 1706-05-01 och blev
förflyttad till Björnekulla 1713-05-01.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
136(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1713-1741
Johannes Fintzler (Lat. Johannes Nicolai Fintzlerus Malmogius.)
Blev prästvigt 1713 till medhjälpare i Bjäresjö men skriver själv att han
samma år blev präst i Ilstorp/Björka. Domkapitlet i Lund hyste betänk-
ligheter att ge honom ett prästämbete (Sacros Ordines) pga hans
”begivenhet för dryckenskap.” 1721 begärde han förflyttning efter att han
citat ”nu setat 14 år vid ringaste lägenheten i hela stiftet.” 1724 blev han
av en piga i Ilstorp angiven för lägermålsbrott men frikändes i häradsrätten.
1732 klagade han åter om sin svåra fattigdom och sökte till Skårby. Vid
häradsprostens L Gemzæus visitation 1736 noteras att ”man hans uppsicht
och pådrifwande vid sina fattiga små förs. icke förtiga må utan honom
derföre commendera.” Den nu 62-årige kh., som ”är nu så länge gud
behagar här qwar i stor fattigdom för denna ringa lägenheten skull, som
inthet kan föda sin man” och han begärde därför åter igen förflyttning vilket
tydligen inte beviljades. Han dog i Ilstorp 1741-11-26.
1742-1750
Hans Espholtz
1742-05-01 blev han placerad som kyrkoherde i I & B där han dog 1750-
09-22.
1751-1768
Wibjörn Svenonius
Blev prästvigd till medhjälpare till skolkollega i Ystad 1732-05-24. Efter 20-
års tjänst utnämnd 1751-09-25 till kyrkoherde i I & B där han till-trädde
1752-09-25. Han avled i Ilstorp 1768-05-18.
1769-1795
Johan Grise
Avlade pastoralexamen 1769-06-06 och blev kyrkoherde i I & B fram till sin
död i Ilstorp 1795-12-04.
Johan var en mycket ovärdig prästman och tydligen ohjälpligt hemfallen åt
dryckenskap. Om möjligt värre än han själv var klockare Abraham Wollter.
I Färs Häradsting 1783 och 1784 avslöjade en mängd vittnen de mest
skrämmande detaljer om hur kyrkoherden söp och var full under
gudstjänsterna och drack ur nattvardsvinet och hur klockaren svor och slogs
och skällde under sina fylleperioder. Johan blev avsatt av häradsrätten
1784-08-19 på ett halvt år. Ersättare blev Christopher Hök
1784-10-27 fram till dess att Johan återinträdde i tjänst 1785-05-11.
För följande präster finns endast utnämningarna.
1796-1808
Olof Backer
Prästvigd 1785-06-26, pastoralexamen 1792-06-21, kyrkoherde i I & B
1796. Dog i Ilstorp 1808-12-09. Har gjorde en donation till Ilstorps socken
vilket följande dokument visar, citat ” Räkenskap som utvisar den f: ol: Herr
Kyrkoherden Backers Donation af 16 Rdr 32 sk Bco samt 10 års deraf
upplupen ränta 10 Rdr sammanvägt eller nu tillsammans 26 Rdr 32 sh Bco
efter förordnander användes Penningarne emottagna i Julü Månad år 1833
af C:M: Kruppen”
1809-1811
Nåd Års Predikanter. 1809 ej hittad, 1810 (svårtytt) Ljungerg, 1811
Anders Lagerlöf.
1809-1820
Carl Fredrik Bering
Blev föreslagen till kyrkoherde i I & B 1809-04-09 men tillträdde tjänsten
först 1811-05-01. Han blev utnämnd till kyrkoherde i Örkeljunga 1818-07-
25 som han tillträdde 1820-05-01.
1820-1833
Per Magnus Gullander
Tillträdde tjänsten 1820-05-01, utnämndes 1831-11-23 till kyrkoherde i
Röddinge där han tillträdde 1833-05-01.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
137(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1833-1847
Carl Magnus Struppen
Tillträdde tjänsten
1833-05-01, blev utnämnd
1843 till kyrkoherde i
Högestad som han tillträdde 1847-05-01.
1847-1854
Gustaf Fredrik Kjellman
Tillträdde tjänsten 1847-05-01, blev utnämnd 1853-11-09 till kyrkoherde i
Görslöv som han tillträdde 1854-05-01.
1854-1866
Severin Christian Roth
Tillträdde tjänsten 1854-07-01 och utnämndes 1866-06-20 till kyrkoher-de
i Vadensjö som han tillträdde 1866-07-01.
För prästerna härefter finns det en del beskrivningar om.
1867-1876
Johannes Paulin
Pastoralexamen 1859-09-29, blev utnämnd till kyrkoherde i I & B 1866-12-
24 och tillträdde tjänsten 1867-01-01. Dog i Ilstorp 1876-11-30.
Citat ” Han var en tämligen god predikant i enkelt och okonstlat maner.
Han hade en röst så stark, att man skulle ha trott lungorna vara av koppar.
Tjänstaktig och välvillig dukade han dock under för dåliga affärer. Han avled
oförmodat, lämnande änka och barn i fattigdom.”
1877-1886
Anders Fredrik Cronhamn
Han var biträde i många församlingar innan han blev utnämnd till kyrko-
herde i Ilstorp 1877-01-07 där han finns noterat som kyrkoherde i I & B
1877-07-02 men också en notering att han tillträdde tjänsten först 1880-
05-01. Är det skrivfel? Han dog i Ilstorp 1886-10-26.
Släkten Cronhamn ägde en konstnärlig begåvning. Efter Anders Fredriks
kameralexamen tjänstgjorde han i
14 år som e.o. kammarskrivare i
Stockholmsverken. Under denna tid gav han ut två häften ”Lyriska dikter”
1834-1841 (84+106 sidor) och ”Bacchanalisk handbok” 1837 (68 sidor)
samt en sång ”Den gamla och nya tiden. Sång” 1836 (12 sidor). De har
dock inte skaffat honom en plats i den svenska litteraturhistorien.
Vid 42 års ålder tog han åter studentexamen i Uppsala och bedrev teolo-
giska studier så att han efter 1 år kunde prästvigas. Han åkte runt i syd-
västra Skåne som biträde tills han 1872 fick en stadigvarande tjänst som
preb.-km, 8 år i Husie. Slutligen sökta han och fick stiftets minsta pastorat,
I & B. (preb.-km = prebende kommunister = präst förordnad att på eget ansvar
sköta pastoralvården, huvudsakligen ekonomin).
1887-1892
Nils Hammar
Efter biträde i några skånska församlingar blev han kyrkoherde i I & B 1887-
06-04 fram till sin död 1892-02-09.
Det finns noterat om honom: ”Nils Hammar hade ringa gåvor men ihåg-
kommes som en mycket oförvitlig och godsint man. Han hade samlat en
liten förmögenhet, som han, ogift som han var, donerade åt kyrkorna i det
lilla pastoratet, han mer än 60-årig slutligen erhöll.”
Bouppteckningen daterad 1892-03-28, (Ref: Färs häradsrätt FIIa:82 (1892-
1892) Bild
2190 / sid
216) arvinge var endast halvsystern änkan Ella
Petersdotter från Hammar, Nosaby, som var närvarande. Även ett testa-
mente fanns nämnt för detta var kyrkorådets Emil Norrman närvarande.
Boets behållning 3156,11 kr. Det finns ingen antecknad fördelning av
kvarlåtenskapen. Innehållet i testamentet ej angivet så vad som tillföll
kyrkorna i Ilstorp och Björka är ej känt.
1893-1904
Nils Johan Axel Möller
Han utnämndes 1892-04-20 och tillträdde 1893-05-01. Blev utnämnd till
kyrkoherde i Hög 1903-03-21 och tillträdde tjänsten 1904-05-01.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
138(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1904-1923 Carl Carlsson
Efter att ha varit pastorsadjunkt och vice pastor efter prästvigningen 1875-
01-15 blev han först vice pastor i I & B 1904-05-01 och sedan kyrkoherde
1906-10-13 fram till sin död 1923-08-11. Han begrovs i
Hjärnarp där han gifte sig 1887-06-22 med Christina Wieslander som dog
bara ett år därefter. Han reste som obefordrad präst omkring i stiftet under
28 år innan han fick det minsta pastoratet i Sverige men misströstade inte.
Inte heller med prästgården i Ilstorp, den var utdömd av synerätten redan
1874. Han brukade själv säga: ”Ingen präst i stiftet har så hög lön som jag
om man räknar efter folkmängden.”
1924-1929 Adolf Oskar Vilhelm Paulsson
Han tjänstgjorde som tillförordnad kyrkoherde från 1924-10-01 samt som
vice präst 1928-05-01 / 1929-04-30 då han utnämnts till kyrkoadjunkt i
Ö. Strö, Borlunda.
Öved och Björka församlings pastorat (fr. 1929-05-01)
Prästgården låg i Skartofta församling.
Referens 1929-2010: Tavlan, Series Pastorum, vapenhuset Björka kyrka.
1929-1962 Erik Gabriel Jenvall
S. Åsum, Ilstorp och Björka pastorat (fr. 1962)
Referens 1962-2001: Tavlan, Series Pastorum, vapenhuset Björka kyrka.
1962-1977 Erik Spure
1977-1986 Bengt Samuelsson
1986-1988 Anders Blixt
1988-1990 Ulla Lindgren
1991-1999 Aina Hedenskog
1999-2001 Gunilla Kruse
Sjöbo församling (fr. 2002)
Referens 2002- : Tavlan, Series Pastorum, vapenhuset Björka kyrka.
2002-2010 Gunilla Kruse
2010-
Mona Nielsen
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
139(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
5.7 Kyrkostämmoprotokoll (Sockenstämmoprotokoll)
Här finns även de protokoll på åtgärder som stämman beslutade.
Här finns även andra protokoll mm som rör åtgärder på kyrkan, beslutade på stämman.
Det finns inga tidiga protokoll då prästgården, som låg i Ilstorp, brann ned 1783-01-18 och
hela kyrkoarkivet förstördes, dock finns katekisationslängden 1683-1737 kvar. Den senare
förvarades kanske hos klockaren.
Protokollen finns på Arkivcentrum Syd i Lund under Björka eller llstorp.
De flesta uppgifterna om kyrkan noterades i
’Allmänna Sockenstämmoprotokoll’ som finns
från 1810. Det finns också ’Sockenstämmopro-
tokoll’ från samma tid som handlar om icke
kyrkliga ärenden.
De tidigaste kyrkostämmoprotokollen börjar
först 1864 och är arkiverade under Ilstorp,
dvs. när kyrka och kommun delades 1863.
Det finns däremot en hel del uppgifter 1811
och 1824 under ”Handlingar angående
kyrkan… ”
Det mesta i dessa handlingar är om kyrkan och de ständigt återkommande reparationerna
och om klockstapeln. Alla reparationer finns redovisade i Räkenskapsboken. I protokollen finns
väl dokumentera anbud inklusive kostnadsförslag och kontrakt med arbetsbeskriv-ningar. Här
är några utvalda exempel.
1812-05-31. Klockstapeln
”Protokoll från allmän sockenstämma uti Björka Söndagen den 31ste May 1812.
Snart äro 5 a 6 åhr tillryggalagda sedan Församlingens Ledamöter med deras dåvarande men
nu sedermera aflidne Herr Kyrkoherde Olof Backer hadde öfverensåkommit att åter låta
upbygga deras vid Björka Kyrka förfallna, och nu till alla delar, bristfälliga klockostapel; men
sedan nemde kyrkoherde, kort derefter råkat uti en svår och långvarig sjukdom, kom
förmedels dödsfallet, detta högt nödvändiga project icke uti någon verkställighet.
Sedan nu klockostapelen tid efter annan på dessa åhren blifvit allt mer och mer upruten
och försämrad att den icke, utan klockans snara ruin längre kan nyttjas, emedan tilhörande
timret är odugeligt och färdigt att nedfalla, har denna församlingens ledamöter, i samband
med undertecknad Pastor, vid den till idag utlysta Sockenstämma överenskommit och beslutat
att återupbyggande av en ny klockostapel i Eketimber i likhet med den nuvarande på Auktion
försäljas till kyrkans nytta och förmån.
I öfrigt beslöto kyrkans ledamöter, att kostnadsförslaget genast af någon kunnig och er-
faren Timberman uprättas, och hvilket förslag sedermera tillställas Konungens Höga
Befattningshafvande, för att, till vinnande af arbetets verkställighet, dertill bifall vinna.
In Fidem Protocolli
Carl Fr. Bering
P:t.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
140(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1812-09-14. Värdering av klockstapeln
”År 1812 d. 14 September, instälte sig uti Björka på kallelse, af Herr Pastor Bering, under-
tecknade Värderingsmän, för att enligt Konungens Höga Befattningshafvande Resolution af d.
24 sistledne Augusti, värdera den gamla, och till alla dess delar, förfallna klockostapelen vid
Björka Kyrka.
Värdering
Hela klockostapelen, sådan som den nu befinnes, kan ej uptagas högre, än till ett värde af
3 Rds och 16 shilling.
At sålunda värderat som föreskrifvits står,
intyga Björka In Supra”
(vem det är står inte utskrivet)
Kostnadsförslaget på att flytta klockan till västra gaveln på kyrkan enligt följande prototokoll:
1812-12-29. Entreprenad aktion, flyttning Björkas klocka
”Utdrag af protokollet, hållit å Malmö Lambo contor
den 29 December 1812.
Enligt allmänna kungörelsen under den 3 i dennå månåd grundad på Konungens befallnings-
hafwande och Biskopps Embetets Resolution under samma dag, blef i närwaro af Landshöf-
dingen och Riddaren af Kongl. Nordstierna Orden Wälborne herr W. af Klintbergen, entrepre-
nade auction anstäld på inrättning i Björka kyrkas gafvel för ringklockans upphängande, i
ställer för, att reparera den förfallna klockestapelen, efter kostnadsförslag under den 16
sistledne Augusti på 172 Rdr 16 sh 8 rts Banco, hvarifrån dock afgå 8 Rdr för de 2 däri
upptagne 2 st 6 aln långa Eke_uppståndare, i hvilkas ställe, efter besiktningen den 8
November, de
2 gamle i klockstapelen kunde nyttjas och således dertill afblifvande
Entrepreneuren få användas. För närwarande, tillkännagafs, att arbetet bör wara fullbordadt
inom den 1 Julü instundande år, och att Entreprenade Summan ärhålles när arbetet blifvit
godtjändt wid då anställande besiktning.
Utropet skedde för 164 rdr och Byggästaren Anders Lundberg häri Staden blef minst-
bjudande, nu Etthundrade Femtio fem Rdr Banco.
Under saknad af hågade kjöpare beslöt Landshöfdingen och Riddaren, att innehålla nu
utbudet af gamla klockestapelen och istället uppdraga åt herr kyrkoherden Carl F. Bering, att,
efter utfärdad kungörelse i Björka och närmaste socknar, den samma, för kyrkans räkning,
till den mestbjudande försälja, sedan klockan blifvit flyttad och de 2 Eke-upp-ståndarna af
Entrepreneuren använde till nya inrättningen.
E protocolla
P.L Cronsiö
Detta arbete är synat av Församling och kyrkans föreståndare och godkändt, intygar
unertecknad
Carl F. Bering
På socknens vägnar underskrifwa
Christen Jepssen Nils Nilsson
Widimeras I.Schwenius W.Zünerman.”
1816-06-30. Kyrkans reparation
”Protokoll hållet är allmännes sockenstämma uti
Björka söndagen den 30 Juni 1816.
Sedan spåntaket å norra sidan på Björka Kyrka nu mera tarfvar (kräver) ny omläggning in-
fann sig efter slutad Gudstjenst församlingens ledamöter för att i samråd med underteck-nad
Pastor öfverlägga om detta takets samma omläggning å antingen med bly, tegel eller spån.
Då, Kyrkans årliga inkomster äro nog ringa i afseende till den lilla andel af spannmål, som
Kyrkan tillfaller; och för icke belasta Kyrkan med en Skuld, hvarifrån församlingen skulle
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
141(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
kunna utreda (??) sig, sterkande Församlingens Ledamöter å det beslut att med ny spån af
eke låta, täcka en del af kyrkotaket såsom det minst Kostsammaste för Kyrkan och till detta
betales förrättande åtog sig Timbremästaren Holmberg att förrätta mot en betingad Summa
af 33 Rdr 16 Sk Bco.
Ut supra Carl Fr: Bering
Här en kopia av protokollet, som är lite svårt att tolka.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
142(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1862-06-22. Kyrkans reparation
”Protokollet vid allmän och lagl. utlyser Sockenstämma med
Björka församling d. 15 Juni 1862
§.1. Sedan Björka Kyrkas sysslomän vid, af förekommande anledning företagen, förnyad syn
funnit en del reparationer å nämnda kyrka vara så högst nödvändiga, att med dess
verkställande icke, såsom vid en förut hållen besiktning å Kyrkan förmenats, kunde till ett
annat år uppskjutas, hade Sockenstämma blifvit utlyst att i dag hållas för att deröfver höra
Församlingen, som nu, i enlighet med ett af Timmerman Holmberg i Sjöbo upprättade kost-
nadsförslag uppgående till 335 Rdr 50 öre rmt (riksmynt), beslöt att följande reparationer å
Björka Kyrka skulle under innevarande år verkställas, neml:
1.o Koppartaket å tredjedelan af Kyrkans södra sida, hvilken befunnits vara högst bristfälligt
och otätt samt i så dåligt skick att lagning deraf anses omöjlig och ändamålslös, skall nedtagas
och i stället lägges Skiffertak med underlägg af läckten; hvarefter den gamla Kopparn bör för
Kyrkans räkning å auktion försäljas.
2.o Spåntaket på Kyrkans norra sida, som till en del är bristfälligt, skall medelst nya spåns
påläggande i söndrigas ställe, iståndsättas.
3.o Taket på norra sidan äfvensom å Vapenhuset skall fogstrykas och det sednare, medelst
nya takpannors insättande i söndrigas ställe, lagas.
4.o Takutbygget å norra sidan skall klädas med bräder samt öfverstrykas med tjära och beck.
5.o De i norra sidan af muren vid Klockställningen befundne bristfälligheter skola lagas, å ny
rappning å Kyrkan påsättas öfverallt der sådant behöfs.
6.o Under skiffertaket skola uppläggas en ränna och två s.k. stuprör af zink.
Vidare beslöt församlingen, att dessa förutnämnda reparationer skola å entrepre-
nadauktion till den minstbjudande upplåtas mot villkor af arbetets behöriga verkställande
innan nästa September månads utgång och ansvarighet för dess bestånd under sex påfall-
ande år efter afsyningar, för hvilket allt, äfvensom för det penning-förskott som kan blifva
lemnadt, entreprenören bör vid auktionen aflemna vederhäftig borgen; samt att entre-
prenören, om han så äskar, mot förut omnämnda borgen kan få lyfta hälften af entreprenad
summan i förskott, sedan hans vid auktionen gjorda anbud af Konungens Befallnings-
hafvande och Biskops Embetet blifvet antaget, men andra hälften ej förr än arbetet är slutadt
och efter besigtning godkändt.
Undertecknad Kyrkoherde tillfrågade Församlingens Åboer och Husmän huruvida de ville
åtaga sig de för reparationen nödgade sysslor och dagsverken, hvarigenom en liten besparing
af Kyrkans kostnad skulle beredas; men församlingen ledamöter yttrade att de, såsom större
delen lydde under Öfveds Closter och till denna Gård voro skyldige att utgöra en mängd åkor
och dagsverken, icke för den förestående Kyrkoreparationen kunde åtaga sig sådana.
Församlingens nu fattade beslut angående förutnämnda Kyrkoreparation skall med det
snaraste till Konungens Höga Befallningshafvande och Högvördiga Biskops Embetets pröf-ning
öfversändas, samt så framt detsamma af dessa Auctoriteter blifver godkändt, en en-
treprenads-auktions utlysande genom Landshöfdinge Embetets kungörelse.
Uppläst och justeradt som ofvan.
Severin Roth
Sven Mattisson
Nils Christensson
Med behör. besvärshänvisning uppläst d.22 Juni 1862.
Rätteligen avskrifvet betygar Severin Roth. Kyrkoherde. Illstorp d, 23 Juni 1862.”
Kostnadsförslaget
”På begäran af wederbörande har Undertecknad upprättadt Kostnadsförslag på nedan
Riksmynt
upptagne Reparationer å Björka Kyrka.
riksdaler
öre
Koppartaket på tredjedelen af Kyrkans södra sida, Östra ändan nedtages och lägges
Schiffertak i stället med underlag af Läkten.
225
Wid norra sidan klädes Homejan (utbyggd öppning för klockan) med bräder
7
Muren lagas vid Klockans norra sidan i tornet
2
All den rappning som är lös skall afskrapas och ny rappning påsättas
10
Norra Homejan smörjes med tjära och Bek (beck).
3
Spåntaket på Norra sidan lagas med 15 st spån med spånspik
3
75
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
143(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Taket på Norra sidan och Wapenhuset fogstrykes
30
Taket på Norra sidan och Wapenhuset repareras med 15 takpannor a 25 öre stycket
3
75
En ränna och 2 Stuprör af Zink under Schiffertaket som skall uppläggas.
25
1 lass kalk
20
Grus
6
Alla Äskor och arbetslöner inberäknade
Summa
335
50
Sjöbo den 14 Junius 1862
A. Holmberg
Här är troligen det första Kyrkostämmo-mötet sedan församlingen delades in kyrklig och en
borgerlig kommun. Det borde finnas ett möte med stämmans och nämndens val av leda-
möter men som ej hittats.
1863-05-27. Spåntaket kyrkan (även skolan nämnd § 1)
”Protokoll vid lagl. utlyst Kyrkostämma med Björka församling d. 17 Maj 1863.
§.1. För bestämmandet af församlingens utgifts- och inkomststat för Kyrkan och Skolan hade,
i enlighet med 9de paragr. i Kongl. Majts nådiga förordning om Kyrkostämma, sådan blifvit
utlyst att idag hållas.
Kyrko-och Skolrådens för församligen föredragna utgifts- och inkomsts förslag lemnades utan
anmärkning.
§.2. På förslag af Kyrkorådet, beslöt församlingen äfven idag, att spåntaket å Norra sidan af
Kyrkan, som är mycket mossbetäckt, äfvensom alle trä-luckor och bräder norrom skola under
innevarande sommar med tjära öfverstrykas, samt detta Kyrkoarbete skall å entre-
prenadauktion åt den minstbjudande öfverlåtas, hvarom altså Kyrkoföreståndaren hafva att
med snaraste föranstalta (förbereda).
Vilkoren för öfrigt, vid detta arbetes öfvertagande, komma att af Kyrkorådets och Försam-
lingens ledamöter jemensamt bestämma före auktionen.
Att justera och underskrifva detta Kyrkostämma-protokoll, som tillkännagafs komma att ske
onsdagen d, 27 i denna månad, utsågos åboerna Lasse Svensson å № 15 och Nils Christensson
å № 13 Björka.
Uppläst och justeradt d. 27 Maj 1863.
Severin Roth.
Lasse Svensson
Nils Christensson.
Uppläst i Björka Kyrka d. 31 Maj 1863. Intyga S. Roth.
1883-1886. Ny orgelläktare och förzinkad plåt till del av kyrktaket.
Här följer att antal avskrivna dokument för installation av en orgelläktare till en nyinköpt orgel
samt utbyte av kopparplåten till förzinkad plåt för del av kyrkotaket.
Kyrkoprotokollet för beslutet har inte hittats men i protokollet från 1883-05-27 beslutas om
att ta fram en ritning och beskrivning på en läktare som kunde visas för Överintendentsäm-
betet.
1883-05-27. Ritning och beskrivning till orgelläktare
”Protokoll den 27 maj 1883 i lagligen utlysta första ordinarie Kyrkostämma
med Björka Församling.
§.1.
Församlingen erkände, att denna Kyrkostämma blifvit utlyst den 20 och 27 Maj.
§.2.
De utan anmärkning af Revisorerna granskade Kyrko-och Skolräkenskaper för år 1882 upp-
lästes nu för församlingen, granskades yterligare och godkändes.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
144(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
§.3.
Enär församlingen möjligen längre fram beslutar, det en orgelläktare i kyrkan bygges, och nu
beslöt att kyrkan skulle i brandförsäkringsbolaget Skandia brandförsäkras; så uppdrogs åt
församlingens Cantor, att med snickaren i Grimstofta Nils Andersson öfverenskomma om
priset dels för en planritning, som för förstnämnde ändamål kunde för Kongl. Öfverinten-dents
embetet uppvisas, dels för en beskrifning, som för sistanförda ändamål vore användbar.
Uppläst, justeradt och rätt befunnet.
Som ofvan
Anders Fredrik Cronhamn, Ordförande
Anders Larsson
Nils Hansson
Ofvanstående upplästes för Björka församling den 3 Juni 1883 intygas
J. Persson
(ej utrett vem detta är)
1883-08-27. Inköp av ny orgel.
”Till Björka kyrka har undertecknad försålt en orgel, 3 stämmor, för Trehundrafemtio Kronor
hvilken summa är till mig betalt och varder härmed qvitterad.
För orgelns bestånd under fem på hvarandra följande år från dato ansvarar jag.
Trollenäs den 27de Augusti 1883.
A. G. Svensson
Som vittne: A. Aug. Dittlau H. Ekman.
1884-10-22. Insänd ansökan om läktarbygget (saknas)
1884-10-29. Svar på insänd ansökan
”Till Konungens höga Befallningdhafvande i Malmö och Högvärdiga Biskops Embetet i Lund!
Återremitteras till pastorsembetet i Björka församling, som har att å församlingens
vägnar inkomma med underdånig, till kongl. majt. stäld på bifogade kyrkostämmobeslut
grundad ansökning å ämnet, hvilken derutom, på rätt kongl. kungörelse den 27 januari
stadgar, bör innehålla uppgift huruvida kyrkan eger några donationsmedel, afsedda för
underhåll af densamma eller af grafkor, graf, minnesvård eller inventarier derstädes. Malmö
landskontor den 29 oktober 1884.
Landshövdingeembetet
sid-notering
Utan avgift
Ritningen kvarstannar å landskontoret intill dess ärendet förnyas.”
I samma dokument finns följande inskrivet - svar på kravet ovan.
”Ilstorps Annexförsamling Björka, som inköpt en orgel anhåller om tillstånd att få uppföra en
Orgelläktare midd emot altaret. Kyrkostämmoprotokollet, Lagakraft vunnet bifogas derför,
(Litt A). Att icke något minnesmärke från forntiden förekommer på vestra väggen, längst
hvilken samma Läktare bör stå, inses af en med denna ansökan åtföljande äldre Beskrifning
öfver Kyrkan, (Litt B). Medsänder äfven Ritning till Läktare (Litt C) äfvensom Kostnads-förslag
(Litt D).
Ödmjukligen anhåller vidare, att, genom Konungens höga Befattningshafvandes samt
Högvärdiga Biskops Embetets åtgärd, samma ritning med kostnadsförslag måtte vinna en
önskad stadfästelse.
Vördsammast
Ilstorp den 22 October
Anders Fredrik Cronhamn
1884
Kyrkoherde i Ilstorps och
Kommentarer:
Björka församlingar”
Litt A. Kyrkostämmoprotokollet inskickat, därför saknas det.
Litt B. Äldre Beskrivning, intressant men f.n. inte hittad, kanske fanns det bara en.
Litt C. Förmodligen den lite enklare ritningen som bifogas nedan.
Litt D. Kostnadskalkylen bifogas också nedan.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
145(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Litt C. Insänd ritning, som senare blev reviderad av Överintendents ämbetet.
Litt D. Detaljerad kostnadskalkyl med alla ingående material och arbeten.
Här redosas endast summan av ingående olika materialen liksom arbetena.
Sist under detta avsnitt finns en kopia på alla delkostnaderna.
Mtrl + arbete
Kr
Uppdelat
Kr
Kr 2018
Trävaror
146,96
Mtrl
198
12700
Träarbeten
180,07
Arbete
225
241000
Spik och järn
25,00
Varav Mtrl
46,8 %
5,5 %
Grund 10 pelare
10,00
Mtrl kostnader missvisande då
Rep. kyrkan
30,00
den nästa endast är trävaror och
Målararbete
35,00
borde jämföras med dagens trä-
priser vilket inte beräknings-
Totalsumma
422,93
metoden tar hänsyn till.
1885-01-31. Svar på ritning, kostnadsförslag skickat av Kongl Majt
(Avskrift av Malmö Landskontor)
”Oscar etc.
Vår ynnest etc. Med underdånig skrifvelse den 4 December nästlidna år hafva vår Befall-
ningshafvande i Malmöhus län och Biskopsembetet i Lunds stift till Vår nådiga pröfning
öfverlemnat en af Björka församling gjord underdånig ansökning om tillstånd att, i enlighet
med företedd ritning, låta uppföra en orgelläktare i församlingens kyrka; öfver hvilken
ansökning J, den 8 innevarande månad afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, deruti J,
under förmälan att nämnda ritning blifvit hos Eder omarbetad i hufvudsaklig öfverens-
stämmelse med förslaget från orten, endast med den förändring, att bröstvärnet hållits i en
med kyrkans ursprungliga byggnadssätt mera öfverensstämmande stil, utan att kostnaden
derigenom borde ökas, hemställt, om nådig fastställelse af den sålunda omarbetade ritningen.
Vid föredragning af detta ärende hafva VI funnit godt Eder berörda ritning i nåder gälla.
Hvilket VI Eder till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom meddele, låtande
ritningen och det vid handlingarne fogade kostnadsförslaget härhos återsända för att
församlingen tillställas. Stockholms Slott den 30 Januari 1885.
Oscar/ C. G. Hammarskjöld
Till Öfverintendentsembetet ang. ritning till orgelläktare i Björka församlings kyrka.
Vidimeras ex. officio (å tjänstens vägnar)
Aug. Ekmarck”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
146(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1885-02-05. Svar från Landskontoret i Malmö.
”Till pastorsämbetet i Björka församling.
Styrkt afskrift af Kongl. Majts nådiga bref den 30 nästlidne januari äfvensom der-igenom
fastställd ritning till orgelläktare i Björka kyrka får konungens befallningshafvande härhos
öfverlemna jemte tillhörande kostnadsförslag.
Malmö landskontor den 2 mars 1885.
Otydlig underskrift
H. Cavalli
Inför entreprenadauktionen måste de som deltog lämna borgen för hela den bjudna summan.
Här redovisas endast den vinnande anbudsgivavaren som var Olof Rothström.
1885-05-20. Borgensförbindelse för Olof Rothström
”I fall de beslutas reparationsauktion å Björka kyrka, i kostnadsförslag upptagen till cirka 800
kr, kunna varda anförtrodde åt Snickaremästaren Olof Rothström i Sjöbo, så ikläda vi oss, en
för begge och begge för en, full och ovilkorlig borgen, såsom för egen skuld, för ej mindre
arbetenas ordentlja utförand och deras bestånd i sex på hvarandra följande år samt botandt
af de brister, som under nämnd tid kunna uppkomma, är äfwen för de förskott å
entreprenadsumman, hwilka möjlyen kunna komma att lemnas; försäkras.
Illstorp och Arlöf den 20 Maj 1885.
Håkan Bengtsson
J. Håkansson
Arrendator å № 19 Illstorp
Fabriksdisponent Arlöf.
Fabriksdisponets J. Håkanssons egenhändiga namnteckning, bevittnas
Fug. Bergh
J; J; H; Carlsson
Att Frabriksdisponenten J. Håkansson i Arlöf är fullt wederhäftig för den förbindelse, han
sig här ofvan iklädt; Betygas. Burlöf, af Kronolänsmans Kontoret, den 30 maj 1885.
Lösen En krona
Georg Jönsson
Arrendatorn Håkan Bengtssons egenhändiga namnteckning, bevittnas
M. Sjöbeck
A. Sjöbeck
1885-05-22. Entreprenadauktion på orgelläktaren, omläggning del av kyrktaket
”Protokoll hållit vid Entreprenadauktion i Björka den 22 innevarande Maj månad kl.11 för-
middag, vid hvilket tillfälle skulle utbjudas till verkställande så väl en Orgelläktarbyggnad åt
Björka kyrka som också samma kyrkas takbeklädnad med förzinkad jernplåt, der hvarest
taket nu är beklädt med koppar. Kungörelser hörom hade såväl i flera kyrkor blifvit uppläste
som och i två tidningar stått införda. Och var nu Björka kyrkoråd församladt att hålla ifråga-
varande auktion. Äfven Herr Contracts Prosten och Riddaren J. M. Lindblad täcktes densamma
öfvervara.
Kyrkorådets Ordförande började med att uppläsa den kungörelse, hvilken stått i Lunds
Veckoblad införd. Han uppläste och kostnadsförslagerne af Herrar Boisen och Beckman
äfvensom arbetsbeskrifningen med Contractet, samt förklarade, hvad angår den blifvande
takbetäckningen, att, då kyrkan är betäckt till en del med spån, till en del med skiffer, till en
del med koppar; så gäller ombeklädnaden med jernplåt alla de ställen af kyrkans tak hvarest
koppar nu utgör betäckningen, således äfven choret. Likaledes vad angår Orgelläk-
tarbyggnaden, anhöll han, det icke blott den af Kongl. Majt gillade Ritningen utan äfven
Kostnadsförslaget, hvilket medkommit från Kongl. Öfverintendents Embetet oförändradt,
måtte noggrannt uppmärksammas.
Som spekulanter hade sig infunnit Timmermästaren Herr Jöns Körner, boende i
Brandstad № 13 och Snickarmästarn Herr Olof Rothström å № 4 Sjöbo.
Sedan nu alla härofvan anförda handlingar äfvensom detta protokoll allt hitills ljudeligen
blifvit uppläst med undantag af de begge kostnadsförslagen om hvilka spekulan-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
147(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
terne sjelva tagit kännedom och ansågo öfverflödigt att höre, skedde uppropet å begge
arbetena tillsammantagne för summan Åttahundra (800) kronor.
Herr Timmermästare Jöns Körner åtog sig verkställa allt i Arbetsbeskrifningen, Kon-traktet
och öfriga upplästa handlingar uppräknadt arbete för Sjuhundra nittiofem (795) kronor.
Herr Snickarmästar Olof Rothström erbjöd sig att detsamma verkställa för Sjuhundra nittio
åtta (798) Kronor.
Riktigheten af detta Protokoll i allt erkänna undertecknade, härvid närvarande.
Björka som ofvan
J. M. Lindblad
A. F. Cronhamn,
Nils Hansson
Contractsprost
Ordförande
kyrkovärd.
Ola Nilsson
Carl Persson
Nils Andersson
kyrkovärd
Kyrko Rådsledamoter
Jöns B. Körner
Olof Rothström
Timmermästare
Snickaremästare
1885. Arbetsbeskrivning ny orgelläktare och omläggning del av kyrkotaket
”Arbetsbeskrivning å arbeten i och för uppförande af ny orgelläktare i Björka kyrka uti Färs
härad i Malmöhus län äfvensom omläggning af en del af samma kyrkas tak, jemte
Arbetskontrakt.
--------------------
Nedrifning.
Den del av Björka kyrkas Vattentak, som nu är belagdt med koppar, kommer att ersättas
med förzinkad jernplåt, enär kopparn är otät.
Entreprenören har att nedtaga denna koppar, hvarefter densamma af Kyrkobyggnads-
styrelsen om händer tages. Vid denna nedtagning har Entreprenören att gå varsamt tillväga,
så att, om möjligt, plåtbottnen må kunna för den nya takbeteckningen användas.
Plåtslagarearbete.
Om den gamla plåtbottnen skulle genom väta och ålder hafva blifvit oduglig, lägges ny
sådan af ett tums plöjda furu eller granbräder på hvilka zinkplåtarne, hvilka böra hålla 1,25
(1,5 skålpund = 531 gr.) per qvadratfot (0,3048*0,3048 m), skola läggas med stående falsar
och tätt anbragta klammer af samma metall, samt med begagnande af förzinkade spik. Der
taket kommer att stöta intili lodrätt stående mur, vikas och fästas plåtarne uti muren
uthuggna fog, som sedermera tillputsas med cement.
Timmermans- och Snickarearbete.
Der de pelare, der läktaren kommer att hvila, skola hafva sin plats, erfordras en säker
grund, hvarför gräfning verkställes till det djup som nödigt är, hvilket är beroende af
jordmånens beskaffenhet, samt till 3 fots bredd i diameter för hvardera pelare. I botten lägges
stora flata stenar af granit och muras genom hela höjden med tjockt och välberedt kalkbruk
samt utpinnas med granitskärfer. Allt virke, som för uppförande af Läktaren användes, såväl
timmer som plankor och bräder skall vara af de dimensioner, som uti hithörande
kostnadsförslag bestämmes. Och skall allt trä, som härtill begagnas, var friskt, torrt,
vinterhugget Kalmar eller Smålands furuträ af fullgod, kärnfull beskaffenhet, så att det i alla
afseende motsvarar begreppet ”god handelsvara”. Alla till golf, trappuppgång och i allmänhet
alla för snickarearbeten afsedda plankor och bräder skola vara i möjligaste måtta qvistfri
Kalmarfur utan torrsprickor eller upprifna knastar och blåsplint. Der bjelkar till någon del
komma att ligga i mur, bestukes denna del med tjära.
Allt trä till Läktaren släthyflas, der det blir synligt. Pelare till dess uppbärning, facad och list-
verk skall vara i noga öfverensstämmelse med ritningen. Läktarns öfre golf och dess underlag,
der detsamma blir synligt, släthyflas; detsamma gäller om trappuppgången med dess
trappsidor, steg och stödbräder i bakkanterna samt räcken.
Smiden.
Entreprenören anbringar behörigt antal ankarjern der sådant behöfves för timrets
sammanbindning och läktarens hållbarhet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
148(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Målarearbete.
Entreprenören har att verkställa målning å Orgelläktarens facad såväl utåt kyrka och
dess inner eller baksida, å alla pelare, å Läktarns i kyrkan synliga golf samt å trappuppgången
öfver allt der det i kyrkan blir synligt. All målning verkställes i sådana släta passande tonfärger
som efter förut strukna prof och i samråd med Kyrkobyggnadsstyrelsen för detta arbetes
påbörjande bestämmes. Det observeras, att alla knastar som möjligen förefinnas, väl strykas
med Schellack före grundningen samt trävirket derefter torrslipas och deruti befintliga
ihåligheter välkittas, innan målningen verkställes och upprepas denna så ofta som erfordras
för att täcka och gifva färgerna fullkomlig jemnhet och renhet. Efter Läktarens uppsättning
och före dess målning verkställas de reparationer i kyrkan, som komma att erfordras.
------------------------
Alla icke blott i Herr Boisens kostnadförslag anförda Timmermaterialier såsom timmer,
bjelkar m.m., utan äfven hvad mer af trä, som för läktarn behöfvas kan, bekostar
Entreprenören af egna medel. På samma sätt, hvad angår i samma kostnadsförslag om-
nämndt jern, färger, samt hvad af dessa eller andra materialier för läktarn behöfligt är. Honom
åligger äfven, att sjelf betala furu eller granbräder, derest sådana för takets plåt-botten skulle
behöfvas, äfvensom annat erforderligt trä, förzinkade jernplåtar, förzinkade spik, förzinkade
rännkrokar med rännor, och hvad mer af samma eller af andra materialier, som för takets
beklädnad med förzinkad jernplåt nödvändigt vara kan. Med få ord ytradt, alla för
takläggningen och för läktarbyggnaden, med hvad dertill hörer, erforderliga materialier, utan
undantag, anskaffar och bekostar Entreprenören. Och förbehåller sig församlingen rättighet
att genom sin Byggnadsstyrelse eller dertill af densamma utsedda ombud låta besiktning och
undersökning af de materialer, hvilka så väl till taktäckningen som till orgelläktarn användas,
äfvensom under arbetenas utförande deröfver utöfva tillsyn.
Likaledes af egna medel bekostar Entreprenören samt verkställer nedtagning af kyrkans
koppartak, grundgräfningen under läktarns pelare och deras grundläggning samt reparationen
i kyrkan, som bör verkställas efter uppställningen af läktarn. Vidare betalar han sjelv allt
timmerman, snickare, plåtslagare, smeds, målare samt annat arbete som för taktäckningen
och för läktarbyggnaden tarfvas kan. Han har äfvenledes att bekosta all handtlangning, alla
transportutgifter för materialier, för redskap och körslar och för all skjuts, behöfliga ställningar
och instrumentalier, hyror samt allt annat af namn det vara må, som för dessa kyrkoarbetens
behöriga förrättande och fullbordande kan behöfvas. Således, på grund af hvad i detta
kontrakt redan är anfördt, bör en var finna tydligen uttryckt, det kyrkan skall, hvad
ifrågavarande begge arbeten angår, vara fullkomligen fri från alla utgifter med undantag av
entreprenadsumman samt ersättning åt den eller de besiktningsmän som
församlingen förbehåller sig att utvälja till avsyning. Dock för att minska Entreprenörens
utgifter för transport af materialier, åtager sig församlingen att utgöra kostnadsfritt alla
körslar till materialiernas afhemtning från Bjersjölagård. Uppbudning till begagnandet af
körslar bör dock Entreprenören meddela Kommunal Ordföranden två (2) dagar före resan.
Äfven tillåtes Entreprenören få begagna kyrkans stege, under förbihåll af ersättning, om den
skadas.
Kyrktakets all nuvarande koppar förblifver kyrkans tillhörighet. Såsom redan ytradt är,
öfverlämnas samma koppar åt Byggnadsstyrelsen. Äfvenledes tillfaller kyrkan allt hvad henne
tillhört, men som, till följe af Läktarbyggnaden och den nya takbetäckningen, icke kan på
samma sätt som förut till hennes nytta användas.
Entreprenören ansvarar derför, att kyrkan till sitt ytre, hvarheldst det vara må, eller dess
hvalf eller annan del, icke skadas; ej heller i sitt inre, såsom dess bänkar, predikstol, altare,
orgel, bilderverk, bilder eller annat, vederfares skada. Vållas skada på Kyrkan eller
vapenhuset, eller på någon deras tillhörigheter, ersättes den af Entreprenören. Och gäller
detta samma om kyrkogårdens grafvårdar, planteringar och andra tillhörigheter. På söndagar
och helgedagar tillåtes intet arbete. Aftonen före desse dagar undanrödjes af Entreprenören
sådant som skulle hindra församlingens inträde i kyrkan och i bänkarna. Söndagen före
orgelläktarns målning tillkännagifves detta för Kyrkoherden, på det han därom må underrätta
församlingen.
Dessutom tillförbindes Entreprenören, att förutnämnde arbeten så förrätta, ifrån det
största till det minsta, att icke det ringaste deri brister i något afseende. På det omsorgs-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
149(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
fullaste ställe han sig den af Kongl. Majt. godkända ritningen till efterrättelse. Arbetet skall
påbörjas före den tionde (10) Juni samt utan afbrott påskyndas, så att taktäckningen och
läktarbyggnaden med allt hvad dessa tillhöra, äro färdige och till afsyning anmälde före den
förste (1) September innevarande år.
Det skall åligga Entrepreneuren att ansvara för arbetenes bestånd under sex (6) på
hvarandra följande år från den dag de blifvit afsynade och godkände, samt att vid tillsägelse
bota alla de brister som under nämnde tid i allt ifrågavarande arbete kunna uppkomma, eller
vid underlåtenhet heraf utan gensägelse ersätta hvad botandet af anner man verkstäldt,
kostar.
Å entreprenadsumman erhåller entreprenören en tredjedel då detta kontrakt blifvit
vederbörligen underskrifvet; andra tredjedelen, då allt arbetet är halffärdigt, och sista
tredjedelen då hela arbetet blifvit afsynadt och godkändt. Entreprenadsumman för allt i detta
kontrakt anfördt arbete utgöra sjuhundra nittio åtta (798) kronor.
För förutnämnda förskott så väl för arbetets noggranna verkställande och fullbordande
vid här bestämda tid, dess bestånd i sex (6) på hvarandra följande år och botande af de
brister, som under nämnde tid kunna uppkomma, ställer Entreprenören af tvenne bofasta
män, en för begge och begge för en, såsom för eget åtagande och skuld ingången och till
vederhäftigheten vederbörligen styrkt borgen.
Slutligen beträffande sittbänkar å Orgelläktarn, bör äfven Entreprenören kostnadsfritt
sådana anskaffa. Och förbehåller sig i Byggnadsdirektionen, att, sedan Orgelläktarn blifvit
färdig, bestämma dessas antal och beskaffenhet.
Af denna arbetsbeskrifning med kontrakt äro tvenne likalydande exemplar upprättade,
ett för Björka församling och ett för Entreprenören Olof Rothström och hafva vi begge
hvardera tagit sitt Exemplar i Björka den förste Juni 1885.
Å församlingens vägnar
Anders Fredrik Cronhamn
Nils Hansson
Ola Nilsson
Kyrkoherde
kyrkovärd
kyrkovärd
Carl Persson
Nils Andersson arrendator På no 2
Kyrkorådsledamot
Kyrkorådsledamot
Med ofvanstående Arbetsbeskrifning, Kontrakt äfvensom hvad i Auktionprotokollet anfördt är
förklarar jag mig nöjd och förbinder jag mig att alla dessa föreskrifter till alla delar noggrant
iakttaga.
Björka son ofvan
Olof Rothström
SnickareMästare
Härvid på en gång närvarande vittnen som ofvan
Anders Andersson
Per Månsson
Kommunalordförande
snickare Å no 2 Omma”
1885. Avsyning reparationsarbete och ny läktare
”Undertecknade, som blifvit vederbörligen anmodade att afsyna det reparationsarbete samt
uppförande af ny läktare m.m. som lagligen blifvit beslutadt att innevarande år verkställas i
och å Björka församlings kyrka, enligt contract med Snickaremästaren Olof Rothström i Sjöbo,
dateradt den 1 Juni 1885, hafva godkännas och denna dag noga öfversedt och granskadt
samma arbete såväl utvändigt som invändigt med ledning af nyssnämde contract, och dervid
funnit, att arbetet till alla dels i contractet upptagne delar blifvit fullständigt utfördt på ett
sådant sätt, att ingen anmärkning hvarken emot materialierna, som blifvit begagnade eller
emot utförandet af samma arbete af och kunnat göras, hvadan vi anse att det kan till alla
delar godkännas och leder till entreprenörens heder, för att han väl och samvetsgrant
detsamma verkställt, hvilket vi härmed på begäran intyga.
Björka d. 9 September 1885.
J.M. Lindblad
Anders Andersson
Contractsprost
Carl Persson”
(min morfars far)
Läktaren finns inte längre kvar, osäkert när den revs men kan ha varit vid kyrkans
renovering 1985.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
150(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Dåligt foto av läktaren från 1905. Någon som kan ha ett bättre foto?
Omläggning del av kyrktaket från koppar till zinkplåt
Se tidigare arbetsbeskrivning för läktaren.
1884-07-30. Besiktningsutlåtande Björka kyrka
”Då jag noga öfversedt hela kopparbeklädnaden och funnit den med många bräckor samt
nästan varje plåt genom spikat, så har jag kommit till den öfvertygelsen att den intet kan
repareras, utan anser att den bör omläggas med förzinkad svensk jernplåt och att det bör
verkställas så fort som möjligt, ty jag har funnit taksparren något ruten samt Walfvet skadat.
Björka den 30 Juli 1884
E. Beckman
Plåtslagare
1884-07-30. Kostnadsförslag reparation kyrkans tak
”Kostnadsförslag å Björka Kyrkas omtäckning med förzinkad svensk jernplåt istället för
kopparbeklädnaden.
Åtgår 96 förzinkade jernplåtar a 3 kr
288
Förzinkade spik
4
3 tums Norska spik
3
Rännkrokar förzinkade
3
Arbetslön
72
Summa kronor
370
Björka den 30 Juli 1884
E. Beckman”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
151(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Läktaren. Del av ritning till läktaren i Björka kyrka, Malmöhus län. Ritningen finns i sin helhet inramad i kyrkans vapenhus.
På ritningens högersida finns följande handskrivna noteringar.
Överst: Af Kongl. Majt i Nåder gillad. Stockholms Slott den 30 Juni 1885. på Nådgst (Nådigaste) befallning C G Hammarskjöld.
Mitten: Stockholm af Konf. Öfverintendents Embetet den 8 Januari 1885. Helgo Zettervall. (Överintendent 1882-1897).
Underst: Efter från församlingen insända ritning af C Fredrik Ekholm. 1885 Januari (arkitekt 1883-1888 på Överintendents Ämbetet).
Överintendentsämbetet var ett svenskt statligt ämbetsverk som var verksamt inom administrationen av statens byggnader.
Det hade sina rötter i stormaktstidens förvaltningsreformer, startade 1697, blev ett självständigt verk 1810 samt omorganiserades slutligen
1917 till Kungliga Byggnadsstyrelsen.
Större delen av de arkitekter som ritade kyrkor under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var knutna till överintendentämbetet. Det var
vanligt att arkitekter arbetade för ämbetet i början av sin karriär.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
152(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Annan vy av läktaren, fotograferad från den inramade ritningen i vapenhuset.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
153(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Detaljkostnadskalkylen av Boisen i Ystad 1884-08-04.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
154(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1885-10-10. Försäljning av material efter läktarbygget och takreparationen
I Räkenskapsboken för år 1885 fanns följande infört:
865 skålpund tak-koppar = 367,8 kg å 20 öre 0,425 kg.
Granskat och godkänt av Revisorer 1886-03-05.
”Protkoll i Björka Skolhus den 10 October 1885, då, enligt pålysning från predikstolen
i Björka kyrka, å auction försäljas skulle åtskilligt gammalt trävirke med mera, som
öfverblifvit efter kyrkoreparationen nästlidne sommar. Hela Kyrkorådet hade genom anförda
pålysning sammankallats att auctionen öfvervara.
Sedan Kyrkorådet ordnat det, som skulle afytras och fastställdt blifvit, att det som in-
ropas, skulle från Kyrkogården vara afhemtadt sednast denna dagens afton och vara betalt
före den 7 November detta år börjades auctionen i ordförandens närvaro jämt i närvaro af
Kyrkorådsledamöterne Kyrkovärdarne Nils Hansson och Ola Nilsson. Utropare var Åbon Nils
Lasson och Folkskollärare Ekman antecknade dem som inropte. Som ofvan.
A. F. Cronhamn,
Kyrkoherde
Ola Nilsson
Nils Hansson
Följande såldes på auktionen.
Nr
Material
Köpare
Kr
1
Gammalt trävirke
Enkan A, Hjertman
0,25
2
En dörr samt gamla bräder
Arb. Nils Andersson
0,60
3
Gamla bräder
Husägare Nils Persson
0,70
4
En trappa
Åbo Nils Lasson
0,50
5
Gamla stora kyrkdörren
Åbo Nils Lasson
1,50
6
Nya orgelfoten
Husägare Adan Nilsson
2,00
7
En gammal kopparskål
Kyrkovärd Nils Hansson
0,55
8
Två stycken jernstaplar
Kyrkovärd Ola Nilsson
0,10
9
Gammalt jernbleck
Kyrkovärd Ola Nilsson
0,05
10
Gammalt jernbleck
Åbo Nils Lasson
0,25
11
Gammalt jernbleck
Kyrkovärd Nils Hansson
0,15
Summa
6,65
Undertecknat av: A. F. Cronhamn, Ola Nilsson och Nils Hansson.
I Räkenskapsboken finns infört 6,10 kr.
1886. Insättning av tre nya fönster i kyrkan mot norr
I ”Skånes Konsthistoria för medeltiden” skrev C. G. Brunius 1850 om Björka kyrka bl.a. att
”En dörröppning finnes å skeppets södra sida och en sådan igenmurad på dess norra. Koret
har jemväl haft en ursprunglig ingång å södra sidan. Å skeppets liksom å korets norra sida
märkes en smal men hög fönsteröppning och rundelen upplyses av två sådana.” (Skeppet
=långhus, rundelen = absiden).
1886. Kyrkostämmoprotokollets beslut om insättning 3 fönster.
Detta protokoll har f.n. inte hittats.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
155(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1886-xx-xx. Kostnadsförslag insättning nya fönster
”Kostnadsförslag öfver fönsters insättande i Björka
Kyrka.”
Rad
Arbete mm
Kronor
1
3 st jernfönster á 15,50 per st.
46,50
2
Skjuts för desamma från Lund
6,00
3
Glas och glasmästararbete á 9 per st.
27,00
4
Målning af fönstren á 67 f st.
2,01
5
Delsumma
81,51
6
7
Inmurning av fönstren á 20 Kr. st.
60,00
8
1 Läst Kalk 13,00. Skjuts 4,00
17,00
9
1 Tunna Cement 8,00 skjuts 3,00
11,00
10
Delsumma
88,00
11
Totalt summa kronor
169,51
”Ifall endast 2ne fönster komma att insättas kommer
öfvanstående slutsumma att minskas med 55,67 kr.”
Till vänster, uppmätning och ritning av befintligt fön-
ster 1866. OBS måtten är i verktum.
Dvs 1 verktum = 2,474 cm, 1 fot = 12 verktum.
1886-07-17. Arbetskontrakt insättning tre fönster i norra väggen
”
Arbetskontrakt
Beträffande allt det arbete, som kommer att utföras å för anbringande i Björka kyrka norra mur af
trenne fönsterlufter med jernfönster.
§.1
Ofvan anförda trenne fönsterlufters platser å norra muren bör enligt Kyrkostämmo-beslutet af den
24 Juni 1886, vara dessa: första fönsterluften i norr bör stå midtemot södra större fönsterluften i
choret, andra fönsterluften i norr bör motsvara närmasta södra fönsterluft i kyrkans skepp och tredje
fönsterluften i norr bör anbringas på endamåls enligaste ställe och så, att anstöt ej må givas ögonen.
Skulle någon obetydligare förändring af Entreprenören föreslås i denna här uppgifna ordning, då
erfordras dertill, innan den verkställes, åtminstone Kyrkorådsledamöternes i Björka bifall. Blifver åter
fråga om en större förändring i samma sak, då är af nöden, att sjelfva kyrkostämman dertill gifver sitt
samtycke.
§.2
Fönsterlufternas anbringande i muren verkställes med den största försiktighet och varsamhet, så att
inga remnor, under det muröppningarne ske uppstå i gamla murarne. Skulle sådant af hvilken orsak
som helst inträffa, avsvarar Entreprenören derför, och åligger det honom, att detsamma ersätta.
Likaledes åligger honom att ansvara för, att icke något annat af kyrkan eller dess tillhörigheter tager
skada under arbetet, och detta vid samma påföljd som nyss har blifvit anfördt.
§.3
Entreprenören ställer sig till noggrann efterrättelse den af Kyrkoråd och Kyrkostämma godkända
Ritningen tillika med detta Arbetskontrakt.
§.4
I enlighet med godkända Ritningen anskaffas af Entreprenören från Herr C. Holmbergs Gjuteri och
Mekaniska verkstad i Lund för ofvan anförda fönsterlufter de erforderliga jernfönsterbågarna.
Entreprenören bekostar af sina egna medel såväl jernfönster som droppbleck och allt tillbehör, som
behöfligt kan vara för bågarnes starka infästande i muren och fönstrens bringande i tillbörligt skick
och gäller sistnämnda åliggande äfven om fönsterbågarnes målning.
§.5
Vackert fönsterglas och andra för fönstren erforderliga glasmästerimaterialier äfvensom sjelfva
glasmästarearbetet, allt betalar Entreprenrören sjelf.
§.6
I Entreprenörens egna utgifter räknas ock inköp af kalk, cement och alla här behöfliga materialier
inom murareyrket. De gamla tegelstenarne, som utur muren utbrytes, och rengöras, få användas för
fönstrenas inmurning. Är den utbrytna tegeln oanvändbar eller otillräcklig, påkostas och anskaffas af
Entreprenören ny tegel, så mycken, som behöfligt är. Allt murararbete tillkommer det Entreprenören
sjelf att betala.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
156(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
§.7
Såväl ofvanförda materialer, som hvarje annan för detta kyrkoarbete behöflig material, af hvad
namn den vara må, anskaffas och betalas af Entreprenörens egna medel och böra de alla vara af god
beskaffenhet. Han betalar äfven sjelf, såsom redan nämndt är, allt gjuteri=smeds=-
glasmästare=murare=målare och annat handbruksarbete, hvilket allt bör vara godt och försvarligt.
Och vill församlingen samt kyrkan likaledes vara frie från all utgift för hantlangning samt annat biträde
vid arbetet, äfvensom utgifter beträffande ställningar, stegar och allt öfrigt som för ifrågavarande
arbetes behöriga förrättande och full-bordande kan behöfvas, följaktligen och frie från skjutsning,
körslor och transporter m.m.
§.8
Till följe af allt, hvad i alla föregående paragrafer är anfördt, bör enhvar tydligen kunna draga dessa
tvenne slutsatser. 1mo att såväl Kyrkan som församlingen skall vara frie från alla utgifter, af hvad det
vara må, beträffande hela denna Kyrkoförbättring, med undantag af den Entreprenadsumma, som
idag bestämmes och varder införd uti paragrafen den tolfte af detta kontrakt. 2de att Entreprenören
tillförbindes, att alltså ombesörja och förrätta ifrån det största till det minsta, att icke det ringaste deri
brister i nagot afseende.
§.9
Församlingen förbehåller sig rättigheten, att dess Kyrkoråd under arbetets utförande eger tillträde
till detsamma, äfvensom att der sjelf, eller dess Kyrkoråd, eller af församlingen utvald sakkunnig
person får, efter arbetets fullbordan det samma afsyna och bedöma. Arbetet bör vara afslutadt före
den 31 Augusti detta år. Intet arbete tillåtes under söndagar. Och skulle nödvändigheten fordra, att
Gudstjensten någon söndag måste inställas skall Kyrkoherden derom underrättas fjorton dagar förut
§.10
Såsom redan i andra paragrafen är anfördt, åligger Entreprenören ersätta den skada, som under,
ifrågavarande Kyrkoarbete kan vederfaras kyrkan och dess tillhörigheter t. ex. stolar, böcker och
öfrigt. Detta samma gäller om Kyrkogården och dess tillhörigheter såsom grafvårdar, träd och andra
planteringar m.m. Sker skada, bör den på Kyrkorådets tillsägelse genast ersättas af Entreprenören.
§.11
Det skall åligga Entreprenören att ansvara för arbetets bestånd under (6) på hvarandra följande år
från den dag det blifver afsynadt och godkändt, samt att vid tillsägelse bota alla de brister, som under
nämnde tid kunna derå uppkomma, eller vid underlåtenhet häraf utan gensägelse ersätta, hvad
botandet, af annan man verkstäldt, kostar.
§.12
Å Entreprenadsumman erhåller Entreprenören hälften, då detta Arbetskontrakt blifvit vederbörligen
underskrifvit. Återstående hälft utbetalas till honom, då arbetet blifvit afsynadt och godkändt. Hela
Entreprenadsumman hvarom öfverenskommits, utgör ett hundrasextio (160) kr.
§.13
För förutnämnde förskott såväl som för arbetets noggranna verkställande och fullbordande vid här
bestämda tid, dess bestånd i sex på hvarandra följande år och botande af de brister, som under sagda
tid kunna uppkomma, ställer Entreprenören af tvenne bofasta män, en för begge och begge för en,
såsom för eget åtagande och skuld ingången och till vederhäftigheten vederbörligen styrkt borgen.
Af å föregående trenne sidor stående kontrakt äro tvenne likalydande exemplar upprättade, ett för
Björka församlings Kyrkoråd, det andra för Entreprenören Herr Murmästare C. A Lundström i Sjöbo.
Och hafva vi hvardera tagit sitt exemplar. Björka den 17 Juli 1886.
Anders Fredrik Cronhamn Nils Hansson
Ola Nilsson
Kyrkoherde
kyrkovärd
kyrkovärd
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig att detsamma till alla delar
noggrannt uppfylla.
Björka som öfvan
C. A. Lundström
Murare i Sjöbo
På en gång närvarande vittnen till ofvanstående öfverenskommelse äro vi
undertecknade.
Björka som ofvan
H. N. Ekman
Per Månsson
Folkskollärare
Timmerman Omma
Björka
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
157(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1886-07-10. Borgensförbindelse, insättning tre nya fönster
”För insättning af tre st jernfönster i Björka kyrka som Murare C. A. Lundström i Sjöbo åtagit sig, för
arbetets noggranna verkställande och fullbordande på i kontraktet bestämd tid, och dess bestånd i
sex på hvarandra följande år, och botande af de brister som under sagda tid kunna uppkomma, samt
för det förskott som komma att lyftas på undertecknade en för begge och begge för en, såsom för
eget åtagande och skuld i full och ovilkorlig borgen.
Sjöbo den 10 Juli 1886
O. Olssen
Carl Sjöström
Wittne
F. H. Larsson
Carl Hallström”
Annan dokumentation till insättning av tre fönster
Denna ritning fanns också i dokumentationen, en planritning på kyrkan. Det kan ha funnits
fler ritningar. De blåa pilarna visar var de tre nya fönsterna monterades.
1886-08-26. Avsyning av insättning av tre nya fönster
”Undertecknade. Kyrkorådsledamöter och öfriga ledamöter af Björka Annexförsamling som å
Kyrkostämman den 22 Augusti nedanskrifne år erhållit i uppdrag att afsyna den Insättning af
Jernfönster i nämnda kyrkas norra mur, som Herr Murmästar Curt Lundström från Sjöbo sig enligt
contract åtagit och denna höst verkställt; vi hafva denna dag noga öfversett och granskat samma
arbete, så väl utvändigt som invändigt med ledning af samma contract; och dervid funnit, att arbetet
i dess helhet är, så väl hvad angår materialier som utförande försvarligt. Vi anse oss böra derför
godkänna detsamma.
Björka de 26 Augusti 1886
Anders Fredrik Cronhamn
Ordförande
Nils Hansson
Ola Nilsson
Carl Persson
kyrkovärd
kjorkovärd
Kjorkoråd ledamot
Å Björka församlings vägnar:
Nils Lasson
Hans Jönsson hümanc ägare
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
158(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
6. Sockenstämmoprotokoll -1863
Det verkar finnas två olika protokoll, ett som benämnes ”Allmän sockenstämma” som
handlar om kyrkliga ärenden och finns under avsnitt 5.7 Kyrkostämmoprotokoll samt de,
enbart kallade Sockenstämma” som redovisas här.
Dessa protokoll finns först efter januari 1783 då prästgården brann ner den 20 januari. De
finns endast i Lund på Arkivcentrum Syd och måste sökas både under Björka och Ilstorp
eftersom kyrkoherden alltid var ordförande. Stämmorna hölls ibland samtidigt för både
Björka och Ilstorp och finns då arkiverade under Ilstorp.
Det finns inga bevarade protokoll före 1810. Några tidiga exempel på protokoll finns
avskrivna. Det fanns inte fler förre 1820.
Det första hittade sockenprotokollet är från söndagen 1811-01-20 med en avskrift av hela
dokumentet. På nästa 2 sidor finns en färgkopia av samma dokument.
1811-01-29
”Protocol hållit wid Sockenstämman med Björka
Församlings Jordägare den 20 Jan. 1811.
I anledning af den Skiljaktighet, som wid sistl. års Beredningar till Taxering ägt rum, här
rörande antagen af missförstånd om Höglof. Riksens Ständers Bewillnings Förordning af den
28 April 1810, eller genom mer ock mindre rigtiga uppgifter för Berednings Commitéerna;
har bemälte Bevillningsstadga till Taxeringsnämd och Skattskylldigas rättelse blifvet upplöst
genom Höglof. Riksens Ständers wid Urtima Riksdagen i Örebro den 16 Oct. sistl. år genom
tillägg, förändringar ock Förklaringar, jemte formulaire för blif-vande Berednings och
Taxerings Commitéer; Alltså har så wäl i Stöd af Högbemälta Be-villnings Förordnings 3 Art.
2 St. 1 mom, som ock i kraft af Kongl. Majts nådiga Kungörelse den 30 Nov. 1810, laglig
Sockenstämma med denna Församlings Jordägare blifvit utlyst till denna dag. då berörda
Församlings Hemmansägare sammanträdde för at, i öfverensstäm-melse med Högst
bemälte förordning, tillägg ock förklaringar af näst. år, utse ock välja de Ledamöter till den
Socken Berednings Committée, som enligt Fastställda gränser, bör till närmare ompröfning
wid detta års blifvande Taxering, uppgifwa beloppet af den Bevillning, som hvar ock en
Skattskyldig bör till Staten utgöra.
Till upplysningsvinnande om beskaffenheten af detta vahl, förelästes Socken männerna
några mom. af Bevillnings Stadgans 3 Art. 2 St.
Så till frågan, om Församlingen för sig äskade en särskilt Berednings Committée, yttrades
af röstägande, at de häldre ville förena sig med Illstorp Socken om en gemensam Com-
mitée; hvarföre skreds till vahl af Ledamöter för en dylik Berednings Committée, hvilket
vahl utföll på följande sätt: Hr. Direct. Aulin (Övedskloster), Hr. Inspect. Orstadius (Alesta
torp), Klman (Kronolänsman) Eckardt (Björka), Kr (Krono) åboen Christ Jeppsson i Björka, Måns
Andersson och Nils Pehrsson i Illstorp.
Sedermera uppstod fråga om någon till protokollets förande, hwartilll de Röstägande före-
slog Charte Sigillet Ombudsman G. Eckardt i Björka, hwilket efter anmodan har Ombuds-
mannen sig ock åtog.
Dag ock ställe hvarest Committéen sammanträder skall ytterligare tillkännegifvas.
Ut supra
And. Lagerlöf
Nåd års Predikant
Eckardt
Nils NH.S Hansson
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
159(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
160(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1810-06-24
”Protokoll hållit i Björka Kyrka vid Sockenstämma med Krono Åboene i Björka Socken d. 24
Juni 1810.
L.D. Till följ af tillförordnade Val Förrättarens under den 18 dennes utfärdade Kallelse för
Krono-Allmogen af Frosta och Färs Härader att den 29 inevarande Månad infinna sig genom
dertill utsedde Elector i Hörby för att för nämnda Häraden välja Riksdagsman till den af
Kongl Mt den 23 nästkommande Julü besannade (bekräftade) Urtima Riksdag i Hufvud Staden
Stockholm; Sammanträder efter pålysning, vid slutad Gudstjenst, Krone Åboene i Björka
Socken för att sig emellan utvälja Elector i afseende på ofvannemnda Val.
Häröfver hörde, yttrade Krono Åboene, att då med afseende på deras Hemmantal,
dess ägande Post vore så obetydlig, icke de utan att med Electors Utseende taga någon
Befattning, åteljas (?) med hvad af de andre inom Domsagan Väljande Stadgades.
Ut supra
Petter Ljungberg
Nåd års Präst
P Bengt, åbo på №11 Björka
Nils NHS Hansson, åbo på №13 Björka
1861-06-24
Här ett protokoll från 1861, två år innan församlingen delades i en kyrklig och en kommunal
del.
Avskrift:
”Protokoll vid lagl. utlyst allmän Sockenstämma med Björka
församling 24 Juni 1861.
§.1. Då en del bränsle under Terminen till Skolan blifvit inköpt, utöfver hvad af försam-
lingens Åboer aflemnadt, hade Ledamöterna i Skolstyrelsen begärt församlingens hörande
å Sockenstämma, huruvida den medgaf att ifrågavarande bränsle finge utaf Skolmedlen
betalas. Församlingen lemnar den till medgifvande därtill, hvadan af skolmedlen för nämndt
ändamål kommer att utlemnas, för 3ne lass torf å 3 Rdr lasset, 9 Riksdaler Rmt (riksmynt).
Uppläst som ofvan.
Severin Roth
Lars Svenssons fru
Lars Månsson
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
161(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
7. Kommunprotokoll 1863-1880
7.1 Kommunreformen
des den gamla Sockenstämman från 1817. Den gamla socknens ansvar för de kyrkliga
Kyrkostämma. För den gamla socknens ansvar för de borgerliga frågorna bildades nu Björka
landskommun med en beslutande Kommunalstämma och Kommunalnämnd. Skolan hörde
dock in på 1900-talet till den kyrkliga kommunen.
Kyrkans och prästernas makt minskade
när sockenstämman delades upp på en kyrklig och en borgerlig stämma. Förutom de vanliga
administrativa uppgifterna var det främst fattigvården, äldrevården, underhåll av ägda hus,
vägar/broar som blev kommunens nya uppgifter. Den kommunala rösträtten, röstetalet
grundade sig på hur mycket skatt man betalade och den omfattade också kvinnor med
inkomst. Ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) infördes och ju mer pengar eller
jord man hade, desto fler fyrkar (röster) hade man.
Fyrktal = kommunalt skatteunderlag, man hade Fyrktal efter ägt mantal jord 1862-1909.
Kommunreformen upphöjdes till lag 1866, för Björka finns det protokoll från kommunal-
stämman den 31 januari 1863. Protokollet upptar inte val av ledamöterna utan dessa
flyttades förmodligen från sockenstämman. Det borde ha valts en ordförande då socken-
stämmans ordförande alltid var församlingens präst.
Landskommunen uppgick 1952 i Sjöbo köping som ombildades 1971 till Sjöbo kommun.
Björka var t.o.m. 1929-04-30 annexförsamling i Ilstorps och Björkas pastorat och sedan
t.o.m. 1961 annexförsamling i Öveds och Björka pastorat.
Mellan
1962-2001 annexförsamling i Södra Åsums, Ilstorps och Björkas pastorat.
Björka församling uppgick 2002 i nybildade Sjöbo församling.
I samband med kommunreformen trädde även 1862 års förordning om landsting i kraft,
med ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige.
7.2 Ledamöterna i kommunen och utnämningar
Tyvärr finns det ingen lista på ledamöterna utan man måste gå igenom alla protokollen och
där notera ledamöterna och de utnämnda personer som representerade byn i olika
sammanhang. För enkelhetens skull anges bara kommunalstämmans ordförande samt om
det finns angivet dess vice ordförande (nästa sida). Kommunalnämndens ordförande är
samma som i kommunalstämman.
Osäkert när nya ledamöter väljes till Kommunalstämman och Kommunalnämnden. Var det
redan då vart fjärde år? (Hittade inte SFS 1862:13-14 skannade).
Förutom de kommunala ärendena var det många utnämningar till olika uppdrag både i
kommunen och som kommunens representant i olika sammanhang.
Kommunalstämman granskade själva Fyrktals-Debiterings- och Uppbördslängderna.
Vart tredje år valdes:
- en ledamot till riksdagsvalet.
- ordförande till kommunalstämman och kommunalnämnden med flera ledamöter.
Varje år valdes bl.a.:
- revisorer att granska kommunens ekonomi.
- ledamöter till taxeringskommittén.
- ledamöter till bevillningskommittén i Sjöbo (skatter och taxeringar).
- ledamöter till Färs Härads nya Brandstodsförening samt till kommunens Brandstodsför.
- person att ”uppbära och redovisa kyrkoherdens lön.
- ombud till olika tingshus som tex. Hörby och Sjöbo.
- fjärdingsman som från 1879 betalades av kommunen.
- postgång, hämta posten regelbundet (2 ggr/vecka) som kommunen betalade för.
ex. 1880, 11 kr året, 3 öre per lösbrev, 1884 för 15 kr året, inget för lösbrev.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
162(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
7.2.1 Kommunalstämmans ordförande 1863-1939. (Ej kollat längre)
Rad
Ordförande
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
95
99
02
05
08
11
15
16
17
18
19
20
-
-
27
28
-
-
39
1
Hans Jönsson
x
x
x
x
2
Lasse Svensson
x
x
3
Anders Sifversson
x
x
x
4
Hans Jönsson
x
x
x
x
5
A. Roos
x
x
x
x
6
Anders Larsson
x
x
x
x
7
Ola Nilsson
x
x
x
x
8
Anders Andersson
x
x
x
x
9
Carl Persson
x
x
x
x
10
H. N. Ekman
x
tom 1915
x
11
Johan Jönsson
x
x
x
x
12
Per A. Nilsson
x
8 år
x
13
Jöns Larsson
x
12 år
x
Vice ordförande
14
Jacob Månsson
x
x
x
x
15
Nils Andersson
x
x
x
x
16
Ola Nilsson
x
x?
x?
17
Anders Lasson
x
x?
x?
x?
18
Anders Andersson
x
x
19
Carl Persson
x
x
x
x
20
Nils Hansson
x
x
x
x
21
Nils Lasson
x
x
x
x
Till kommunalordförande för den nybildade kommunen Björka 1863 valdes Hans Jönsson på Nr 11. (f. 1814-05-06, d. 1891-12-19).
Vice ordförandens val finns bara angivet någon enstaka gång. De flesta namnen kommer ifrån när vice ordföranden skrivit under protokollen.
1868-03-07 ”Kommunalstämmans Ordförande åboen Lasse Svensson hade genom Kungörelse uppläst från Predikstolen den 23 sistl: Februari, kallat
församlingens röstegande ledamöter till allmän Kommunalstämma idag kl: 1 e.m för uppgifvit ändamål att antingen bevilja honom (Lasse Svensson), såsom
Ordförande i Kommunalnämnden och Stämman, betalning härför; eller i motsate fall välja annan Ordförande i hans ställe emedan han ansåg sig ej pligtig, att mot
sin vilja sköta dessa befattningar, på grund af hög ålder.
Då nu stämman på den bestämda tiden öppnats framställdes ärendet till öfverläggning då samtliga närvarande ledamöter icke funno skäl vara förhanden, hvarken
att bevilja honom ersättning eller befrielse från Ordförandeplatsen, hälst han hittils, utan någon ersättning, haft skriftligt biträde af annor person. Uppläst och
Justerat som Ofvan. ’Nils Andersson’ Stämmans vice Ordförande”
Eftersom protokollet är undertecknat av vice ordförande var Lasse Svensson icke närvarande på mötet.
Lasse Svenssons begäran att få avgå som ordförande beviljades 1868-09-02. Till ny ordförande valdes skolläraren Anders Sifversson.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
163(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
7.3
Kommunala ärenden, beslut mm
Ett stående återkommande ärende är att besluta om underhållsstöd till olika per-
soner för de som söker detta men även som kommunen själv tar upp.
Här är några andra som finns med i de tidiga protokollen: ”citat från protokollen”.
”Kommentarer, förklaringar etc.”
Samtliga protokoll lästes upp från predikstolen söndagar efter de ägt rum.
Här är en avskrift av protokollet från den första kommunalstämman 1863-01-31.
” År 1863
Protokoll vid lagligen utlyst Kommunalstämma med Björka
församling i Socknens Skolhus d. 31 Januari 1863.
§1. För att. i enlighet med Konungens Befallningshafvande i länet den 2dre dennes gifna
kungörelse, välja en ledamot med suppleant i innevarande års bevillnings beredning;
samt för att granska af Kommunalnämnden upprättade Fyrktals- Debiteringar- och
Uppbördslängder, hade i dag blifvit utlyst, att kl: 12 hållas i Socknens Skolhus hvarvid:
Till ledamot i bevillningsberedningen utsågs enhälligt stämmans Ordf: Nemnde-
mannen Hans Jönsson å
№ 4 och till suppleant åboen Jöns Andersson å
№ 13
Björka.
§2. De av Kommunalnemnden upprättade Fyrktals- Debiteringar- och Uppbördslängder,
öfver sistlidet års Kommunal utskylder upplästes, granskades och befunnes utan an-
märkning, hvader de alltså godkändes.
Uppläst och justerat som ofvan:
Hans Jönsson
Stämmans Ordf.
Jacob Månsson
Nils Christensson
Uppläst från Predikstolen i Björka Kyrka Söndagen den
15 Febr. 1863, intygar
Severin Roth.
P.L.
”
”På nästa sida finns en färgkopia av protokollet. Så här såg alla Kommunalprotokollen ut med
undantag av att det inte alltid användes paragraftecken.”
Här är ett litet udda ärende på kommunalstämman den 21 oktober 1865.
”Uti utfärdad Kungörelse af den 21 nästlidne månad har Direktionen för Långbros om-
byggnad, efter uppdrag af de brobyggnads skyldiga och för att utan förhöjd uttaxering kunna
fullgöra de utbetalningar till hvilka de äro lagligen förbundna, begärt Kommunal-stämmans
bemyndigande att upptaga ett Inländskt amorteringslån å 120.000 Riksdaler Riksmynt
medelst utfärdande af räntebärande obligationer, ställda å svenskt mynt att återbetalas inom
en tid af högst 40 år, räknadt från lånets upptagande”
”Denna proposition besvarades af närvarande ledamöter med ja; såframt öfriga Brobygg-
nadsskyldiga Kommuner enahanda besluta.”
”Långebro är bron i Kristianstad över Helgeå. Den gamla träbron var i så dåligt skick att en fullstän-dig
ombyggnad var nödvändig. 1861 bildades ett bolag för att bygga en ny bro av järn.
Hur blev Björka inblandat i detta brobygge som ligger i Kristianstads län?”
100 000 riksdaler riksmynt år 1865 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som ca 6,5 MSEK år
2018 mätt med konsumentprisindex.
100000 riksdaler riksmynt år 1865 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som ca 160 MSEK år
2018 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare.
Frågan är då hur fördelningen mellan material och arbete var för ombyggnaden.”
Direktionen för Långebro återkom den 9 juli 1866 då de inte kunde tolka Björka kommuns
svar. Kommunen skickade in samma svar en gång till.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
164(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
165(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
I protokollen som följer har alla som undertecknat dessa utlämnats samt när det upplästes.
1867-01-28. Ärende. 1. Klockringning i Björka kyrka.
1. ”Då klockaren I Illstorp och Björka församlingar Herr Kantor Dittlau i Illstorp hos ordf:
begärt befrielse från Kyrkringningen i Björka Kyrka, såsom en Sak hvilken efter hans
förmenande icke tillhör Klockaren, och derjemte begärt församlingens hörande och
beslut i ärendet.
På tillstyrkan af Åboen Hans Jönsson å № 11 Björka ville församlingen anse det vara
Klockarens ovillkorliga skyldighet att såsom förr bekosta Kyrkringningen och proposi-
tionen besvarades alltså af närvarande ledamöter med: Nej.”
”Var inte detta ett kyrkligt ärende?”
1867-03-30. Ärende. 1. Begäran om försörjning (Nils Nord och Ola Andersson).
1. ”Då förre soldaten Nils Nord å № 10 och husman. Ola Andersson å № 11 härstädes hos
Kommunalnämnden begärt bidrag till deras försörjning hade stämma härom äfven till
idag blifvit utlyst.
Då nu ärendet föredrogs, beslöt församlingen efter någon öfverläggning att förre Solda-
ten Nord skulle erhålla Sex st bröd hvarje vecka räknadt från den 1ste Nästa April till d.1
Juli samt Ola Andersson Sex Rd Rmt att utbetalas i 2ne terminer neml: d. 1ste April och d.
1 Juli detta år. Åboen Nils Andersson å № 14 åtog sig att lämna bröd åt Nord mot 3 öre
st och skulle härför erhålla betalning af Kommunalnämnden den
1sta Juli äfvensom
nämnden bemyndigas att betala pengarne till Ola Andersson. Det för Ola Andersson
bestämda bidrag räknas till den 1ste nästa oktober.”
”6 riksdaler Riksmynt motsvarar idag 334,50 kr, 3 öre = 1,67 kr/bröd 2018.
1867 hade Soldaten Nils Nord att försörja sig själv, hustrun och 3 barn.
1867 hade husmannen Ola Andersson att försörja sig själv, hustrun och 5 barn. ”
1867-08-25. Ärende. 1. Ola Andersson begäran om fattigunderstöd.
1. ”Då nu detta ärende å stämman föredrogs beslöt närvarande ledamöter att bevilja Ola
Andersson såsom understöd Tre Rr Rmt för tiden från och med denna dag till den 1ste
nästa Oktober.”
1867-12-11. Ärende. 1. Lega (anställa) Klockringare.
1. ”Genom kungörelse, uppläst i Församlingens Kyrka de
8de dennes, hade socknens
röstägande ledamöter blifvit kallade till Kommunalstämma å vanl. ställe i dag kl: 4.e.m;
dels för att besluta om ifrågasatt ersättning till husmannen Nils Jönsson d.ä. å № 10
härstädes, för det han upprätthållit Kyrkringningen under den tid som förflutit sedan
Klockaren afsagt sig densamma allt sedan de 28de sist: Januari.
Sedan vid den bestämda tiden Stämman öppnats, framställde Ordf. ärendena till öfver-
läggning, hvarvid, vid stämman närvarande ledamöter enhälligt beslutade.
1st Att för framtiden på Socknens bekostnad lega Kyrkringare, hvartill äfven vid tillfället an-
togs husmannen Nils Jönsson d.ä. å № 13 härstädes emot en årlig lön af Sex /6/
kappar råg hvilka i November månad erhålles; samt Tre /3/ Riksdaler Rmt i penningar,
här inberäknadt hvad som af Kyrkokassan erhålles för Snöskottning och till Klocksmörja
hvilka penningar årligen i Mars Månad af honom erhållas Derjemte skall Nils Jönsson
hafva rättighet att begagna Kyrkogården till Höstning men ej att beta på o Då höstning
verkställes skall Nils Jönsson noga tillse, att icke planteringar på Kyrkogården eller å
grafvarne förstöres eller skadas; och ville stämman åt Kyrkans Wärdar hafva uppdragit
att hafva uppsikt med, att ringningen Ordentligt verkställes såväl å Söndagar som lör-
dagsaftnar och öfriga högtidsaftnar; samt vid alla öfriga tillfällen då Ringning på
Socknens bekostnad kan komma i fråga och böra Kyrkovärdarne dessutom äfven Hafva
tillsyn med att Nils Jönsson öfriga åtagna förpligtelser noga uppfyllas.
2de Angående frågan om ersättning till husman Nils Jönsson å № 10 för verkställd ringning
under tiden från d. 28 sist. Januari intill nu, ville närvarande ledamöter anse, att Nils
Jönsson af församlingen icke ägde rättighet att fordra sådan ersättning, då han af För-
samlingen icke blifvit legd;(lejd, anlitad) hvarföre hans begäran, att af församlingen erhålla
ersättning, helt och hållit afslogs.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
166(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1868-02-08. Ärende. 1. Fattigförsörjning Ola Andersson.
1. ”På grund af Kungl: Majts Befallningshafvande i Malmöhus Läns Utslag som ålägger
Björka Församling att till inh. Ola Andersson № 17 härstädes utgifva Full fattig-Försörj
ning, hade Kommunstämma till i dag blifvit utlyst hvarvid till åtlydnad af nämnda
Utslag Församlingen beslöt att Ola Andersson för framtiden borde erhålla tio /10/st
bröd och 25 tjugofem öre rmt under hvarje vecka.
Soldaten Nordin som håller bröd tillsalu åtog sig att lämna bröd mot 1 R 75 öre samt
äfven betala Ola Andersson 25 öre rmt i veckan o Detta åtagande skulle räknas från d.
1 dennes och räcka tvenne månader och skulle Nordin erhålla betalning härför ur
Kommunalmedlen.
1868-03-07. Ärende. 1. Betalning till kommunalordförande.
1. ”Kommunalstämmans Ordförande, åboen Lasse Svensson hade genom kungörelse
uppläst från Predikstolen den 23 sistl: Februari, kallat Församlingens röstegande leda-
möter till allmän Kommunalstämma i dag kl: 1 e.m för uppgifvit ändamål att antingen
bevilja honom (Lasse Svensson), såsom Ordf. i Kommunalnämnden och Stämman,
betalning härför: eller i motsate fall välja annan Ordförande i hans ställe emedan han
ansåg sig ej pligtig, att mot sin vilja sköta dessa befattningar, på grund af hög ålder.
Då nu stämman på den bestämda tiden öppnats framställdes ärendet till öfverläggning
då samtliga närvarande ledamöter icke funno skäl vara förhanden, hvarken att bevilja
honom ersättning eller befrielse från Ordförandeplatsen, hälst han hittills, utan någon
ersättning, haft skriftligt biträde af annor person.
1868-09-02. Ärende. 1. Bortackordera Fattighjonet Ola Andersson.
2. Val av ordförande till stämma och nämnd.
”Genom Kungörelse, uppläst från Predikstolen i Församlingens Kyrka Söndagen den 30
sistl. August, hade Kommunalstämma till i dag blifvit utlyst att hållas å vanligt ställe kl:
1.e.m. dels för att till framtida vård och underhåll bortackordera Fattighjonet Ola
Andersson härstädes och dels för att välja Ordförande i Kommunalnämnd och Kommu-
nalstämma i stället för Kyrkovärden, åboen Lasse Svensson, som dessa befattningar
sig afsagt.
Då nu stämman på den bestämda tiden öppnats, framställdes ärendena till öfverlägg-
ning hvarvid:
1. Frågan om Fattighjonet Ola Anderssons bortackorderande först diskuterades.
Vice Korporalen Lars Nordin härstädes erbjöd sig att, mot Ett hundra /100/ Rdr rmt år-
ligen, Herbergera, vårda och med försvarlig kost föda Ola Andersson; samt hålla
honom hel och ren, och derjemte förse honom med Säng och nödiga Sängkläder samt
eldbrand.
Detta erbjudande blef af Församlingen enhälligt antagit, hvarpå Kontracten uppsattes i
2ne exemplar att gälla till efterrättelse ett år räknadt från den 7de denna månad.
2. Frågan angående Lasse Svenssons entledigande från Ordförandeplatsen i Kommunal-
styrelsen och annan mans utväljande i hans ställe företogs härefter. Samtliga närvaran-
de ledamöter beslutade enhälligt att Lasse Svenssons begäran om befrielse skulle bi-
fallas, dock skulle han i laga ordning redovisa alla omhänderhafda medel.
Till Ordförande i hans ställe i Kommunalnämnden utsågs enhälligt vice Ordförande i
samma nämnd Arrendatorn Nils Andersson å № 14 Björka, hvilken ej skulle hafva rätt-
ighet att härför uppbära lön, men väl taga ersättning för sina Kontanta utgifter och
öfriga kostnader hvilka han såsom Ordförande i Kommunalnämnden kommer att vid-
kännas. Till vice Ordförande i hans ställe utsågs åboen Nils Nilsson å № 11 Björka.
Skollärare A. Sifversson, som vid Stämman var närvarande, anmodades af försam-
lingen att på eget ansvar öfvertaga Ordförandeplatsen i Kommunalstämman, hvilket
han äfven, för att dermed vara församlingen till tjenst, tills vidare åtog sig; utan all
annan ersättning än för hvad som kunde åtgå till Skrifmaterialer och Postporto i de
ärenden som åligga Kommunalstämman, samt under villkor att vara befriad från all
befattning med kommunalnämndens åliggande, mot hvilket Församlingen hade intet
att anmärka.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
167(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1868-09-02. Ärende. 1. Utgifter- och Inkomster för kommande år.
Endast ett utdrag från protokollet.
1. Utgifter 152 Rdr 20 öre rmt.
Inkomstförslag: 25 öre för mansperson, 12 öre för qvinsperson samt 2 öre per Fyrk.
Även innestående folkskolemedel skulle räknas som inkomst. Skillnaden mellan utgifter
och inkomster skulle regleras genom uttaxering efter Fyrktal ”af i mantal satt jord”.
För stämmans beslut att använda de hos Lars Månsson innestående folkskolemedlen,
reserverade sig ordföranden läraren Anders Sifversson.
1869-01-25. Ärende. 1. Åtskilliga personer som begärt understöd. Namn saknas!
1. ”Då diskussionen en stund pågått stannade Församlingen i följande beslut.
Af hvarje 1/6 mantal skulle sammanskjutas en /1/ R rmt eller 27 R 25 öre på hela
socknen, hvilka skulle öfverlämnas till Kommunalnämndens Ordf. att af honom till de
mäst behöfvande utdelas. Dessa medel skulle vara till honom aflämnade före denna
månads utgång. Derjemte beslöts att Enkan Lovisa Christiansdotters älste Son skulle
under den tid han begagnade Skolan, af Församlingens åboar hafva kosten alla söck-
nedagar i Veckan, på så sätt att han skulle vara en vecka på hvarje №. Början härmed
skulle göras på № 1 och så i nummerordning till och med № 15, hvarefter början ånyo
sker på № 1 o.s.v. Kostdagarna tager sin början den 1sta nästa Februari.”
1869-04-19. Ärende. 1. Lagning av prästvägen, vägen mellan Ilstorp och Björka.
2. Ombyggnad av broarna.
3. Flytta Nils Jönssons hus.
”På begäran af Kommunalnämndens Ordförande var stämman till idag utlyst för För-
samlingens hörande och beslutande angående; Den del af Prästvägen lagning som af
socknen gemensamt skall underhållas; Broarnas öfver Ån ombyggnader; Bortflyttning
under Sommaren, af Böckaren (Tunnbindare) Nils Jönssons å № 10 hus, till annan
lämplig plats.”
1. ”Angående första punkten beslöts: Att den ifrågavarande vägen skulle i början af nästa
Juni, efter budning af Kommunalnämnden, lagas med ler och sten.”
2. ”Angående andra punkten beslöts: Att då ingen af dem som begagnar broarna voro vid
stämman närvarande för att sina intressen bevaka ville de vid Stämman närvarande,
som alldeles icke hafva någon nytta af Broarna, ej hafva någon kostnad för desammas
ombyggnad hvadan alltså yrkandet härom förfaller.”
3. ”Angående för det tredje om bortflyttning af Böckaren Nils Jönssons hus, ansågs detta
vara högst nödvändigt. Församlingen beslöt alltså att: såframt Församlingens Kyrko-
herdes medgifvande kunde erhållas, skulle huset i medio af nästa Juli månad flyttas till
å Björka Kyrkas jord lämplig plats och skulle detta verkställas på församlingens
bekostnad samt äfven bristande byggnadsvirke tillsläppas. Böckaren Nils Jönsson blef
vid Stämman tillkallad och förklarade sig villig att låta bortflytta huset samt efter
förmåga dervid biträda.”
1869-09-06. Ärende. 1. Val av ledamot till Riksdagens andra kammare.
1. ”Enligt från Hr Domhafvande i Färs Härad ankommen Skrifvelse och efter serskild af
undertecknad ordförande utfärdad kungörelse, hade samtliga inom Socknen boende,
vid Riksdagsmannavals röstberättiga medlemmar, blifvit kallade till sammanträde i dag
kl.10 f.m. för att för sin del utse en ledamot till Riksdagen Andra kammare under
Trenne år räknadt från Januari månads början nästkommande år.
Wid den utsatta tiden infunno sig 11 röstberättiga personer. Walet, hvilket skedde med
slutna sedlar utföll sålunda: att egaren af Söfdeborg Hr Grefve Alfred Piper erhöll Fyra
och förre Riksdagsfullmäktige Jöns Andersson i Frenninge likaledes Fyra godkända
röster. I öfverensstämmelse med 25 § af gällande Riksdagsordning, blefvo Trenne val-
sedlar kasserade, två på grund af att de endast innehöll orden ”Jöns Andersson i
Frenninge” och en derföre att den blott innehöll namnet ”Jöns Andersson” och alltså voro
tvåtydiga med afseende på den valdes namn. Dessutom hade Åboen Nils Nilsson № 11
Björka med annor man öfversändt Förseglad, med sitt namn undertecknad, valsedel
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
168(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
lydande på förre riksdagsfullmäktige Jöns Andersson i Frenninge, hvilken sedel på grund
af Riksdagsordningens 24 § kasserades.”
”Kommunalstämmans ordförande skolläraren Anders Sifversson dog 1870-07-05, 42 år
gammal. Vice ordförande Nils Andersson tog över redan från maj 1870.
1870-05-04. Ärende. 1. Fattigunderstöd.
1. ”På begäran af Kommunalnämndens Ordf. var Kommunalstämma till i dag utlyst för
församlingens hörande och beslutande angående af Pehr Sörk framstäld begäran om
fattigunderstöd och Enkan Margreta Nilsdotters begäran om fritt husrum.
De närvarande beslutade efter någon öfverläggning, att för närvarande ej bevilja något
af det begärda utan låta det tills vidare bero.
1870-07-09. Ärende. 1. Utnämningar.
”Kommunalstämma hade i laga ordning blifvit utlyst, att i dag hållas, för val af Sexmän
och Fullmäktige som skall uppbära och redovisa Kyrkoherdens inom församlingen, lön.
1. Till Sexmän blefvo enhälligt valda åboarne Sven Mattisson och Per Nilsson båda på №
15 Björka.
2. Till Fullmäktig att uppbära och redovisa Kyrkoherdens lön valdes åboen Jakob Månsson
på № 13 Björka och bestämdes lönen till honom härför till åtta Rdr Rmt.
1871-11-22. Ärende. 1. Bortackordering av Skollärare Sifverssons barn.
2. Begäran om fattigunderstöd.
”Skolläraren som dog 1870-07-05, 42 år gammal efterlämnade hustrun Eljena Månsdotter
med 9 barn födda emellan 1852-12-26 och 1869-01-16 .
Hustrun Eljena dog 1871-09-13.”
”På begäran af Kommunalordf. var kommunalstämma i dag utlyst angående bortackor-
derande af aflidne skolläraren Sifverssons barn, vid stämman begärde pigan Karna
Larsdotter och enkan Kersti Persdotter fattigunderstöd.
2. De närvarande beslutade att till hvardera lemna en half tunna råg jemte nödig
vedbrand till den förra mot vilkor att hon öfverlämnade hus och bohager till soknen,
och till den sednare fri skjuts på soknens omgångska till eldbrand.”
”Inget nämns i protokollet om stämmans uppdrag angående bortackordering av aflidne
skolläraren Sifverssons barn!!!!”
1872-01-26. Ärende. 1. Ledamot i bevillningsberedningen, vald Nils Andersson № 14.
2. Fattigunderstöd
2. ”Widare beviljade stämman att fattighjonet Per Sörk skulle från den 1ta instundande
Februari erhålla 1 st bröd i dagligt underhåll, samt att pigan Karna Larsdotter hvilken
förut blifvit beviljadt ½ tunna råg i årligt underhåll, att hon i stället för råg skulle hafva
pengar motsvarande ½ tunna råg. Dessa pengar skall fördelas i tre terminer.”
1872-06-13. Ärende. 1. Ledamot till sammanträde i Sjöbo, vald Hans Jönsson № 11.
2. Reparation av fattighuset.
2. ”För reparation å fattighuset härstädes hvilket af stämman blef beslutat så att två
gamla fattighus (socknen tillhörig) skall till den högstbjudande försäljas och i stället ett
nytt uppföra.”
1872-08-19. Ärende. 1. Val till Riksdagens andra kammare.
1. ”Enligt från Hr Domhafvanden i Färs Härad ankommande skrifvelse och efter särskild af
undertecknad ordförande utfärdad kungörelse, hade samtliga inom socknen boende vid
Riksdagsmannaval röstberättigade medlemmar blifvit kallade till sammanträde i dag kl.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
169(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
10 f.m. för att för sin del utse en ledamot till Riksdagens andra kammare under tre år
räknad från Januari månads början nästa år.
Wid den utsatta tiden infunno sig sju röstberättigade personer. Walet hvilket skedde
med slutna sedlar utföll sålunda: att Förre Riksdagsmäktige Jöns Andersson i
Frenninge erhöll fyra och säteriegaren Hr Patron Eksten i Wollsjö tre godkända röster.”
1872-10-14. Ärende. 1. Se nedan.
1. ”Inhyses Ola Bengtson och Adam Person härstädes hos Kommunalordföranden begärt
stämman med afseende på deras svåger Lagerborg och dess hustrus inflyttning hos
enkan Elna Persdotter (deras moder) hvilken af denna inflyttning icke alenast sjelv
hade blifvit i armod stadd, utan snart nog hade äfven Lagerborg sjelf med hustrun
blifvit församlingen till last alldenstund de redan fått något understöd i Malmö derifrån
di utflyttat.
_____
Församlingen instämde uti ofvanstående personers begäran och be-
stämde att med fri skjuts förskaffa Lagerborg med hustru till Malmö. Då detta var be-
slutadt inkom Lagerborg sjelf på stämman och erkände att han ville resa mot vilkor att
han till sig och hustru fick fri skjuts.
_____
Widare föreslog stämman att skolstyrelsen
skulle uppbära och redovisa skollönen för Björka skola för 1971_72 sednast inom den
17 instundande December.
Anm. Skollönen borde redovisas den 28te nästa November för att i Sparbanken insättas.
1873-11-29. Ärende. 1. Val till Brandstodskommittén, redovisas inte.
2. Bortackorderande av skollärare Sifverssons barn.
1. ”Wid bortackorderande af avl: skoll. Sifverssons barn, skall Alfred blifva qwar hos
åboen Nils Nilsson i Illstorp mot 25 Rdr för år, Nils hos åboen Håkan Bengtsson i
Illstorp mot 25 Rdr för år, Magnus hos bagare Nils Jönsson i Björka mot 65 Rdr för år
och Emma hos Enkan Hanna Anders Johns i Björka mot 60 Rdr för år.
Skulle någon vela ha Emma billigare för år, så afstår Enkan henne; mot ersättning för
den tid hon haft henne öfver åren. Dessa fyra barn erhålla af sina fosterföräldrar or-
dentelig beklädnad samt hållas i skola under vinterterminerna.”
”Lite märkligt, inget beslut är tagit i stämman tidigare, utom notisen i 1871-11-22 års stämma
men inget nertecknat beslut i frågan. Efter faderns död bor familjen kvar i skolan men 1871-
09-13 avlider hustrun Eljena Månsdotter i en ålder av knappt 47 år, dödsorsak inte angiven.
I kyrkboken antecknade barn 1871-1879, alla födda i Björka:
Anna
f. 1850-12-10. Eljenas oä barn. Flyttat 20 år, 1870 till Lasse Svensson № 15.
Karl Johan
f. 1852-12-26. Flyttat, 19 år, 1871-11-12 till S. Villie.
Magnus
f. 1854-08-03. Dog, 10 år, 1864-06-08.
Mathilda
f. 1858-12-10. Flyttat, 15 år, 1873 till Nils Lasson № 15 som piga.
Ola
f. 1860-09-23. Flyttat, 13 år, 1873 som fosterson till Lars Andersson № 13.
*Alfred
f. 1861-12-08. Flyttat, 16 år, 1877-10-25 till Revinge.
*Nils
f. 1863-06-12. Flyttat, 15 år, 1878-11-05 till Illstorp.
*Emma Christina f. 1865-06-24. Se vidare under 1879-04-24,
*Magnus f. 1867-01-17.
Oliva
f. 1869-01-16. Flyttat, 4 år, 1873 som fosterdotter till Per Nilsson № 15.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
170(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1874-11-01. Ärende. 1. Inkomstförslag till nästa år.
2. Fattigunderstöd.
1. ”Det förelagda utgifts och inkomstförslaget granskades och mot detsamma gjordes
anmärkning att hvarje mantalsskrifven person skulle i stället för
12 öre, som var
bestämt i förslaget till folkskoleavgift erlägga 19 öre, hvarefter det utan anmärkning
godkändes.
2. Rörande understöd åt enkan Fredrika Lars Abrahamsson beslöt stämman, att hon för
närvarande skulle hafva en tunna råg och bekomma den i denna månad, mot det vilkor
att hon åtager sig att hålla afl. enkan Lovisa Alströms son Anders i skola under vinter-
månaderna, jemte beslöts att gifva henne 3 kronor till bränsle samt fri skjuts af
församlingen. Rörande underhåll åt några fattiga barn beslöts att dermed skulle
uppskjutas till nästa stämma.”
1874-11-25. Ärende. 1. Bortackordera Silfverssons barn.
2. Fattigunderstöd.
1. ”Vid bortackorderande af Silfverssons barn beslöt stämman, att Nils, Emma och
Magnus skulle under fyra månaders tid räknadt från den 1ste December detta år till den
1ste April nästa år af församlingens Åboer hafva kost och beklädnad, på så sätt att
Emma och Magnus skulle underhållas af Frälse och Nils af Krono med undantag af
Enkan Hanna Anders Johns, som kommer att tillhöra Frälse.
2. Rörande Husman Nils Jönssons son Anders beslöts att för närvarande ej något
understöd bevilja.”
1875-02-20. Ärende. 1. Val av Brandstogs ledamöter (redovisas ej).
2. Vård av Jöns Johanssons son Anders.
3. Bortarrendera Holmen.
2. ”Vid öfverläggandet af vård å Husman Jöns Johanssons son Anders voro alla de närva-
rande af den åsigt, att det vore nyttigast för honom, om han kom till en vårdanstalt,
hvarföre beslöts, att så fort som möjligt få honom till Råby Räddningsinstitut, såvida
plats der kunde erhållas.
3. Vid bortarrenderandet af Holmen bestämdes arrendet af de närvarande till 14 kronor
för år, hvilken summa Enkan Andes Johns åtog sig, att under 10 års tid årligt till
Kommunalen erlägga. Skulle möjligtvis någon tillegna sig slänten (?) så afgår 2 Kronor
för år.”
1875-03-30. Ärende. 1. Bortackordering av Sifverssons barn.
1. ”Församlingen hade denna dag blifvit kallad till Kommunalstämma för att bort-
ackordera afl. Skollärare A. Sifverssons barn. Emma och Magnus och åtog sig
skolläraren A. Roos att under ett halft års tid räknadt från den 1 April detta år kläda
och föda Emma mot en afgift af 35 kronor för år. Enär ingen ville åtaga sig Magnus för
lämplig afgift, beslöts att han tills vidare skulle gå omkring på församlingen på så sätt,
att han till att börja med skulle vara 14 dagar på hvart halft mantal.
1875-09-25. Ärende. 1. Bortackordera avlidne skollärare Sifverssons dotter Emma.”
1. ”Vid bortackordering av Emma Sifversson åtog sig Kantorn Herr A Dittlau i Ilstorp att
under ett års tid räknadt från den 1ste nästa Oktober försvarligt föda och kläda Emma
mot en afgift av 50 Kronor hvilken summa erlägges den 1 Februari 1876.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
171(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1876-05-27. Ärende. 1. Nya skolbänkar, ändring av köket.
2. Skåp för Svensk författningsförsamling.
1. ”Vid frågan om nya bänkars anskaffande till skolan, beslöts att inga sådana för
närvarande skulle anskaffas, utan de gamla skulle lagas och skolan repareras och
hvitas; hvarjämte beslöts rörande köket, att det skulle utvidgas och köksdörrarna
utflyttas, och dörren till boningsrummet och till skolan flyttas närmare ytterdörren, om
så skulle behöfvas.”
2. ”Vid frågan om skåps anskaffande till Svensk författningssamling, beslöts att ett
sådant skulle för nämnda behof anskaffas och hos en snickare beställas.”
1876-08-01. ”Vid frågan om bortackorderandet av Emma Sifversson beslöto de närva-
rande, att stämman härom tillsvidare skulle uppskjutas.
1876-08-16. Ärende. 1. Fattigvård, Per Lindgren.
2. Skolans reparation.
1. ”Vid frågan om understöd åt skomakaren P. Lindgrens hustru och barn beslöts att till
dem lemna 33 öre om dagen, räknat från ofvannämnda dag; hvarjämte bestämdes,
att, då nämnda familj har hemortsrätt i Lunds Domkyrkoförsamling, fattigvårds-
styrelsen i nämnda församling skulle genom kommunalnämndens försorg till Lunds
församling insändas och ersättning härför af dervarande fattigvårdsstyrelse affor-
dras jemte öfriga kostnader.”
”För 33 öre om dagen kan man idag köpa varor och tjänster för 17,59 kr.” De, Per och hustrun
Kristina Ljunggren samt barnen Ida Karolina och Emma Helena kom från Lund 1875-11-16
och återvände dit 1876-09-04.”
2. ”Vid bortackorderandet af reparationer och ändringar i skolan åtog sig åboen Nils
Nilsson å № 11 härstädes att mot att mot en summa af 15 kronor nämnda reparatio-
ner och ändringar utföra samt hafva detta arbete färdigt och godkänt före skolter-
minens början.”
1878-04-23. Ärende. 1. Reparation av församlingens hus som blev kasserade vid sista
brandsynen varvid stämman beslutade följande.
2. Bevilja dragon J.Rudolf utskänkningstillstånd.
1. ”a) Fattighuset repareras under sommaren innan 1 augusti.
b) Skolhuset likaledes.
c) Nils Jöns hus sättes i brukbart skick innan den 24 Juni.
d) Med afseende på hus. Per Anders hus ansåg kommunalstämman sig ej vara be-
rättigad fatta beslut derom alldenstund Per Andersson ännu är egare af sitt hus.”
2. ”Beviljade församlingen för sin del att dragon J. Rudolf rättighet att under ett års tid på
försök sälja vin, bir, öl, kaffe och cigarer hvilken tillåtelse han sjelf får söka få i gällan-
de kraft hos Landshöfdinge embetet utan någon kostnad eller mer besvär å försam-
lingens sida.”
”Dragon Jöns (Persson) Rudolf på Nr 11 flyttade till Södra Åsum 1878-11-09.”
1878-09-25. Ärende. 1. Bortackortering av avlidne skolläraren Sifverssons dotter Emma.
1. ”Enkefru Paulin hade anmält sig genom bud att emottaga Emma på 7 månader hvilket
anbud antogs, och skall fru Paulin lemna henna för tiden från 1 Oktober 1788 till den 1
maj 1879 i en ny värkens klädning och ett nytt lintyg jemte nödiga strumpor och skos
under tiden samt hålla henne i skolan minst fyra månader samt hålla det öfriga af
hennes kläder i ordentligt skick och beslöt stämman att fru Paulin skulle erhålla afskrift
af detta protokoll. För detta erhåller fru Paulin 16 kronor den 1 April 1879.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
172(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1878-10-24. Ärende. 1. Fjärdingsmannens lön
4. Brandstodsföreningen
1. ”Fjärdingsmannens (namnet står inte) anhållan om tillökning af lönen till 40 kronor
för året under hans tjenstetid, hvilket stämman ansåg sig ej böra bevilja för närvaran-
de åtminstone utan beslöts frågans uppskjutande till ordinarie stämma i December
detta år.”
”Fjärdingsmannen utsågs av kommunalstämman och han håll ordning i socknen samt biträdde
kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, väg- och brotillsyn m.m.”
.
4. Företogs kompleteringsval af kommite för Färs Härads Nya brandstodsförenings leda-
möter. Till ordförande valdes Per Fredriksson på Nr 16 och som ledamot i stället för
åbo Nils Larsson ingick supleanten Per Nilsson på Nr
13. Att tjenstgöra såsom
supleanter valdes i stället för per Nilsson skräddaren Magnus Brink och i ställer för Per
Fredriksson Husmannen Nils Nilsson № 13. Allt Björka.
1878-12-14. Ärende. 1. Fjärdingsmannens lön
1. ”Fjerdinmannens vid ordinarie stämman i Oktober den 24de innevarande år gjorda an-
hållan om tillökning af lönen, hvilken fråga då uppsköts till ordinarie stämman i Decem-
ber. Denna fråga företogs nu till behandling och afslog den begärda tillökningen och
beslöt att i stället ingå till kronobetjeningen med anhållan om att sjelf få välja och
aflöna fjerdingsman för socknens egen räkning”
1879-03-22. Ärende. 2. Utackordera Lovisa Ahlströms Oskar.
3. Bevilja fattigunderstöd till Per Andersson på Nr 11.
4. Bortackordera Emma Sifversson på 1 års tid
”Inte helt klart vem Lovisa Ahlströms Oskar är! Koll i kyrkböckerna visar att det finns en änka
Lovisa Christiansdotter med sonen Oskar född 1870-12-22 där ett av dopvittnena är Christian
Ahlström som troligen är Lovisas fader. Lovisa dog 36 år gammal 1873-03-14.
Det framgår inte var Oskar bodde efter moders död fram till 1879. (Björka AI:11 (1879-1883)
Bild 34 / sid 30). Här finns även en änka Fredrika Ahlström som födde en dotter Lovisa
Ahlström 1873-03-02.”
2. ”Per Hans änka åtog sig att föda och kläda honom försvarligt under (3) tre års tid och
hålla honom i skola minst 5 månader under hvarje år mot en summa av 120 kr, hvilka
erhålles med 50 kr för året april 1879/april 1880, resten delas i två lika delar som
erhålles med 35 kr april 1880/april 1881 och 35 kr april 1881/april 1882.”
3. ”Skulle beviljas fattigunderstöd åt husmannen Per Andersson å
№ 11; Hvarvid
stämman beslöt att han, Per Andersson, skulle erhålla 4 tunnor råg eller 60 (lispund,
60 lispund =510 kg) sammålet rågmjöl, ½ tunna malt, 3 tvåhästalass torf och 10 bunkar
risbränsle allt per år räknadt tillsvidare.
”1 tunna = 146,6 liter. Sammålet = osiktat malet.
4. ”Skulle aflidne skolläraren A. Sifverssons dotter Emma bortackorderas på ett års tid,
men som ingen syntes benägen emottaga henne för något drägligt pris blef denna
fråga tills vidare uppskjuten.”
1879-04-28. Ärende. 1. Bortackordera Emma Sifversson på 1 års tid.
2. Val av fjärdingsman.
1. ”Att bortackordera Emma Sifversson på ett års tid räknadt från de 1ste Maj detta år
till samma dato 1880 hvarvid husman Anders Påls hustru på № 11 Björka åtog sig att
föda och skydda henne försvarligt och låta henne under förstkommande vinter gå och
läsa för presten på det hon 1880 må kunna konfirmeras samt lemna henne på våren
1880 innan hon (Emma) lemnar Anders Påls följande kläder: en mörkfärgad värkens
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
173(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
klädning, ett par läderskor, tvenne lintyg, tvenne förkläden, ett par helstrumpor och
ett par förfota strumpor samt ett mörkfärgadt bomulskläde allt nytt och dessutom holla
henne med nödiga strumpor och trädskor och det öfriga af hennes tyg i ordentligt skick
mot en ersättning af 25 kronor på år, som få lyftas ur kommunalkassan 10 kronor den
1ste Oktober 1879 och resten 15 kronor den 1ste Maj 1880 och skulle Anders Pålsson
som bevis erhålla afskrift af detta protokoll.”
”Emma blev Konfirmerad 1880-04-10. Trots ett flertal bortackorderingar finns hon hela tiden
noterad på skolan i Björka varifrån hon flyttade som piga till Tegelbruket i Vomb 1881-10-24
och därifrån till Malmö 1884-10-16. Emma flyttade 1885-04-25 från St. Petri till Köpenhamn.
Hennes syster Mathilda flyttade till Danmark redan 1884-01-24 från Caroli i Malmö.”
2. ”Att välja fjerdinsman och åtog sig förre fjerdinsmannen Jöns Olsson från Sjöbo att
bestrida (här sköta) fjerdinmanssysslan äfven för Björka socken så länge han kan
tjenstgöra som fjerdingsman mot en årlig lön af 33 kronor och 33 öre som få lyftas ur
kommunalkassan hvarje år den 1 maj och skulle detta protokoll träda i gällande
kraft den 1 maj 1879 dock får Jöns Olsson ej uppbära någon lön ur kommunalkassan
förr än den 1 maj 1880 och sedan årligt vid hvarje tjenstårs slut.”
1880-04-07. Ärende. 1. Reparation av husen
2. Reparation av vägar
3. Soldattorpet
4. Skulder
5. Fjärdingsman
1. ”Angående reparation av socknens hus som uppsköts till i September månad inne-
varande år, emedan halm till tak ansågs nu vara mycket dyrare änden då blir.”
2. ”Angående socknens vägarne inom byn beslöt stämman efter budning af Kommunal-
ordförande skulle vägarna gemensamt lagas i slutet af Maj månad.”
3. ”Om soldattorpets jord skulle Lasse Johansson behålla densamma till efterhösten och
lofvande han att betala resterande arrendeafgifterna i medlet af Juni och skulle han då
innevarande år, anskaffa borgen för framtiden.”
4. ”Angående resterande kommunalutskylderna beslöt stämman att de skulle lagligen
indrifvas.”
5. ”Hvad fjärdinsmanstjensten beträffande beslöts att Nils Hansson som erbjudit sig att
tjenstgöra för den gamla efter hemmantal utgående lönen skulle erhålla denna befatt-
ning med tillträdandet den 1 Maj innevarande år.”
1880-06-26. Ärende. 1. Häradsbron i Vollsjö.
1. ”Socknens kommunalledamöter hade blifvit kallade till sammanträde för att enligt kro-
nofogdens skrifvelse sammanträda i Sjöbo Lördagen den 2 nästa Juli kl 3 e.m. genom
ombud för socken angående Häradsbron i Wollsjö ombyggning, och beslöt stämman,
att ej något sådant ombud välja.”
1880-09-29. ”Wid samma tillfälle disputerades angående bortföring af krossten från
Omma, hvilket stämman beslutade att 3 lass å hvarje halft mant. skulle
hämtas.”
1880-12-20. Ärende. 1 och 2 val av olika medlemmar.
3. Postens bortackorderande.
3. ”Postens bortackorderande för nästa år, och åtog sig husmannen Nils Persson å № 18
att två gånger i veckan från Sjöbo afhämta densamme mot en afgift af ellfva Kronor
samt dessutom erhålla 3 öre för hvarje lösbref.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
174(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1881-08-09. Ärende. 1. Rikets indelnings formulär, som ej hittats. (SCB Kommunstatistik).
1. ”Från komiteen för reglerande af Rikets indelningar hade hitkommit skrifvelse, deri den
begär vissa upplysningar angående denna församling samt bifogadt formulär, deri
frågorna äro uppsatta som skola besvaras och derlikes begärt att svaren skola å
Kommunalstämma afgifvas.
____
Med anledning häraf hade kommunalstämma blifvit
lyst, att hållas denna dag för frågornas besvarande, hvilket formuläret utvisar. Ingen
jordebok finnes utan hvad kyrkan tillhör.”
1881-09-04. Ärende. 1. Skjuts till Lunds lasarett.
1. ”Tunbindaren Nils Jönsson å № 10 härstädes hade begärt att å kommunens bekostnad
få komma till Lunds lasarett, för att söka bot för sin helsa, efter en kort öfverläggning
beviljades att han skulle hafva fri skjuts dit och der qvarstanna en månad, allt på
socknens bekostnad.”
1881-09-15. Ärende. 1. Val av riksdagsman.
1. ”Med afseende på skrifvelse från Domaren i Färs Härad angående val af riksdagsman till
andra kammaren för nästa tre årsperiod, hade stämman blifvit lyst, att denna dag hållas å
vanligt ställe kl: elfva f.m. Då röstberättiga ledamöter (nio till antalet) voro samlade, företogs
valet, hvilket skedde med slutna sedlar inför stämmans ordförande och utföll valet sålunda:
arr Grefve Alfred Piper å Söfdeborg erhöll åtta och f.d. riksdagsmannen Mårten Trulsson i
Starrarp en röst.”
1881-09-15. Ärende. 1. Granskning Fyrktal mm (redovisas ej).
2. Torvmossen.
2. ”Nils Lasson, Anders Lasson och Carl Persson hade väckt förslag om hufvudgroparnas
upprustning i byns båda torfmossar hvari stämmans ledamöter enhälligt beslöt att gro-
pen i den östra mossen skulle upprensas och vara 4 fot bred samt gropen i westra
mossen 6 fot bred. Allt skulle vara färdigt till den 1st Maj 1882. Hvarje egare skall sjelf
verkställa detta arbete inom lagda tid: uraktlåter (struntar i) någon som har mosse att
fullgöra sin skyldighet såsom nämndt är; eger Kommunalordförande på den treskandes
bekostnad detsamma att verkställa.”
1882-01-21. Ärende. 1. Livförsäkring
1. ”Från Lifränteanstaltens Ordförande i Lund hade hit ankommit en del exemplar angå-
ende det, om någon inom socknen ville deri lifförsäkra sig för att bereda sig en sorgfri
ålderdom; efter en kort öfverläggning beslöts, att i nämnda anstalt ej några medel
insätta.”
1882-03-11. Ärende. 1. Arrende soldatjorden.
1. ”Rörandet arrendet för Soldatjorden för Roten 31 å № 13 Björka som Lasse Johansson
arrenderat tillsvidare mot 8 kronor som betales hvarje år den 1 Augusti, och de 20
kronorna som Lasse Johansson är skyldig till Socknen skall han betala till Kommunal-
kassan innan den 31 Augusti detta år. Och som borgen för arrendesumman går Carl
Persson i full borgen för, samt de 10 kronorna, Carl Persson innehar och Nils Lasson
innehar 20 kronor, hvilka penningar skall betalas till Kommunalkassan inom den 31
Augusti detta år. Samt alla andra fordringar som Socknen har att fordra skall indrifvas
innan den
1ste Oktober detta år.” Undertecknat av ”Carl Persson som borgen för
arrendet”.
1882-04-08. Ärende. 1-3. Granskning, val av ledamöter (redovisas ej).
4. Minnesvård Magnus Stenbock.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
175(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1. ”Sist behandlades frågan angående ’utrop till Skånes befolkning’! om insamling till en
minnesvård öfver den store fältherren Magnus Stenbock: efter en kort öfverläggning
beslöts att ej något bidrag till sagda minnesvård lemna.”
1882-05-06. Ärende. 1. Ta hand om flera barn.
1. ”Ofvanstående dag var Björka församlings röstegande församlade å vanligt ställe, för
att besluta följande Nämligen.
Bengt Skogvaktare åtog sig på ett år räknadt från denna dag, att föda, kläda, och
kristligen uppfostra flickan Hilma Larsson, mot en summa Femtio (50) kronor om året,
som betales med 25 kronor i Oktober detta år, och 25 kronor när året är förlidet.
Och Nils Persson åtog sig att föda Gossen Sven Larsson i en månad räknad från denna
dag mot 17 öre per dag. Derjemte skall Nils Persson hafva dödsboet efter barnens
moder och lyfta penningarna för det som är försålt utan afräkning, för uppfostring för
barnen sedan modern dog.
Och vad det beträffar med skjutspenningar till Veberöds kommun för Byckaren (tunn-
bindaren), beslutade stämman att Veberöds kommun får sin rätt söka om någon sådan
för den är i denna sak. Då ingenting widare war att föredraga upplöstes stämman.”
1883-01-16. Ärende. 1. Marknaden i Sjöbo.
1. ”Med anledning af väckta fråga om öfverklagande af Kungl: Majt och Rikets Kammar-
Colegü utslag den 5 sist. December i fråga om indragning af marknaden i Sjöbo,
beslutade stämman, att då nämnda marknad är till nytta för orten detsamma skulle
hädanefter som hittills fortfara, med den skilnad, att det blifvo flyttadt till å slutet af
Juli månad i stället för Augusti.”
1883-01-27. 3. Fosterhjälp.
3. ”Per Nilsson å № 15 hade begärt 10 Kronor såsom fosterhjälp åt Oliva Sifversson från
detta års början och till hon blifvit konfirmerad, hvilket belopp enhälligt beviljades.”
”Oliva f. 1869-01-16. Flyttat, 4 år gammal, 1873 som fosterdotter till Per Nilsson № 15. Nu
således 14 år gammal. I husförhörsboken anges att hon ’Undfår uppfostr. hjelp fr. Malmö’.”
(undfår=tar emot).
1883-02-24. Till Kronofjärdingsman utsågs åboen Nils Lasson å № 15 Björka mot en årlig
Lön af femton kronor. (15 kr 1883 = 875 kr 2018 som KPI, som avlöning är
15 kr 1883 en lön på 16190 kr 2018).
1883-03-16. Ärende. 1. Landstingsman.
2. Bortackordering.
3. Fjärdingsmannasysslan.
4. Husreparation.
5. Broreparation.
”Laglig stämma hade till idag blifvit lyst att å vanligt ställe hållas för att behandla
följande:
1. Att välja ett ombud, som för socknens räkning, skall när så påfordras infinna sig i
Sjöbo, att der välja landtingsman; och blef nämndemannen Anders Lasson å № 1
härstädes dertill vald.
2. Att bortakordera numera aflidne Hans Persson i Skarrie blinda dotter, och beslutades
att åboar Nils Lasson och Carl Persson härstädes skulle af Baron Ramel vid Öfvedsklos-
ter inhämta svar på huruvida han sagda flicka emot en viss avgift årligen ville för-
sörja eller icke.
3. Att till fjerdingsmannasysslan till hvilken åbo Nils Lasson å 15 härstädes blifvit vald,
och af Kronofogden i Araskoga förkastad; beslöts, att till Konungens Befallningshafvan-
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
176(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
de i Malmö låta ingå skrifvelse angående att Björka sockens önskan härutinnan
måtte blifva godkänd, och fogdens förkastad.
4. Att reparation af tunbindare Nils Jönssons hus skulle företagas; och bestämdes att
hvarje ⅙ mant: i Björka skulle dertill lämna 1 Ltt långhalm. Arbetet skulle Kommu-
nalordförande ombesörja. (1 Ltt= Lispund = 8,5 kg).
5. Bestämdes att Broarne å byvägen norr om Ola Nilsson och nämndemannen Anders
Lasson sättas i brukbart skick.”
” ’Broarne’ dvs. minst två broar! Det fanns endast en större bro över ån inom Björka 1883,
bevattningskanalen togs i drift först 1886, det är knappast denna som menas.
1869-04-19 nämns också ’broarne’. Anders Lasson bodde fram till 1889 på Björka Nr 4 medan
Ola Nilsson bodde på Björka Nr 11.
I Lantmäteriets akt, 1867, Björka Vägdelning 12-bjö-4, beskrivs vägen och broarna så här:
Uppmätning
Bro
fot
meter
anm. idag?
Från skolhuset i byn åt norr till stora bron
1148
249,9
Öfver bron (Samfäldt)
1
70
21,3
Bron över Björkaån
Widare åt norr till bro
468
142,6
Öfver bron (Samfäldt)
2
12
3,7
Nu ersatt med rör
Widare åt norr till bro
68
20,7
Öfver bron (Samfäldt)
3
8
2,4
Finns ej längre
Widare åt norr till bro
236
71,9
Öfver bron (Samfäldt)
4
12
3,7
Finns ej längre
Widare åt norr till Wressels gräns
106
32,3
Summa
2026
617,5
Färgkartan från 1873 visar var broarna ligger. Nummerna refererar till tabellen ovan.
På färgkartan är broarna vid
numren 1-4, de blåa linjerna,
där ån och de mindre bäckar-
na korsar vägen.
På den gråa kartan finns bro
1 fortfarande kvar idag.
Både bro 2 och 3 är ersattna
med rör under vägen.
Bro 4 finns inte längre.
Bro 5 är en ny stenbro som
byggdes samtidigt med bevatt-
ningskanalen före 1886 så att
vatten kunde ledas ut från ka-
nalen till fältet vänster om vä-
gen. Denna bro finns kvar i än
idag i ursprungligt skick.
1883-03-31. Ärende. 1. Granskning skattskrivningdlängden som godkändes.
2. Klädning till avliden.
3. Resa till Lunds lasarett.
2. ”Beviljades en klädning som af ordförande skulle anskaffas till aflidna Fredrika
Ahlströms son Johan.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
177(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
3. Beslutade att skräddaren Joh. Svanströms gosse skulle till Lunds Lasaretter samt att
socknen betalar hälften af kostnaden.”
”Fredrika Ahlström avled 1841-11-09, hennes son Johan är Johannes född 1867-07-02. Han
flyttade till Veberöd 1884-10-31.”
1883-04-25. Ärende. 1. Val till taxeringskommitéen i Sjöbo.
2. Bortackodering.
3. Skrivelse från Malmö.
4. Restlängden för skulder.
5. Sängkläder.
1. ”För att välja Ledamöter till taxeringskommitéen i Sjöbo innevarande år och valdes
härtill åbo Karl Persson å № 13, åbo Nils Hansson å № 3 samt åbo Nils Persson å № 15
alt Björka samt supleanter åbo Nils Andersson å № 14 och Jöns Jönsson å № 15
Björka.
2. För att Bortackordera afl. Fredrika Alströms dotter Hillma och åtog sig Barnmorska
Sissa Ringius i Björka mot en årlig afgift af Fyratio /40/ Kronor Räknad från den 6
Maj detta år till samma dato nästa år.”
”Rörigt, det fanns en Fredrika Ahlströms oäkta dotter Hulda född
1880-01-03 som flyttade till
Helsingborg 1882-11-10 med skomakaregesällen Nils Persson född 1842-03-18. Hulda finns här:
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AI:74 (1880-1884) Bild 86 / sid 40. Vem var Hilma? Är det
Fredrikas dotter Emilia Lovisa som finns som fosterdotter 1887 till Sissa Ringius. Fram till dess kan
Lovisa ha bott hos Anders Christensson f.1812 och Hanna Nilsdotter f.1815 på Björka 11 där modern
också bodde före sin död. Emilia och Hilma är nog förväxlade genom hörfel eller kallades hon Hilma.”
3. ”angående hitkommen skrifvelse från Malmö angående Fjerdingsmannen och dess aflö-
ning och Beslöts att ännu engång ingå med skrifvelse för samma ändamål.
4. För att granska Restlängden för Resterande Kommunalutskylder inom socknen och
Blefva följande Personer Befriade neml. Husman Per Svensson å № 6, Bengt Pers Enka
å № 13 Erik jönsson å № 15 samt Per Hans Enka å № 13 alt Björka.
5. För att anskaffa Sängkläder till i Fattighuset Boende pigan Anna Nilsdotter och Beslöts
dervid att Kommunalordföranden skulle anskaffa sådana på Kommunens Bekostnad.”
1883-07-30. Ärende. 1. Inköp orgel.
2. Reparation av broarna.
1. ”För att välja 3ne inom församlingen att resa till Näs, för att afprofva orgeln. Härtill
valdes: Kantor N.A. Dittlau, H. Ekman och Anders Lasson. Samt hafva hvardera 2
kronor och 50 öre till resan.
De penningar, som fattas till orgeln skola lånas af kommunalkassan tills vidare.
2. Reparationen å broarna uppsköts tills vidare.”
1883-09-08. Ärende. 1. Prästlönen.
2. Skollärarlönen.
1. ”För att välja en att upptaga prestlönen och valdes härtill enkan Hanna Olsson å № 13
Björka.
2. Beslöts, att den säd, som erlägges till skolläraren, skall lösas med penningar efter
årets markegångspris, både de 8ta tunnorna och de 5 tunnorna för kofodret, så att hela
lönen hädanefter utgår i penningar, och skall upptagas i kommunalen efter fyrktal.”
1883-10-13. Ärende. 1. Val av ombud.
2. Lagsökning.
1. ”För att välja ett ombud som skulle vara närvarande i Hörby den 15 nästa Oktober för
upprättande af priskurant (prislista) och beslöts att ej något sådant ombud välja.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
178(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2. Björka fattigvårdsstyrelse som genom lagsökning från Woms socken blifvit ålagdt att
till nat. samhälle ersätta afl. pigan Maria Andersdotters sjuk- och begrafningskostnader
med 23 kr 50 disputerades (man var nog oense) äfven, och efter en kort öfverläggning
bestämdes att en lagfaren person skulle rådfråga angående detta ämne hvarför egaren
Nils Lasson å № 15 Björka enhälligt utsågs och befullmäktigas att söka socknen en
sakförare i sagda mål.”
1883-10-31. Ärende. 1. Granska fyrktalslängder mm som godkändes.
2. Föregående lagsökning.
2. ”Disputerades frågan huruvida process med Woms fattigvårdssamhälle angående
numera afl: pigan Maria Andersdotter för hvilken detta samhälle haft en utgift tjugotre
Kronor 50 ö och för samma utgift lagsökt Björka kommun. Efter en kort öfverläggning
bestämdes att ej föra någon process utan låta saken falla.”
1883-11-27. Ärende. 1. Bortackordering.
1. ”Kommunalstämma hade blifvit till i dag utlyst för att ackordera bort Fredrika Ahlströms
son Sven under tiden, medan han läser sig fram för kyrkoherden; och åtog sig Drängen Anders
Nilsson att för en summa af fyrtio (40) kronor föda och kläda honom under ett år. (Sven är nu
13,5 år gammal).”
-
”Eftersom bl.a. Fredrikas barn dyker upp lite då och då så är här en sammanfattning av vad som
hände familjerna: Fredrikas föräldrar: Christina Runström som dog 1865-05-02.
Korpralen Christian Fredrik Ahrenström som dog 1843-06-11.
Dottern Fredrika tar nu Rundström i efternamn. (OBS d’et).
Familjens alla barn:
Erland f. 1822-11-08 i Tryde. utflyttad 1839.
Lars
f. 1826-09-23 i Vomb, utflyttad 1846.
Familjen inflyttade till Björka 1833-01-27
Sven
f. 1833-04-22, Björka, d.1833-05-07.
till Tengvall gatuhus Nr 16.
Regnel
f. 1834-08-02, Björka, d.1836-02-16.
Familjen flyttade 1837 till Nr 15
Lovisa
f. 1837-01-24, Björka, utflyttad 1858.
Fredrika f. 1840-10-24, Björka, kvarboende
Familjen flyttade 1843 till Nr 11
Christian f. 1843-12-17, Björka, utflyttad 1863
Fredrika bor kvar i familjens hem där hon 1865-07-03 föder ett ”oäkta” barn” Johanna Christina.
Fredrika byter nu namn till Ahlström inte till Ahrenström som fadern hette. Skrivfel av prästen?
-
Lars Peter Abrahamsson inflyttad 1865-11-13 till Fredrika som dog här 1881-11-02, 41 år.
Han var f. 1844-04-26 i Kågeröd och inflyttad hit från Slimminge. Han dog 1872-10-30, 28 år.
-
Fredrika Ahlström och Lars Peter Abrahamsson gifter sig 1867-12-21, båda från Björka 11.
Alla barnen tog namnet Larsson eller Larsdotter.
Familjens barn: Johanna Christina f. 1865-07-03, dog 1882-01-30, 16 år.
(alla födda)
Johannes
f. 1867-07-02, flyttade till Veberöd 1884-10-31, 17 år.
(Björka 11)
Sven1
f. 1870-07-09, flyttade till Vomb 1887-10-28, 17 år.
Emilia Lovisa2
f. 1873-03-02, flyttade som fosterdotter till barnmorskan
Sissa Ringius 1887-10-18, 14 år.
’oäkta’ Hulda3
f. 1880-01-03, flyttade till Helsingborg 1882-11-10, 3 år.
1) Sven, 13,5 år gammal, under tiden han läser sig fram för kyrkoherden åtog sig Drängen
Anders Nilsson att för 40 kronor föda och kläda honom under ett år.
2) Emilia Lovisa (Hilma) som enligt kyrkoboken hade uppfostringshjälp från Malmö, blev bort-
ackorderad ett år 1882-05-06 till Bengt Skogvaktare, 1883-04-25 på ett år till barnmorskan
Sissa Ringius, 1884-04-26 på ett år åter till barnmorskan Sissa Ringius, 1884-10-29 för
ytterligare ett år, 1885, till Sissa. Detsamma gäller för 1886, 1887. Från 1887-10 18 är
Hilma inflyttad till barnmorskan Sissa Ringius och där registrerad son fosterdotter.
3) Skomakaregesällen Nils Persson f. 1842-03-18 i Källna inflyttad som inhyses till Fredrika
Ahlström 1879-11-07. Han och hennes ’oäkta’ dotter f. 1880-01-03 flyttade till Herkules Nr
13 i Helsingborg 1882-11-10. Av vilken anledning?
När Nils Gifter sig 1884-13 15 med Maria Nilsson född i Slimminge benämnes Hulda Persson
som fosterdotter.
Anm.
Lars Peter Abrahamsson blev dömd 1862 ’för första resan stöld’ och igen 1872-01-25 till
4 månaders straffarbete. Han dog av ’Dråpslag’ 1872-10-30, ej kollat vad det innebär.
Blev han ihjälslagen?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
179(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1884-01-12. Ärende. 1. Snöskottning.
1. ”Kommunalstämman var till idag lagligen utlyst att hållas för att välja en Snöskott-
ningsföreståndare, För Ilstorps och Björka Socknars gemensamma Snöskottnings
Distrikt vid kronovägen, och utsågs Åboen Nils Nilsson på № 11 Björka dertill för en tid
af 5 år räknad från den 1 januari innevarande år.”
1884-01-12. Ärende. 2. Posten.
2. ”Att bestämma hvar Socknens post skulle lämnas och afhämtas och åtog sig
Skräddaren Joh. Svanström detsamma för innevarande år mot en ersättning af
3
kronor.”
1884-01-23. Ärende. 1. Underhåll.
1. ”Församlingsboerne hvar denna dag sammankallad för att öfverenskomma och
bestämma underhåll åt ynglingen Anders Jönsson härstädes, Efter en tids
öfverläggning, Åtog sig ordföranden Anders Andersson, att åt ynglingen Anders
Jönsson Lämna 6 st Grofbröd och Tretiotre öre i penningar en gång hvarje vecka
från ofvanstående dato tills widare.”
1884-04-26. Ärende. 2. Bortackordering.
2. ”För att bortakordera Fredrika Ahlströms dotter Hillma och åtog sig Barnmorskan
Sisssa Ringius denne på ett år, räknad ifrån den 6te innevarande Maj till samma dato
1885 mot en ersättning af fyratio kronor hvilken betalas i fyra terminer nemligen första
terminen 10 kronor betalas den 6te förstkommande Maj, Samt sedan 10 kronor hvar
tredje månad, tills summan blir utbetalder för dessa Ofvanstående 40 kr har nämnde
Sissa Ringius åtagit sig att lämna flickan Hillma en Wärkens klädning samt tre Lintyg
och ordentlig Fotbeklädnad samt försvarligt vaka öfver flickans redlighet och ordentliga
skolgång.”
1884-05-17. Ärende. 1. Läkarbostaden Åsum.
1. ”På begäran af Kronofogden N. Willhoff att genom socknevis å kommunalstämma valdt
ombud, som har att med honom sammanträda å Tingshuset i Sjöbo Onsdagen den 21
innevarande Maj kl. 3 eft.m. för att taga kännedom om räkenskaper för läkarebostaden
i Åsum för tiden från den 2 Juli 1881, samt besluta, dels om uppbörd af erfoderliga
medel, samt dels om tillsyn vid bostaden för den händelse den någon tid skulle bli
obebodd, och utsågs af stämman till sådant ombud nämndemannen Anders Larson i
Björka.”
1884-06-17. Ärende. 2. Upprensning västra mossen.
2. ”För att öfverenskomma och besluta om Utlopps gropens upprensning i den såkallade
Wästra måsen; efter en stunds öfverläggning, beslutade stämman att ofvannämnde
graf skulle, efter som vanligt upprensas; denna upprensning bestämdes att vara
verkställdt före den 1st instundande Juli som då skall afsynas; Wid äfventyr att den
som då ej verkställdt ofvannämnde arbete, äger Kommunalnämnden att på den
Tredskandes bekostnad lega till arbeta.”
1884-08-28. Ärende. 1. Val till andra kammaren.
1. ”Med anledning af Herr Domhafvande i Färs Härads kungörelse, skulle inför Underteck-
nad Kommunalstämmans Ordförande denna dag kl. 11. f. m. förrättas val af en Leda-
mot i Riksdagens andra kammare för nu kommande Tre års perioden, sedan wid den
bestämda tiden, sammanträdet öppnats, befanns att af Kommunens 20 röstberättiga
voro 8 närvarande. Walet företogs med slutna sedlar, sedan walsedlarna blifvit öpp-
nade befanns att Landtbrukaren Mårten Trulsson i Starrarp erhöll 7 röster eller alla de
afgivna; en valsedel kasserad och kommer det af detta Protokoll tillställas Herr Dom-
hafvande för den åtgärd som Riksdagsordningen föreskriver.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
180(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1884-09-06. Ärende. 1. Uppbära Kyrkoherdens lön, valdes Per Nilsson № 15.
2. Eldbrand till fattighuset.
3. Fattigunderstöd.
4. Val av God man.
2. ”Att anskaffa Eldbrand till Fattighuset; och uppdrogs Åt stämmans ordförande att köpa
tre Lass Torf; som efter budning skulle på Byräcka hämtas.
3. På begäran av Eljena Nilsdotter om Fattigunderstöd som beviljades henne med En
krona trettiotre öre i månaden; från den 1ste dennes tills vidare. (1,33 = 80,60 kr 2018).
4. Att välja God man i Förmyndareförvaltningen; och utsågs enhälligt af stämman till
sådan God man, Hans Ekman för en tid af 4 år Enl. Kongl. författning.”
1884-09-27. Ärende. 1. Bortarrendera soldatjorden.
1. ”Stämman var denna dag utlyst för att bortarrendera den inom socknen befintliga Sol-
datjorden tills vidare; Efter stämmans öppnande stannade Husman Lasse Johansson på
№ 13 Björka för densamma emot ett årligt arrende af 8 kronor som betalas den 25te
oktober hvarje år; Dock med villkor att om bemälte Lasse Johansson från annan sock-
en inhyser någon till att bo i sitt hus eller bruka jorden; han då genast är skyldig göra
afträde från densamma.
Första årets Arrende betalas de 25te oktober innevarande år; äfven åtog sig Lasse
Johansson att vid jordens bästa sida sätta stängsel på hela dess längd.”
1884-10-29. Ärende. 1. Fattigunderstöd.
1. ”För att bestämma om samma fattigunderstöd skulle utgå för nästkommande år, som
det har utgått för innevarande år, och beslutade stämman enhälligt, att för fattighjonet
Per Andersson skulle Understödet för Nästkommande år utgå med femtio kronor, och
för Flickan Hilma samt Enkan Eljina Nils dotter skulle samma understöd utgå för nästa år
som det har utgått för innevar år.”
1884-11-29. Ärende. 1+2. Fattigunderstöd.
”Stämman var denna dag utlyst för att behandling af följande ärenden neml.
1.sta På begäran af Husmannen Nils Jeppsson på № 11 om fattigunderstöd, som af
stämman bevilljades honom med 15 kronor tills vidare, samt hemkörsel af nödig
Eldbrand.
2.dra På begäran af Enkan Karna Hans likaledes om Fattigunderstöd, Hvilket af
stämman bevilljades henne med två kronor i månaden samt fritt husrum och fri
Eldbrand. Till dess annorlunda derom träffas kan, men mot villkor att Nämnde Karna
Hans dotter ej får bortsälja eller borthyra sitt hus, ej heller något af sin lösegendom,
hvad det vara må, utan socknens medgifvande.”
1884-12-20. Ärende. 1. Städning i skolan.
2. Postbud.
1. ”Att lega städerska i skolan, och åtog Enkan Kjersti Olsdotter sig detsamma för år
1885 mot 15 kronor 50 öre.
2. Att lega Postbud att som vanligt hämta Posten emellan Sjöbo och Björka 2 gånger i
wickan emot en årlig lön af 15 kronor samt 3 öre för varje lösbref, och åtog Skrädda-
ren Johan Svanström sig detsamma emot ofvannämnda 15 kr samt 3 öre för alla såkall-
ade lösbref.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
181(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Här avslutas nu avskriften av kommunalprotokollen mellan 1863 tom 1884. De som vill läsa
mer får beställa tid på kommunens arkiv där kommunalprotokollen för Björka finns fram till
1952 då Björka uppgick i Sjöbo storkommun. All dokumentation som Björka kommun
hanterade mellan dessa år finns i Sjöbos kommunarkiv alltså inta bara kommunprotokollen.
Björka som blev kommun 1863, ansvarade för fattigvård, sjukvård, kommunens vägar och
broar samt ägda hus. Kommunen ansvarade även för att valet av riksdagsmän vart tredje år
till andra kammaren samt vad riksdagen och lokalt vad Färs härad beslutade och som
påverkade kommunen. Dessutom kunde det finnas lita udda ärenden som tex. att medverka
genom lån att bygga en bro, Långebro, i järn i.st. för trä i Kristianstad.
Kommunen engagerade ett stort antal personer dels i kommunens egna nämnder men skulle
även utse representanter till olika externa uppgifter och de var många.
Dessa utnämningar är inte avskrivna utom några stycken men är så klart intressanta för
släktforskare. Kan tex. nämnda att min morfars far Carl Persson valdes att representera
kommunen i många externa uppdrag och han var även både vice kommunalordförande och
dess kommunalordförande i 4 år (1888-1891).
Ytterligare någon notis från protokollet 1887-04-05: ”Förrättas val af en ledamot i Riksdagens
andra Kammare för Färs Härad till den Nya Riksdagen som den 2dre instundande Maj skall
sammanträda i stället för den af Konungen upplösta.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
182(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.0 Flygplatsen 1939-1998 (krigsflygplats Fält 1)
Flygplatsen byggdes 1939-1940 med gräsbana och byggdes ut med rullbana (i asfalt och
betong) 1955-1956 vilket behövdes för jetdrivna flygplan. Ytterligare en utbyggnad gjordes
1960. Samma år 1960 och sedan 1962 byggdes flygplatsen ut till Bas 60-standarden som
innebar en beskrivning på hur flygplatserna, organisation mm skulle se ut. Det innebar också
att en reservbana måste finnas som ofta blev en närbelägen landsväg, för Björka, på
dåvarande riksväg 12 vid Klostersågen.
Björka flygfält byggdes aldrig ut till den senare Bas 90-standarden.
Krigsflygplatsens existens och geografiska läge skulle hemlighållas för omvärlden. Det var
utgångsläget vid krigsutbrottet 1939. I kommunikationen mellan försvarsmyndigheter och
fältförband måste man alltid exakt veta vilken krigsflygplats man avsåg, så därför upprättades
en strikt hemlig bl.a. fältnummerlista över befintliga och planerade krigsflygplatser. För Björka
och Sövde såg kodningen ut så här:
Namn
Län
FV-kod 1
FV-Kod 2
ICAO-1
Från år
Text
Krigsflygbaser
Bas-60
Sjöbo/Björka
M
Fält 1
23
ESFJ
1939
Sövdeborg
M
Fält 2
ESMI
1939
Tidigare FV-bet. F 5S, Ssö
ICAO = Koder som används globalt för civila och militära flygplatser.
Flygbasen kvarstår i Flygvapnets organisation fram till år 2001 sedan som Björka övnings-
fält inom Försvarsmakten. Spåren från Flygvapnets verksamhet syns fortfarande med bl.a.
rullbanan, taxi-banan, skyddade klargöringsplatser, hangarer, byggnader m.m.
Björka flygplats var ”hemlig” fram till då den slutade att användas 1998.
Det byggdes 20 krigsflygfält (1-20) 1939 över hela Sverige. Fram t.o.m. 1943 hade byggts
totalt 45 krigsflygfält.
Kortfattat skriver försvarsmakten så här 2015: (Skåne Län, FM2015-3297:1)
”Björka övningsfält har stor betydelse för Försvarsmaktens övningar för att upprätthålla
förmåga till väpnad strid, framför allt för mekaniserad förband. Inom fältet kan alla
förekommande övningsmoment genomföras med lös ammunition. All skarpskjutning sker på
skjutbanor och fälten har också kapacitet att genomföra samövningar med flygförband.
Sådana övningar kan enbart genomföras på särskilt anordnad mark som fritt kan disponeras
av Försvarsmakten.
Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas.”
På kartan nästa sida, från 1971, är både den gamla och nya flygplatsens utbredning inritad
eller inkopierad. De var ”utsuddade på denna karta pga. att det då var en hemlig flygplats.
Därför finns det inte heller några flygfoton som visar flygplatsens utseende fram till 1998 då
sekretessen togs bort.
På flygfotot från 1947 syns emellertid flygplatsen tydligt pga. dålig maskering på fotot, man
ser även några byggnader och alla jordhangarerna m.m. Utrustning som eventuellt fanns på
själva gräsplanen där planen startade och landade syns inte på fotot.
Byggnaderna som fanns och fortfarande finns och där några används än i dag är omgivna
med vita fyrkanter. Den i mitten används inte. Jordhangarerna är svarta och ser ut som ’V’,
varav 9 st finns kvar idag men används inte, två låg i vägen för den nya banan.
Den svarta ringen mitt emellan de båda flygrakorna är ett kulsprutetorn som fanns på den
gamla flygplatsen. Det finns även två svarta trianglar maskerade på flygfotot från 1947 men
den utrustning som fanns där, är nu borttagen, okänt vad som fanns där.
Fält 81 Sjöbo/Tågra som byggdes 1958 var en ordinarie krigsflygplats dvs. inte en reserv-
flygplats för tex. Björkas nya flygplats.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
183(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ekonomiska kartan 1971, med båda flygplatserna markerade inklusive viss utrustning från
den gamla flygplatsen.
8.1 Krigsflygbasen
1939-1955 Inför hotet av ett kommande världskrig inleddes i
september 1939 arbeten med utbyggnad av ett större antal krigsflygfält. Fältet i Björka blev
den första moderna krigsflygbasen inom Flygvapnet, det stod klar i juli 1940 och benämndes
Fält 1. Fältet hade en gräsyta med en storlek på ca 1000 x 1100 m för att vid denna tid måste
flygplanen på grund av sin känslighet för sidvind kunna starta och landa i relativt rak motvind.
(Sövde blev Fält 2).
Utöver själva landningsytan fanns utanför denna, ledningscentral, reparationsverkstad,
baracker (för personal), jordhangarer, ammunitions- och drivmedelsförråd mm.
Befästningsanläggningar i betong för flygplan, enligt 1946-års skrivelse, skulle placerade vid
fältet för 3 st B18 och 7 st J21 flygplan som fordrade en yta av 10200 m2 (ca 100 x 102 m).
1948 beslöts emellertid att inga skyddsrum för flygplan skulle byggas på Björka flygfält. Det
finns inte heller någon anteckning om många flygplan som skulle stationeras där. Istället
byggdes senare betonghangarer, täckta med jord, öppna i båda ändarna för klargörning.
B18, bomb-attack-spaningsplanen, började levereras 1945 men troligen inte till Björka. Planet
var i aktiv tjänst 1944-1957 i olika versioner.
J21 jaktplanen började levereras 1945 dock inte till Björka, osäkert om de senare fick denna
flygplanstyp. Planet var i aktiv tjänst 1945-1951 i olika versioner.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
184(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.1.1 Flygfoto 1947
Pga. att krigsflygplatsen var hemlig fick den inte visas på foton, därför är den ”utsuddad” på
flygfotot från 1947 men byggnader och hangarer framträder tydligt vid förstoring.
Den ”hemliga” ytan har här färgats grön.
A-D som är grönmarkerat, är ”utsuddat” på flygbilden då det klassades som hemligt.
A är den gräsbevuxna start och landningsbanan som är 1000 x 1100 m. Notera att det i
praktiken inte är skogbevuxet på tre av fältets sidor.
B som ligger närmast byn, finns det inga uppgifter om vad som fanns på området.
C finns det inte heller några uppgifter om.
D runt detta område fanns det (liksom idag) 6 jordhangarer med en öppning på ca 26 m
för vingarna och ett djup på ca 16 m för flygplansstjärten och med en höjd på ca 2,5 m.
Eftersom jordhangarerna troligen inte använts efter
1955 är de trädbeväxta och
jordvallarna har brett ut sig och reducerat flygplansytan. De har förmodligen även sjunkit
ihop något, så höjden är lägre idag än när de användes. På flygbilden är hangarerna
maskerade vilket syns tydligt på en uppförstorad bild.
E är en igenbommad bostadsbarack från 1939/40 och som finns kvar idag.
F
är ett källarutrymme med två rum och som syns ca 0,5 m över marknivån. Det är ingen
bunker då rummen är försedda med små fönster över jord och med luftventiler. Rummen
har relativt moderna el-element och lysrörsarmaturer.
Osäkert när det byggdes och vad det använts till men kan ha varit en kommando-central
för flygverksamheten men har inte använts på lång tid, ytterdörren saknas.
GPS-koordinater (i grader, minuter, sekunder): 55°38’53.45”N, 13°36’48.44”O.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
185(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
G
Här finns sedan 1939/40 tre byggnader, ett ladvärn, en barack och en transforma-
torstation.
Ladvärnet är en maskerad byggnad ca 30 x 12 m med en utskjutande del på baksidan
och som ser ut som en jordbrukslada men med falska fönster och dörrar.
Hela framsidan kunde fällas ned och hissas upp av två man med vevar. Det användes
som en maskerad trähangar för två plan och säkerligen för service och underhåll av
flygplanen.
Idag är framsidan ombyggd med fyra garageportar och används fortfarande.
Baracken, igenbommad, är kanske en kontorsbyggnad mm som än idag ser ut att kunna
användas.
Transformatorstationen, en tegelbyggnad, har ersatts med en ny station.
Den gamla är tömd på innehållet.
H
I sydöstra hörnet av den gräsbevuxna start och landningsbanan finns ett kulsprutevärn
i betong av den typ som byggdes runt 1940.
GPS-koordinater: 55°38’47.86”N, 13°37’38.96”O.
Svårt att veta om det kan ha funnits fler som då har demonterats.
I
Här finns alla jordhangarer som byggdes 1939/1940 och som finns maskerade på
flygbilden och som fortfarande kan finns kvar idag. Hangar nr 10 och 11 finns dock inte
längre då platsen behövdes för den nya start- och landningsbanan som byggdes
1955/56.
GPS-koordinater för kvarvarande jordhangarer enligt system WGS-84.
Hangar
Öppn.
Nord
Ost
Anm.
mot
1
Söder
55°38’46.60”
13°36’48.02”
Närmast brukshusen
2
Väster
55°38’43.62”
13°36’58.36”
3
Väster
55°38’40.88”
13°36’57.08”
4
Norr
55°38’39.95”
13°36’51.96”
5
Norr
55°58’40.16”
13°36’42.32”
6
Väster
55°39’11.24”
13°38’07.64”
Närmast byn
7
Väster
55°39’10.41”
13°38’06.85”
8
Väster
55°38’59.78”
13°38’02.99”
9
Väster
55°38’49.85”
13°37’59.21”
10
Väster
Finns ej idag
11
Norr
Finns ej idag
12
Väster
55°38’48.43”?
13°36’43.86”?
Finns idag????
Google använder WGS-84 standarden (Grader, minuter, sekunder). Gå till
8.1.2 Foto från 2017
E Igenbommad bostadsbarack från 1939/40 och som finns kvar idag.
Sidan mot brukshusen.
Sidan mot flygfältet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
186(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
F Källarutrymme med två rum, GPS-koordinater: 55°38’53.45”N, 13°36’48.44”O.
Ingången, som saknar dörr. Det finns en dörr mellan rummen.
Kortsidorna där fönstren är placerade. Husets grundstorlek: 3,40 x 5,50 m
Rummet med ingångsdörren.
Det andra rummet.
Osäkert vad denna bygg-
nad användes till. Det kan
också kanske ha funnits en
överbyggnad.
Utgången.
Dörren mellan rummen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
187(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
G Ladvärnet, en barack och en transformatorstation
Ladvärn, till lantbrukslada maskerad hangar och verkstad med fejkade fönster och dörrar.
Hela framsidan kunde fällas ner för in- och uttag av flygplanen.
Baksidan med fejkade fönster och
Framsidan som idag har fått 4 garageportar.
dörrar.
Barack, igenbommad, osäkert vad den användes till, Transformatorstationen, en
kanske kommunikation och ordergivning.
tegelbyggnad från 1939/40.
Denna är nu ersatt med en moder
transformatorstation. Den gamla är
helt tömd.
Bakom baracken finns Ladvärnet.
H Runt kulsprutevärn i betong, typ ksp/F för tung kulspruta m/36.
GPS-koordinater: 55°38’47.86”N, 13°37’38.96”O.
Ej mätt men ca 2 m i diameter.
Ingången till värnet, hur kom man in genom
den lilla öppningen. Ej kollat hur mycket skräp
det var i botten vid ingången.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
188(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kulsprutevärnets innanmäte med hållare och plats för en kulspruta som kunde vridas runt
på en järnbana till alla öppningarna.
I
Jordhangarer, 9 st finns kvar, 2 st finns inte kvar pga. att den nya start- och land-
ningsbanan, som byggdes 1955/56, behövde platsen.
Jordhangar nr 7
Till vänster jordhangar nr
8 där jordvallarna
förstärkts och något träd har tagits bort.
Flygfotot från Eniro (Lantmäteriet), året inte
känt men förmodligen omkring 2010.
Jordhangar nr 8.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
189(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.1.3 Flygplan 1940-1955
Det finns ingen lista på flygplan som var stationerade på Björka (eller gör det?)
Flygvapnet hade bl.a. dessa flygplan mellan 1940 och 1955 så några av dessa var säkert
stationerade på Björka krigsflygfält. Jordhangarernas storlek, bredd 26 m, djup 16 m.
A står för attack, B för bombning, S för spaning, T för torpedfällning och Tp för transport.
Det finns bara en nummerserie med någon av bokstäverna A, B, S, T eller Tp före. Dock kan
det finnas olika versioner av samma flygplan tex. A, B, S eller T.
Sedan finns det också olika versioner tex. B5 A, B5 B osv. för alla typerna.
A = Attackflygplan
A 1 Phönix C. I Dront E. 2 fanns bara mellan 1926-1935.
A 21,(B 21, J 21) Saab 21 tillverkat i Sverige
Spännvidd: 11,60 m
Längd:
10,45 m
Höjd:
3,97 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
11 000 m
Maxfart:
640 km/tim
I tjänst:
1945-1951
Flygvapnet: 298 st A21, J21
100 st B21
Kan ha funnits på Björka gräsflygfält.
A 21R, (J 21R) Saab 21 Sveriges första jetflygplan, ombyggda Saab 21.
Spännvidd: 11,37 m
Längd:
10,55 m
Höjd:
2,90 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
12 000 m
Maxfart:
930 km/tim
I tjänst:
1949-1957
Flygvapnet: 30 st A21R
30 st J21R
Har troligen ej funnits på Björka gräsflygfält, pga. jetdriften, möjligen 1956-57.
B = Bombflygplan
B 3 Junkers Ju 86 köptes i Tyskland och tillverkades också hos Saab på licens.
Spännvidd: 22,50 m
Längd:
17,87 m
Höjd:
5,60 m
Besättning: 4 man
Maxhöjd:
5 900 m
Maxfart:
325 km/tim
I tjänst:
1936-1958
Flygvapnet: 30 st fr. Tyskland
16 st fr. Saab
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
190(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
B 4 Hawker Hart köptes i England och tillverkades också hos Saab på licens.
Spännvidd: 11,35 m
Längd:
8,65 m
Höjd:
3,15 m
Besättning: 2 man
Planet (4 st)
Maxhöjd:
6 950 m
skänkta av
Maxfart:
260 km/tim
svenska flyg-
vapnet till
I tjänst:
1934-1947
Finlands
Flygvapnet: 41 st (Saab)
försvar.
4 st (England)
B 5 Northrop 8A-1 köptes i USA och tillverkades också hos Saab på licens.
Spännvidd: 14,55 m
Längd:
9,70 m
Höjd:
3,76 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
7 000 m
Maxfart:
330 km/tim
I tjänst:
1938-1950
Flygvapnet: 103 st
B 6 Seversky 2P-A Guardsman köptes i USA för montering i Sverige.
Spännvidd: 12,50 m
Längd:
8,44 m
Höjd:
2,98 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
? m
Maxfart:
475 km/tim
I tjänst:
1940-1952
Flygvapnet: 2 st
Man beställde 52 st men embargot beträffande export av krigsmateriel från USA, stoppade
därefter alla vidare leveranser.
B 16 Caproni Ca.313 köptes från Italien 1941.
Spännvidd: 16,65 m
Se även S16.
Längd:
11,80 m
Höjd:
3,70 m
Besättning: 4 man
Maxhöjd:
8 000 m
Maxfart:
432 km/tim
I tjänst:
1940-1943
Flygvapnet: 67 st S16
(totalt 115 ?)
30 st B16
14 st T16
4 st Tp16
Oklart hur många plan det var då man 1942 ändrade uppgifterna för planen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
191(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
B 17 Saab 17A, B, C tillverkades av Saab
Spännvidd: 13,70 m
Längd:
9,80 m
Höjd:
4,00 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
? m
Maxfart:
435 km/tim
I tjänst:
1941-1955
Flygvapnet: 263 st
B 18 Saab 18A, B tillverkades av Saab
Spännvidd: 17,04 m
Längd:
13,23 m
Höjd:
4,35 m
Besättning: 3 man
Maxhöjd:
9 500 m
Maxfart:
570 km/tim
I tjänst:
1944-1959
Flygvapnet: 182 st
A = Jaktflygplan
J 6 Svenska Aero - Jaktfalken I tillverkade i Sverige
Spännvidd:
9,00 m
De användes i huvudsak
Längd:
7,10 m
för utbildning.
Höjd:
3,46 m
De 3 planen av 17 som var
Besättning: 1 man
kvar skrotades i juli 1941.
Maxhöjd:
7 800 m
Maxfart:
300 km/tim
I tjänst:
1930-1941
Flygvapnet: 17 st
J 7 Bristol Bulldog Mk IIA köptes från England
Spännvidd: 10,36 m
De två planen av 11 som
Längd:
7,54 m
var kvar i september 1940
Höjd:
3,00 m
överläts till Finland.
Maxfart:
300 km/tim
Besättning: 1 man
I tjänst:
1930-1940
Flygvapnet: 11 st
J 8 Gloster Gladiator köptes från England
Spännvidd:
9,83 m
12 J8 med skidor över-
Längd:
8,36 m
fördes till Finland 1939.
Höjd:
3,15 m
Besättning: 1 man
28 st avfördes pga. haveri.
Maxhöjd:
10 200 m
De sista 3 planen avfördes
Maxfart:
410 km/tim
i september 1947
I tjänst:
1939-1947
Flygvapnet: 55 st
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
192(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
J 9 Seversky Republic EP-106 köptes från USA
Spännvidd: 10,99 m
Längd:
8,18 m
Höjd:
2,98 m
Besättning: 1 +1 man
Maxhöjd:
9 150 m
Maxfart:
470 km/tim
I tjänst:
1939-1952
Flygvapnet: 60 st
J 10 Vultee P-66 Vanguard tillverkade i USA
144 stycken beställdes i februari 1940, men när flygplanen var klara för leverans i september
J 11 Fiat C.R.42 köptes från Italien
Spännvidd:
9,70 m
Längd:
8,25 m
Höjd:
3,35 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
10 000 m
Maxfart:
405 km/tim
I tjänst:
1940-1945
Flygvapnet: 70 st
J 19 SAAB fick läggas ner i brist på motorer.
J 20 Reggiane Re 2000 Falco 1 köptes från Italien
Spännvidd:
11,00 m
Längd:
7,99 m
Höjd:
3,13 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
11 200 m
Maxfart:
500 km/tim
I tjänst:
1941-1945
Flygvapnet: 60 st
Alla planen tillfördes F10 i Bulltofta fanns också fotograferat på Björka.
J 21 Saab 21A tillverkat i Sverige
Spännvidd:
11,60 m
Längd:
10,45 m
Höjd:
3,97 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
11 200 m
Maxfart:
640 km/tim
I tjänst:
1945-1953
Flygvapnet: 298 st
Alla planen tillfördes F10 i Bulltofta.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
193(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
J 21R (A21) Saab 21R Sveriges första jetflygplan, ombyggda Saab 21.
Spännvidd:
11,559 m
Förmodligen inget
Längd:
10,373 m
för Björka med sin
Höjd:
2,90 m
gräsbana.
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
12 000 m
Maxfart:
930 km/tim
I tjänst:
1949-1957
Flygvapnet: 60 st
(provflygplan)
4 st
Spännvidd: 10,00 m
Längd:
7,0 m
Höjd:
3,60 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
9 300 m
Maxfart:
575 km/tim
I tjänst:
1943-1952
Flygvapnet: 198 st
S22
9 st
J22 på Björka, Fält 1 förmodligen 1946-1948.
(Fotot ”Från Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv”)
En division J 22, FFVS J 22 uppställda på linje, enligt notering på fotobaksidan är det på
Sjöbo. Planen troligen från F18 Tullinge.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
194(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
S = Spaningsflygplan
S 5 Heinkel He 5 Hansa, 1927-1945, sjöflygplan, ej aktuellt för Björka.
S 6 Fokker C.VD, köptes från Holland 1928, tillverkades sedan på licens vid CFM,
flygvapnets egna verkstäder på Malmen.
Spännvidd: 15,30 m
Planet i norska färger.
Längd:
9,50 m
I svenska flygvapnet
Höjd:
3,50 m
både land- och sjöbaserat.
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
7 000 m
Maxfart:
227 km/tim
I tjänst:
1927-1946
Flygvapnet: 49 st
S 9 Hawker Osprey, 6 st sjöflygplan placerade på kryssaren Gotland 1934-1942.
S 12 Heinkel He 114A, 12 st sjöflygplan 1941-1949.
S 14 Fieseler Fi 156C Storch köptes från Tyskland 1938 - 2 st, 1939 - 6 st, 1941 - 12 st.
Spännvidd: 14,25 m
Längd:
9,90 m
Höjd:
3,05 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
5 200 m
Maxfart:
175 km/tim
I tjänst:
1938-1961
Flygvapnet: 20 st
“krigsbyte” 1 6 st
1) Under kriget landade ca 20 plan i Sverige från Luftwaffe med flyktingar och desertörer.
S 16 Caproni Ca.313 köptes från Italien 1941.
Spännvidd: 16,65 m
Längd:
11,80 m
Höjd:
3,70 m
Besättning: 4 man
Maxhöjd:
8 000 m
Maxfart:
432 km/tim
I tjänst:
1943-1952
Flygvapnet: 70 st S16
(totalt 84)
14 st T16
(4 st Tp16)
Efter ombyggnaden 1942-1942 blev 67 st S 16A och 14 st S 16B, 3 st hade havererat.
Planet fanns på Björka åtminstone under 1942 vid utbildning av flygsignalister.
Se nästa sida.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
195(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björka Fält 1, sommaren 1942.
Beskrivning: Fem flygsignalister, fr. v. Stig Carlsson, Paul Skarp, Elghorn, Blomberg och Sjögren. . Paul
Skarps flygsignalkurs fullgjordes våren och sommaren 1942. I kursen ingick bl.a. Navigeringsutbildning (den
lilla runda, svartkantade navskivan användes då) inkl radiopejlnav, flygfotografering (handkameran Hk 7),
skjutning mot såväl markmål som bogserad "korv", flyg- och motorlära vad gäller S 16. Kurschef var lt.
Svenonius, F 11 signalofficer. Lärare var bl.a. Fj. Pajkull. Paul Skarps division var vid tillfället baserad på fält
1, Sjöbo i Skåne, ett mycket sandigt gräsfält. Paul Skarp berättar att under tiden där hade osäkerhet
uppkommit beträffande S 16 flygsäkerhet. CF 11 beordrade därför att vid återflygning till Skavsta skulle dels
bränslemängden minskas, dels allt onödigt lastas ur flygplanet, t.ex. bromsklossar, bagage, kapell m.m. och
flygspanaren! Inskannat ur Paul Skarps album.
Från Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv
S17 Saab 17BL, BS tillverkat i Sverige
Spännvidd: 13,70 m
Längd:
10,00 m
Höjd:
4,80 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
8 000 m
Maxfart:
330km/tim
I tjänst:
1943-1952
Flygvapnet: 54 st S17BL
(totalt 110)
56 st S17BS
BL är landbaserat, BS sjöbaserat.
S 18 Saab 18A tillverkat i Sverige
Spännvidd: 17,04 m
Längd:
13,23 m
Höjd:
4,35 m
Besättning: 3 man
Maxhöjd:
9 500 m
Maxfart:
465 km/tim
I tjänst:
1946-1959
Flygvapnet: 55 st
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
196(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
S 29 Saab 29C Tunnan, 76 plan jetplan 1954-1970, ej aktuell för Björkas gräsflygplats.
Tunnan ersatte S 31 nedan 1955.
S 31 Vickers Armstrong Spitfire PR Mk XIX, köptes från England
Spännvidd: 11,23 m
Längd:
9,96 m
Höjd:
3,86 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
11 300 m
Maxfart:
735 km/tim
I tjänst:
1944-1955
Flygvapnet: 50 st
T = Torpedflygplan
T 2 Heinkel He 115A-2 köptes från Tyskland 1939 var ett sjöflygplan, inget för Björka.
T 18 Saab 18BT tillverkad i Sverige, avsedd för fällning av torpeder vilket misslyckades så
planet byggdes om till bomb- och attackflygplan men behöll numret T 18.
Spännvidd: 17,00 m
Inget för Björka.
Längd:
13,16 m
Höjd:
4,42 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
9 500 m
Maxfart:
800 km/tim
I tjänst:
1947-1958
Flygvapnet: 62 st
Flygvapnet började 1948 försöken med målsökande attackrobotar, som skulle kunna fällas
från flygplan på betryggande avstånd från målet. Försöken gjordes med T 18B, detta plan.
TP = Transportflygplan
Under Björkas gräsflygfältsperiod fanns det 15 st transportflygplan till stor del med civil
bakgrund. De har inte tagits med i denna sammanställning.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
197(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2 Krigsflygbasen 1956-1998
År 1955/1956 anlades en rullbana (start-landningsbana) på 2000 meter och 35 meter bred.
Ytterligare modifieringar gjordes 1962 efter det att flygbasen anpassats, 1960, till Bas 60-
systemet som i sin tur uppgraderades 1968. På västra sidan om rullbanan anlades jordtäckta
betonghangarer och klargöringsplatser, typ Törebodabågar, samt söder om rullbanan en
taxibana, 10 m bred. Det innebar också att en reservbana måste finnas som ofta blev en
närbelägen landsväg, för Björka, på dåvarande riksväg 12 vid Klostersågen och senare även
flygrakan vid Revinge. Under år 1994 hölls den sista övningen vid basen, och år 1998
upphörde all flygning. När flygplatsen var aktiv startade här flygplan som J29 Tunnan, J34
Hawker Hunter liksom J35 Draken. J37 Viggen var den sista flygplanstypen som använde
start-och landningsbanan.
8.2.1 Bas 60-systemet.
I 1958 års ”Plan för utbyggnad av flygbaser” (PUF 1958) beslöts att bygga totalt 70 krigs-
baser kompletterat med reserv-vägbaser. Det bestämdes också att dessa skulle vara av tre
olika typer, där Bas A kunde användas ständigt under dygnet och året, Bas B tillfälligt i fred
och ständigt i krig och Bas C som endast skulle användas i krig och under bra
väderförhållanden. Björka blev en Bas B flygbas.
Flygdrivmedel lagrades i nedgrävda tankar. Fordonsdrivmedel lagrades i regel i mindre tankar
ovan jord. Ammunitionsförråd byggdes för förvaring av både flygplanens olika
beväpningsalternativ och ammunition till handeldvapen. Runt bansystemet installerades
banljus och navigeringshjälpmedel samt nedgrävda kablar för styrning av utrustning.
En nedgrävd och betongförstärkt KommandoCentral (KC, 1-2 km från banan) för 6-8 personer
byggdes för den minutoperativa ledningen på flygbasen, kompletterad med trafikledarfunktion
(TLF) i en flyttbar vagn vid fältet. 1961 fastställdes att ”Det var önskvärt att samtliga utbyggda
baser tilldelats rörlig signalstationsvagn före mitten 1964”
Ett antal mindre skyddsrum (sk 10 och sk 5) byggdes i vissa områden. Skyddsrum modell sk
10 skulle kunna rymma 10 liggande personer och sk 5 ha plats för 5 liggande personer.
På de flesta baserna installerades runt banan 2-4 kanoner i befästa värn med skyddsrum.
I minst en banända fanns ett utrullningshinder, som bestod av ett starkt nät och var avsett
att fånga upp landande eller startande flygplan som fått något problem och inte kunde stanna
innan startbanan tog slut. Nätet kunde resas och fällas snabbt från kommando-centralen eller
TLF-kärran.
En reserv-vägbas måste finnas och var avsedd att kompletteras med personal, materiel,
drivmedel och med vissa fältarbeten för att kunna användas. Resurser för detta måste
omprioriteras från den ordinarie basen.
En stabsplats för den långsiktiga ledningen av flygbasen omfattande expedition för
personalen, vädertropp, sambandspluton, sjukvårdspluton, skyddskompani, intendentur-
kompani och flygfältsarbetskompani var ofta förlagt i en skola eller samlingslokal.
En modifierad PUF kom ut både 1961 och 1963, i den senare noteras Björka som en Bas B
flygbas för jaktflygplan.
En aktuell lägesbild över vad som hände i lufthavet, var också nödvändig för bas 60-systemet.
Därför påbörjades en utbyggnad av luftbevaknings- och stridsledningssystemen, kallat Stril
60. Radarinformationen blev mycket viktig men hade svårt att upptäcka flygplan på låg höjd
så därför blev ett optiskt luftbevakningssystemet med ca 1500 platser iord-ningsställt.
Radarinstallationerna fanns på strategiska platser runt om i landet.
För kommunikation med telefon inom basområdet fanns en nedgrävd kabel som också var
ansluten till televerkets nät. För radiosamband fanns ett 4-kanaligt system som utgick ifrån
KC med manöverpanel för trafikledare och vakthavande officer. I systemet fanns både
nätdrivna, mobila och batteridrivna enheter där alla kunde kommunicera med alla.
Nästa sida visar en skiss hur det kanske kunde ha sett ut på Björka.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
198(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Bas 60-system krigsflygplats
Vad som inte är helt klarlagt är KC’s, KommandoCentralens, placering.
Morfars hus
I början på
1950-talet
var min far och hans
bror med om att bygga
"något" i skogen en bit
ifrån min morfars hus.
Det går inte att fota idag
då det revs när golfba-
nan i Sjöbo byggdes.
Kan det ha varit en KC?
Här ett flygfoto fr. 1957.
KC?
T.o.m. vägen från banan
fram till KC’n är väl un-
derhållen och ser ut att
ha använts mycket.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
199(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ritning Bas 60-systemet för Björka. Vissa uppgifter är svåra att läsa tex. dateringen.
Förmodligen står det 1959-11-09 vilket då är ritningen för anpassning till Bas 60-systemet
vilket för Björka gjordes 1960. Huvudbanan är 2000 x 35 m. Taxibanan är 2000 x 10 m.
Banans höjd över havet är 43 m. Höjden på skogen anges till 10 m över fältet.
KPL-BUSS = mobil kommandoplats som senare byttes till en TLF-kärra. Normalt finns det
också en KC-bunker (KommandoCentral).
VDF =
VHF Direction Finder, VDF är en radiopejl.
NDB =
Markradiofyr som sänder rundstrålande radiosignaler genom vilka man med
flygplansmottagare kan bestämma kurs till eller bäring från fyren.
SJM =
vad står förkortningen för?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
200(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.2 Kartor nya flygplatsen
Jämförande bilder av Flygplatsen 1957 och 1975. Första bilden visar den nylagda banan
där den vita delen är betong och övriga delar belagd med asfalt.
1957
Här är endast själva banan
färdig, ingen annan utrustning
verkar vara installerad.
1975
Här har banan
varit i drift ett
antal år.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
201(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Jämförande bilder av Flygplatsen 2002 och 2016. Notera växtligheten och banans för-
ändring. De vita prickarna på banan är sand utan växtlighet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
202(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.3 Flygbasens banutrustning 1956-1988
8.2.3.1 Framom 1
Bilden är från 2002 och visar vad som på flygspråk heter Framom 1, Främre klargörings-
område 1, som alltid ligger norrut , i detta fall i nordväst. Det är bara fyra år efter det att
all flygning upphört men all lös utrustning är redan bortforslad och underjordiska ut-
rymmen, skyddsrum mm har murats eller asfalterats igen. Vad som finns kvar är naturligtvis
alla banorna, 4 st klargöringsplatser de s.k. Törebodabågarna samt jordkule-hangarer för
flygplanen. Eftersom Björka flygbas blev klassas ’Bas B för jaktflyg’, som användes tillfälligt
i fred och ständigt i krig så finns det två par klargöringsplatsen. Jaktflyget startade alltid
med två plan åtgången. Detsamma gäller hangarerna.
A: Visar de banljus (gula punkter) som användes vid landning och
start i mörker. De fanns längs hela banan. Ljusen vid A är 10
lampor på båda sidor om banan med cc 1,9 m ca 17 m långa.
Ljusen fanns med samma avstånd mellan varandra på båda sidor
längs hela banan. Ljusen är placerade ca 2 m från bankanten.
Bilden till höger visar banljusens placering, de flesta är idag ut-
märkta med vita stolpar. Plattorna är 33 x 33 cm.
B: Var ett starkt nät avsett att fånga upp landande eller startande plan med problem som
inte kunde stanna innan banan tog slut. Det styrdes från kommandocentralen.
B är ca 2,75 m bred och ca 50 m lång där det med jämna mellanrum finns 9 st hållare
för nätet. På B-sidan ca 3 m utanför båda ändarna och 10 m bakom, de svarta prickar-
na (B1), fanns utrustning som tillhörde nätet, ej känt vad det var. I längdriktningen på
båda sidor om B finns två öglor (B2) ingjutna i marken för trolig förankring av nätet.
Se bilder nästa sida.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
203(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Foto på B, däcken tillhör inte, de har lagts dit senare, kanske vid en övning.
Nätet och all annan utrustning är
naturligtvis demonterad.
Bilden nedan B1, gjutningen 1,3
x 3,0 m, järnet 0,72 x 1,35 m.
Användning okänd.
Det finns 9 st av dessa
fästpunkter på B (bilden
till höger).
Bilden till vänster B2,
öglorna på var sin sida
om nätet.
C: Är 4 st. klargöringsplatser, Törebodabågar, i Björka för jaktplan som det tar ca 10 min
att klargöra inför start. De startar alltid två och två. Vi är nu inne jetflygåldern.
Närbild på modifierad Töredoda-
båge för att få plats med Viggens
höga stjärtfena.
Modifierad
Ursprunglig
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
204(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Textmarkering för vilken utrustning som fanns i bågarna för klargöring av planen.
På var ända av ena sidoväggen finns:
Startaggregat
Kontakter för kommunikation
Mitt emot startaggregatet på andra sidoväggen finns:
Varmluftsaggregat
I nästa sektion på samma sida finns överst:
Därunder:
Saneringsmedel för utspillda vätskor,
oljor och syror, är kalkhaltigt och
neutraliserar syror.
AMmunitionsTRansportVAGN
Nästa sektion är tom, den sista sektionen innehåller överst en stege, därunder:
OLJA 860 OLJA 856 TRYCKV.MX22 ELDSLÄCKARE SYRGAS
LUFT STARTVÄTSKA
D: Taxibanan där flygplanen körde ut till start efter klargöring. Notera den ljusare banan
som är i betong pga. av att planen behövde stå stilla här med motorn igång.
Om det var asfalt hade denna smält av värmen från jetmotorn.
E: Start- och landningsbanan, 2 km lång och 35 m bred. Härifrån är också startpunkten
för att hitta jordkulehangarerna, ett betongvalv övertäckt med jord, kamouflerade med
träd och buskar, som idag inte är tillåtna att fotografera fastän de går att hitta på
Internet, fotograferade av andra bl.a. 2009.
Här är en officiell bild från jordkulehangar nr 4 som visar J 35F Draken. Det fanns 230
st. flygplan i Sverige av denna version. Planen levererades mellan 1966-1971.
Planet beväpnat med en st 30 mm automatkanon med 100 skott (hålet i vingen).
Under vingarna jaktrobotar RB27 eller RB28 (sidewinder) samt under planet 2 st
FällTankar (FT) för att förlänga räckvidden.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
205(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.3.2 Framom 2
Bilden är från 2002 och visar vad som på flygspråk heter Framom 2, Främre klargörings-
område 2, som alltid ligger österrut , i detta fall sydost. För en krigsflygbas med enbart
jaktflyg som för Björka finns i detta område inga klargöringsplatser eller hangarer. Däremot
kan det finnas uppställningsplatser, som är avsedda för attackplan (6-8 st). Dessa startar
alltid i grupp.
Bilden visar också de banljus (gula punkter) som användes vid start och landning i mörker.
De fanns på sidor längs hela banan.
B:
10 lampor på båda sidor om banan med cc 1,9 m ca 17 m långa. Ljusen är placerade
ca 2 m från bankanten.
C:
9 lampor (cc 1,9 m) ca 15 m lång. Första ljuset längst till höger är ca 220 m från banans
startpunkt.
A: Ett asfalterat område med mindre vägar, 65 x 50 m, och asfalterade platser för fordon
eller annan utrustning. Användningsområde inte känt men kan möjligen ha använts för
service av eventuella attackplan på uppställningsplatserna när dessa användes.
Uppställningsplatser för attackflygplanen.
För planet längst ned på bilden ligger den i dag utanför staketet.
D: Här finns idag en transformatorstation.
E: utplånad uppställningsplats. Idag trädbevuxen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
206(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.4 Flygbasens övriga utrustning
På flygfotot från 2002 är inringat de synbara lämningar av utrustning som kan ha funnits
på flygbasen, inklusive den nu väl synliga utrustningen. Utrustning som tillhörde den gamla
flygplatsen är bara medtagen om den kanske även användes på den nya flygbasen.
Enligt bas 60-systemet skulle det finns 2-4 kanoner inklusive skyddsrum för den personal,
i detta fall armen, som skötte kanonerna. För övrig personal, flygvapnet, skulle det finnas
skyddsrum typ Sk10 eller Sk5 dvs. med 10 eller 5 liggplatser. För kontroll av flygaktiviteten
var all utrustning mobil utom själva kommandocentralen.
All utrustning är idag borttagen, underjordiska utrymmen är igenasfalterade och således
inte åtkomliga.
A: Baracken som byggdes 1939/40 och som fortfarande är kvar 2017, osäkert om den
fortfarande används. Bild se under ’8.1.2 Foto från 2017, E’.
B: Ny barack som ej fanns på ett flygfoto från
1947, troligen från 1955-56, användnings-
området då inte känt.
C: Här har tillkommit en ny barack, troligen
1955-56, kanske senare. Utrustning som
fanns här tidigare var ladvärnet, en ba-
rack och en transformatorstation som
idag är utbytt. Bilder på dessa se under
’6.1.2 Foto från 2017, G’.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
207(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
D: I händelse av krig och eventuellt fientligt övertagande av flygbasen kunde både start-
och landningsbanan samt taxibanan sprängas. På 6 ställen på båda banorna fanns intill
kanten på dessa, på båda sidorna, brunnar som var förbundna med rör, fyllda med
sprängmedel. Sprängningen styrdes från kommandocentralen. På ett ställe på
huvudbanan fanns det dubbla brunnar och sprängrör, ca 8 m mellan varandra.
Brunnslocken såg ut så här.
Tillverkade i Alvesta.
Typ: SKFT A6 (diam. 600 mm).
De dubbla brunnarna på vänster
sida av banan täcks av stridvagns-
hinder.
De vita ringarna med nummer är antingen kanoner med skyddsrum för armepersonal
som skötte kanonerna eller skyddsrum för flygpersonalen. Vad som är vad, är svårt att
veta då allt under jord är plomberat, igenmurat eller igenasfalterat.
1:
Vad som är synligt är 2 cementplattor med asfalt på toppen, dvs.
plomberade. Plattorna är ca 1,30 x 2,20 m med ett avstånd mellan
varandra på ca 6 m. Plattornas långsidor mot norr.
N
2:
Denna är exakt likadan men plattorna är vridna så att kortsidorna
är vända mot norr.
N
Frågan är hur man tolkar 1 och 2 med dessa igenbommade plattor.
Förmodligen är det skyddsrum Sk10 eller Sk5 för armepersonal
avsedd att skydda flygplatsen.
3:
Är en fast installation, radar eller radiopejl. Foto på installationen saknas.
Det verkar inte som det är något utrymme under jord.
A. 8-kantig grund, 6,90 m åt alla håll.
B. Inre utrustning på samma grund, 3 m bred, 3,5 m lång.
C. Rund grund Ø 1,7 m,
D. 10 st. stolpar runt kanten för en överbyggnad. D.
E. Flera rör (3 st) med avklippta ledningar.
F: Runt igenmurat hål, Ø ca 10 cm.
C
E.
F.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
208(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Följande punkter, 4-7, handlar om de typiska kanonplatserna på ett krigsflygfält.
Kanonerna som var överdelen på stridsvagn, Strv m/41 SI, sköttes av armens personal
(pjäsbesättningen) under marknivån i ett skyddsrum (Sk5?) ungefär som man gjorde i
stridsvagnarna.
Här är en bild på kanonen, men inte från Björka. Tornet från Strv m/41 SI
4: Den enda kanonen som finns på start- och landningsbanan. Centrum på kanonen ca 68
m från kanten på banan. 4A och 4B indikerar att det finns ett skyddsrum.
4A och 4B är 2,5 x 1,5 m.
Avståndet mellan dem är ca 4,5 m.
4C är 2,80 x 4,4 m.
Avståndet till 4A är ca 7 m.
N
4C
68 m till
banan,
denna sida.
5: Denna kanonen ligger mitt emot nr 4 men på motsatta sidan av taxibanan. Centrum
på kanonen ca 25 m från kanten på banan. Installationen är mindre än den förra,
men kanonen är av samma typ.
Taxibanan
5A och 5B är 2,2 x 1,3 m.
5C
Avståndet mellan dem är ca 6 m.
5C är 1,80 x 2,2 m.
Avståndet till 5A är ca 7 m.
N
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
209(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
6: Kanon och/eller ett större skyddsrum för personalen i byggnaderna vid B och C. Denna
installation skiljer sig från de andra genom att den större ”delen” (6C) inte är placerad
närmast taxibanan. Centrum på 6C är ca 30 m från kanten på taxibanan.
N
6A och 6B är 1,70 x 2,20 m.
Avståndet mellan dem är ca 4,3 m.
6C
6C är 3,05 x 5,0 m.
Avståndet till 6A är ca 0 m.
Centrum på 6A och 6B ligger i linje
med kortändan på 6C.
Taxibanan
7: Kanon med skyddsrum för personalen som sköter kanonen. Denna installation skiljer
sig också från de andra genom sin placering, ca 200 m från närmsta klargöringsplats.
7A och 7B är ej uppmätt.
7C
Avståndet mellan är ca 6 m.
7C är 2,90 x 3,7 m.
Avståndet till centrum 7A/7B
N
är ca 7 m.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
210(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8: Är en dubbel installation med samma utseende som nr 6, så är det 2 kanoner med
skyddsrum eller en kanon med skyddsrum och skyddsrum för klargörings- och hangar-
personalen.
Den större ytan 8C1 är täckt med grus och småsten, ej kollat om
det finns något under.
På den större ytan 8C2 är det ett avlångt hål mitt på plattan.
Alla de mindre ytorna är delvis överväxta, ej mätta, en yta har
samma mått som 6A.
Kollas igen mars-april 2018 innan växtligheten tar fart.
N
8A2
8A2 och 8B2 är 1,7 x 2,2 m.
Avståndet mellan dem är ca 4,3 m.
8C2 är 3,0 x 5,0 m.
Avståndet till 8A2 är ca 0 m.
8D
Centrum på 8A2 och 8B2 ligger i linje
8B2
med kortändan på 8C2.
8C2
8D är en något oval öppning i plattan
ca 0,5 m djup, kanske fylld med sand.
8A1 och 8B1 är 1,7 x 2,2 m.
Avståndet mellan dem är ca 4,3 m.
8C1 är 3,0 x 5,0 m.
Avståndet till 8C1 är ca 0 m.
Centrum på 8A1 och 8B1 ligger i linje
8C1
med kortändan på 8C1.
8C1 är grus och stenfyllning, ej kollat
om det finns något under.
Bilden nedan, det som syns av nr 8 pga.
växligheten.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
211(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.4.1 Ej dokumenterad utrustning
A. KC. KommandoCentralen
Enligt Bas 60-systemet en nedgrävd och betongförstärkt KC, placerad 1-2 km från
banan och för 6-8 personer för ledning av flygbasen.
Den bör ligga inom gulmarkerat område (gul linje = 1 km).
Min morfars hus ca 1950.
Den vita ringen anger att något byggdes här första hälften av 1950-talet. Min far och
hans bror var med om bygget. Min morfars hus låg till vänster om ringen men jag
kommer inte ihåg något om byggnaden. Den revs när golfbanan byggdes. Den vita
linjen är markerad väg från flygplatsen till ”KC’n” på en flygbild från 1957.
B. Bakom det gamla Ladvärnet.
Här finns en kulle ca 5 m i diameter ca 1,5 m hög liksom en likadan kulle bakom den
närmsta ladan. Användning inte utredd, kan ha tillhört den gamla flygplatsen.
Här finns även dessa installationer, vad det nu är.
C. Byggnad
I slutet av 1900 eller i början på 2000 demonterades en byggnad, var låg denna. Sägs
bl.a. ha innehållit köksutrustning.
D: Vita eller färgkodade stolpar
Dessa finns bl.a. längs banan och indikerar banbelysningens
placering. Många av stolparna finns inte kvar idag men i båda
banändarna finns många kvar. Anslutningarna till belysningen
finns fortfarande kvar, bild till höger.
Lite varstans utanför och mellan banorna finns även färgkoda-
de stolpar, vad dessa indikerar är ej utrett.
Det finns bl.a. förgkodade stolpar vid sprängtunlarna under banan.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
212(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.2.5 Flygplan 1956-1998
Det finns ingen lista på flygplan som var stationerade på Björka (eller gör det?).
Flygvapnet hade bl.a. dessa flygplan mellan 1956 och 1998 så några av dessa var säkert
stationerade eller övade på Björka krigsflygfält.
När flygplatsen var aktiv startade och landade här flygplan som J28 Vampire, J29 Tunnan,
J32 Lansen, J34 Hawker Hunter, liksom J35 Draken. J37 Viggen var den sista flygplans-
typen som använde start- och landningsbanan innan all flygning upphörde 1998. Under år
1994 hölls den sista övningen vid basen. Björka flygbas definierades som en jaktflygbas
men det hindrade inte att även andra flygplanstyper kunde starta och landa här.
Flygvapnets plan var fr.o.m. nu kombinerade, A = Attackflygplan, J =jaktplan och
S = spaningsplan men med olika utrustning.
J 28, de Havilland Vampire tillverkat i England samt på Licens tillverkning i Sverige
Vampire hade följande typbeteckningar: J 28A, J 28B, J 29C,
Spännvidd: 11,58 m
Längd:
9,37 m
Höjd:
1,88 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
12 200 m
Maxfart:
900 km/tim
I tjänst:
1945-1968
Flygvapnet: 319 st Jaktplan
437 st totalt
Beväpning: 4 x 20 mm automatkanon
8 st RB3 raketer
J 29, SAAB J29 Tunnan tillverkat helt i Sverige
Tunnan hade följande typbeteckningar: J 29A, A/J 29B, S 29C, J 29E, J 29F
Spännvidd: 11,00 m
Längd:
10,23 m
Höjd:
3,75 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
15 500 m
Maxfart:
1050 km/tim
I tjänst:
1950-1976
Flygvapnet: 585 st Jaktplan
667 st totalt
Beväpning: 4 x 20 mm automatkanon
? st RB24 raketer
J 32, SAAB J32 Lansen tillverkat helt i Sverige
Lansen hade följande typbeteckningar: A 32A, J 32B, S 32C, J 32D och J 32E
Spännvidd: 13,00 m
Längd:
14,94 m
Höjd:
4,65 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
15 000 m
Maxfart:
1200 km/tim
I tjänst:
1955-1998
Flygvapnet: 120 st jaktplan
447 st totalt
Beväpning: 4 x 30 mm automatkanon
4 st RB24 raketer
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
213(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
J 33, De Havilland D.H. 112 Venom NF 2 Mk 51 tillverkat i England
J33 var enbart ett nattjaktflygplan.
Spännvidd: 13,05 m
Längd:
11,07 m
Höjd:
2,29 m
Besättning: 2 man
Maxhöjd:
12 000 m
Maxfart:
1030 km/tim
I tjänst:
1953-1960
Flygvapnet: 60 st jaktplan
60 st totalt
Beväpning: 4 x 20 mm automatkanon
Inte troligt att planet fanns på Björka, då det var stationerat enbart på F1 i Västerås.
J 34, Hawker Hunter F.4 Mk 50 tillverkat i England
Spännvidd: 10,26 m
Längd:
13,99 m
Höjd:
4,00 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
15 240 m
Maxfart:
1150 km/tim
I tjänst:
1955-1969
Flygvapnet: 120 st jaktplan
120 st totalt
Beväpning: 4 x 30 mm automatkanon
2 st RB24 raketer
J 35, SAAB 35 Draken tillverkat helt i Sverige
Draken hade följande typbeteckningar: J 35A, J 35B, Sk 35C, J 35D, S 35E, J 35F, J 35F2,
J 35J, F-35, RF-35, TF-35, 35S, 35FS, 35CS, 35BS, J 35Ö
Spännvidd:
9,42 m
Längd:
15,34 m
Höjd:
3,89 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
19 995 m
Maxfart:
2448 km/tim
I tjänst:
1960-1999
Flygvapnet: 513 st jaktplan
597 st totalt
Beväpning: 1 x 30 mm automatkanon
2 st RB27 raketer
2 st RB28 raketer
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
214(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
JA 37, SAAB 37 Jaktviggen tillverkat helt i Sverige
Jaktviggen hade följande typbeteckningar: JA 37, JA 37C, JA 37D, JA37Di, JAB37
Spännvidd: 10,60 m
Längd:
16,40 m
Höjd:
5,90 m
Besättning: 1 man
Maxhöjd:
19 995 m
Maxfart:
2570 km/tim
I tjänst:
1980-2005
Flygvapnet: 149 st jaktplan
149 st totalt
Beväpning: 1 x 30 mm automatkanon
2 st RB71 raketer
4 st RB24/74 raketer
Foton på J35 på Björka Fält 1, Augusti 1968.
(Bilderna , 6 st ”Från Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv”)
J 35B
J 35B
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
215(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
8.3 Björkas reservflygplats
En reservbana måste finnas enligt Bas 60-systemet och som ofta blev en närbelägen
landsväg, för Björka, på dåvarande riksväg 12 vid Klostersågen och senare även flygrakan
vid Revinge.
Flygplanens uppställningsplats var vägen mot Veberöd, där det fortfarande finns 3 väl
synliga klargöringsplatser. Den som är närmast ”flygrakan” är försedd med betong och
infästningar för att kvarhålla flygplanet vid varmkörning innan start.
Väg 12 innan ombyggnad, förbifart Veberöd.
Varmkörningsplatsen, Veberödsvägen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
216(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Bilden visar en så kallad motorkörningsplats. I stålfästet som är fastgjutet i betongplattan
förankrades flygplanet för provkörning av jetmotorn efter reparation, byte eller för varm-
körning innan start. Märkena i slutet av platsen är efter jetstråleavledaren för att undvika
att sätta eld på omgivningen.
Bilden från Svensk Flyghistorisk Tidskrift Nr 6 2017
Klargörningsbil med hytt på ovan nämnda motorkörningsplats.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
217(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9. Skolan
9.1 Svenska skolans utveckling 1649-1971
Kortfattad historik (en del hämtat ur boken "Svensk utbildningshistoria" av Gunnar Richardson)
De första skolorna i Sverige var de medeltida klosterskolorna. All undervisning på kloster-
skolorna skedde på latin. Dessutom fanns vid varje domkyrka en domskola (även kallad
katedralskola) Dess uppgift var framförallt att utbilda präster. Tidig domskola i Skåne var
den i Lund från år 1085.
Då Skånelandskapen genom freden i Roskilde 1658 införlivades med Sverige blev det
angeläget att försvenska de nya områdena. Tusentals svenska ABC-böcker, katekeser och
psalmböcker trycktes och klockarna fick i uppgift att lära barnen läsa och skriva på svenska.
Lund fick sitt universitet 1668.
1649-års skolordning delade upp undervisningen i tre stadier; trivialskolor, gymnasier
och akademier (universitet). Katedralskolan gjordes om till trivialskola, med undervisning i
trivium (grammatik, retorik och dialektik (logik)), följt av ett 4-årigt gymnasium.
Trivialskolan bestod till 1905, då de ersattes av realskolan.
1686-års kyrkolag stadgade om folkundervisning. Det var varje prästs ansvar att svara
för undervisningen inom socknen. Undervisningen var helt koncentrerad på kristendomen
och protestantismen och gällde alla, gammal som ung, man som kvinna. Den skedde i
form av husförhör och konfirmationsundervisning.
1693 kom en ny skolordning. I denna stadgades att de som ville gå vidare till akademien
skulle genomgå en kunskapsprövning. Detta var en första form av studentexamen.
1723 ålades även föräldrarna att de skulle lära sina barn ”läsa i bok” enligt ett regerings-
beslut detta år.
1724 års Skolordning innebar en förstärkning av skriv- och räkne-undervisningen. Geo-
grafiundervisning infördes i form av kartkunskap. Den naturvetenskapliga undervisningen
ökade till följd av Linnés arbeten. Fortfarande hade dock gymnasiet till stor del karaktären
av en prästutbildningsanstalt.
1807 ersattes 1724-års skolordning. Latinets roll som internationellt språk var nu i stort
sett slut. Franska och tyska blev nya ämnen.
1828 kom ett utredningsförslag där gymnasieskolan delas upp i två parallella utbildnings-
vägar, en klassisk och en modern. I och med den moderna vägen fick reallinjen sin födel-
se. Det dröjde dock två decennier innan förslaget genomfördes.
1842 fanns det redan cirka 1.800 fasta skolor, i närmare hälften av rikets församlingar. I
dessa gick cirka 20% alla barn.
1842-06-18 utfärdade Kungl. Maj:ts Nådiga Stadga om Folkundervisningen i Riket. Den
fastställde både församlingens och barnens skyldigheter och statens åtagande vad gällde
lärarnas utbildning. Här följer några av dessa:
• I varje stadsförsamling och i varje socken på landet skall finnas minst en skola med en
utbildad lärare. Skolan bör helst vara fast.
• Skolans ledning skall bestå av en skolstyrelse med kyrkoherden som ordförande.
• Varje lärare som är examinerad äger rätt att erhålla lön värd minst 16 tunnor spannmål,
bostad med bränsle, samt sommarbete och vinterfoder för en ko.
• I alla stiftstäder och i Stockholm inrättas med statliga medel lärarseminarier, under-
ställda domkapitlens ledning. Statliga stipendier kan utgå till behövande elever.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
218(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
• För att bli antagen till folkskollärare krävs av den sökande gudsfruktan och sedlig vandel
och att han avlagt lärarexamen. Vissa lärare skall kunna vaccinera och åderlåta.
• De ämnen som skall ingå är läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och biblisk
historia, geografi, historia, naturkunskap, gymnastik och sång. För fattiga och svag-
begåvade kunde en minimikurs med färre ämnen gälla. Skolstyrelsen fick bestämma
skillnaden i kunskapskrav mellan pojkar och flickor.
• Barn som undervisas hemma har skyldighet att infinna sig i skolan och examineras.
Anm: Folkskolestadgan föreskrev egentligen inte skolplikt genom obligatorisk skolgång.
Vad den föreskrev var en plikt att förvärva de kunskaper och färdigheter som förmed-
lades av folkskolan. Det var tillåtet att göra detta även i hemmet.
1847 gick mindre än hälften av barnen i någon skola.
1849 bildades läroverket som skulle ge en studentexamen som slutmål. Mellan 1878 och
1905 kallades studentexamen för mogenhetsexamen. 1870 fick även kvinnor avlägga stu-
dentexamen. Nu hade Sverige fått två parallella skolsystem: den kommunala folkskolan
och de statliga läroverken. Ett för folkflertalet, ett annat för eliten.
1856-års läroverksstadga fick gymnasiet både en latinlinje och en reallinje. Samma år
började regeringen ge pengar till socknarna så att de kunde bygga fler små skolor, så att
barnen fick närmare till skolan. Lärarna i de mindre folkskolorna behövde inte ha
lärarexamen.
1856 Överfördes de två första skolåren i folkskolan till småskolan. 1882 blev folkskolan 6-
årig och 1936 blev den 7-årig. På 1950-talet 8-årig och sedan 1972 en obligatorisk 9-årig
skola, från augusti det kalenderår man fyller 7 år till juni det år man fyller 16 år.
1868 när de fristående folkhögskolorna bildades gav de ett uttryck för böndernas miss-nöje
med den folkskola som skapats. Den hade inte blivit den medborgarskola som fram-stående
bondefamiljer önskade, utan snarare en fattigskola - en skola för torparens barn.
1882 blev det skolplikt i Sverige. Alla barn skulle gå i folkskolan i sex år. Många barn
fick då lång väg till skolan. Nu ingår i praktiken även Småskolan som en del av folkskolan.
1894 fastställdes att inträdeskraven till läroverkets första klass skulle motsvara kursen i
folkskolans tredje klass. Folkskolans tre första år blev därmed en bottenskola för läroverket.
1905 års läroverksstadga delade upp läroverket i en nedre, latinfri del - realskolan - och en
övre del - gymnasiet. Realskolan byggde på 3 års folkskola. Den var 6-årig och avsluta-des
med en examen, från 1928 kallad realexamen. 1905 fick även flickor avlägga examen.
1918 startades särskilda tekniska gymnasier.
1919 samordnades småskola och folkskola till en enhetlig sexårig skola.
1927 års skolreform angav att realskolan skulle vara antingen 4-årig och bygga på sex års
folkskola eller vara 5-årig och bygga på fyra års folkskola.
1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras sjuårig som snart utökades till en åtta-
årig skola.
1941 blev engelska första främmande språk i folkskolans högre klasser.
1962 beslöt riksdagen att en ny obligatorisk grundskola som skulle ersätta folkskola och
läroverk. Denna grundskola skulle vara nioårig och uppdelad på tre stadier. Lågstadiet
omfattade klasserna 1-3, mellanstadiet klasserna 4-6 och högstadiet klasserna 7-9.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
219(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1964 beslöt riksdagen om ett nytt gymnasium, uppdelad på fem linjer; humanistisk-,
(motsv. latinlinjen), naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig (närmast motsv. reallinjen),
ekonomisk samt en teknisk linje. Alla fem linjerna var treåriga.
1971 då det nya skolsystemet var genomfört, försvann realexamen. Parallellskolsystemet i
Sverige var därmed avvecklat och ersatt med en enhetsskola.
I Sverige företogs riksomfattande undersökningar åren 1768, 1812, 1825 och 1839 för att
kartlägga folkundervisningsväsendet på landsbygden.
Folkskoleläget 1768
Landshövding Adlerfeldt i Malmöhus län skildrade utförligt läget på folkskolefronten i en
skrivelse från den 30 december 1768. Han sammanställde de uppgifter och synpunkter, som
han fått från prästerna i de olika församlingarna.
Färs härad 1768. Skartofta och Övedskloster hade byggt ett gemensamt skolhus.
I Sövde byggde godsherren på Sövdeborg, Mejer, ett skolhus år 1752.
I Vollsjö tyckte församlingen att Vollsjö säteri, friherre Posse, skulle bygga ett skolhus.
I Vanstad ville församlingen att Vanstatorp, fru von Böhnen, skulle bygga ett skolhus.
I Östraby, Frenninge och Västerstad tyckte man att klockaren borde undervisa.
I Rödingen ämnade man anställa en ambulatorisk lärare om vintern.
I Vomb och Ilstorp var man beredd att bygga ett skolhus.
I Björka hade man inte råd att bygga något hus men var villig att ge lön till en lärare som
skulle få 1 lass ved per åbo, 2 skäppor råg per hemman och i proportion därtill av de mindre
hemmansdelarna, 12 öre per husman årligen, samt 2 öre per vecka och barn.
Skolbarn i Färs 1812. I fast skola 130 st. I alla skolor 641. Skolbarn/lärare 16.
Skolbarn i Färs 1839. I fast skola 1520 st. Skolbarn/lärare 49.
Tidiga skolhus 15 st. (ref. till dagens Sjöbo kommun)
Blentarp 1746. Sövde 1752. Övedskloster 1758. Vomb 1778. Brandstad 1785. Björka 1786.
Skartofta 1787. S. Åsum 1806. Fränninge 1814. Ilstorp 1796??, Brandstad 1773 och1804.
Vansta, Tolånga, Röddinge, Ramsåsa, ambulatoriska lärare skulle anställas under 1777.
Skolhus i sockenstugan eller prästens hus inte årtalsangivna.
Skolhus från 1825-1839. (ref. till dagens Sjöbo kommun)
Karup 1827 (Blentarp), Ågerup 1832 (Blentarp), Ilstorp 1833, Vanstad, Fränninge, Vallarum
1836, Östra Björkeröd, Eggelstad, Starrarp, Bjälkhult 1837, Tolånga, Vollsjö 1838.
Skoltiden runt sekelskiftet 1800/1900
Exemplen är från landsbygden i Östra Kärrstorps socken.
För 1896 var skoltiden alla helgfria vardagar (fria lör/söndagar) från 8 jan tom 15 juni
samt från den 1 okt. tom 20 dec.
För 1897 var skoltiden alla helgfria vardagar (fria lör/söndagar) från 8 jan tom hela juni
samt från den 22 sep. tom 15 dec. Dessutom var man ledig från 15 maj tom sista maj.
För 1898-1911 var skoltiden alla helgfria vardagar (fria lör/söndagar) från 15 jan tom
hela juni samt från den 1 okt. tom 15 dec.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
220(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.2 Björka skola
Äldsta skolan 1786: ej fastställt vilken byggnad det var.
De första skolorna var böndernas stugor eller så fanns det kanske en sockenstuga, mer
sällan användes kyrkan som skolsal.
Som redan nämnts skulle det ha funnits en skolbyggnad här redan 1786 och en skolord-
ning fastställdes för både Björka och Ilstorp 1796-11-06. Var denna skola låg är oklart.
Eftersom skolärenden sköttes av kyrkan var det kanske i deras lokaler som undervisning-
en genomfördes. Kyrkan ägde 2 gathus Nr 10 och Nr 17 men här bodde familjer så var fanns
skolan? Säkert inte i prästgården som låg i Ilstorp. Ramels ägde 3 gathus, 5, 8 och 9 kanske
utnyttjades något av dessa.
Skoltomt 1833: Ingen skola finns nämnd i enskiftesprotokollet från 1827 eller finns inritad
på kartan där alla husen i Björka by finns med. Däremot finns ett helt annat område avsatt
för skola och fattighus än där gamla skolan ligger idag. §7 anger ”Till Skole- och fattighus
uttages 12 Kappland (1848 m2) som läggas vid soldattorpet, hvilket äfven bibehålles, sådant
det nu befinnes vara inhängnadt.”
Inte heller står något om äldre skolor i Sockenstämmo- och Kyrkostämmoprotokollen som
finns mellan 1810-1832. Det finns ingen dokumentation före 1810. Prästgården brann ner i
januari 1783.
Se kartan före och efter enskifte/laga skifte.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
221(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gamla skolan byggd 1846: Här under bilderna är några protokoll avskrivna som handlar
om den gamla skolans tillkomst. (tillägg av författaren)
Skolan 1914
Skolan 1924
1844-05-05
”Sockenstämmoprotokoll, hållit i Ilstorp och Björka kyrkor Söndagen den 5 Maj 1844.
Enligt Kongl: Majts i skrifvelse den 15 sistl. februari gifna nådiga befallning, att de Försam-
lingar, som ännu ej gådt i befattning med reglerande af den nya Skolinrättningen enligt
Stadgan den 18 Junü 1842, bör oförtöfvadt (utan dröjsmål) dermed taga befattning, och den
reglera, såvida understöd af Statens bidrag äskas, och dessa Församlingar, utan ett sådant
bidrag, icke kunna åstadkomma en Skoleundervisning eller SkoleLärares af för-utnämnde
Stadga, bestämda lön, har allmän Sockenstämma idag 14 dagar sedan blifvit utlyst att i
öfvannämnde ändamål hållas denna dag.
Ilstorps församling yttrade samfält 1o Att utom förebestämda lön, afgiften till Skollära-ren
skulle utgå på Mantalsskrifven person. 2o Med 12 sh Bco pro mantalsskrifven person. Denna
afgift utgå ej förrän den nya Skolan är i full gång.
Björka Församling beslöt 1o Af afgiften till Skollärarens lön skulle utgå efter Mantals-
skrifven person. 2o med 12 sh Bco pro person hwilken afgick inte förrän nya Skolan är i full
gång. Uppläst, erkänt och justerat. Ut supra C. M. Struppen”. (det finns dessutom många
underskrifter)
1845-12-07
”Sockenstämmoprotokoll, hållit i Björka kyrka Söndagen den 7 December 1845.
Efter idag fjorton dagar sedan, eller den 23 sistliden december, från predikstolen skedd
pålysning om Sockenstämma denna dag för att fatta beslut rörande ett nytt Skolhus
uppförande nästkommande år, företogs detta ämne till afgörande då fölljande beslut
enhälligt fattades.
1o Då den nådiga Stadgan af den 18 Juni 1842 ej lägger hinder i vägen för att Skolhus
uppföres efter Ortens sed, beslutes att ett nytt Skolhus 25 (14,85 m) alnar långt och
9 alnar (5,34 m) brett under halmtak, med 4 (2,37 m) alnars långa Eke Stolpar och 3 al.
löshult (1,78 m mellanstycke på stående stolpar, korsvirkeshus) af samme trädslag på Eke
fot, samt ytterväggarne af mursten, och inredningsväggarne (?) af Lera samt dubbla
väggar af råsten vid yttre sidorne af Skolrummet och Lärarens Boningsrum, skulle
uppföras. 2 par fönster å hvardera af de 2ne sidorne af Skolrummet, och 2ne par i Bo-
ningsrummet, samt ett par i Mathuset. Loft af bräder i Skolrummet, Förstugan,
Boningsrummet och Mathuset, samt gaflar af bräder. Gålf i Skolrummet af bräder och i
Boningsrummet af Lera eller Sten. Skorstenen och spisen efter Ortens sed.
2o Fredningen (skydd av byggnaden) tagen efter husets längd, blir 3 alnar till Eldbrand, 9
alnar till Skolrum, 4 alnar till Skorsten och Förstuga, 6 alnar till Boningsrum, 3 alnar till
Mathus, och 3 alnar till fähus.
3o Denna Byggnad med dess inredning, såsom Bord och Bänkar i Skolrummet, bör wara
färdig så tidigt nästkommande år, att Barnundervisningen kan wara i full gång den 1
påföljande October.
4o Skulle den nu af Församlingen påtänkta planen gå i verkställighet, att Högvälborne
Herr Baron H; Ramel på Öfveds Closter åtager sig uppförandet af detta hus efter ofvan
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
222(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
uppgjorda förslaget, förbinda sig Krono hemmans Åboarne i Församlingen att sedan
huset blifvet färdigbyggt, och af tillkallade män, som utses till hälften af Herr Baronen
och till hälften af Krono Bönderne, synadt, godkänt och värderadt, betale hvad på
deras lott efter hemmantal kan belöpi sig. På samma sätt, efter hemmantal willja
ock Kronohemmans Åboarne årligen betale Eldbranden till Skolhuset åt den, som
åtager sig att densamma för året lefverera. Uppläst, godkänt och justeradt. Ut
supra: C. M. Struppen
Måns Jacobsson, Nils Persson, Lasse Svensson, Nils Christensson, Jöns Andersson.”
I ”Ett folk börjar skolan” från 1992 har Östen Persson skrivit om Björkas gamla skola bl.a. att
”Skolhuset rymde en skolsal och ett rum för läraren. Skolsalen var 22 x 14 fot (6,71 x 4,27 m) lika
med 27 m2”. Skolan byggdes av Övedskloster och kostade 1000 Riksdaler att bygga 1846.
I brandförsäkringen 1892 beskrivs skolhuset som: Byggnad Nr 1, 18 m lång, 2,8 m hög, 6 m bred.
Ekekorsvirke med tegelmur under spåntak, försäkringsvärde 2000 kr. Skolmaterial, värde 500 kr.
1846-11-01
”Sockenstämmoprotokoll, hållit i Ilstorp och Björka kyrkor Söndagen den 1 November 1846.
§1. Då enligt Kongl: Majts Nådiga Stadga af den 18 Junü 1942 det åligger Skolestyrelsen,
att för de under dess i uppsigt stående Skolor uppgöra ett reglemente, och för
werkställande af denna skyldighet, församlingarnes hörande i wissa delar befanns
nödvändigt, så woro till idag Församlingarnas Ledamöter Kallade till allmän Socken
stämma, att fölljande ämnen beträffande Sockenas Skolärende, af Ordförande
framställdes till öfverläggning, och fölljande beslut fattades.
§2.För Björka församlings Ledamöter uppläste Ordförande alla de honom från Herr Inspec-
tor Nordström från ÖfvedsCloster tillhanda komna qwittencer, som befästa kostnaden
för nya Skolbyggnaden, hvaremot ingen anmärkning förekom, utan besvaras att under
pågående wecka för hvarje särskilt hemmans Nummer Lagtaga Kostnadsbeloppet och
det samma till nämnde Inspector skyndsammast lefverera. Wid Skolhusbyggnaden för-
klarde sig enhvar ganska belåtna. Ett annat förhållande kunde inte tänkas då Hög-
välborne Herr Baron H. Ramel på ÖfvedsCloster godhetsfullt åtagit sig uppförandet
af denna starka (välbyggda, hållbara) och vackra byggnad samt anförtrott utförandet
deraf åt sin allmänt aktade Inspector Herr Nordström, hvarföre också Skolhuset i alla
godkänder. pigan Lisa bewiljas inflyttning till Skarrie. (mycke märklig avslutning på
protokollet, verkar inte klart, när helt annan text också lades in).
Uppläst, erkänt och justerat. Ut supra: C. M. Struppen.”
Många underskrifter, 7 st + prästen men tydligen läste de inte protokollet innan underskrift.
Ingen reagerade heller vid uppläsningen!!!!!!
Klipp från originaldokumentet.
Noterat från kyrkbok, Inflyttningslängd, 1946-11-06: ”Ogifta Quinspersonen Anna Lisa
Mårtensdotter född i Ilstorp 1813-04-14 inflyttad från Göteborgs Correctionsinrättning 1846
till Skarrie”, m.fl uppgifter. (Straffad för ”2ra resans stöld”, satt av nära 7 år).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
223(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Reglemente. 1855 författade skolstyrelsen i Björka, ledd av kyrkoherde Severin Christian
Roth som tillträdde tjänsten 1854-07-01, ett reglemente gällande tills vidare.
Hela reglementet under 9.2.3. nedan, avskrivet för att bli lättare att läsa.
I domboken för Färs Härads lagtima höstting i Hörby den 10 November 1866, ”Emellan
undertecknad Nämndeman Jacob Månsson och Björka Sockens kommunalstyrelse är
följande Bytes-Kontrakt upprättat.
1ma Nämndemannen Jacob Månsson öfverlämnar härmed till Björka Sockens skola en honom
tillhörig å № 13 Björka belägen jordtomt, hvars gräns vid västra sidan utgöres af
byvägen och Skolhuset, vid östra sidan af kyrkogårdsmuren, vid södra sidan af bygatan,
och sträckande sig mot norr i jämnhöjd med kyrkogårdens norra mur.
2de Björka kommun öfverlemnar deremot till nämndemannen Jakob Månsson all den Björka
Skola förut tillhöriga under № 13 Björka belägna jorden.
3tio Björka Socken förbinder sig derjemte att till Jakob Månsson före innevarande års slut
betala en mellangift af Ett hundra /100/ Riksdaler Rmt.
4toTillträdet sker på ömse sidor denna dag.”
Reglemente. Det av Skolrådet 1887 uppgjorda ”Förslag till Reglemente för skolväsendet
inom Björka församling” blev godkänt av kyrkostämman samma år. Detta finns kopierat
under 9.2.3.
Nya skolan: byggd 1922/1923 och som upphörde läsåret 1951/1952.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
224(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.2.1 Skolans lärare
I kyrkolagen av år 1686 föreskrevs att klockaren i varje församling skulle vara skyldig att
meddela barnen de elementäraste kunskaperna i trosläran samt innanläsning. Skrivning
ansågs inte nödvändig vid denna tid och absolut inte för flickor.
1723 ålades även föräldrarna att de skulle lära sina barn ”läsa i bok” eller ta hjälp av andra.
Prästerna skulle också göra ”husbesök”, vilket 1726 lagfästes och blev mer och mer
regelrätta husförhör. Var och en i hushållet betygsattes och resultaten antecknades i hus-
förhörslängder.
Då det var Klockarens skyldighet att undervisa barnen i socknen ansåg många att det var
onödigt med en särskild lärare som dessutom inte var helt lätta att anställa.
I en liten by som Björka sköttes klockarsysslan av en bonde som då inte hade tid med
undervisning, detsamma gällde hans familjemedlemmar så hjälp måste tas av andra. Dessa
kunde bli en s.k. inhyseperson, en roteperson, en avskedad soldat, en officer m.fl. Det fanns
även sockenskolmästare vars tjänst i regel tilldelades klockaren! I början på 1800-talet
började även skrivkonsten att ta form.
Folkskolan i Björka byggdes 1846 och därefter kunde examinerade lärare anställas. Det var
kraven för att man enligt 1842 års Folkskolestadga kunde ansöka om bidrag till lärar-lönen
vilket Björka gjorde.
Det finns ingen dokumentation före 1847, första ansökan var just 1847.
Hur den förste läraren, Johan Jönsson Roslund anställdes har inte hittats.
Det finns 37 ansökningshandlingar mellan 1850-1893 till lärartjänsten i Björka.
1786 - 1847
Ingen anställd lärare har hittats i Husförhörslängderna.
1824
Skolmästare anges i ett Sockenstämma protokoll den 1
augusti med anledning av jorddelning så någon form av
lärare fanns det vid den här tiden.
1847-07-14 till 1851-11-01
Skolläraren Johan Jönsson Roslund, f.d. artilleriofficer, in-
flyttad från Kristianstad 1847-07-14. Gift med Margareta
Nilsdotter. Dotter Hanna född 1836. Familjen bor i skolhu-
set. Hans överklagande av att tjänsten utlystes utan hans
vetskap avslogs 1850-11-27 av Lunds stift.
Utflyttad som läraren Johan Roslund 1852-10-11 till Klamby.
Familjen bodde då på Björka Nr 18.
1850 ansökningar
Det finns 14 ansökningshandlingar till den utlysta tjänsten
som skollärare, utvald A. Zifvertzons daterad 1849-09-04.
1851-11-21 till 1870-07-05
Skolläraren Anders Zifvertzon, inflyttad från Tolånga, dog
här 42 år gammal 1870-07-05.
Gift med Eljena Månsdotter. Familjen bor i skolhuset.
Hustrun dog 1871-09-13 och efterlämnade med 8 barn
mellan 1,5 och 18 år gamla.
1870-10-xx till 1872-07-xx
Ingen lärare hittat.
1873 ansökningar
Det fanns 8 ansökningar där Anders Roos anställdes.
1872-10-07 till 1874-10-23
Folkskollärare Anders Thulin, lärarexamen i Lund 1872-06-07.
Gift med Anna Elise Almström 1873-01-02 i Lund.
Lärare i Köping i mellantiden.
1874-03-22 till 1876-09-30
Skollärare Anders Andersson Roos. Inflyttad från S. Åsum
1874-03-22. Gift med Ulrika Dorothea Krutzén 1874-10-21.
Utflyttad till Vollsjö 1876-09-30.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
225(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1876 ansökningar
Det fanns 4 ansökningar, där Anders Thulin anställdes.
1876-10-xx till 1877-12-xx
Enligt ett Skolrådssammanträde 26 december 1876 beslöts
att vikarien Nelander från nästa års början tills vidare an-
ställes för 500 kr året.
1877-05-01 till 1880-10-11
Folkskollärare Anders Thulin återkommer till Björka
Familjen bor i gamla skolhuset.
Familjen flyttar till Lövestad nov. 1880
1881 ansökningar
Det fanns 8 ansökningar, ingen anställdes.
1880-10-11 till 1882-12-31
Ingen lärare hittat.
1882 ansökning
Det fanns 1 ansökan där Hans Nilsson Ekman anställdes.
1883-01-01 till ca 1926
Folkskollärare Hans Nilsson Ekman, tog lärarexamen i Lund
1882-06-05. Ansökte om lärartjänst i Björka som beviljades
1882-10-22. Gift med Elna Hansdotter 1890-06-22.
Bor troligen i både den gamla och nya skolan.
(1887-11-03
Skolläraren Jöns Mårtensson på Nr 15. Inflyttad från Öved.
Gift med Maria Hansdotter 1871-04-05.
Bor på Björka Nr 15 som åbo (ej lärare i Björka).
1893 ansökningar
Det fanns 2 ansökningar, osäkert om någon anställdes.
1924- 19XX
Småskollärarinnan Thyra Ingeborg Nilsson, lärarexamen i
Lund 1922, vikarierande lärarinna vid småskolan.
Undervisar i flickslöjd. Inflyttad 1926-07-30 från Svansjö.
1923-10-26 till 1924-07-07
Johan Viktor Nyman, bodde i Lund under sommar/höst.
1924-11-21 till 1925-07-08
Gift med Thyra Ingeborg Nilsson 1926-07-01.
1926-07-30 t.o.m. 1951
Familjen bodde på 13:22 mellan 1942 och 1951.
Flyttade 1951 till Sandbäck 1:31, Västergatan 35.
1951
Skolan nerlagt efter vårterminen, eleverna flyttade till
Sjöbo.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
226(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.2.2 Lärarlöner förr i Björka
Oavsett anställningsform och vem som betalade, kunde ersättning till lärarens lön bestå av
lön i pengar, lön in natura i regel hälften korn och hälften råg och naturaförmåner som i
regel var fritt husrum på skolan och även fritt bränsle s.k. eldbrand, relativt ofta även en
åkertäppa.
Lönevillkoren fastställdes på sockenstämma och läraren fick i regel själv se till, att samtli-
ga betalade sin andel.
I Björka och Ilstorps skolordning av den 6 november 1796 var det fastställt, att den som
inte bidrog till lärarens lön skulle böta 16 sk, och den, som underlät att bidra till hans kost,
skulle böta hälften så mycket.
Det vanliga var att man angav hur mycket till exempel varje församlingsbo, varje hemman
skulle bidra till lärarens lön och uppehälle, oavsett om de hade barn, som skulle under-
visas, eller ej. Avgifternas storlek varierade beroende på vem som betalade. Torpare, hus-
män, inhyseshjon och fiskare betalade mindre än hemmansägare och hemmansbrukare. I
Lunds stift anges att det 1839 fanns ca 480 fasta lärare varav ca 390 fick i lön 50 Rdr
Banco/år, 60 fick 100 Rdr, 20 fick 150 Rdr och några enstaka lite mer. Det fanns också
ambulerande lärare som fick sin lön direkt av familjen vars barn han undervisade.
Första uppgiften för Björka är från 1848. (1847 svårtolkad)
Om socknen byggt ett skolhus och anställt en lärare kunde man enligt
1842 års
Folkskolestadga ansöka om bidrag till lärarlönen vilket Björka gjorde.
Läraren f.d. artilleriofficeren Johan Roslunds lön under några år i Riksdaler Banco
Löneslag
1847
1848
1849
1850
Kongl. Maj:t i Nåder beviljat statsanslag
53.16
Folkskole-avgift från socknens invånare
25.12
2 tunnor råg från åboerna
12.32
Rotejord åt läraren
3.08
Läspengar från husmännens barn
4.00
Julmat från åboerna
2.32
Summa
101.04
100.40
99.42
Ny lärartjänst utlyst
1850 fanns det 14 sökande till den av Björka utlysta lärartjänsten. Den befintlige läraren
Johan Jönsson överklagade beslutet som avslogs 1850-11-27 av Lunds stift. Tjänsten gick
till Skolläraren Anders Sifversson 1851-11-21 som han bibehåll fram till sin död 1870-07-
05, då 42 år gammal. Han efterlämnade hustru och 9 barn.
Se hans ansökningshandlingar sist under detta avsnitt
Skolläraren Anders Zifvertzons lön under några år i Riksdaler Banco
Löneslag
1851
1852
1853
1854
Kongl. Maj:t i Nåder beviljat statsanslag
53.16
Folkskole-avgift från socknens invånare
26.12
2 tunnor råg från åboerna
20.00
Skoljord åt läraren
3.00
Läspengar från husmännens barn
6.00
Julmat från åboerna
3.00
Summa
111.28
115.17
Varav kvitterat kontant uttag
65.43
65.13
Fler uppgifter behöver hämtas från Arkivcentrum Syd i Lund
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
227(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Vi hoppar några år fram i tiden
Ny lärartjänst utlyst i jan/feb 1881 och jun/jul 1881, Lön 600 kr, i :
Post och Inrikes Tidningar
Carlshamns Allehanda .
Nya Dagligt Allehanda (Stockholm).
Nya Wäxjöbladet.
Wernamo Tidning.
Nya Wermlandstidningen.
Nerikes Allehanda.
Jönköpingsposten
Kalmar.
Lunds Weckoblad.
Göteborgs Weckoblad.
Göteborgs Handels och sjöfartstidning.
Vestmandlands Läns Tidning.
Aftonbladet.
Anm. Inga andra tidningar Webb-skannade 1881.
Skolläraren Hans Nilsson Ekman blev anställd, hans lön under några år i Kronor
Löneslag
1886
1887
1888
1889
1892
Årlig lön
600
700
700
700
700
Husrum till värde av
40
40
40
40
40
Vedbrand till värde av
40
37,50
37,50
52
37,50
Kofoder till värde av
72,91
46,30
56,70
62,98
64,76
Undervisning utöver 8 månader
-
-
-
-
-
Summa
752,91
823,80
834,20
854,98
842,26
Anställningsår
4
5
6
7
10
Fler uppgifter kan behöva hämtas från Arkivcentrum Syd i Lund.
Mellan åren 1894-1897 ansökte Björka skola om bidrag till lärarens lön vilket de fick med
466,67 kr/år. De har förmodligen sökt alla år efter 1842 när de haft en lärare med lärar-
examen enligt den 1842-06-18 utfärdade Kungl Maj:ts Nådiga Stadga om Folkundervis-
ningen i Riket. Tabellerna ovan visar stödet för 1848 och 1851.
Konsument-
Lärarlön /förmåner
Löneindex
År
prisindex
Folkskollärare
2017
2017
65 Rdr Banco i årslön
1850
7 500 kr
248 000 kr
100 Rdr Banco i årslön
1850
11 500 kr
381 000 kr
600 kr i årslön
1886
42 000 kr
? kr
700 kr i årslön
1892
46 000 kr
? kr
80 kr husrum/ved om året
1892
5 600 kr
? Hittade ingen bra beräkningsmetod för lärarlöner förr, då uttryckta i kronor.
Bilaga till 9.2.2 Lärarlöner förr i Björka
Skolläraren Anders Zifvertzon ansökningshandlingar.
Till Skolstyrelsen i Björka!
På grund av härhos i afskrift bifoga Betyg, vågar jag ödmjukast anmäla mig såsom sökan-
de, till erhållande af ett rum å Förslaget, till den i Björka ledigförklarande Skollärarebe-
fattningen.
Tolånga den 4de September 1850.
Anders Zifvertzon
”Undertecknat har undergått:
Skolmästarexamen i Lund 7de Juni 1849 enligt
Betyg
Litt: A
Klockarexamen dersammastädes de 23dje November 1848 enligt
Betyg
Litt: B
Prestbetyg öfver ålder och uppförande m:m: enligt
Betyg
Litt: C
Betyg öfver utöfvad tjenst inom Wanstads Pastorat m:m: enl:
Betyg
Litt: D
Warit medhjelpare hos S.A. Simonsson i Wanstad enligt
Betyg
Litt: E
Ensam förestått undervisningen i Näsby Skola enligt
Betyg
Litt: F
Tolånga som ofvan
Anders Sifversson”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
228(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Avskrift av Litt: A-F.
Litt: A.
Skolmästare-Eleven Anders Zifvertsson från Tolånga, född d: 21 Februari 1826 i Tolånga,
har under Tre Terminer njutit, undervisning vid härvarande Skollärare-Seminarium och i
dag undergått den Kongl. Majts Nådiga Stadga för Folkundervisningen i Riket af d: 18 juni
1842 föreskriven examen, för att vara berättigad, att söka Lärarebefattning vid Folkskola,
samt dervid i de påbjudna läroämnena gjort sig förtjent af följande vitsord:
uti Christendomen
_____________________________
Godkänd
„ Bibliska Historien
___________________
med nöje Godkänd
„ Svensk rättskrivning och Grammatik
___
någorlunda Godkänd
„ Innanläsning och Deklamation
_________________
Godkänd
„ Svenska och allmänna Historien
________________
Godkänd
„ Geografien
_______________________
någorlunda Godkänd
„ Räknekonsten
____________________
med Beröm Godkänd
„ Geometri och Linearteckning
__________________
Godkänd
„ Wälskrifning
______________________
med Beröm Godkänd
„ Naturläran
_________________________________
Godkänd
„ Methodik och Pædagogik
____________
någorlunda Godkänd
„ Trädgårdsskötsel
____________________
med nöje Godkänd
„ Kyrkosång
__________________
(har tagit Klockare Examen)
„ Gymnastik
_________________________________
Godkänd
Wid anställd profläsning i allmänna Barnskolan, har han ådagalagt Godkänd skicklighet i
Kateketisering och någorlunda Godkänd insigt i Wexelundervisningsmethoderne.
Under vistandet vid Seminarium har han visat berömlig Flit och ett hedrande uppförande;
hvilket allt honom härmed till bevis meddelas.
Lund d: 7 Juni 1849
Förevisadt:
Olof Linding
H; Reuterdahl
(Seminarieföreståndare)
Litt: B.
Seminarü-Eleven Anders Zifvertzon född i Tolånga 1828, har hos mig undergått den Klock-
areexamen, som Kongl. Majts Nådiga Cirkulair af d. 3 November 1846 anbefaller till vin-
nande af Competence till Klockareförslag, hvarvid jag funnit honom ega i Kyrksångens
Theoretiska del Berömlig insikt och i det Praktiska Berömlig skicklighet till förestående af
Klockaretjenst i Landsförsamling.
Lund den 26 November 1848
Env: Wenster
Universitets Kapellmästare Domk: Organist
Rector, Cantus ledamot af Kgl: Musik: Accad:
Litt: C.
Skolläraren Anders Zifvertzon född i Tolånga den 21ste Febr: 1828, har ordenteligen brukat
nådemedlen och är till lefvernet väjfrejdad. Han har en tid till Skolstyrelsens belåtenhet,
dels biträtt uti, dels ensamt bistått undervisningen i Wanstads och Näsbys Skolor, hvarföre
han till det besta anmäles.
Wanstad den 6te Juli 1849
L: J: Trägårdt
Ordf: i Skolstyrelsen
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
229(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Litt: D.
Skolläraren Anders Zifvertzon född den 21 Febr: 1828 i Tolånga, som nu ämnar söka annan
Skolläraretjenst än den mindre han här innehafver; har under ett flerårigt utöfvande af
Skollärarebefattningen inom detta Pastorat visat sig ega Full skicklighet såsom Skollärare
och har dertill städse ådagalagt ett hedrande Förhållande; hvarföre Skol-styrelsen anser för
ett nöje, att honom Anders Zifverzon till det besta anmäla, under till-kännagifvande att
dugligare Skollärare äro Sällsporde.
Wanstad den 15 Juli 1850
å skolstyrelsens vägnar
L: J: Trägårdt
Litt: E.
Att numera Skolläraren A:Zifverzon under åren 1945 och 1948 tillsammans ett år biträdt
mig med Barnundervisningen; uti den af mig då innehafde Skolan uti Wanstad och der
deltagit uti alla Förekommande ämnen uti Läsning, Skrifning och Räkning, hvarvid han visad
sig ega goda anlag För information och Fört ett ordentligt och stadgadt lefvnadssätt, intygas
på begäran af:
Wanstad den 4de Juli 1849.
L: A: Simonsson
Klockare i Wanstad och Tolånga.
Litt: F.
Skolläraren Anders Zifverzon har för 2ne år sedan, ensam förestådt Skoleundervisningen
här i Näsby och som då Yngling, var han både driftig och skickelig, så att han icke allenast
dåwarande Skolstyrelse utan äfven vi som hade Barn i Skolan uppfyllde till vår största
belåtenhet; hvarföre vi kan med Skäl Renndera honom envar till det bästa.
Näsby den 7de Juli 1949.
O:H: Rosenquist
Jöns Jönsson
Nemdeman
Åbo
Bengt Nilsson
Mårten Jönsson o.s.v.
Nuvarande skolföreståndare
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
230(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.2.3 Reglementen för Skolväsendet inom Björka Socken
Reglemente för Björka Sockens Folkskola 1854
§.1. Om Barnets ålder vid inträdet i Skolan.
Vid fyllda 8ta års ålder bör barnens skolgång begynnas hvaröfver Skolstyrelsens Leda-möter
hafva att hand hålla Föräldrar och Målsmän likväl obetaget att, om de så önska redan före
denna ålder få sina barn eller myndlingar i skolan intagne, dock icke före fyllda 5 års ålder.
§.2. Om de tider af året och timmar å dagen, då
undervisning i Skolan bör meddelas.
Undervisningsåret fördelas i tvenne lästerminer, hvaraf den första begynner första helgfria
dag efter Trettondagen och fortfar till den 1ste Juli, den andra börjas den första söckenda-
gen i September och fortgår till den 20de December. Vid Påsktiden lemnas dock en vecka
ferier. En repetitions cours bör finnas, som tager sin början i medlet af Juli och fortsätter till
medlet av Augusti, under hvilken tid barnen böra infinna sig i Skolan fredagen i hvarje
vecka. Såväl under de egentliga terminerna som under pågående repetitionstermin under-
vises hvarje läsdag under vintern från klockan 9 till 12 f.m. och från kl. 2 till 5 eft.m., samt
under sommaren från kl.8 till 12 f.m. och från kl. 2 till 6 e.m., med undantag af ef-
termiddagarna före Sön o Helgdagar, då barnen lemnas frihet från Skolan. Då den mör-
kaste årstiden dertill föranleder, må eftermiddagsläsningen förläggas emellan kl. 1 och 4.
Vid varje lästermins slut anställes offentlig examen med Skolbarnen hvarom Pastor Sönda-
gen förut pålyser. Vid samma tillfälle böra ock till undergående af förhör infinna sig de barn,
hvilka hemma eller annorstädes njutit privat undervisning.
§.3. Om Läroämnen.
I Skolan skall meddelas undervisning i alla de läroämnen som Kongl. Majts Stadga om
Folkundervisningen i Riket af den 18de Juni 1842 anbefaller.
(Anm. Dessa ämnen är läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och biblisk historia, geografi,
historia, naturkunskap, gymnastik och sång. För fattiga och svagbegåvade kunde en minimikurs med
färre ämnen gälla. Skolstyrelsen fick bestämma skillnaden i kunskapskrav mellan pojkar och flickor.)
§.4. Om Undervisningen.
Vexelundervisningsmethoden följes i Skolan såvidt förhandenvarande resurser det med-
gifver, och med de förändringar som Skolläraren i samråd med Pastor och Skolstyrelsen kan
finna gangliga för Skolans ändamål.
(Anm. Metoden, 1810-1864, var ekonomisk eftersom den innebar att en enda lärare kunde sköta
undervisningen för en hel skola med hjälp av äldre elever, kallade "monitörer.”)
Undervisningen börjar och slutar hvarje dag med bön och fång. Efter morgonbönens slut
uppläses af de barn , hvilka kunna läsa rent innantill, ett eller flera Capitel i Bibelen, helst
Nya Testamentet, hvarvid Skolläraren genom frågor och enkla och lättfattliga förklaringar
öfver det lästa söker fästa barnens uppärksamhet vid innehållet samt för dem tydliggöra
detsamma. Sedan vidtager undervisningen uti de andra läroämnena efter barnens ålder och
redan föruthvarande kunskapsmått samt i den ordning Läraren anser ämdamålsenli- gast
eller Pastor kan komma att föreskriva. Skolläraren skall i synnerhet vara angelägen derom,
att söka bibringa barnen en ren och välljudande innanläsning äfvensom en säker utanläsning
af den intagna Catechesen med dess Förklaring. Han låte till den ändan intet begånget fel
innan- eller utanläsningen oanmält passera, låte icke barnet begynna med de sednare
(utanläsningen), förr än det eger tillräcklig säkerhet uti den förra (innanläsning-en), samt
upplöse de af lärjungen ur minnet upplästa styckena i Läroboken uti flera och lättfattliga
frågor för att sålunda tillhålla barnet att med egna ord redogöra för innehållet. Med lika
sorgfällighet (grundlighet) skall och Läraren i allmänhet tillse, att hvad barnen uti öfriga
föreskriftna läroämnen inhemta icke må blifva för dem blott en tom minneslexa, utan äfven
och framför allt af dem rätt fattas och förstås.
Då Skolläraren stundom nödgas betjena sig af de äldre barnens biträde att förhöra de yngre,
har han dock härvid alltid att iakttaga först och främst att inga andra af de äldre barnen
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
231(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
härtill användes än de, på hvilkas förmåga i detta afseende han kan fullt lita, och sedan för
öfrigt att han alldrig lemnar ett sådant förhör utan noggrann och flitig uppsigt. Han får ock
icke alltid begagna samma barn till biträde vid undervisningen, utan bör, såvi-da möjligt är,
i detta afseende afvexla.
§.5. Om Disciplinen.
Skolläraren tillkommer icke blott att undervisa utan ock att uppfostra barnen, sorgfälligt
vaka öfver deras seder samt vänja dem vid ordning och lydnad. De felaktiga och ohör-
samme tillrättavise han först med lindriga medel, såsom varningar och föreställningar, men
må dock sedan, om ej härigenom förbättring vinnes, använda lämplig aga. Fortfa-rande
olydnad och sjelfsvåld äfvensom gröfve oseder och förbrytelser anmäls hos Skol-styrelsens
ordförande. För öfrigt iakttage Läraren städes en sträng rättvisa vid barnens handledning
och tillrättavisande, och låte kärlek till dem framlysa ur allt sitt beteende, hvarigenom det
ock säkrast skall lyckas honom att tillvinna sig lärjungarnes genkärlek, förtroende, aktning
och lydnad.
§.6. Om Skolans Inventarium.
Skolans böcker och öfriga tillhörigheter skola vara under Lärarens vård och ansvar, och skall
derå inventering företagas vid hvarje års slut af Skolstyrelsens Ledamöter, samt In-
venteringsinstrumentet, vederbörligen undertecknadt, bland Skolans handlingar förvaras.
All skada och åverkan å till undervisningen tjenande eller till Skolans husgeråd hörande
saker bör genast af den förvållande eller dess målsman ersättas.
Björka den 7de November 1855
å Skolstyrelsens vägnar
Sevein Roth
Kyrkoherde.
Förestående Skolreglemente blef å allmän Sockenstämma med Björka församling den 11te
November 1855 uppläst och godkänt. Intygas af Illstorp den 22de Februari 1856
Förestående Reglemente fastställdes att tillsvidare vara gällande, dock att det uti
tillämpningen endast tydes i öfverensstämmelse med författningarna. Lunds DomCapitel
den 2 april 1856.
Reglemente för Björka Sockens Folkskola 1887
Protokoll vid lagligen utlyst kyrkostämma med Björka församling den 3 November 1887.
§2. Det af Skolrådet vid sammanträde den
20 Oktober 1887 uppgjorda ”Förslag till
Reglemente för skolväsendet inom Björka församling” föredrogs och blef godkänt och
antogs.
Uppläst och justerat och rätt befunnet.
Björka som ofvan
P. C. Östergren
Ordförande
Pehr Fredricsson
Magnus Brink
Reglementet bifogas avfotograferat på följande sidor.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
232(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
233(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
234(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
235(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
236(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
237(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
238(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
239(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
240(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
241(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
242(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.3 Betygsexempel
Folkskolan var 4-årig fram till 1882, normalt började man vid fyllda 7 år men det var till-
åtet att starta från 6 års ålder eller så kunde starten skjutas upp till det år man fyllde 9 år.
”Undervisningsåret fördelas i tvenne lästerminer, hvaraf den första begynner första
helgfria dag efter Trettondagen och fortfar till den 1ste Juli, den andra börjas den första
söckendagen i September och fortgår till den 20de December.”
Exempel på antalet skolpliktiga barn:
1855 efter skolgång examinerades 36 barn, 28 hemundervisades varav 2 examinerades.
1861 efter skolgång examinerades 40 barn, inget om hemundervisning
1880 noterades i Björka 73 skolpliktiga barn (inkl. målsman och barnets födelelsedatum).
1888 noterades i Björka 48 skolpliktiga barn (inkl. målsman och barnets födelelsedatum).
9.3.1 Från den 27 april 1855 (varför examen nästan mitt i terminen)
Folkskolelärare mellan 1851-11-21 till 1870-07-05 var Anders Zifvertzon som dog här i
Björka 42 år gammal.
Enligt stadgan om Folkundervisning 1842 och Björkas skolreglemente 1854
var läroämnena Läsning, Kristendomskunskap, Biblisk historia, Historia,
Geograf, Räkning, Skrivning, Naturkunskap, Gymnastik och Sång. För fattiga
och svagbegåvade kunde en minimikurs med färre ämnen gälla.
Detta uttrycktes så här i betyget 1855-04-27.
wid Examen närvarande.
Blått, lagt till ej i betyget.
Rad
Nr
Yrke
Målsman
Ålder
Barn
1
15
Åbo
Lasse Svensson
13
Anders
47
a
a
a
a
ab
b
2
15
Åbo
Lasse Svensson
11
Nils
25
a
a
ab
ab
b
bc
3
6
Arrend.
Per Svensson
10
Nils
14½
a
a
a
a
b
ab
4
2
Åbo
Anders Andersson
13
Nils, fosterson
28½
a
a
ab
ab
b
b
5
13
Åbo
Måns Jacobsson
14
Nils
23½
ab
a
ab
ab
b
bc
6
15
Inh.
Nils Hansson
15
Rasmus
23½
ab
a
a
ab
bc
b
7
15
Inh.
Nils Hansson
9
Anna
30½
b
ab
b
8
11
Arrend.
Per Persson
11
Per
37
b
ab
ab
b
bc
bc
9
11
Åbo
Anders Olsson
9
Lars
40½
ab
ab
b
b
bc
10
11
Åbo
Anders Olsson
12
Karna
55
a
a
ab
ab
bc
11
10
Arrend.
Hans Lundstedt
12
Johanna
34
a
a
ab
b
12
10
Arrend.
Hans Lundstedt
10
Nils
13
ab
a
b
b
13
10
Arrend.
Hans Lundstedt
7
Hans
21½
bc
14
11
Husman
Hans Mårtensson
14
Lisbeth
48
b
ab
b
c
15
11
Husman
Hans Mårtensson
11
Bengta
34½
b
a
ab
16
11
Husman
Nils Nilsson
9
Ola
37
ab
a
ab
b
17
13
Åbo
Nils Christensson
8
Malena
17
ab
a
ab
bc
18
11
Husman
Ola Swensson
12
Anna
42
b
ab
b
bc
19
11
Husman
Ola Swensson
7
Jöns
37½
bc
20
13
Husman
Anders Mattisson
10
Hans
23½
bc
b
bc
c
21
13
Husman
Anders Mattisson
9
Nils
21
c
bc
22
13
Husman
Per Persson
13
Per
24
bc
b
bc
23
13
Husman
Per Persson
9
Anders
26
b
b
24
13
Husman
Per Persson
14
Boel
31½
b
ab
b
c
25
13
Husman
Carl Andersson
10
Hanna
30
ab
ab
bc
26
15
Åbo
Måns Nilsson
12
Anna
52½
ab
ab
bc
27
15
Åbo
Måns Nilsson
9
Jöns
23
b
bc
28
11
Åbo
Hans Jönsson
10
Jöns
52½
bc
b
bc
29
11
Åbo
Hans Jönsson
7
Sven
51½
b
b
30
13
Inh.
Jöns Johansson
11
Eva
51
b
b
bc
31
13
Soldat
Anders Quick
9
Anders
28
bc
b
c
32
13
Soldat
Anders Quick
7
Nils
33
b
b
33
11
Åbo
Ola Månsson
14
Måns
63
ab
ab
b
34
11
Arrend.
Per Persson
6
Ingri
82
bc
35
11
Åbo
Nils Persson
9
Anders
16½
b
ab
b
36
10
Husman
Nils Jönsson
7
Bengta
19
b
b
Antal elever
36 st
Se nästa sida, barn som var frånvarande vid examen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
243(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Frånvarande wid Examen 1855
Delvis hemundervisade?
Blått, lagt till, ej i betyget.
Rad
Nr
Yrke
Målsman
Ålder
Barn
1
13
Åbo
Nils Christensson
14
Jöns
16½
2
13
Åbo
Nils Christensson
11
Nils
16½
3
15
Åbo
Ola Olsson
7
Marna
81½
4
11
Enka
Christina Rundström
12
Christian
74½
5
11
Enka
Christina Rundström
18??
Sofia
82
6
11
Enka
Christina Rundström
15
Fredrica
83
7
1
Åbo
Per Andersson
8
Hans
28½
8
1
Åbo
Per Andersson
9
Anna
26½
9
18
Husman
Nils Nilsson
8
Anna
29½
10
11
Husman
Nils Jeppsson
16
Hans
76
11
11
Husman
Nils Jeppsson
14
Ola
59
12
11
Husman
Nils Jeppsson
12
Jöns
61
13
16
Smed
Lars Sjöbeck
13
Jöns, fosterson
26
14
3
Inh.
Nils Jönsson
10
Nils
74
15
3
Inh.
Nils Jönsson
9
Elna
82
16
11
Husman
Jöns Larsson
11
Per
75½
17
3
Enka
Sissa Olsdotter
10
Pehr
76
18
3
Enka
Sissa Olsdotter
12
Elna
66
19
13
Husman
Nils Pettersson
11
Johanna
80
20
13
Husman
Nils Pettersson
7
Hans
81
21
Skarje
Husman
Hans Persson
15
Pehr
68
22
Skarje
Husman
Hans Persson
13
Hanna
65
23
10
Arrend.
Hans Lundstedt
16
Jöns
61
24
13
Husman
Per Jönsson
14
Jöns
29½
25
13
Husman
Per Hansson
14
Nils
79
26
13
Husman
Per Hansson
16
Karna
77
27
15
Åbo
Måns Nilsson
6
Nils
40½
28
15
Inh.
Nils Hansson
7
Bengta
65
Antal elever
28 st
Af dem som begagnat Privat undervisning tillstädeskomme
2ne vid Examen neml.
Blått, lagt till ej i betyget.
Rad
Nr
Yrke
Målsman
Ålder
Barn
1
13
Åbo
Anders Christensson
Pehr
b
ab
b
2
11
Husman
Ola Svensson
Hanna
C
Antal elever
2 st
Antal elever i skolan
36 st
Antal privata elever
28 st varav 2 st deltog i examen.
------------------------------------------------------------------
Total 1855
64
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
244(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.3.2 Från den 1 juli 1861.
Folkskolelärare mellan 1851-11-21 till 1870-07-05 var Anders Zifvertzon som dog här i
Björka 42 år gammal.
Enligt stadgan om Folkundervisning 1842 och Björkas skolreglemente
1854 var läroämnena Läsning, Kristendomskunskap, Biblisk historia,
Historia, Geograf, Räkning, Skrivning, Naturkunskap, Gymnastik och
Sång. För fattiga och svagbegåvade kunde en minimikurs med färre
ämnen gälla. Detta uttrycktes så här i betyget 1861-07-01.
Vet ej vad förkortningen ’Hast.’ står för. Blått, lagt till ej i betyget.
Rad
Målsman
Ålder
Barn
1
Anders Olsson
Lars
a
a
a
a
a
ab
b
b
Skollär. Sifverzon
Skolan
2
11
Anna
a
a
a
ab
ab
ab
bc
bc
3
Lars Månsson
Nr 4
10
Anna
a
a
a
ab
ab
b
bc
4
Sven Andersson
Nr 13
11
Hanna
a
a
ab
b
b
bc
C
C
5
Skollär. Sifverzon
Skolan
Carl
ab
b
-
bc
bc
bc
C
6
Per Persson
Lars
ab
ab
ab
b
bc
bc
C
7
Ola Andersson
Nr 11
9
Anders
a
a
ab
b
bc
8
Nils Pettersson
Hans
ab
ab
b
C
C
9
Nils Jönsson
Nr 10
13
Bengta
ab
ab
bc
bc
bc
C
C
C
10
Hans Lundstedt
Nr 10
10
Anna
ab
ab
ab
b
b
b
bc
11
Hans Lundstedt
Nr 10
13
Hans
C
bc
X
C
C
12
Enkan Anna Persdotter
Nr 11
11
Lars
b
b
b
b
13
Per Persson
Nr 13
12
Elna
b
ab
b
bc
14
Nils Nilsson
Nr 11
8
Elna
ab
ab
bc
bc
C
15
Per Jönsson
Nr 13
10
Karna
b
ab
bc
bc
C
16
Hans Mårtensson
Nr 11
13
Anna
ab
ab
bc
bc
C
17
Nils Jeppsson
Nr 11
9
Sissa
a
ab
bc
18
Nils Jeppsson
Nr 11
12
Karna
b
ab
bc
19
Nils Jönsson
Nr 10
8
Anna
b
ab
-
20
Lasse Svensson fosterdotter
Anna
a
b
-
21
Måns Nilsson
Nr 15
8
Karna
b
b
-
22
Enk. Anna Persdotter
Nr 11
8
Hanna
ab
b
bc
23
Nils Nilsson
Nr 18
14
Anna
a
ab
a
24
Skollär. Sifverzon
Skolan
7
Magnus
a
ab
-
bc
25
Sven Andersson
Nr 13
7
Anders
a
ab
26
Per Persson
Nr 11
8
Hans
b
C
27
Nils Nilsson
Nr 18
8
Elna
b
b
28
Bengt Persson
Nr 15
8
Anna
b
b
29
Per persson
Nr 13
9
Anna
bc
bc
30
Pig. Maria Andersdotter
Kersti
ab
b
31
Nils Jönsson
Nr 13
13
Johanna
bc
b
bc
32
Nils Persson
Johannes
b
bc
C
33
Per Hansson
Per
b
bc
C
34
Nils Christensson
Nr 13
8
Anna
a
ab
a
b
b
35
Per Svensson
Nr 6
8
Anna
a
a
a
b
b
36
Carl Andersson
Nr 13
9
Marna
a
a
a
37
Lars Månsson
Nr 4
8
Karna
ab
a
a
bc
38
Nils Persson fosterson
Christian
ab
a
a
b
b
bc
bc
39
Nils Jönsson
Nr 13
9
Lars
a
a
a
40
Lars Månsson
Nr 4
6
Hanna
ab
-
-
Antal elever
40 st
Antal elever i skolan
40 st
Antal privata elever
0 st dokumentet ej hittat
------------------------------------------------------------------
Total 1855
40
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
245(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
9.4 Protokoll rörande skolan 1860 - 1885
Skolbänkar 1860
” Protokoll vid entreprenad auktion, hållen i Björka
Skolhus den 7 Augusti 1860, å förfärdigandet af
nya Skolbänkar till nämnd Skola.
Sedan Skolstyrelsens Ledamöter tillika med en del af Församlingens medlemmar, vid den
för auktionen utsatta tiden i Skolhuset tillstädeskommit, tillkännagifvas, i afseende på
ifrågavarande arbetes beskaffenhet samt tiden för dels verkställande m.m., följande
bestämmelser och vilkor:
1. På Skolbänkarna, fem till antalet samt hvardera af 5½ alnars längd och 22 tums bredd
(ca 1,5 x 0,56 m), skola förfärdigas af godt och försvarligt furutimmer samt till form och
beskaffenhet lika med de i Wombs Skola varande. Skolbänkar, med undantag att, i stället
för s.k. räck, klaffar till föreskrifterna anbringas. De gamla borden i härvarande Skolhus få
af entreprenören till arbetet begagnas.
2. Arbetet, som i alla delar bör starkt och ordentligt verkställas så att det vid blifvande syn
kan godkännas, skall vara färdigt sednast till den 20 nästkommande September.
3. Hälften af entreprenad summan kan af entreprenören genast i förskott få uppbäras, men
andra hälften ej förr än arbetet blifvit synat och godkändt; dock bör, såväl för arbetets
ordentliga verkställande som för de i förskott mottagna penningar, antaglig borgen lemnas.
Härefter uppropades arbetet för den förslagsvis beräknade kostnadssumman 50 Rdr, och
bortslogs vid lägsta budet, 38 Riksdaler, åt Soldaten Johan Blomqvist från Wressel, åt
hvilken altså arbetet blef öfverlåtet.
Uppläst och justerat den 7 augusti 1860
Severin Roth.
Lars Månsson
Hans Jönsson
Måns Jacobson
Inpektion 1880
Till Skolrådet i Björka
Eftersom inspektion af Församlingens Folkskola denna dag på jag föreslå följande:
1o Att lästerminen blifva följande:
A) Vintertermin från d. 15/11 till d. 20/12 samt från den 8/1 till d. 15/4 då årsexamen
hålles;
B) Vår-och hösttermin från d. 20/4 till d. 15/6 samt från d. 15/9 till den 15/11; Vid
Påsk 8 dagars ledighet.
2o Att undervisningen ordnas efter Kyl. Cirk. d. 11 Okt. 1878 i enlighet med mitt förslag i
Skrifvelse till Skolråden d. 4 sisl. Juni sålunda, att undervisningen i folkskolans kurs
pågår från d. 15 Nov. till årsexamen i medis af April, och att undervisningen i småsko-
lans kurs begynner i April och fortgå till d. 15 Nov.
Slutligen erinras om vidtagande af åtgärder till förekommande af försummelser enligt i Kyl.
Cirk. d.15 Okt. 1869.
Björka d. 14 Juni 1880
Johan Ambrosius
Reparation av skolan 1881
”Protokoll, hållit den 4 Augusti 1880 å utlyst entreprenadauktion angående åtskilliga Re-
parationer å Folkskolehuset i Björka.
Ordförande i Skolrådet uppläste före auktionen de å Kyrkostämman beslutade arbetena
äfvensom nedanstående bestämmelser.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
246(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
§.1.
Fogning anbringas å behöfliga ställen på Skolhusets alla ytterväggar, taket lagas, der det
behöfver lagning; södra gafveln omspikas, Skejtarna fogas och lagas.
Ett nytt Staket framför Skolhuset uppsättas. Framför södra sidan uppsättas åfven ett nytt,
sammanhängande med och likt det öfriga staketet. Allt bestrykes med Stenkolsolja, tjära
och brunmörk.
§.2.
En fastare mur, utgörande folkskolans södra sida, uppföres. Hela folkskolsalen rappas och
hvitmenas. Ugnen omsättes. Torfhuset lagas äfven, samt ingången till skolsalen. Fästjärn-
en kittas, der bakre ytterdörren, i skolsalen.
§.3.
I Folkskollärarens begge boningsrum omkittas, der behöfligt är, fönstren. Ett ändamåls-
enligt muradt rör från bjelklaget genom taket anbringas å förfärdigas af tegelsten i kalk-
bruk.
§.4.
Träd, sten, kalk, spik och alla andra till ifrågavarande Reparationer behöfliga materialer
bekostar Entreprenören ensam. Af sina egna medel betalar han ock allt öfrigt, som för
samma reparationer kan vara erforderligt, såsom forsling, löner åt biträden, handtlangning
anskaffande af stegar och ställningar, deras uppställande och bortförande m.m. Och vill
Skolrådet under ingen förevändning för hela detta arbete vidkännas någon annan utgift än
för å auktionsdagen öfverenskomna summa.
§.5.
Alla materieler bör vara goda, och arbetet försvarligt.
§.6.
Entreprenören ansvarar för arbetets bestånd under tre (3) år, räknade från besiktnings-
dagen. De brister, som under denna tid yppa sig, (och icke leda sitt upphof från okynne eller
andra ytre händelser utan från arbetets fördolda mindre duglighet,) botas af entre-prenören
utan ersättning ock vid tillsägelse. Borgen ställes så väl hvad angår själva arbetet som
förskotten.
§.7.
Vållas skada af entreprenören eller hans biträden å fönster eller andra folkskolans tillhörig-
heter, skall sådant af entreprenören sjelf vid anfordran ersättas. Beträffande folkskolans
rengöring efter afslutadt reparationsarbete åligger sådant entreprenören.
§.8.
Arbetet bör vara börjadt den 15 Augusti detta år, och till fullo afslutadt sednast den 10 derpå
följande September. Under Reparationen hafva Skolrådsledamöterne tillträde att den
betrakta.
§.9.
Sedan efter pålysning af Skolrådets Ordförande arbetet blifvit synadt och godkänt; erhåller
entreprenören den i detta protokoll öfverenskomna summan. Dock kan ett förskott af fyr-
tio (40) kronor beviljas.
§.10.
Af auktionsprotokollet, som gäller som Arbetskontrakt, upprättas tvenne likalydande ex-
emplar, och tager af dessa Skolrådet det ena och entreprenören det andra exemplaret.
§.11.
Skulle mot förmodan en och annan här ej upptagen mindre förbättring å Skolhuset finnas
behöflig under reparationen, har entreprenören att sådant medäska åt Skolrådsleda-
möterna i Björka, som deröfver äga beslutande rätt. Serskild räkning bör dock på sådant
arbete gifvas.
Sedan å andra halfarket stående Paragrafer blifvit ljudeligen upplästa, skedde uppropet. Af
närvarande Spekulenter stodende Snickaren Per Månsson i Södra Åsums socken № 2 Omma,
för minsta anbudet som var Sjuttiofem (75) kronor. Mot erhållande af denna summa åtog
han sig aldt. hvad i protokollet är föreskrifvit. Och Skolrådet antog hans anbud. Björka som
ofvan.
Anders Fredrik Cronhamn.
Skolråds Ordförande
Nils Larsson Nils Hansson Anders Lasson Hans Jönsson
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
247(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Med ofvanstående kontrakt förklarar jag mig nöjd, och förbinder mig att det till alla delar
noggrant iakttaga. Björka som Ofvan.
Per Månsson
Snickare
På en gång närvarande vittnen. Björka som ofvan.
Anders Andersson
Carl Persson (min morfars far)
För ofvanstående Arbetskontrakt gå vi undertecknade en för båda, och båda för en i full
borgen.
Jöns Lasson
Ola Nilsson
Omma Nymölla
Omma
Som vittne härtill Nils Olsson”
Fyrtio kronor äro såsom i förskott bekomna som härmed kvitteras.
Omma Den 15 Auguste 1881
Per Månsson
Reparation av skolan 1885
”Å Björka församlings vägnar ingår nedanskrifne öfverenskommelse emellan Skolrådet
dersammastädes samt Timmermannen i Omma Per Månsson beträffande Skoltakets i Björka
beläggning med spån äfvensom andra reparationer å samma skolhus.
§.1.
Spånen, som till ifrågavarande taktäckningsarbete användes, bör vara hyvlad 1ma Patent-
spån med benämningen ’Winter’. Den nya spånen skall läggas ofvanpå den å taket befint-
liga gamla. Hvarje spån bör läggas circa två tum inpå hvarandra.
Sedan det nya taket blifvit upplagdt; så bör fogning af kalkbruk anbringas ganska
tätt omkring begge skorstenarna, som böra lagas. En Tretums fururibb, 1⅛ tum tjock,
lägges på varje vindskeda.
§.2.
Väggarne, så väl i förstugan som uti skolsalen hvitmenas.
§.3.
Skollärarns tvenne rum tapetseras, à 25 öre per rull. Loftet i Skollärarns ytre rum belägg-
es med spännpapper à 8 öre per aln. Begge loften hvitmenas, allt enligt kostnadsförslag.
§.4.
Alla materialier till ifrågavarande hela arbete å skolan såsom Patentspån, Furubräder, Fu-
ruribb, Takspik, Refflade spik, Papp spik, Tapeter, Spännpapper, Hvitmening, ock hvad mera
af dessa eller af andra materialier för ifrågavarande arbete erforderligt vara kan, bekostar
Entreprenören af sina egna medel. Allt här anfördt, och annan behöflig material, bör vara af
bästa beskaffenhet. Så bör likaledes allt Entreprenörens arbete vara till alla delar godt och
försvarligt.
§.5.
Alla arbetslöner, all handtlangning och annat biträde, all skjuts, alla behöfliga ställningar
och stegar äfvensom allt öfrigt som för ifrågavarande hela arbete erforderligt är eller blifva
kan, betalar Entreprenören sjelf. Och således, på grund af hvad i detta kontrakt nu redan
är anfördt, bör en hvar finna tydligen uttryckt, det församlingen vill för allt ifrågavarande
arbete vara fri från alla utgifter af hvad de må vara med undantag af den i dag öfverens-
komna summan, som är Ett hundra tjugofem (125) kronor. Dock, för att minska Entrepre-
nörens omkostningar, åtager sig församlingen att kostnadsfritt transportera den för repa-
rationer erforderliga materialen från Bjersjölagård till Björka. Den hemtande likväl bör
derom underrättas trenne dagar före resan. Och har församlingens kommunalordförande
benäget (villigt) åtagit sig samma uppbudning till forslingen.
§.6.
Församlingen förbehåller sig rättighet att genom sitt Skolråd besigtiga de materialier, som
till reparationen användas, jämt att under arbetet derpå hafva tillsyn, äfvensom att, då
arbetet blifvit fullbordadt, detsamma antingen genom samma sitt Skolråd eller annat ombud
bedöma. Allt lfrågavarande arbete bör sednast vara färdigt den 15 Juli detta år.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
248(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
§.7.
Det skall åligga Entreprenören att ansvara för arbetets bestånd under ett på hvarandra
följande år från den dag det blifvit afsynadt och godkändt, samt att vid tillsägelse bota alla
de brister, som under nämnda tid kunna derå uppkomma, eller vid underlåtenhet häraf utan
gensägelse (invändning) ersätta, hvad botandet, af annor man verkstäldt, kostar.
§.8.
Kållas af Entreprenören, hans arbetare eller biträden skada å Skolhus, dess inventarier,
tillhörigheter eller trädgård, skall sådant af Entreprenören sjelf utan gensägelse vid
anfordran ersätta.
§.9.
Den mellan Entreprenören och Skolrådet i dag öfverenskomna och förut omnämnda, för
hela ifrågavarande arbetet bestämda summan stor Ett hundra tjugofem (125) kronor er-
håller Entreprenören sålunda att Sjuttiofem (75) kronor utbetalas åt honom genast sedan
detta kontrakt år underskrifvet. De återstående femtio (50) då arbetet blifvet godkändt.
Begge kontrakten äro till alla delar öfverensstämmande. Björka den 19 Juni 1885.
Anders Fredrik Cronhamn
Skolråds Ordförande
Carl Persson (min morfars far)
Skolerådledamot
Nils Andersson
Anders Andersson
Skolrådsledamot
Kommunalordförande
genom
Anders Andersson
Ola Nilsson
Nils Hansson
Skolråd ledamot
Skolråds Ledamot”
”Med å föregående sidor stående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig att
dettsamma dett noggrant uppfylla. Björka som ofvan.
Per Månsson
Timmerman i Omma
Vid ofvanstående ofverenskommelse på en gång närvarande vittnen. Björka som ofvan.
H. N. Ekman
Nils Andersson
Folkskolelärare Björka
Arrenator å №1 Illstorp
Dett mig låfvade förskottet sjuttiofem 75 kronor har jag idag emottaget Björka som ofvan.
Per Månsson
Timmerman
Vittnen till denna utbetalning åt Per Månsson. Som ofvan
H. N. Ekman
Nils Andersson
Arrenator å №1 Illstorp”
Kostnadsförslaget finns på nästa sida, det omfattar bara inköpt materialet så det framgår
inte hur man kom fram till totalsumman 125 kronor.
”Kostnads förslag för Björka Skola med Taktäckning af
”Kostnadsförslag för den föreslagne
hyflad 1ma Patentspån med benämning Winter, samt
Tapetseringen och vitmeningen av
väggarna i Skolsalen och förstugan vitmenas.”
lärarens rum.”
Rad
Beskrivning
Kr
Beskrivning
Kr
1
18000 spån a 3,60 kr per 1000
64,80
50 aln spännpapper a 8 öre/aln
2,40
2
18000 Takspik a 0,60 kr per 1000
10,80
15 rullar tapeter a 25 öre rullen
3,75
3
70 Tum Furubräder ¾ tum tjocka a 0,04 kr/tum
2,80
500 pappspik
0,50
4
18 Tum fururibb 1⅛ tum tjocka
1,35
Loftens vitmening
0,75
5
150 st. refflade 3 tums spik
0,30
summa kronor
7,40
6
Väggar i skolsalen och förstugan vitmenas
1,50
Totalt material, kronor
88,95
7
Summa kronor
81,55
Återstår till arbetet, kronor
36,05
” Björka den 12 juni 1885, Anders Andersson”
Av totalkostnader 1885 uppgår materialet till 71 % och arbetet till 29% men 2018 är det
tvärtom. Motsvarande kostnad 2018 för samma material och arbete blir ca 130 000 kr.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
249(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
10. Bevattningskanalen
10.1 Kanalen fram till ca 2014
Bevattningskanalen byggdes av Övedskloster och var den största i Skåne och användes
mellan 1886-1946. Den bevattnade genom översilning ca 420 hektar mark. Utbredningen
var längs Björkaån från Omma genom Björka och Vessel för att sedan utmynna i Vombsjön.
En akvedukt byggdes vid gränsen Björka/Omma, där bevattningskanalen leddes över
Björkaån.
2015-05-21 återinvigdes bevattningskanalen som till större delen rensats upp och åter-
ställts i nästan ursprungligt skick. Den gamla akvedukten kom dock att ersättas av
betongrör som leder vattnet under ån i.st. för över ån som i akvedukten. Dessutom har en
del av kanalen rörlagts runt en gård samt att sträckningen inte längre mynnar ut i vombsjön
utan går i retur till ån vid Vresselsvägen. Ett 20-tal (13 nya) dammar har också anlagts för
att öka den biologiska mångfalden och för att minska övergödningen av Vombsjön. Det
restaurerade översilningsområdet berör idag totalt ca 60 hektar.
Släkten har berättat att efter avslutat bevattning kom ofta ängsvattnaren Erik Olsson förbi
på eftermiddagen vid ”kaffedags.” Det här var under kriget då jag och min mor bodde hos
mormor och morfar när min far var utkallad (flottan). Jag minns inte Erik men jag kommer
väl ihåg när min mormor och jag, efter kriget besökte min morfars bror, Jöns Carlsson söner
i Omma. Edvin Jönsson på Omma Nr 4:5 och Karl Jönsson på Omma Nr 5:1. För att komma
över ån kröp jag mellan armarna på min mormor, som också kröp, på stenmurs-
fördämningen vid Omma eller så gjorde vi likadant och kröp över på akvedukten. Varför vi
gick den ena eller andra vägen vet jag inte. Min mor har dessutom sagt att jag åkt häst och
vagn ett antal gånger över vadstället nedanför redan nämnda fördämning. Detta var under
kriget så det minns jag inte alls. Idag är fördämningen riven med akvedukten finns kvar
men är delvis skadad.
Här vid pilarna kröp vi
över viadukten. Ån flöt
under och kanalvattnet
mellan cementväggarna.
Dämmet som reglerade
vattenmängden till kana-
len är nu rivet, grunden
finns kvar. Brädden på
dämmet, som vi kröp
över på, var ung. som
på akvedukten.
Mitt på dämmet fanns en
öppning med en höj- och
sänkbar träspont.
(bild saknas innan rivningen)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
250(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Reservsida för bilder av den gamla befattningskanalen i drift. Någon som kan ha bilder före ca 1946/1950.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
251(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Karta från 1915 som visar
kanalens och åns sträck-
ning.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
252(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Kanalen blåmarkerad.
Kanalens sträckning året efter be-
vattningen upphörde.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
253(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
10.2 Beskrivning av ängsvattnarens arbete
Artikel från Ystad Allehanda 2015-09-04.
- Forna tiders ängavattnare hade ett tufft jobb. Inte nog med att de måste vandra över
stora marker, gräva vallar och öppna fördämningar. De måste också jämka mellan alla
önskemål från bönderna längs Björkaån.
I början av förra seklet var vattnet från Björkaån livsviktigt för arrendatorerna på Övedskloster.
Så fort isen hade lossnat ville alla snabbt få vatten till sina ängar.
- Att vara ängavattnare var ett
24-timmarsjobb, säger Curt Harrysson, Vresselbo sedan
generationer. Hans farmors bror var Erik Olsson, Övedsklosters andra och sista ängavattnare.
- Ängavattnarens arbete började tidigt på våren. Då öppnade han huvudkanalen och sedan släppte
han ut vatten på fem till tio hektar i taget, berättar Curt Harrysson. Vattnet leddes från kanalen
ut i rännor, som förgrenade sig i ett fiskbensmönster på ängarna. Via de rännorna trängde vattnet
in i markerna underifrån, och på så sätt kom gräset snabbt igång att växa.
- Tidigt på våren hjälpte också vattnet till att värma upp marken. Viss näring förde åvattnet också
med sig, även om Curt Harrysson menar att näringstillförseln var ovan ovanligt låg i Björkaåns
ängavattningssystem, på grund av den sandiga jorden.
Efter att tagit en tidig grässkörd på ängarna kunde lantbrukarna släppa ut djur på bete.
- I genomsnitt gjorde nog ängavattningen att avkastningen på ängarna ökade med ungefär trettio
procent, tror Curt Harrysson.
Området med bevattningskanaler och rännor täckte över 400 tunnland, från Omma i öster till
Vombsjön i väster. För de arrendebönder som hade mark här ingick ängavattningen i arrendet.
- Det var många brukare och alla ville ju ha ängavattningen först på våren, säger Curt
Harrysson.
Om hela systemet hade öppnats samtidigt skulle vattnet i ån inte har räckt till. Därför be-
vattnades ett område i taget, i ungefär en vecka. Ängen skulle bli ordentligt bevattnad, men
gräset skulle inte stå och surna. För att leda in vattnet på ett område fick ängavattnaren gräva
bort en fördämningsvall och när det sedan var dags att stänga fick han bygga upp vallen igen.
- Ängavattnaren fick gå till fots över markerna, ibland flera gånger om dagen. Vid midsommar
upphörde ängavattningen men om vattenståndet var tillräckligt högt på hösten var det dags att
öppna kanalen igen i september-oktober. Övriga tider fick ängavattnaren reparera kanaler och
vallar, och dessutom hjälpte han till med djuren på Övedskloster. Curt Harrysson tror att Erik
Olsson mindes sin tid som ängavattnare som både besvärlig och tung.
- Han pratade sällan om den tiden och när han flyttade från ängsvattnartorpet i Vressel
förstördes det mesta av hans utrustning.
Ett par saker räddades dock till eftervärlden: ängavattnarens specialtillverkade spade och hacka.
Curt Harryssons far, Harry Persson, hade övertagit dem och var alltid rädd om dem.
- Det hände också någon enstaka gång att far hade fått hoppa in för Erik och sköta ängavattningen,
berättar Curt Harrysson.
Förutom Erik Olsson har Övedskloster bara haft en anställd änga-
vattnare: Nils Klein, som levde mellan 1845 och 1918. Båda de
gamla trotjänarna ligger begravda vid Björka kyrka, och på båda
gravstenarna står yrkestiteln ängsvattnare huggen i sten. Även
om det var ett slitsamt jobb, var det en titel att vara stolt över.
Nils Kleins och Erik Olssons gravstenar
Foto: Leif Nyström
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
254(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
10.3 Kanalen från 2014
För det gamla översilningssystemet, som slutade att användas 1946, och som 2009 togs in
i Kävlingeåprojektet, planerades en restaurering. När Kävlingeåprojektet avslutades 2012
drevs projektet vidare av Kävlingeåns vattenråd.
Det restaurerade översilningsområdet berör totalt ca 60 ha, utöver restaureringen av den
gamla bevattningskanalen har även tjugo smådammar nyskapats (13 nya) eller utvidgats i
området. Restaureringen har främst syftat till att minska transporten av näringsämnen till
Vombsjön samt till att gynna den biologiska mångfalden med extra fokus på strand-paddan.
Genom restaureringen återskapas också ett stycke unik kulturhistoria.
Projektet är ett samarbete mellan de fyra markägarna; Övedskloster, Malmö stad, Göran
Lewin och Curt Harrysson som har sökt och fått tillstånd till översilningsprojektet samt
Kävlingeåns vattenråd, Sjöbo kommun och Länsstyrelsen. Övriga närmast berörda parter
har inte haft några invändningar utan överenskommelser har kunnat göras.
Ekologgruppen i Landskrona AB har projekterat restaureringen som då var ett av de till ytan
största enskilda vattenvårdsprojekten i Skåne.
Översilningssystemet invigdes i maj 2015, därefter har en del justeringar av systemet
genomförts. Anläggningen är i stort sett i full drift sedan våren 2017.
Under vecka 37, onsdagen den 17 september 2014, startade officiellt restaureringen av det
gamla översilningssystemet. När jag helgen de 6/7 september tänkte börja dokumen-tera
restaureringen från start hade denna redan startat, ny väg förstärkt med sten var dragen
runt ödegården i Snaven inklusive ett uppställningsområde för maskiner och arbetsbodar
som redan färdigställts. Dessutom var nästan en ny kanal klar för att leda ån förbi
akvedukten så att rör för den gamla kanalen kunde läggas under ån i.st. för över den gamla
akvedukten. Dessutom hade man börjat rensa upp, hugga ner träd och buskar, vid inloppet
till kanalen och därefter runt den gamla bron över kanalen.
Följande helger fram t.o.m. invigningen har jag följt och fotograferat framskridandet enligt
följande (785 foton):
2014-09-06 med 19 foton
2014-09-14 med 24 foton
2014-09-27 med 50 foton
2014-10-05 med 44 foton
2014-10-11 med 52 foton
2014-10-25 med 89 foton
2014-11-01 med 27 foton
2014-11-08 med 37 foton
2014-11-15 med 25 foton
2014-12-23 med 32 foton
2015-02-08 med 32 foton
2015-02-15 med 52 foton
2015-03-29 med 10 foton
2015-04-04 med 75 foton
2015-05-03 med 17 foton
2015-05-21 med 124 foton (invigning)
Efter invigningen:
2015-07-02 med 42 foton
2015-09-09 med 35 foton
2015-12-01 med 21 foton
Här finns några av de 785 fotona:
Den tillfälliga förbigången av akvedukten så att rör kan läggas under ån.
Foto: Leif Nyström
IMG_7078A.jpg
IMG_7079A.JPG
Foto: Leif Nyström
Anslutning till ån efter akvedukten.
Anslutning från ån en bit före akvedukten.
Här leds ån förbi akvedukten.
En träbro har byggts över förbikanalen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
255(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Vattnet strömmar åt höger.
Ån har fyllts igen framför akvedukten.
Foto: Leif Nyström
IMG_7136A.jpg
IMG_7120A.jpg
Foto: Leif Nyström
Här har man börjat med järnspont för att täta av ån på båda sidor om den tidigare igenfyll-
ningen för att kunna lägga ner rören som syns i bakgrunden. Rören skulle leda kanalvattnet
under ån.
Foto: Leif Nyström
IMG_7212A.jpg
Här är rören nerlagda under ån, sponten har börjat tas bort.
Foto: Leif Nyström
IMG_7212B.jpg
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
256(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Här har man grävt fram och huggit ner träd och buskar runt cementstöden till den gamla
träbron över kanalen som låg strax efter kanalens inlopp från ån (inloppet till höger).
Foto: Leif Nyström
IMG_7142A.jpg
Här har man förberett för installation av fördämningen som nu ligger i kanalen i.st. för i
ån. Till väster där vattnet börjar fanns tidigare åt vänster en retur till ån, så att nivån i
kanalen inte skulle bli för hög.
Foto: Leif Nyström
IMG_7188A.jpg
Här är nu både kanalen och fördämningen klara liksom inloppet från ån som ligger vid
stenarna i bakgrunden till höger.
Foto: Leif Nyström
IMG_7484A.jpg
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
257(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Så här ser inloppet ut från ån till kanalen.
Andra ändan av rören före fördämningen.
3 rör leder vattnet till kanalen.
Foto: Leif Nyström
IMG_7196A.jpg
Foto: Leif Nyström
IMG_7194A.jpg
Bilden tagen 2014-12-20 när det var höga flöden i ån med översvämningar som följd,
Omma i bakgrunden. Kanalen före fördämningen, inloppet från ån, är fylld till bredden.
Foto: Leif Nyström
IMG_7484A.jpg
Som för föregående bild men tagen vid Akvedukten som knappast syns pga. det höga flö-
det i ån. I bakgrunden syns kanalen med lite vatten som är regnvatten eller grundvatten
då kanalen är avstängd från ån.
Foto: Leif Nyström
IMG_7584.JPG
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
258(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Här leds kanalvattnet in i röret som går under ån i.st. för via akvedukten som knappt syns i
bakgrunden. Framför röret ett galler, vid stolparna till vänster är det ytterligare ett galler.
Foto: Leif Nyström
IMG_7461.JPG
Här kommer kanalvattnet ut efter att ha passerat under ån.
Foto: Leif Nyström
IMG_7321.JPG
Kanalen fylld vid inloppet under ån.
Kanalen efter utloppet under ån.
Foto: Leif Nyström
IMG_8231.JPG
Foto: Leif Nyström
IMG_8239.JPG
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
259(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Några bilder från återställningen av den gamla bevattningskanalen.
Kanalen mot fördämningen (mot Omma)
Ung. mitt på kanalen med regn/grundvatten.
Foto: Leif Nyström
IMG_7186.JPG
Foto: Leif Nyström
IMG_7413.JPG
Pågående återställning.
Kanalen går in i rör förbi en gård.
Foto: Leif Nyström
IMG_7548.JPG
Foto: Leif Nyström
IMG_7686.JPG
Sista delen av kanalen
Kanalen har passerat gården i rör.
Foto: Leif Nyström
IMG_7738.JPG
Foto: Leif Nyström
IMG_7722.JPG
Här slutar den renoverade kanelen vid Vresselsvägen.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
260(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Här är några foton av vattenflödet i kanalen från invigningsdagen 2010-05-21 (av totalt
124 st). Flödet i ån var lågt och därmed var också nivån låg före kanalens fördämning.
Foto: Leif Nyström
Flödet i kanalen efter fördämningen ovan. Kortet taget efter fördämningen mot Snaven.
Foto: Leif Nyström
Inloppet till röret under ån. Här är vattennivån hög, beroende på nersänkt rör.
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
261(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Flödet ut från röret under ån och kanalen därefter.
Foto: Leif Nyström
Ung. mitt på kanalen
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
262(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Här slutar kanalen vid Vresselsvägen och går i ett rör ut på ängen till höger.
H
Foto: Leif Nyström
Här mynnar röret med kanalflödet i en ytligt grävd ränna för att fortsätta i en slinga som
ansluter till ån.
Foto: Leif Nyström
Det finns många fler foton som dokumenterar flödet i hela kanalen under invigningsdagen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
263(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
11. Tidningsartiklar (Artiklarna är från angivna tidningarna).
11.1 Ystad Allehanda
11.1.1. 1882-06-06 Branden på Mariehem.
Artikeln i Y.A.
”Eldsvådor. I tisdags kl. 10 f. m. utbröt eld hos änkan Hanna Olsdotter å n:r 13 Björka
(Färs härad) hvarvid trenne åbyggnader, nästan hela lösboet, en del spannmål, en häst, 2
höns och bandhunden blefvo lågornas rof. Så väl hus som lösöre voro försäkrade i Färs och
Frosta härads lilla brandstodsbolag. Elden förmodas hafva uppkommit genom någon
bristfällighet i eldstaden. Ägarinna gör en känbar förlust, hälst hon hade sin försäkring till
endast 3,700 kr.”
13:19, Nr 54 som ägs av Hanna Olsdotter
är den gård som brann ner 1882.
Den återuppbyggdes igen 1884, nu
något längre norrut.
13:18, Nr 58 ägs av Nils Christensson.
13:20, Nr 52 Allmänning.
1884-12-06 Från Färs härads bygder. V. Björka
”Björka är ett ord som ej klingar synnerligen behagfullt för färsingska öron, inte just därför
att det tyder på björk eller björkar, ty detta begrepp väcker ju ej blott oangenäma utan
äfven angenäma känslor, all den stund af björkar fås ej allenast ris utan även kvastar, hvilka
äro omtyckta af kvinnorna, de bättre kvinnorna åtminstone, som älska renlighet, och äfven
kunna vara det af oss män, utom möjligen någon gång, när man råkat komma upp en smula
på morgonkvisten och så försjunken i tanken vid sitt skrifbord blir oroad af den i rörelse
satta kvasten, då man kan komma att önska både kvastarne och deras förarinnor förflyttade
till pepparlanden.
Nej Björka har råkat i misskredit därför att det varit ett tillhåll för ett antal om äganderätt-
en och allmänna säkerheten mindre nogräknade sällar, hvilka dock nu, tack vare länsman
Sjöströms osparda möda , äro mindre vådliga och tämligen skyndsamt åter sättas in på
statens sanatorier, om de komma ut och ej visa sig vederbörligen kurerade eller frigjorda
från sina svaga tendenser.
Björka är till ytinnehållet den minste af häradets socknar, och i anseende till folknummern
näst den minste; blott moderförsamlingen, Ilstorp, är mindre, räknar ungefär ett hundrade
personer mindre. Socknens södra och betydligaste del upptas af Skarrie hed; norra delen
utgöres till det mesta af ängsmark kring den socknen genomflytande ån. Jordmånen är öfver
hufvud mycket mager, bestående af sandjord, som flerestädes är blandad med gröfre grus,
hvilket gör henne än mera känslig för torka och otjänlig för åkerbruk; blott i dälderna (liten
långsträckt fördjupning) träffas mera humus-rik jord, som lämnar något bättre skördar, när
vattnet kan bortledas. Östra hälften af församlingen lyder under Övedskloster och är
utarrenderad i bondhemman, den odlingsbara marken; sandfältet är besådt med furuskog.
Västra hälften innehafves af själf-ägare och är till en del betydligt styckad.
Utmed ån skördas rätt mycket hö, i synnerhet nu sedan ägaren af Övedskloster genom
betydliga kanaliserings-arbeten å sluttningen norr om maden vidtagit anordningar för en
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
264(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
rationel bevattning af densamma.
(maden = lågt liggande, gräsbevuxen mark, ängsmark, längs ett vattendrag)
Byggnadsättet på denna ort är änkelt, gårdarna äro öfver hufvud små, till största delen blott
huslägenheter. Uppmärksamheten vid sig i någon betydligare mån fästande äro näm-
demannen Anders Larssons nybyggda gård, församlingens kyrka och det väster därom
liggande skolhuset. Detta är omgifvet af en vacker trädgårdstäppa, i söder begränsad af
socknens fattighus och i öster af kyrkogården. Kyrkan är gammal och liten men, ej
oansenlig. Den är byggd i rundbågsstil och kan delas i fyra afdelningar, vapenhuset, som
utgör en särskild byggnad åt söder, hvarå ingången till kyrkan finnes, egentliga kyrkan samt
koret, hvilka var för sig utgöra kubformiga bygnadspartier, hvardera af ungefär lika längd,
höjd och bredd; den fjärde afdelningen upptages af sakristian, en liten halfmånfor-mig
utbygnad vid östra gafveln, i enlighet med den vanligaste anordningen i den svenska
kyrkbygnadsstilen.
Å predikstol och altare finns ett stort antal ornament samt inskrifter på svenska, antydan-
de att de blifvit ditsatta efter Skånes öfvergång till Sverige. Många ornament, som ännu i
den tid, som ligger frisk i minnet, funnits i kyrkan äro nu utflyttade och till det mesta för-
störda. Kyrkan äger blott en ringklocka, hvilken är upphängd i västra gafvelmuren, ett
ganska sinnrikt påfund, eftersom kyrkan är i saknad af torn. Ett mindre orgelverk, en s.k.
kammarorgel är placeradt koret i sned vinkel mot altaret. En dylik orgel finns äfven i skolan,
hvarför man vill sluta till att Björka-boarne äro stora musikvänner, ehuru man annars ej
torde döma så mycket felaktigt, om man påstår att det här skönjes en öfver-vägande smak
för det sinliga (materiela).
Någon fastighet till löneförmån åt pastoratets andlige vårdare finnes ej i Björka. Enligt
direktör Ludv. B. Falkmans uppgift i ’Halländska kyrkohemman’ har det i äldre tider funnits
en jordareal inom församlingen till löneförmån åt prästen, prästannex, eller som jag vill
minnas berörde författare kallar det, prästgård; men den af vederbörande myndighet blifvit
prästen fråndragen och öfverlämnad åt Övedsklosters innehafvare, till hvilken gård
omförmälda jord antagligen ännu hör. Af namnet prästgård kan man vilja draga den slut-
satsen att prästen fordom bott i Björka, som då skulle varit moderförsamling. Oaktadt för-
lusten af detta hemman äro dock inkomsterna till pastorsämbetet i Ilstorps pastorat ej
sämre än de kunna lämna sin innehafvare ett tarfligt bröd. I den uppgift, som kyrkoherden
Runstedt vidfogat sin handbok pastoralgöromål, hvilken uppgift angifver det ungefärliga
beloppet af prästerskapets i Lunds stifts löneinkomst efter af k. m:t faststäld reglering,
upptages Ilstorps pastorat lämna 2,610 kronor om året, och finnes det pastorat, som uti i
fråga varande hänseende äro detta underlägsna, såsom Skanör, hvarest prästlönen är
upptagen till 2,215 kr. och Loushult med en prästlön af 1,700 kr.
Magrare är det för klockaren i Ilstorps pastorat. Hela hans lön utgör 300 kronor, en års-
kontingent som tycker till och med skulle kunna locka en skräddare med flit spänna åt
svångremmen. 300 kr. om året blir en krona till hvar söckendag, jämt till en enkel middag,
och får han så lefva af sången under helgdagarna, en vacker princip, särskilt om man tar i
beaktande att betydligaste delen af båda församlingarna innehafves af välmående
frälsemän. Det är dock antagligt att baron Ramel å Övedskloster ej blifvit gjord uppmärksam
på det orimliga förhållandet, hvilket står i en föga vacker samklang med hans i öfrigt vidt
kända strävan och omsorg för att en hvar åtnjuter en tidsenlig ersättning för sitt arbete.
Bönderna ha ingenting emot att ge sin klockare lite mera, men kunna ej förmås att taga
första initiativet, utan gå i afvaktan på att herremännen skola göra det.
( I förbigående vilja vi rekommendera klockarelägenheten i Ilstorp såsom en passande
kuranstalt för en hvar som har fallenhet för korpulens eller öfverflödig fettbildning,
enkannerligen (särskilt) kring hjärtat; ty det råder intet tvifvel att han här på en enda sejour
skulle blifva befriad från hvarje hinderlig smula.)
Enär Björka och Ilstorp ej allenast i kyrkligt hänseende utan äfven i vissa andra saker äro i
besittning af gemensamma angelägenheter, hvarigenom de komma i en närmare beröring
med hvarandra, så förefinnes hos de båda små samhällena många likheter; men äfven flere
olikheter äro märkbara. Vi vilja beröra några af dem.
I både Björka och Ilstorp har man aktning för kvinnorna och visar dem sin omvårdnad,
hvilket på båda ställena lättast röjes i anordningarne för dem i Herrans Hus. Men Ilstorps-
boarne hafva här vid lag hunnit ett godt stycke framom Björkaboarne, hvilka senare i detta
härseende nästan ännu stå kvar på den gamla, patriarkaliska ståndpunkten, följande de
principer, som vore på modet på Israels och Moses tid, medan däremot Ilstorpsboarne
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
265(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
uti i fråga varande sak gjort sig tillgodo den nyaste tidens tänkesätt och hylla kvinnans lik-
ställighet med mannen. De har lagt tydliga bevis i dagen att de hysa än högre tankar om
representanterna af det täcka än af det ’otäcka’ könet. Å templet ha de nämligen ej blott
anbragt ett lika antal fönster vid norra sidan, där kvinnorna stå, som vid den södra sidan,
där männen ha sin plats, utan de ha till och med ej funnit för rof att uraktlåta insätta galler
i fönstren vid kvinnosidan, det bästa vittnesbörd om tillit och obegränsadt förtroen-de för
det svagare släktet, som jag någonsin iakttagit i vår af misstänksamhet och låg- sinthet
öfverfylda tid. Vid mansidan finnes däremot galler, hvilken omständighet, på samma gång
antyder huru klena tankar Ilstorpsgubbarne ha om medlemmarne af sitt eget kön, därjemte
lämnar ett nytt bidrag till belysande af det större förtroende de hysa för kvinnorna.
I Björka har man i motsats härtill ej funnit lämpligt att å templet anbringa fönster vid
kvinnosidan, möjligen menande att damerna skola sitta i större lugn sådana förutan. Ty
ingen får väl låta den tanken tränga fram att man här åsidosatt att insätta fönster åt
kvinnorna af samma anledning som väl aktade fångvårdsstyrelsen hyser betänkligheter för
att anbringa fönster å sina välgörenhets-inrättningar. Nej, bort det! Snarare kunde man tro
att Björka-boarne äro en smula blyga och fördomsfulla af sig och ej, såsom Ilstorps-boarne,
vilja i templet skåda de kvinliga anletena i full dager, utan hällre önska se dem i en halfdager,
troende att de annars skulle fängsla ens hjärta för mycket vid jordiska ting och draga det
bort från det mera är äfven på denna plats. Men också denna anledning motsäges af en del
omständigheter. Närmare verkligheten torde man komma om man antager att Björkaboarne
tycka Evas döttrar se fagrare ut, då de äro insvepta i halfdag-erns slöja än då de skådas i
skarp belysning, emedan i förra fallet många af de finare kon-turerna förblifva obemärkta,
hvarigenom månget anlete får ett mera oskyldigt, på hjärte-lugnt häntydande utseende än
när ögat kan fritt spela in i hvarje labyrint, då det ofta tro mig här och där bland de mystiska
vindlingarne vilja upptäcka märken af den hjärtegoda nyfikenhet och skälmskhet, som skola
utgöra utmärkande karaktärsdrag hos det täcka könet och för hvilka männen så ofta här
ute, från Adam och Simon till Smålandspostens Sigurd. Att upptäcka de berörda
egenskaperna innan de mognat för klara utbrott kunde nog vara bra, men man kan ändå ej
gärna bedöma i huru stora portioner de äro till finnande, och då kan det vara lika bra att
inte veta något om den alls, ty ’wer auf jede feder acht, nie das bette fertig marcht’. Med
små oegentligheter måste man förbise.
Vidare likheter och olikheter. I båda församlingarna finnes det orgel i kyrkan: i Björka står
den så nära marken som möjligt, eller å golfvet; I Ilstorp däremot har man stält den så nära
taket som gärna kan vara tänkbart. Ilstorpsboarne äro varma rojalister och hyser stor
respekt för det kungliga regementet; Björka-boarne däremot äro absolut röda i detta ords
alla bemärkelser utom i den egentligaste. I Ilstorp är man högkyrklig; I Björka är man
frikyrklig och lite till. Slutligen läses Y.A. i både Björka och Ilstorp; I Ilstorp har den Arndt
och Luther till sällskapskamrater: det är ’Nytt och Gammalt’; i Björka däremot skyl-drar den
i sällskap med Smithens tiodubbla: det är spiritism och realism. På båda ställena tager man
sig en portion af det ena, än af det andra elementet.
Såsom en kulturbild vill jag anföra följ.:
Väster om byn träffade jag en gubbe, som satt utanför sin stuga och torkade nyponblad i
solskenet. På min förfrågan hvartill dessa skulle gagnas upplyste han att de voro afsedda
för hans pipa. Han brukade själv på sin lilla jordtomt odla den tobak som han förbrukade,
men skörden hade i år blifvit klen och han fruktade att det lilla förrådet skulle bli uttömdt i
förtid, hvarför han såg sig nödgad att anlita surrogat - en nutidens plägsed på alla områden
- och den gamla följde således med sin tid, fastän kanske mången vore frestad att betrakta
honom hafva stannat efter den samma. Händelsen kom mig att tänka på Runebergs ord i
’Fänrik Stål’, där han, efter att hafva skildrat några af de personliga företräden han ansåg
sig hafva framför den besjungne kämpen, som på gamla dagar fick pröfva armodets kärfva
beta som lön för det han klädt blodig skjorta för kung och fosterjord, utbrister:
Jag rökte ”Gefle vapen” jag
och hade sjöskumspipa;
den gamle skar af träd sitt slag, (träd här = blad)
då han ej var i knipa;
i sådant fall blef mossa blott
hans nötta maserhuvuds lott.
N. P.(Artikeln undertecknad med N.P.)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
266(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
11.1.2. 1957-xx-xx På auktion efter Per Alfred Nilsson
F.d. kommunalordföranden Per Alfred Nilsson dog 1957-09-03 på Björka 11:24 som han
köpte av min morfar, Per Carlsson, 1924-02-28.
Huset från Google Earth.
Tidningsartikeln i Y. A. är inte daterad men Per Alfred Nilsson dog 1957-09-03.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
267(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
11.2 Nedanstående reportage är från tidningen ”SE 1952 Nr 2 ”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
268(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
I
J
H
A. Elsa och Ivan Andersen Lundhem, B. Jonasson. C. Linnea Lindgren,
D. Adine Schuman, E. Hans Ekman, F. Schuman (militärmössa), G. Berit Schuman.
H. Här bor Allan Persson och Elly Andersson.
I. Handlare Algot Persson och Agnes persson.
J. Ägdes av Björka kommun.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
269(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
270(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
271(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Anna Andersson f. Andersson 1864-11-04 i Björka. Änka 1950-11-05. Dog 1953-05-06. Bor
på Björka 13. Gift 1900-12-29 i Sövde med Carl Andersson f. 1872-06-27 i Sövde.
Inflyttade till Södra Åsum 1911-10-26 därifrån till Björka 1946.
Hilma Persson f. Mårtensson 1875-06-05 i Öved. Änka 1952-06-05. Bor på Björka 13:26.
Dog 1974-03-17. Gift 1914-12-13 i Björka med Nils Persson f. 1876-05-19 i Björka.
Inga barn.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
272(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
11.3 Sammanställning av ej kollade artiklar, böcker mm
Färs härads historia, Gottfrid Björkelund. Ortsregister saknas, här är en del sidor
där Björka nämns: 37, 64, 95, 100, 117, 140, 183, 207, 259 (13 rader om
kyrkan), 273, 309, 313, 316, 325, 330, 355. I stort sett är det endast ordet
Björka som nämns i olika sammanhang utom för kyrkan.
Ystad Allehanda
1947-07-23 Om tattarna på Skarrie hed.
1963-12-21 Från byskola till centralskola. Bl.a. om skolväsendet i Björka och Ilstorp.
Östen Persson.
1981
Sommarnummer sid. 23-24. Ängstorps diversehandel är sig lik sedan seklet
var ungt, intervju med Stanny Larsson.
1990-05-10 Ängavattning nygammalt projekt på Vombs ängar.
Mellersta Skåne
1931-12-07 Björka-en idyllisk socken i Färs, A.E. (Arthur Eneroth).
1947-12-05 Sims (Henry Holm), Rapphönsfarm i Björka Sveriges största.
Skånska Dagbladet
1946-07-29 Perge (Runo Carlsson Igrell), Sveriges största rapphönsfarm i Björka har
över 1000 djur.
1982-05-09 Björka 30 år sedan storkommunen svalde byn. Lars-Olof Georgsson.
1985-08-13 En väg ut i tomma intet? Inte alls den leder till Björka. Monika Berefeld
Otteby.
1986-08-13 Den gamla lanthandeln lever igen. Här har Algot Persson stått i över 60 år.
Mikael Ericsson.
Arbetet
1982-05-09 Björka 30 år sedan storkommunen svalde byn. Lars-Olof Georgsson.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten
1990-07-24 Doft av nostalgi i Algots handel. (där tiden stått still.) Daniel Dydén.
1991-12-27 ”Jag håller nog på tills jag blir hundra…. En liten rörelse med lång historia.
Bo Bergstrand.
Lunda universitets geografiska instutition, avhandlingar 6
Sven Dahl. Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före 1860. (inkl. Björka).
Skånes bybyggelse 1958 del 1.
Svenska Gods och gårdar VI Skåne 2, mellersta delen, 1937
Svenska Gods och gårdar VI Skåne 2, mellersta delen, 1944
Godsen och den agrara revolutionen, sid 110-111, Björka ängavattning.
Jens möller.
Skånes ljunghedar åren 1550-1750, Mårten Sjöbeck,
Vomb, Björka sid. 179-180.
Wiemarck H, Om floran i Sjöbotrakten, omfattar bl.a. Sjöbo.
Björkadammen. Björkadammen och Kävlinge-goda exempel på efterbehandling
av mark-Svensk lantmäteritidskrift 1984:6, sid. 304-309, sid. 304-307
Björkadammen- från jordtäkt till sportfiske.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
273(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
12. Släktforskning (Leif Nyström släkt i Björka 2018)
Prästgården, som låg i Ilstorp brann ner i januari 1783 så före detta datum finns inga
kyrkböcker, som tex födelse-vigsel- och dödböcker.
12.1 Födda i Björka (Det finns några icke släktingar också)
V = vigd och D = dött, barn födda i Björka och registrerat i databasen som vigt och dött.
Rad
DBkod
Föddatum
BarnNamn
V
D
Moder
År
Fader
År
FödOrt
1
000709
1712-00-00
Ola
V
D
Elna Andersdotter
22
Lars Andersson
22
Skarrie Nr 1
2
001490
1719-00-00
Hanna
V
D
Elna Andersdotter
29
Lars Andersson
29
Skarrie Nr 1
3
001492
1720-00-00
Nils
D
Elna Andersdotter
30
Lars Andersson
30
Skarrie Nr 1
4
001494
1725-00-00
Anders
D
Elna Andersdotter
35
Lars Andersson
35
Skarrie Nr 1
5
000326
1733-00-00
Lars
V
D
Mätta Albrektsdotter
21
Ola Larsson
21
Skarrie Nr 2
6
000711
1735-00-00
Hanna
V
Mätta Albrektsdotter
23
Ola Larsson
23
Skarrie Nr 2
7
000712
1736-00-00
Anna
Mätta Albrektsdotter
23
Ola Larsson
23
Skarrie Nr 2
8
000856
1748-06-07
Bolla
V
D
- -
- -
9
001104
1765-00-00
Ola
D
Anna Persdotter
25
Lars Olsson
32
Skarrie
10
000451
1776-00-00
Sissa
D
Anna Persdotter
36
Lars Olsson
43
Skarrie
11
000862
1776-00-00
Son1
D
Bolla Andersdotter
28
Mårten Andersson
25
Björka Nr 11
12
001105
1776-00-00
Mätta
D
Anna Persdotter
36
Lars Olsson
43
Skarrie
13
000072
1778-00-00
Hans
V
D
Anna Persdotter
38
Lars Olsson
45
Skarrie
14
000546
1778-09-16
Ingar
V
D
Bolla Andersdotter
30
Mårten Andersson
27
Björka Nr 11
15
000300
1779-00-00
Nils
Anna Persdotter
39
Lars Olsson
46
Skarrie
16
000863
1781-00-00
Son2
D
Bolla Andersdotter
33
Mårten Andersson
30
Björka Nr 11
17
001106
1781-00-00
Jöns
D
Anna Persdotter
41
Lars Olsson
48
Skarrie
18
000094
1783-10-19
Per
D
Anna Persdotter
43
Lars Olsson
50
Skarrie
19
000857
1784-02-18
Anders
D
Bolla Andersdotter
36
Mårten Andersson
33
Björka Nr 11
20
000858
1785-05-15
Nils
D
Bolla Andersdotter
37
Mårten Andersson
34
Björka Nr 11
21
000257
1786-10-13
Jöns
V
D
Hanna Persdotter
22
Nils Andersson
31
Björka Nr 16
22
000860
1787-10-26
Anders
D
Bolla Andersdotter
39
Mårten Andersson
36
Björka Nr 11
23
000059
1788-05-28
Per
V
D
Hanna Persdotter
24
Nils Andersson
33
Björka Nr 16
24
000861
1790-05-03
Per
D
Bolla Andersdotter
42
Mårten Andersson
39
Björka Nr 11
25
000859
1793-01-15
Sissa
Bolla Andersdotter
45
Mårten Andersson
42
Björka Nr 11
26
000063
1803-01-09
Sissa
V
D
Karna Hansdotter
24
Hans Larsson
25
Björka
27
000064
1804-10-03
Ola
D
Karna Hansdotter
25
Hans Larsson
26
Björka
28
000065
1807-07-08
Hanna
D
Karna Hansdotter
28
Hans Larsson
29
Björka
29
000066
1810-04-01
Lars
D
Karna Hansdotter
31
Hans Larsson
32
Björka
30
000067
1813-10-13
Elna
V
D
Karna Hansdotter
34
Hans Larsson
35
Björka
31
001748
1814-05-06
Hans
V
D
Elna Andersdotter
26
Jöns Nilsson
25
Björka Nr 11
32
000068
1816-11-12
Anna
D
Karna Hansdotter
37
Hans Larsson
38
Björka
33
000205
1832-04-02
Hanna
D
Elna Persdotter
22
Lasse Svensson
28
Björka Nr 15
34
000202
1833-05-15
Anna
V
D
Elna Persdotter
23
Lasse Svensson
29
Björka Nr 15
35
000206
1835-09-18
Hanna
D
Elna Persdotter
25
Lasse Svensson
31
Björka Nr 15
36
001746
1835-11-03
Kerstina
V
D
- -
- -
Björka Nr 11
37
000125
1838-05-03
Jöns
D
Elna Persdotter
28
Lasse Svensson
34
Björka
38
000133
1839-12-16
Jöns
D
Elna Persdotter
29
Lasse Svensson
35
Björka Nr 15
39
001730
1840-08-27
Maria
Elna Nilsdotter
24
Hans Jönsson
26
Björka 11
40
001731
1842-03-05
Hanna
Elna Nilsdotter
26
Hans Jönsson
28
Björka 11
41
000134
1842-09-20
Anders
D
Elna Persdotter
32
Lasse Svensson
38
Björka
42
000135
1844-12-17
Nils
D
Elna Jönsdotter
34
Lasse Svensson
40
Björka
43
001732
1845-07-14
Jöns
Elna Nilsdotter
29
Hans Jönsson
31
Björka 11
44
000136
1847-05-25
Sven
D
Elna Persdotter
37
Lasse Svensson
43
Björka
45
001733
1848-02-09
Sven
Elna Nilsdotter
32
Hans Jönsson
34
Björka 11
46
001734
1850-02-25
Anders
Elna Nilsdotter
34
Hans Jönsson
36
Björka 11
47
001735
1853-03-04
Anna
Elna Nilsdotter
37
Hans Jönsson
39
Björka 11
48
001729
1855-01-29
Ola
V
D
Elna Nilsdotter
39
Hans Jönsson
41
Björka 11
49
001736
1857-06-16
Elna
Kerstina Henriksdotter
22
Nils Hansson
23
Björka 3
50
001725
1858-01-31
Elna
V
D
Elna Nilsdotter
42
Hans Jönsson
44
Björka 11
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
274(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Rad
DBkod
Föddatum
Bnamn
V
D
Moder
År
Fader
År
FödOrt
51
001726
1859-07-02
Hans
V
D
Kerstina Henriksdotter
24
Nils Hansson
25
Björka 3
52
001741
1862-03-19
Henrik
Kerstina Henriksdotter
27
Nils Hansson
28
Björka 3
53
001744
1865-01-26
Karna
Kerstina Henriksdotter
30
Nils Hansson
31
Björka 3
54
001742
1867-11-09
Nils
Kerstina Henriksdotter
32
Nils Hansson
33
Björka 3
55
001743
1870-09-20
Anders
Kerstina Henriksdotter
35
Nils Hansson
36
Björka 3
56
000388
1874-08-17
Hanna
Elna Bengtsdotter
23
Anders Månsson
28
Björka Nr 11
57
000917
1876-05-19
Nils
Anna Nilsdotter
23
Per Nilsson
25
Björka Nr 13
58
000389
1876-09-08
Jöns
Elna Bengtsdotter
25
Anders Månsson
30
59
000387
1879-08-22
Nils
V
D
Elna Bengtsdotter
28
Anders Månsson
33
Björka
60
000918
1881-07-12
Johanna
Anna Nilsdotter
28
Per Nilsson
30
Björka Nr 13
61
000390
1882-08-07
Maria
D
Elna Bengtsdotter
31
Anders Månsson
36
Björka Nr 11
62
000391
1883-09-15
Magnus
Elna Bengtsdotter
32
Anders Månsson
37
63
000042
1883-09-17
Johan
V
D
Elna Jönsdotter
20
Per Carlsson
20
Björka Nr 13
64
000043
1885-12-20
Anna
V
D
Elna Jönsdotter
22
Per Carlsson
22
Björka Nr13
65
000392
1886-11-05
Maria
D
Elna Bengtsdotter
35
Anders Månsson
40
Björka Nr 11
66
000375
1887-06-11
Maria
V
D
Ingrid Petersdotter
37
Maria Okänd_Fader
Björka 11
67
001412
1887-11-25
Dödf. Flicka
D
Elna Jönsdotter
24
Per Carlsson
24
Björka 13
68
000044
1888-11-06
Selma
D
Elna Jönsdotter
25
Per Carlsson
25
Björka Nr13
69
000393
1890-02-12
Anna
Elna Bengtsdotter
39
Anders Månsson
44
70
000047
1891-08-31
Maria
D
Elna Jönsdotter
28
Per Carlsson
28
71
001724
1892-11-28
Sten
V
D
Elna Hansdotter
34
Hans Ekman
33
Björka 13
72
000046
1894-02-11
Emmy
D
Elna Jönsdotter
31
Per Carlsson
31
Björka Nr 13
73
000334
1902-06-11
Hedvig
V
D
Mätta Persson
30
Nils Carlsson
41
Björka Nr 13
74
000381
1908-03-05
Ellen
V
D
Anna Persson
23
Nils Andersson
29
Björka Nr11
75
000274
1909-10-27
Reinhold
V
D
Maria Bengtsson
22
Johan Tilly
26
Björka Nr 13
76
000384
1909-10-29
Evert
D
Anna Persson
24
Nils Andersson
30
Björka
77
000275
1911-05-05
Gösta
V
D
Maria Bengtsson
24
Johan Tilly
28
Björka Nr 13
78
000038
1912-09-14
Nils
D
Ingrid Berg
24
Olof Nilsson
28
Björka
79
001727
1918-09-30
Anna
D
Oliva Olsson
27
Sten Ekman
26
Björka 11
80
000447
1922-04-05
Signe
V
D
Hedvig Larsson
20
Anders Larsson
37
Björka Nr 13
81
001719
1923-05-01
Sven
V
D
Oliva Olsson
32
Sten Ekman
31
Björka 11
82
000382
1928-05-07
Majbritt
V
Ellen Nilsson
20
Majbritt Okänd_Fader
Lasarettet Lund
83
000001
1941-08-21
Leif
Doris Persson
26
Hugo Nyström
35
Lund
84
000499
1942-07-12
Bertil
Anna Johnsson
28
Thure Nilsson
29
Björka Nr 11
85
001718
1948-03-31
Ingrid
Inga Nilsson
24
Sven Ekman
25
Björka 11:3
86
000020
1950-08-25
Arne
Astrid Persson
28
Sven Jönsson
35
Björka
87
000844
1953-01-31
Rolf
Elsa Persson
19
Ture Persson
23
Björka Nr 11
88
000845
1956-12-30
Kenth
Elsa Persson
22
Ture Persson
26
89
000846
1959-07-16
Per
Elsa Persson
25
Ture Persson
29
90
000847
1964-02-10
Nils
Elsa Persson
30
Ture Persson
34
Björka
91
000848
1966-06-08
Anna-Maria
Elsa Persson
32
Ture Persson
36
92
000502
1972-10-03
Tommy
Sonja Nilsson
27
Bengt Nilsson
34
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
275(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
12.2 Vigda i Björka
Rad
Fam
VigDatum
MNamn
År
FNamn
År
VigFörsaml.
VigOrt
1
F131
1732-00-00
Mätta Albrektsdotter
20
Ola Larsson
20
Björka
Skarrie
2
F663
1737-00-00
Hanna Larsdotter
18
Pål Persson
28
Björka
Skarrie Nr 1
3
F30
1764-00-00
Anna Persdotter
24
Lars Olsson
31
Björka
Skarrie Nr 2
4
F24
1784-11-26
Hanna Persdotter
20
Nils Andersson
29
5
F215
1801-11-22
Ingar Mårtensdotter
23
Hans Persson
34
Björka
6
F16
1852-07-18
Anna Lassesdotter
19
Jöns Nilsson
26
Björka
Björka Nr 15
7
F772
1856-07-06
Kerstina Henriksdotter
21
Nils Hansson
22
Björka
Björka 3
8
F90
1873-11-22
Elna Bengtsdotter
22
Anders Månsson
27
Björka
Björka Nr11
9
F409
1875-03-13
Anna Nilsdotter
22
Per Nilsson
24
Björka
Björka Nr 13
10
F3
1884-10-26
Elna Jönsdotter
21
Per Carlsson
21
Björka
Björka
11
F770
1890-06-22
Elna Hansdotter
32
Hans Ekman
31
Björka
Björka 11
12
F86
1900-10-13
Elna Carlsson
29
Nils Hansson
32
Björka
Björka
13
F765
1915-06-06
Oliva Olsson
24
Sten Ekman
23
Björka
Björka 11:3
14
F168
1922-04-01
Hedvig Larsson
20
Anders Larsson
37
Björka
Björka Nr 13
15
F89
1930-06-21
Ellen Nilsson
22
Ernst Nilsson
28
Björka
Björka
16
F307
1934-11-12
Nelly Jeppsson
20
Nils Persson
34
Björka
Björka Nr 13
17
F1
1942-06-23
Doris Persson
27
Hugo Nyström
36
Björka
Björka Nr 18
18
F764
1946-03-23
Inga Nilsson
22
Sven Ekman
23
Björka
Björka 11:3
19
F9
1952-09-20
Astrid Persson
30
Sven Jönsson
37
Björka
20
F384
1953-05-23
Elsa Persson
19
Ture Persson
23
Björka
Björka 11:15
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
276(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
12.2 Döda i Björka (även här några icke släktingar)
Rad
DödDatum
DNamn
År
M
D
DödsOrt
Gravort
Dödsorsak
1
1777-04-18
Mätta Albrektsdotter
65
3
17
Skarrie nr 2
Björka
Ej känd
2
1784-02-22
Son1 Mårtensson
8
1
21
Björka Nr 11
Björka
Koppor
3
1784-03-07
Son2 Mårtensson
3
2
6
Björka Nr 11
Björka
Koppor
4
1784-08-08
Anders Mårtensson
0
5
21
Björka Nr 11
Björka
Kvävd i sängen av modern
5
1785-00-00
Nils Larsson
65
0
0
Skarrie Nr 1
6
1786-12-31
Ola Larsson
74
11
30
Skarrie nr 2
Björka
Ålderdomssvaghet
7
1798-06-17
Mätta Larsdotter
22
5
16
Skarrie nr 2
Björka
Fluss
8
1803-07-01
Lars Olsson
70
6
0
Skarrie
Björka
Fluss
9
1809-08-16
Per Mårtensson
19
3
13
Björka Nr 12
Björka
Häftig feber
10
1814-04-11
Anna Persdotter
74
3
10
Björka Nr 15
Björka
Ålderdomssvaghet
11
1816-10-18
Nils Hansson
52
9
17
Björka Nr 11
Björka
12
1818-03-23
Hanna Larsdotter
55
2
22
Björka Nr 11
13
1818-09-09
Anna Hansdotter
1
9
28
Björka Nr 7
Vomb
Halssjuka
14
1824-02-06
Bolla Andersdotter
75
7
30
Björka Nr 12
Björka
15
1830-04-13
Jöns Nilsson
40
7
29
Björka Nr 11
Björka
16
1832-06-20
Hanna Lassesdotter
0
2
18
Björka Nr 15
Björka
Oläslig
17
1834-04-07
Ola Larsson
69
3
6
Björka Nr 15
Björka
Ålderdomsbräcklighet
18
1834-10-10
Lasse Bengtsson
65
9
22
Björka Nr 15
Björka
Bröst inflammation
19
1838-05-21
Jöns Lasson
0
0
18
Björka Nr 15
Björka
Okänd
20
1840-11-06
Elsa Håkansdotter
56
0
27
Björka Nr 3
Björka
Ålderdomssvaghet
21
1847-08-04
Sven Lasson
0
2
10
Björka Nr 15
Björka
Kikhosta
22
1848-07-17
Sissa Larsdotter
72
6
16
Björka Nr 15
Björka
Ålderdomsbräcklighet
23
1857-10-13
Elna Andersdotter
69
7
17
Björka Nr 11
Björka
24
1868-10-24
Elna Persdotter
58
2
4
Björka Nr 15
Björka
Ej angiven
25
1874-11-30
Lasse Svensson
70
9
6
Björka 15
Björka
Ej angiven
26
1876-06-29
Signe Nilsdotter
58
8
6
Björka Nr 11
Björka
Ej angiven
27
1881-03-21
Per Nilsson
30
2
4
Björka nr 13
Björka
Ej angiven
28
1882-08-07
Maria Andersdotter
0
0
0
Björka Nr 11
Björka
29
1884-03-13
Elna Nilsdotter
67
3
1
Björka Nr 11
Björka
30
1887-11-25
Dödfödd Flicka
0
0
0
Björka 13
Björka
Dödfött
31
1891-12-19
Hans Jönsson
77
7
13
Björka Nr 11
Björka
Ålderdom
32
1897-09-19
Anna Lassesdotter
64
4
4
Björka
Björka
Saknas
33
1897-12-12
Sissa Jönsdotter
64
8
29
Björka nr 13
Björka
Okänd
34
1901-12-08
Bengt Jönsson
81
3
6
Öveds Hospital
Björka
Ålderdomssvaghet
35
1906-05-07
Kerstina Henriksdotter
70
6
4
Björka Nr 12
Björka
Bröstsjukdom
36
1914-03-20
Olof Nilsson
29
7
22
Björka Nr 15
Björka
B16 a B2
37
1914-07-05
Elna Bengtsdotter
62
11
21
Björka Nr 15
Björka
Okänd
38
1916-04-13
Nils Hansson
81
3
29
Björka Nr 12
Björka
Ålderdom
39
1917-03-24
Siri Persdotter
0
5
27
Bokeslätt
Björka
Okänd
40
1918-05-19
Mätta Persdotter
45
4
22
Björka nr 13
Björka
Saknas
41
1919-11-20
Carl Persson
86
1
8
Björka Nr 6
Björka
Ålderdomssvaghet
42
1920-02-10
Nils Carlsson
58
7
19
Björka Nr 13
Björka
Astma
43
1921-10-12
Anna Ekman
3
0
12
Björka 11
Björka
44
1930-08-10
Asta Fältman
4
8
15
Öved
Överkörd av bil
45
1931-10-21
Nils Lasson
86
10
4
Björka nr 13
Björka
Ålderdomssvaghet
46
1933-10-23
Hans Nilsson Ekman
74
3
21
Björka 11
Björka
47
1935-12-08
Anders Månsson
89
4
29
Björka Nr 11
Björka
Ålderdom
48
1941-07-27
Oliva Olsson
50
6
11
Björka 11
Björka
49
1942-11-19
Anna Persdotter
56
10
30
Björka Nr 11
Björka
Kräfta
50
1945-09-06
Anders Larsson
60
7
21
Björka Nr 13
Björka
51
1950-05-28
Elna Hansdotter
92
3
28
Björka 11:3
Björka
52
1953-08-09
Per Carlsson
90
0
25
Björka 18:1
Björka
Okänd
53
1955-03-18
Sten! Einar Ekman
62
3
18
Björka 11:3
Björka
54
1956-09-15
Nils Andersson
77
0
24
Björka 11:4
Björka
55
1963-02-16
Martha Johnsson
75
6
21
Björka 11:4
Högseröd
56
1981-11-25
Hedvig Larsson
79
5
14
Björka Nr 13
Björka
57
1985-03-03
Inga Nilsson
60
9
5
Björka 11
Björka
58
1989-05-29
Sven Ekman
66
0
28
Björka 11
Björka
59
1991-09-14
Evert Nilsson
81
10
16
Björka Nr 11
Björka
60
2009-01-04
Sonja Nilsson
63
6
0
Brukshusv. 89-
Björka
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
277(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
13. Efterlysningar
13.1 Allmänt foton från Björka.
Det är ofta svårt att hitta tidiga husfoton från ca 1900 till ca 1950. Däremot finns det all-tid
många personfoton. Har ni husfoton som ni vill dela med er kan jag skanna av dessa,
fotot får ni alltid tillbaka igen. Enstaka personer kan tas bort från fotot.
13.2 Foto på fördämningen före 1946 till bevattningskanalen.
För att få vatten till den ursprungliga bevattningskanalen, som startade mellan Snaven
och Omma, fanns en gjuten fördämning i Björkaån med ett reglarbart utsläpp.
Idag är fördämningen riven, troligen före 1950, men själva grunden finns fortfarande kvar.
Så här ser det ut idag. Någon som kan ha ett foto på den ursprungliga fördämningen.
13.3 Närbild (foto) på Altartavlan taget före 1953 med läslig text.
I Björkelunds ”Färs Härads Historia” vars material insamlats mellan 1946 och 1952 finns
en beskrivning på altaret i Björka kyrka som lyder ”På altartavlan läses Joh. IV 53 och 54
samt två andra bibelord, årtalet 1600 och instiftelseorden till nattvarden.
Längst ned vore två vapen . På det ena voro två sparrar och över den 3 vasar. Över detta
vapen stod O. R. F. På det andra vapnet var en ros och över det stod I. G. I.”
Det är vapensköldarna och texten över dessa som sökes. Längst ned till höger på altar-
tavlan anges renoveringsåren till 1772 och 1890. Det betyder att fler ändringar, övermål-
ningar gjorts efter 1890.
Den som var ansvarig för Färs härad ca 1600 fram sin död 1624 var Olof Rosensparre på
Skarhult (f.1559-08-06, d.1624-01-12).
Gift med Lisbeth Henriksdotter Gyldenstierne 1584-09-20 (f.1563-10-23, d.1638-02-20).
Kan det ha varit dessa sköldar som Björkelund menade?
O. R. F.
2 sparrar över 3 vasar?
I. G. I.
1 ros?
Olof Rosensparres sköld
Lisbeth Gyldenstiernes sköld
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
278(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
13.4 Var kom namnet ”VERNER” ifrån? (Otto Evald Nilsson)
Jag har aldrig hört annat än namnet Verner, min mormor/morfar i Björka sa aldrig något
annat än Verner. Så sent som 2015 när jag och min mor åkte igenom Björka sade hon
plötsligt ”där bodde Verner”.
Hur fick han namnet Verner och varför? Han bodde här, Googlebild.
Otto Evald Nilsson,
f. 1896-10-04, i Björka,
d. i Björka 1979-08-06.
Fader: Nils Nilsson
f. 1855-08-10 i Sövde
d. 1902-07-05 i Björka.
Moder: Johanna Andersson
f. 1858-11-14 i Björka
d.1946-05-12 i Björka
Gifta 1885-08-22 i Björka.
Barn:
Ida Maria1887-07-16 i Björka
Anders 1889-02-08 i Öved
Ernst Gustaf 1894-03-15 i Björka
Otto Evald 1896-10-04 i Björka
Johan Anton 1900-11-24 i Björka
Familjen flyttade till Nygård i Vomb 1903-11-07 efter faderns död.
Johanna återflyttade till Björka 1905-11-13 med barnen Otto och Johan.
Verner, Otto Nilsson flyttade till Veberöd 1915-10-18, 19 år gammal.
Han återkom till Björka 1920-11-06, 24 år gammal till huset ovan där modern då bodde.
Verner i Veberöd. Inflyttad till Hassle Mölla (hos Sven Larsson) där han stannade i 5 år.
Värnplikts nr 290 3/16 dvs. inskriven som nr 290 i Rullföringsnummer 3 i Lund, 1916.
Här finns inte namnet ”Verner” med. Han är registrerad som ’icke vapenför’ med befattning
’mil-arb’ troligen militärarbete.
13.5. Lammet på Johannes Döparens bibel
Det ser ut att ha blivit avbrutet, klövarna finns ju kvar.
Kan det finnas i någon gömma någonstans?
Kyrkvinden Björka????
Kanske på Lunds Historiska Museum?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
279(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
14. Brandstoden i Skåne och Björka
(Ref. Utdrag från ”Minnesskrift, Färs och Frosta Härads Brandförsäkringsbolag 1860-1960” samt
vissa delar från ”nätet”. )
ett härad (och därmed socken) skyldiga att betala brandstod (ungefär brandstöd) till den
som drabbats av brand för att ersätta såväl byggnader som visst lösöre, tex boskap.
Rätten att erhålla brandstod stod inskriven i Skånelagen, nedskriven i början på 1200-talet
på både forndanska/fornsvenska och latin samt på runskrift. Den gällde i Skåne, Halland,
Blekinge och Bornholm samt från 1595 även på Gotland.
I skånelagens kapitel om ”Eld” står allra först ”Sin eld skall man svara för.”
Skånelagens handskrift Codex Runicus är nedskriven på pergament med runskrift ca 1300.
Den innehåller även den Skånska kyrkorätten.
Här ett utdrag ur Skånelagen skriven med runskrift.
Texten är inte tolkad
men börjar med :
”Far : man : kuna : ok
….. ” osv.
Bifogar ett ”runalfabet”
där inte alla bokstäver-
na används i texten till
vänster. Det finns även
andra versioner.
Texten antas återgiven i
den form som använ-
des efter 1202 men före
1215.
Skånelagen upphörde först 1683 då Karl XI införde svensk lag i de forna danska land-skapen
som blev svenska i Roskildefreden 1658.
Den 19 augusti 1687 utgick en befallning till Skånes generalguvernör Rutger von Ascheberg
att inhämta allmogens förslag till en ny brandstod. Förslagsvis borde flera härader bilda ett
gemensamt brandstodsområde där varje gård skulle erlägga 4 öre silvermynt.
Bönderna i hela skåne samlades under sina häradshävdingar men kunde inte enas varför
det beslöt att varje härad skulle utse 4 ombud, 2 skattebönder och 2 frälsebönder. För Färs
härad valdes skattebönderna Bengt Persson Östraby och Ingmar Assarsson Håderup i
Frenninge samt frälsebönderna Sören Jonsson Grimstofta i Åsum och Albrecht Bengtsson i
Öved. Totalt blev det 80 ombud från de olika häraderna.
Man skapade en gemensam brandstodsförening i Malmö 1688 där gårdarna indelades i 4
”ranger” (klasser) som baserade på gårdens mantal samt på en avgift per år.
- Klass 1 omfattade hemman mellan 1 - ¾ mantel med en avgift på 10 öre.
- Klass 2 omfattade hemman mellan ¾ - ½ mantel med en avgift på
6 öre.
- Klass 3 omfattade hemman mellan ½ - ¼ mantel med en avgift på
4 öre.
- Klass 4 omfattade hemman mellan ¼ - ¹/₁₆ mantel med en avgift på
2 öre.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
280(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Om nu gården blev brandskadad eller brann ned bestämdes ersättningen till maximalt:
- Klass 1 för i grunden nedbrunnit hemman till 200 daler silvermynt.
- Klass 2 för i grunden nedbrunnit hemman till 120 daler silvermynt.
- Klass 3 för i grunden nedbrunnit hemman till
80 daler silvermynt.
- Klass 4 för i grunden nedbrunnit hemman till
40 daler silvermynt.
För delvis eller skadat eller nedbränt hemman bestämde häradsnämnden ersättningen.
Skånes 23 härader indelades i 6 brandstodskretsar där Färs blev den 6:e tillsammans med
Frosta, Ljunits, Herrestads och Ingelstads härader.
Redan följande år begärde allmogen att även kvarnar, officerarnas och andra militära och
civilbetjänstes säteshemman och prästgårdar skulle ingå i brandstodsföreningen vilket
beviljads 1690 av Kongl. Maj:t. Därefter gjordes klassificeringen på häradstingen och
brandstodsjordeböcker upprättades.
Några tiotal år senare indelades distrikten efter domsagor så att Frosta och Färs bildade en
egen brandstodsförening.
Genom en lag 1734 infördes bestämmelser om brandstod i Byggnadsbalken (kap. 24).
Det nya var att ”brandstod giva för hus, som de voro, när de avbrändes och för bonde
nödige äro, så ock för säd, foder och boskap, som till gårdens bruk tarvas och han mist
haver”. Dvs ersättning erhölls även för ”lösören” men inte för redskap och husgeråd.
Till den nya lagen ställde sig delar av Skåne avvisande medan andra godtog den vilket Kungl.
Maj:t. stadfäste 1743. För Frosta och Färs gällde då förhållandena från 1690.
1782 grundades Allmänna brandförsäkringsfonden senare Allmänna brandförsäkringsver-
ket för hela landet. Den var ett komplement till brandstoden där man kunde försäkra sin
gård till högre värde än vad brandstoden gav rätt till.
I januari 1806 skrev Johan Wilhelm Löfmark på Brandstaholm ett brev till landshövdingen
om de många ”olyckshändelser” som förstört många gårdar och om den låga brandstods-
ersättningen. Ärendet skickade till lagman Jonas Ingman med anmodan att höra häradets
hemmansägare.
Redan i februari möttes i Sjöbo ombud från Björka, Ilstorp, Brandstad, Tolånga, Frenninge
och Långaröd där frälseombuden menade att även Frosta måste involveras vilket bönder-
na motsatte sig. Tingsrätten beslöt då att kalla båda häraderna, dock kallade lagmannen
ensamt Frosta härads invånare.
Generalguvernören avslog i december 1806 Löfmarks begäran om förändrad ersättning och
godkände även Långaröds sockens särskilda brandstodsförening.
Maria Bebådelsedag (25/3) 1809 lades i Södra Åsum 9 hemman och 6 gatuhus i aska under
en nattlig storm. Då tog kyrkoherden i församlingarna hand om hjälpen genom annonsering
i Lunds Wekoblad och andra tidningar om bistånd till de hemlösa vilket utföll med utmärkt
resultat.
I början på 1800-talet började socknarna att bilda egna brandstodsföreningar. I frosta härad
bildades 3 olika brandstodsföreningar. I Färs ingick Frenninge, Kärrstorp och Östraby ett
eget förbund liksom Vanstad, Tolånga och Sövestads socknar. Föreningarna hade lite olika
ersättningar för nedbrunnit hemman.
I sockenprotokoller för Östra Sallerup finns antecknat att de bildat en egen brandstods-
förening med ett tillhörande brandstodsreglemente med 15 paragrafer.
Våren 1836 utfärdades en kungörelse om att Frosta och Färs härader skulle inrätta en egen
brandstodsförening. Ombuden kallades till Hörby för att ta ställning till projektet. Då man
inte kunde enas skulle ny behandling av ärendet äga rum i augusti i Sjöbo. Trots viss
oenighet beslöts att göra upp ett förslag till reglemente som skulle behandlas februari 1937
men endast 3 ombud från Hörby deltog, de övriga vägrade deltaga i brandstods-föreningen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
281(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1838 bildades ”Färs och Frosta Härads Brandstodsförening” och ombuden kallades till Hörby
tingsställe 1939 för att ta del av ”Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse Resolution å det av de
flesta invånarne i Färs och Frosta Härader föreslagna Reglemente för nämnda Hära-der
samt deltaga i det däruti föreskrivna val av Brandstodsnämnden.”
Nu fanns det en brandstodsförening för Färs och Frosta och socknarna anmodades att
ansluta sig. Denna Brandstodsförening upphörde 1932 men dessförinnan, 1862, hade
ytterligare en brandstodsförening bildats för Färs och Frosta.
Sallerup och Långaröd ställde sig avvisande till anslutning. I stället kom frågan upp 1860
att bilda en ny förening för Färs och Frosta men denna avsloga av Kungens befallnings-
havare för att bolaget var för litet.
1862 gjordes en ny framställan ”Reglemente för Brandstodsförening inom Östra Sallerup,
Långaröd, Westerstad, Östraby, Frenninge och Kärrstorps socknar i Färs och Frosta härader
i Malmöhus Län.” som då blev godkänd.
1870 övergick Svenstorp till denna mindre förening, sedan Högseröd, Brandstad och Åum.
1875 fastställdes ett nytt reglemente för ”Färs och Frosta Härads nya Brandstodsförening.”
1878 anslöt sig Vollsjö, Björka, Harlösa, Holmby, Hammarlunda, Gudmuntorp och Lyby.
Efterhand anslöt sig fler och fler socknar (alla inte uppräknade), Lövestad 1891, Ilstorp
1882, Röddinge 1897, Öved och Vomb 1898. Antalet anslutna socknar var 36 st.
Ännu 1928 fanns det 4 icka anslutna socknar, Sövde, Borlunda-Skeglinge samt Skarhult.
1935 var även dessa socknar anslutna, sist ut var Skarhult.
Det fanns nu två Brandstodsföreningar i Färs och Frosta härader, den gamla från 1838 och
nen nya från 1875 som bildades 1862. Som försäkringstagare kunde man ansluta sig till
vilken som. Försäkringsbeloppet 1877 för den gamla var ca 25 miljoner, för den nya ca 8,5
miljoner. Allt fler började gå över till den nya brandstodsföreningen pga lägre premier.
1913 ändrades ”nya Brandstods” till ”nya Brandförsäkrings”.
1932, som redan nämnts, gick den gamla föreningen i likvidation.
1949 utgick ordet ”nya” och man blev ”Färs och Frosta härads Brandförsäkringsförening.”
Socknarna måste välja ombud till båda föreningarna samt dessutom ha en socken-kommitté
för båda.
Hur var det i Björka socken? Här är protokollutdrag från Kommunalstämmorna fr. o. m.
1862 fram till ca 1890. Valen är att suppleanter flyttas upp som ledamöter och någon av
dessa som ordförande samt att nya suppleanter väljs in.
”Färs och Frosta Härads Brandstodsförening”, den gamla, från 1838 t.o.m. 1932.
Kommittén i Björka skall bestå av: Ordförande, 3 ledamöter, 3 suppleanter.
Bolagsval till föreningen. Till Bolagsmöten och Bolagsstämmor skickades inga ombud.
1879-12-15 Kommittéval: Ordförande: Smed Karl Strömbeck Nr 11.
Ledamöter: Tunnbindare Nils Jönsson Nr 10.
Husman Lasse Johansson Nr 16,
Husman Nils Persson Nr 17.
Suppleanter: Ola Nord Nr 13.
Husman Nils Andersson Nr 13.
Vagnmakare Hans Lindahl Nr 13.
1881-04-09 Kommittéval: Suppleanter: Åbo Hans Nilsson Nr 11.
Åbo Jöns Jönsson Nr 15.
1881-12-31 Bolagsval:
Suppleanter: Husman Nils Jönsson d.y. Nr 13.
Husman Nils Hansson Nr 11.
Husman Erik Mårtensson Nr 11
1882-09-29 Kommittéval: Suppleant: Skräddare Per Persson Nr 11
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
282(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Fortsättning på ”Färs och Frosta Härads Brandstodsförening”, den gamla.
1882-09-29 Kommittéval: Suppleant: Nils Nilsson Nr 11.
1883-12-19 Kommittéval: Ordförande: Smed Karl Strömbeck Nr 11.
1884-03-15 Kommittéval: Suppleanter: Åbo Ola Nilsson Skarrie.
Arrendator Anders Jönsson Skarrie.
Husman Per Persson Nr 11.
1885-11-17 Kommittéval: Ledamöter: Åbo Måns Olsson Nr 15.
Skräddare Johan Svanström Nr 13.
Suppleanter: Husman Måns Mårtensson Nr 13.
Husägaren Ola Persson Nr 13.
1886-12-18 Kommittéval: Suppleanter: Åbo Ola Nilsson Nr 11.
Skräddaren Magnus Brink Nr 15.
1887-02-05 Bolagsrepresentant:
Valdes Smed Karl Strömbeck Nr 11.
”Färs och Frosta Härads nya Brandstodsförening”, den nya, från 1875, bildat 1862.
Kommittén i Björka skall bestå av: Ordförande, 3 ledamöter, 3 suppleanter.
Bolagsval till föreningen. Till Bolagsmöten och stämmor skickades normalt inga ombud.
Björka anslöt sig 1878.
1878-10-24
Kommittéval: Ordförande: Per Fredriksson Nr 16.
Ledamot: Per Nilsson Nr 13.
Suppleanter: Skräddaren Magnus Brink Nr 15.
Husmannen Nils Nilsson Nr 13.
1880-12-12
Kommittéval: Ordförande: Åbo Per Nilsson Nr 15
Ledamöter: Skräddaren Magnus Brink Nr 15.
Husmannen Carl Andersson Nr 13.
Skomakare Nils Frank Nr 11.
Suppleanter: Otto Persson Nr 13.
Johan Nordqvist Nr 13.
Anders Rasmusson Nr 13.
1881-04-09
Kommittéval: Ledamot:
Johan Nordqvist Nr 13.
Suppleant: Husmannen Nils Andersson Nr 13.
1881-08-09
Bolagsval:
Ledamot: Handlaren Anders Andersson Nr 13.
Suppleant: Husmannen Nils Nilsson Nr 13.
1881-12-31
Bolagsval:
Suppleant: Arrendatorn Jöns Bengtsson Nr 15.
1882-09-29
Kommittéval: Suppleant: Skräddaren Magnus Brink Nr 11.
1882-10-31
Kommittéval: Suppleanter: Anders Hansson Nr 11.
Hans Jönsson Nr 11.
Husmannen Nils Andersson Nr 13.
1883-02-24
Kommittéval: Suppleanter: Husman Anders Rasmusson Nr 13.
Skomakare O. Rosendal Nr 16.
1883-09-22
Kommittéval: Ledamot:
Åbo Jöns Jönsson Nr 15.
Suppleant: Husman Johan Nordqvist Nr 13.
1884-06-17
Bolagsrepresentant:
Valdes Åbo Carl Persson Nr 13 (min morfars far).
1885-04-04
Kommittéval: Ledamot:
Åbo Nils Lasson Nr 15.
Suppleant: Åbo Carl Persson Nr 13.
1885-06-20
Bolagsrepresentant:
Valdes Åbo Carl Persson Nr 13 (min morfars far).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
283(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1885-09-12 Kommittéval: Ordförande: Åbo Carl Persson Nr 13 (min morfars far).
Ledamot: Åbo Hans Jönsson Nr 11.
Åbo Anders Hansson Nr 13.
Urmakare Per Svensson Nr 6.
Suppleanter: 3 st. nyvaldes inte pga att det saknades
personer att välja på mötet.
1886-06-26 Bolagsrepresentant:
Valdes Åbo Anders Hansson Nr 13.
1887-06-18 Bolagsrepresentant:
Valdes Åbo Anders Hansson Nr 13.
1885-10-09 Kommittéval: Ledamot:
Åbo J. Mårtensson Nr 15 på 4 år.
Suppleant: Åbo Per Andersson Nr 13 på 4 år.
Här avslutas uppföljningen då det inte finns fler uppgifter före 1890.
Var finns det uppgifter att hämta om brandstods försäkrade gårdar?
Det verkar inte finnas särskilt många skannade dokument. En del finns på Riksarkivet
under Databaser, rubrik Brandförsäkringar och Brandförsäkringar - kartor.
Det finns inget om Björka.
Det som finns är storgodsen med dess hus, men inte arrendegårdarna, samt kyrkliga
byggnader.
Alla byggnader är väl dokumentera med byggnadsmaterial, utseende och måttuppgifter.
Dessutom kan det finnas måttsatta kartor på alla ingående hus.
För tex Öved finns uppgifter mellan 1832 och 1920, även med kartor registrerade på
Övedskloster åren 1847 och 1880.
För Ilstorp finns prästgården mellan 1825 och 1912, kartor finns inte.
För Södra Åsum finns prästgården 1795 - 1875, kartor finns inte.
I socken arkivet kan det finnas uppgifter om kommunens försäkringar.
Före 1862 finns de på ArkivCentrum Syd, efter 1862 i respektive kommunarkiv.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
284(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
15. Några foton, bilder mm
Det saknas bilder från Björka med omnejd.
Är det någon som har tidiga foton, bilder från Björka på hus och gårdar även från insidan.
Ett särskilt foto som eftersökes är över den fördämning med ett reglarbart utsläpp, som
låg i Björkaån mellan Snaven och Omma (se sidan 279 avsnitt 13.2).
Idag är fördämningen riven, troligen före 1950, men själva grunden finns fortfarande kvar.
Ytterligare ett särskilt foto som eftersökes är en närbild på altartavlan fotograferad före ca
1950 för då fanns fortfarande i botten på denna två st. vapensköldar där den ena består
av 2 sparrar över 3 vasar samt däröver O. R. F, den andra har 1 ros och däröver I. G. I.
--------------------------------------------------------------------------------------
Bilder på sidan 286 från Lantmäteriet.
Bilderna fr.o.m. sidan 287 t.o.m. sidan 340 är ifrån privata fotoalbum, några
vykort samt några ifrån Folklivsarkivet
--------------------------------------------------------------------------------------
Flygfoton 1957
Bilderna fr.o.m. sidan 341 t.o.m. 381 är följande sidor från ArkivDigital, 32 st:
Sidorna 341-343, 346-348, 351, 354-356, 358, 360-369, 371-381.
Övriga sidor med bilder, text är privata.
De 32 flygbilderna kan också ses på ArkivDigital men det behövs ett abonnemang,
Alla dessa bilder kan också beställas från ArkivDigital.
Utdrag från ArkivDigitals Copyright text (upphovsrätten):
”Arkiv Digital AD AB tillåter kopiering och publicering av enstaka bilder eller delar av bilder på annan
webbplats t.ex. Anbytarforum om det tydligt anges att bilden kommer från Arkiv Digital med länk till
företagets hemsida (http://www.arkivdigital.se).
Arkiv Digital AD AB tillåter också kopiering av bilder för enskilt bruk t.ex. i släktforskarprogram. Detta
gäller också om dessa bilder, genom publicering av släktutredningar, kommer att spridas till släktingar
eller nära vänner, såvida det tydligt anges att bilden kommer från ArkivDigital.
Arkiv Digital AD AB tillåter även att enstaka bilder publiceras i tryckt form om det tydligt anges att
bilden kommer från ArkivDigital. ArkivDigital uppskattar också om vi får information om var och när en
sådan bild publiceras.”
Följande 32 bilder är ifrån Arkiv Digital med AID:
v887026.b23
v887026.b39
v887026.b63
v887024.b5
v887026.b25
v887026.b43
v887026.b65
v887024.b7
v887026.b27
v887026.b45
v887026.b67
v887024.b9
v887026.b29
v887026.b47
v887026.b69
v887024.b11
v887026.b31
v887026.b49
v887026.b71
v887024.b13
v887026.b33
v887026.b51
v887026.b73
v887024.b15
v887026.b35
v887026.b53
v887026.b75
v887024.b17
v887026.b37
v887026.b61
v887026.b79
v887025.b13
Ovanstående bilder är köpta av ArkivDigital med tillstånd att publiceras på egen
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
285(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Postmannen i Björka ca 1942-43
Vem är det?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
286(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Slutet av 1930-talet. Kort från Björka. Vem är det? Var är det taget?
Sägs tillhöra släkten, föraren är vad som sagts, Evert Nilsson!!!!
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
287(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Klostersågen 1933-34, min morfars arrendegård som revs jan/feb. 2009 (gården låg i Vomb men trädgården i Björka).
Fr. v. 1. Ernfrid Persson (son till Per och Maria), 2. Algot Jönsson (Son till Maria), 3 Per Carlsson (min morfar), Maria Jönsson (min mormor),
5. Doris Persson (dotter till Per och Maria och min mor).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
288(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Snaven 1933-34
Fr. v. 1. Evert Nilsson ( Anna och Tures son), 2. Ture Nilsson (son till Anna och Nils), 3. Nils Andersson, 4. Majbritt (Anna och Nils barnbarn),
5. Anna Persson (gift med Nils och min mors halvsyster), 6. Doris Persson (min mor), 7. Evert Andersson (Nils far)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
289(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Snaven 1933-34, bostaden som revs ca 1950
Fr. v. 1. Evert Andersson (Nils far), 2. Doris Persson (min mor), 3. Majbritt (Anna och Nils barnbarn), 4. Anna Persson (gift med Nils och min mors
halvsyster), 5.Ture Nilsson (son till Anna och Nils), 6. Nils Andersson, 7. Evert Nilsson ( Anna och Tures son).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
290(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Snaven 1933-34, vykort, egen-producerat.
Från föregående bild.
Majbritt (Anna och Nils barnbarn), Anna Persson (min mors Doris Perssons syster).
Vid varierande tider från början av 1900-talet fanns det på landsbygden foto-
grafer som åkte omkring till de olika gårdarna och fotografera gårdar och går-
dens boende.
Väldigt många av fotona var av gårdens hästar och familjens huvudpersoner.
Förutom att beställa foton gick det även att beställa 5, 10 eller större buntar
av bilderna som vykort som sedan kunde skickes till släktingar m.fl.
Anna Persdotter Andersson f. 1885-12-20 på Björka Nr 13, d. 1942-11-19 på
Björka Nr 11 i Brukshusen.
Majbritt Nilsson Hansson f. 1928-05-07 på Björka Nr 12 Lunds Lasarett).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
291(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1941 Snaven. Beskrivning av gården.
Texten från ett besiktningsdokument vid byte av arrendator.
”I. Boningshuset. 16,50 m. långt, 5,70 m. brett och 2,20 m högt av brädklädd råsten under tak av halm med två skorstenar har
åt söder pardörrar med glas, fyra par fönster.
åt östra gaveln ett par fönster i spetsen.
åt norr pardörrar med glas, en dörr fyra par fönster.
åt västra gaveln ett par fönster i spetsen.
Byggnaden är inredd till
förstuga tvärs igenom byggnaden, med cementgolv, bart brädloft,
kök åt öster med cementgolv, treetex klätt loft,
spiskammare med cementgolv, bart brädloft, hyllor,
rum i väster med brädgolv och treetex loft
i väster med brädgolv och pappklätt loft.
Brunn, satt av granit och med plankdäck, finnes norr om byggnaden.
Uthus till boningshuset 13,30 m. långt, 5,40 m. brett och 2,10 m. högt
av ribbade bräder under halmtak med skorsten har
åt vänster ett par- och en dörr, ett par- och tre mindre fönster,
på södra gaveln ett par fönster och i spetsen ett mindre fönster,
åt öster två par- och ett mindre fönster,
vid norra gaveln hemlighus, luta av bräder.
Byggnaden är från norr inredd till
hönshus med lergolv och ytan loft,
bakstuga med tegelgolv, bart brädloft, murad bakugn,
drängkammare med brädgolv, bart brädloft”.
”II. Stallbyggnad 23,20 m. lång, 7,30 m. bred och 2,6 m. hög av kalkkvastad tegel under halmtak med två lufttrummor, har
åt väster ett par portar med halvdörrar, fem niorutiga järnfönster,
på södra gaveln en lucka, i spetsen av tegel en läm,
åt öster två dörrar, fem niorutiga järnfönster,
på norra gaveln en dörr, i spetsen av tegel ett par lämmar.
Byggnaden är från norr inredd till
svinstall med cementgolv i gången, tegel i boxarna, vittade väggar, brädloft med två bärlinor, tre boxar med skiljeväggar av putsad tegel på kant, bräder mot
gången, Höganäskrubbor, murad foderho i två fack,
kostall med tegelgolv i gången, cement i båsen, vittade väggar, brädloft, tvärgående foderbord av betong med nackträ på ståndare med byglar för bindseln,
tre underslag under tre bjälkar, plats för tretton djur med bindsel, - öppet mot (text saknas)”.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
292(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Björkas äldsta hus
Obebott? Vinterbild men varifrån? Till vänster om och till höger om, mitt på huset, är det fruset vatten? Vatten eller tex Björkaån!
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
293(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Vilket år? Var?
Bebott av damen på bilden? Är det en cykel bakom till höger om huset och ett staket i bakgrunden till vänster om huset?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
294(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Samma hus från föregående sida, här färglagt
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
295(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gamla skolan 1914
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
296(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gamla skolan 1914
Lärare: Hans N. Ekman
Inga Skolbarn är identifierade.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
297(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gamla skolan 1924.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
298(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Gamla skolan 1920-tal
Obekant anledning. Notera bilen i nedre högra hörnet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
299(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Invigning av nya skolan 1923.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
300(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Invigning av nya skolan 1923.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
301(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Nya skolan från baksidan.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
302(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Nya skolan 1925. Lärare: Johan Viktor Nyman
Pojken vid pilen är Ture Nilsson, född i januari 1913, som gick två år i gamla skolan innan han flyttade till nya skolan.
Ture är Bengt Nilssons i Brukshusen far och tillhör släkten. Tures mor Anna, var min mors (Doris) halvsyster.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
303(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skolkort
1931
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
304(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skolkort
1943
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
305(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skolkort
1945
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
306(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skolkort 1946
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
307(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Skolkort 1947
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
308(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Är det Björka affär på 1920-talet med Beda och en av hennes döttrar framför huset?
Notera skylten på huset bakom kvinnan och på gaveln vid fönstret. Affären ägdes av Beda (Blixt) Eklund mellan 1919-1925.
Hon hade två döttrar, Birgit född 1910 och Elsa född 1911. Algot Persson övertog affären 1925-11-05.
Beda skild från Carl Ernst Blixt 1922-06-01. Beda dog 1975-03-13 på Vårgatan 3, Malmö.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
309(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Troligen 1940-talet, Maria och brodern f.d. kommunalordförande Per Alfred Nilsson
F.d. kommunalordförande Per Alfred och systern Maria Nilsson. Per Alfred född i Björka 1877-04-21 och dog i Björka 1957-09-03. Systern
Maria född i Björka 1874-11-18 och dog i Björka 1957-10-23. Per Alfred köpte huset av min morfar, Per Carlsson, 1924-02-28.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
310(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Troligen 1940-talet, Maria Nilsson.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
311(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Troligen 1930-talet. Algot Persson inflyttad 1925-11-05 från Östra Sallerup till Nr 13. Här övertog han en affär på Björka Byaväg 247.
Tyvärr är originalbilden suddig. Alfred Nilsson köpte huset 1925-02-08 av min morfar Per Carlsson, där då Algot Persson öppnade en
affär i hörnet mot vägen, där det finns skyltar på gaveln. Är det Algot som står i dörren till affären? Algot gifte sig 1930-03-29 med
Agnes Viktoria Andersson. Huset intill ägdes av Anders Andersson (”affären”) som genom testamente 1903, fick ärvas av Per Carlsson.
Min morfars brorsdotter Hedvig Carlsson gift med Anders Nilsson sålde 1937 fastigheten (tomten där huset stod) till Algot Persson.
Oklart hur det var med Anders Anderssons ägande (huset på ofri grund), se även sist under punkt 4:5.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
312(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-tal.
Algot flyttade affären från huset i bakgrunden till vänstra delen av tegelhuset med ingång från gaveln mellan husen. Den vita byggnaden, affären därefter,
fanns inte då. Årtalen för ändringarna saknas.
På högra skorstenen ansluter telefonledningen, på den vita gaveln högst upp finns elledningarna.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
313(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-talet?
Annan vy av affären där ”behållaren” till höger är till bensinförsäljning. Det finns också 2 bensinfat med på bilden.
Bilden är för otydlig för att kunna läsa vilken bensintillverkare det är. Förmodligen är det "Pratts Bensin" med moderbolag Standard Oil (SO)
som senare blev Esso.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
314(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-talet?
Algot Perssons affär, baksidan med trädgård.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
315(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-talet?
Skolan
I närmsta huset, f.d. soldattorp som revs 1971, bodde Harald Nilsson, ogift, född i Björka 1906-12-25, dog i Björka 1975-08-11.
Huset därefter mot byn, där bodde min morfars brorsdotter, Hedvig Carlsson, född i Björka 1902-06-11, dog i Björka 1981-11-25, gift med
Anders Nilsson född i S. Åsum 1885-01-16, dog i Björka 1945-09-06. Deras barn Signe föddes i Björka 1922-04-05 och dog i Kungsbacka 2008-
06-19. Gården till höger, framför Kyrkan köptes 1879-12-01 av min morfars far, Carl Persson. Den såldes av ovannämnde Anders Nilssons
dödsbo 1946-02-22 till Fritz Olsson som 1957 sålde till Kjell Hansson.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
316(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-talet?
Inte den bästa bilden men ………
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
317(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2018 ”Lifsmedelsnämnden i Björka”
Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
318(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-talet?
Björka 11:3, familjen Ekmans. Bostadshuset brann ned på 1960-talet!
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
319(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1955. Vykort
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
320(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1955. Vykort
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
321(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Min morfars, Per Carlsson, familjs bostad 1935-1953. Gården, som ägdes av Övedskloster, utflyttad vid Laga skifte 1827-
1833 från Björka Nr 12 till Björka Nr 18 ( har även benämnts Nr 2). Idag 18:9.
Bilden är från Folklivsarkivet i Lund. Fotograf Mårten Sjöbeck, augusti 1927. Notera de 2 almarna vid infarten till gården.
Notera trädet i bakgrunden mellan almarna som också var en alm.
G 257
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
322(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Närbild, från föregående bild, på min morfars, Per Carlsson, familjs bostad 1935-1953.
G 257
Bilden är från Folklivsarkivet i Lund. Fotograf Mårten Sjöbeck, augusti 1927.
Bostadslängan är till vänster med den vita skorstenen. Här låg också bakugnen, ett måste på den här tiden. När min mormor,
Maria Jönsson flyttade in här med hela familjen användes bakugnen bara för bakning av grovt bröd. Allt annat bak utfördes i de
två spisarna. Bakungen användes inte längre efter att krigets upphörande 1945.
På nästa bild finns en utskjutande delen av bakugnen, innan hela fastigheten renoverades, troligen i början på 1930-talet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
323(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Närbild på bakugnens utskjutande del och bit av trädgården.
Bilden är från Folklivsarkivet i Lund. Fotograf Mårten Sjöbeck, augusti 1927. Bilden låg i samma mapp som övriga bilder
märkta G257. Det verkar inte stämma då föregående bild inte har en öppning mellan bakugnstakets utskjutande del och
och dess tegel.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
324(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Närbild och annan vinkel på samma gård som på föregående bild.
Bilden är från Folklivsarkivet i Lund. Fotograf Mårten Sjöbeck, augusti 1927. Till höger syns del av en alm.
Innan min morfar med familj flyttade in här 1935 gjordes en total renovering av gården. Större delen av gården revs och
boningshuset renoverades med bl.a. nytt kök i högra delen med ytterligare en skorsten.
Pilarna markerar det som revs. Endast boningslängan med skorsten och vänstra delen av ladugården blev kvar.
Martin Sjöbeck (1886-1976), dokumentärfotograf har lämnat detta och följande foton till Folklivsarkivet i Lund med ett undertecknat dokument
i augusti 1927. Hos Folklivsarkivet är bilderna registrerade som ”Insamlade 1927” dvs. då inte fotograferade detta år.
G 257
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
325(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Ritning på gården innan delar av den revs och bostadsdelen blev ombyggd
Min morfars, Pär Carlssons
gård mellan 1935-1953.
Följande gårdsdelar revs i
början på 1930-talet.
Husdelarna 8-14 samt
16-19.
Husdelarna 1-7 och 15 blev
samtidigt ombyggda se
nästa bild.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
326(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Ca. 1930. Ritning på gården efter rivning och ombyggd bostadsdel och uthus
Så här såg det ut när jag vistades
hos min mormor och morfar.
De flyttada in 1935 och bodde här
fram till augusti 1953 när min mor-
far dog.
Bakugnen använde min mormor för
för bakning av grovt bröd.
Fint bröd bakades i köksspisarna
som båda var stora med 3 ringar för
pannor mm och hade en stor ugn.
Spisen i vardagsrummet var en stor
ståtlig rund järnspis från golv till tak
(nästan). Högst upptill fanns någon
slags krona, mitt på spisen var öpp-
ningsbara luckor för värmning av tex
mat och annat som behävde värmas.
Det fanns ingen el utan man använ-
de fotogenlampor både takmontera-
de och som bars omkring.
Vatten fanns inte inomhus utan fick
hämtas i spann från gårdspumpen.
Däremot fanns det en diskbänk med
avlopp och nedsänkt diskho.
Jordkällaren fanns under köksgolvet
och öppnades med en golvlucka som
inte var helt lätt att öppna. Därund-
er fanns bara jordväggar med trä-
hyllor och trägolv.
Köket ovanför hallen hade upphöjt
golv, ca 15 cm över alla andra golv?
Spiskammarens golv var delat, ena
halvan var brädgolv, andra halvan
stampat jordgolv?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
327(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Närbilder på ladugårdens skick. Albert Nilsson 1932 (Från Folklivsarkivet).
Infarten till gårdsplanen.
Utgången till ”utedasset” som ligger till höger där väggen
slutar. Kolla mjölkkylaren som vid väggen?
G 1237
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
328(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Från ladugårdssidan som inte syns gårdsbilden. Notera slipstenen som fanns på alla gårdar vid den här tiden.
Albert Nilsson 1932 (Från Folklivsarkivet).
G 1237
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
329(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Gårdsplanen. Fotograf Mårten Sjöbeck, augusti 1927 (Från Folklivsarkivet).
Notera stenläggningen på gårdsplanen.
G 257
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
330(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Min mor kände igen personerna som flyttade ut 1929 till ”Knallen” i Klostersågen, Vomb och var hitflyttade från Brandstad
1921. Personerna är troligen Anna Beata Persson som här gifte sig med Olof Mårtensson 1928-04-07. De övriga två är Anna
Beatas syskon Rut Alfrida född 1917 och Inga Maria född 1919. Anna med familj flyttade till Ilstorp 1935 när min morfar med
familj flyttade hit och fick då ta över Sankt Bernardshunden.
Notera även byggnadsättet som
är ifrån utflyttning av gården ca
1833. (Stengrund mm)
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
331(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-tal. Här är en bild från tidigt 1940-tal efter den fullständiga renoveringen som bl.a. innebar rivning av hela ladugården
utom den byggnad som syns till vänster och boningshuset. Av någon anledning byggdes två nya kök bakom och till höger om den
högra dörren och med en ny skorsten. (Fotot taget med lådkamera med personer i fronten som nu har tagits bort, skärpan inställd på
dessa, därför oskärpan på bilden).
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
332(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1940-tal. Detaljbilder från 1940-talet från högra dörren som ledde in till farstun.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
333(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1970. Samma hus efter renovering på 1960-talet där köket återflyttats till vänstra delen av huset och uthuset
till vänster har ersatts med ett garage. Almen på gårdsplanen finns ännu kvar. Foto Leif Nyström
H
u
s
e
t
e
j
o
m
b
y
g
Flygfoto 1957
g
t
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
334(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1995. Samma hus igen. Almen finns inu. Foto: Leif Nyström
Flygfoto 1975
H
u
s
e
t
o
m
b
y
g
g
t
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
335(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2013. Samma hus igen. Foto: Leif Nyström
Notera stubben i fronten
från den stora gårdsalmen.
Utbyggnaden på baksidan
är en gamla bakugnen som
min mormor använde fram
till ca 1946 för bakning av
grovt bröd.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
336(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2016. Samma hus igen men ombyggt. Foto: Leif Nyström
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
337(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
2016. Samma hus igen men ombyggt och annan vy. Foto: Leif Nyström
2018
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
338(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Nils Carlssons gård 1917-1940. (Ej min morfars bror)
G 258
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
339(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1927. Baksidan av boningshuset från föregående bild. Detta och föregående foto finns på samma A-4 ark.
G 258
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
340(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1957. Erik Olsson, ängsvattnaren.
Den högra kon står i bevattningskanalen som är torrlagd.
AID: v887026.b23
Erik köpte gården 1952 av Övedskloster.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
341(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1957. Åtorpet, Axel Holmbeck köpte huset 1949-11-02. Stig Bengmark köpte det i sin tur 1957-04-05.
AID: v887026.b25
Huset, tomten, avstyckat från 13:2 som ej hittats. Boende: Ej kollat före 1860, Nils Johansson Ca 1860- 1865, Lars Persson
far till Nils 1864-1884, Nils Larsson 1884-1895, Per Fredriksson 1915. Skomakare Anders Sterner 1916-1946.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
342(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
1957. Anders Johansson 1951. Ture Larsson 1952. Oskar Nilsson 1953. Sture Davidsson 1953. Kungl. Maj:t 1955-1963.
Husen byggda:
Bostad 1940.
Stall 1929.
(till vänster)
Loge 1865.
(korsvirke)
AID: v887026.b27
Gården behövde ej flytta vid Laga skifte 1827-1833.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
343(382)
B j ö r k a .. f ö r s a m l i n g
Tillägg, ritning till gården Björka Nr 15 på sidan 343. Gården troligen byggd före 1765.
Korsvirke fr. 1865
Husen om- byggda:
Bostad 1940.
(1-4)
Stall 1929.
(till vänster)
(5-8)
(9-12)
Korsvirke fr. 1865
Nytt stall 1929
Ny bostad 1940
Gården behövde ej flytta vid Laga skifte 1827-1833.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
344(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
Ägare av gården Björka Nr 15. Dagens Björka byaväg 264-5
1671-1693 Jöns Olsson. Lite osäker uppgift då numrering av hus, gårdar började först 1692.
1694-1705 Påhl Jönsson.
17xx-1709 Hans Mårtensson, vissa år saknar uppgifter.
1710-1711 Brukas av Tommas Tommasson Malmö.
1712-1720 Defekta matalslängder där Björka saknas.
1721-1724 Änkan löjtnant Poppen. Flykting från Svenska Livland som fanns 1629-1721.
1725-1726 Kronolänsman Sörensson.
1727-1728 Kronolänsman Lindström.
1729-1741 uppgifter saknas
1742-1747 Korpral Norman med hustrun Silla som blev änka 1748.
1748-1769 änkan Silla Norman med dottern Amalia Beata.
1770-1774 äges av inspektor Ulric Cronqvist som nu är gift med Amalia Beata och barnen Anna Charlotta och Fredrik.
1775-1796 äges av inspektor Ulric Cronqvist som själv arbetar och är skriven på Heckeberga. Amalia med barnen Amalia Constantia och Gustafva Charlotta.
1797-1799 äges av inspektor Ulric Cronqvist, hustun Amalia dog 1796.
1800-1805 Brukas av möllaren Per Möller från Sveste mölla i Heckebega.
1806-1813 Kronolänsman Eckardt.
1814 Brukas av Anders Andersson från Björka Nr 4.
1815 Per Gullander Brandstad, arrenderas av Anders Andersson i Björka och Lars Göransson Omma.
1816 Per Gullander Brandstad
1817-1820 äges av magister Gullander från Brandstad men brukas av andra.
Lasse Bengtsson 1820-1830.
Lasse Svensson 1831-1870.
Nils Lasson 1870-1910 genom köp.
Utarrenderat fram till 1913 till Nils Malmberg då han med familj emigrerade till Amerika. 1913-1916 till skomakare Anders Sterner.
Nils Karlsson 1917-1940. genom köp 1921-04-01. Se tidigare foto på gården från 1927. Föregående bild från 1957.
Kungl. Maj:t 1939-1940 genom köp 1939-04-22. Fastigheten överförd till Björka 15:10
Albert Gottfrid Månsson 1941-1942, genom köp 1941-02-19. Gift 1938 med förre ägaren Nils Karlssons dotter Agnes Matilda Nilsson.
Kungl. Maj:t 1942-1951 genom köp 1942-06-06. Fastigheten överförd till Björka 15:14
Anders Johansson 1951 genom köp 1951-09-12.
Ture Larsson 1952 genom köp 1952-03-15.
Sture Davidsson 1953 genom köp 1952-04 25 av ett mindre område på 0,0584 ha.
Oskar Nilsson 1953 genom köp 1953-03-13.
Kungl. Maj:t 1955-1963 genom köp 1955-02-15 överfört till Björka 15:23
Sture Seehusen genom köp 1961-09-01 med tillägg 1962-07-16, köpte 0,2660 hektar = Björka 15:19. =,38016 hektar till Björka 15:28
Nils Einar Nilsson genom köp 1962-10-04, köpte 0,7646 hektar som Björka 15:27 = 15:24 + 2527 kvm av Björka 15:4.
Malmö stad genom köp 1963-09-01 och 1963-09-09.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
345(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Mariehem, Gustaf Olsson.
AID: v887026.b29
Gården behövde ej flytta vid Laga skifte 1827-1833. Gården återuppbyggd 1885 efter en brand 1882 lite längre norrut är ursprungsläget.
Gården låg innan branden till höger där träden, trädgården nu ligger.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
346(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Björkdala, Alva Schuman.
AID: v887026.b31
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
347(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Lundhem. Ivar Andersson. Gården flyttades till nuvarande plats 1881.
AID: v887026.b33
Nästa sida, beskrivning av gården 1910.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
348(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1913 Lundhem. Beskrivning av gården Björka nr 1.
Texten från ett besiktningsdokument vid byte av arrendator.
”Norr eller Boningslängan: 26,30 meter lång, 8,85 meter bred, 2,30 meter hög, uppförd af tegelgrundmur med uppgaflar af tegel under halmtak
med yttertrappor af huggen gråsten samt från öster till pigkammare, mjölkkällare med af kylningsbasin, spiskammare och kök med bakugn som
har järnlinkaa, alla dessa lägenheter hafva golf af tegel och enkla brädloft, tvenne rum, sal och kammare hvilka hafva golf af bräder och gipsade
loft. förstuga, garderob och trappa till vinden, hvari golfven äro lagda af tegel och loften af enkla bräder samt vedbod utan loft och golf men
Gafvel af bräder mot vinden till öfriga huset.” (sedan kommer en beskrivning på nödvändiga reparationer vilka är många).
”Västra eller logelängan: 26,30 meter lång, 8,80 meter bred, 2,40 meter hög, yppförd af gjutmursten-kalk och sand under tak af halm och med
uppgaflar af bräder samt inredd från norr till vagnbod mad golf satt af fällsten, loge med golf af furuplank och tvenne sädesgolf”. (sedan kommer
en beskrivning på nödvändiga reparationer).
”Östra eller stallängan: af lika storlek som västra längan, uppförd af korsvirke i tegel under halmtak, med uppgaflar af bräder samt från söder
inredd till fähus med krubbor af cementbeton för 21 djur och golf af fällsten, foderloga med golf af fällsten, drängkammare med golf af tegelsten,
stall med tre större och två mindre spiltor, slöjdbod samt källare hvaröfver finnes magasin, loftet i hela huset med undantag af slöjdbod och
magasin som hafva loft af gamla bräder är inlagt af sågade ribbor å i bjelkarna fastspikade läkten”. (sedan kommer en beskrivning på nödvändiga
reparationer).
”Svinhus öster från gården: Lutbyggnad 11,80 meter lång, 4,20 meter bred och 1,80 meter hög i lägsta sida uppförd af tegel i korsvirke med
undantag af södra gaflen som är af en stens tegelmur och från norr inredd till vagnbod, svinhus med 3 kättar, som hafva skiljeväggar och krubbor
af bräder, loftet uygöres af gälle med åsar och golfvet är satt, i gången med fällsten och i kättar af tegel samt Hemlighus. Huset har tak till en
del af papp och till en del af spån.” (sedan kommer en beskrivning på nödvändiga reparationer).
”Brunn å gårdsplanen: Har kar af ståndare med brädväggar. (sedan kommer en beskrivning på nödvändiga reparationer).
”Trädgård: Är anlagd och hägnad med häckar, en vid hvardera sidan af uppfartsvägen, däri äro planterade 30 st friska förädlade fruktträd och
en del bärbuskar. I häcken har funnits en grind till hvardera trädgården. Dessa äro sönderfallna och böra ersättas.”
1947
1957
1975
Idag
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
349(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
Lundhem, målning okänt årtal, finns i församlingshemmet Björka
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
350(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Snaven. Skånska Jägarsällskapet 1953/54-1971 (18:4). Rapphönsfarm med över 1000 djur, Sveriges största 1946/47.
Flygkarta 1957
AID: v887025.b13
Här bodde min morfars, Per Carssons, son Nils Persson, Nelly Jeppsson, d. Elsa Persson mellan 1939-1941. 1950 bodde de i Brukshusen.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
351(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1997 Snaven
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
352(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Huset där min morfar, Per Carlsson med familj bodde 1935-1953 ej närfotograferat. Här i. st. en ”flygkarta.”
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
353(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Köpt av Kjell Hansson i mars 1957. Ägaren innan Fritz Olsson från februari 1946.
Flygfoto 1957
Husen under gården
tillhörde också släkten.
AID: v887026.b35
Det här var min morfars, Per Carssons, fars Carl Perssons släktgård mellan 1879-1946.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
354(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Trädgård med baksidan på Algot Perssons affär.
AID: v887026.b37
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
355(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. ”Nya Skolan” byggd 1922, sista läsåret var 1951.
AID: v887026.b39
Huset vid pilen byggdes sannolikt av min morfar, Per Carlsson, 1894 och som han sålde till Per Alfred Nilsson 1924-02-28.
Tomten där skolan byggdes (tegelhuset i fronten) sålde han redan 1918-08-25 till Björka kommun som byggde skolan 1922.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
356(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Kyrkan. Huset i förgrunden, där bodde kyrkvaktmästaren och skomakaren Fritz Lindgren.
Bilden tillhör Leif Nyström köpt från aerobilder.se
Fritz Lindgren f. 1900-07-13 i Brandstorp, Skaraborgs län. Gift med Ester Linnea 1940-01-07, född 1899-02-12 i Örkelljunga.
Fritz dog 1973-04-10 boende på Föreningsg. 36, Sjöbo. Ester Linnea dog 1977-05-22 på samma adress.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
357(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Anders och Elin Schuman, 1936-1881.
AID: v887026.b43
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
358(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1979.
Bilden från Folklivsarkivet, B29974.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
359(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
Ovanstående bild färglagd.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
360(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Anna Lisa Nolberg, Lidingö 3.
Flygkarta 1957
AID: v887026.b45
Anna Lisa f. Jönsson 1919-03-08 i Lund, änka 1954-10-09, dog 1994-10-04 i Lidingö.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
361(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Sven Ekman.
AID: v887026.b47
Boningshuset brann ner omkring 1960.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
362(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Albin Gotthard Herbert Markskog, Möllevången, Malmö.
Flygkarta 1957
AID: v887026.b49
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
363(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Övre huset (Myrhuset): Sålt 1946 till Inga, Kerstin, (båda sömmerskor), Karin och Greta Johansson, (båda föreståndare).
Alla från Ö. Förstadsg. 1A Malmö. Sankt Pauli församling. (Ej skrivna i Björka).
Nedre huset: Nils Olsson 1940-1958. Valdemar Andersson från 1958-05-17.
12-bjö-11
Gården till vänster inte
fotograferad!
Ägare:
AID: v887026.b51
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
364(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Äskebäskan. Tillhör Vomb, med som information.
Flygkarta 1957.
AID: v887026.b53
Äskebäskan: Namnet innehåller trädslagsbeteckningen ”Äske” ett askbestånd eller askdunge samt ”bäskan” en vegitations-
beteckning för ris, snårskog eller liknande.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
365(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Brukshusen 1. Nederst, Bouppteckning efter Bengta Hansson 1955-07-27. Huset köpt av Ragnar Jönsson 1956-05-16.
Flygkarta 1957
Brukshusen
5
3
2
1
4
AID: v887026.b61
5
5. Gården ej fotograferad
pga. fotoförbud, ligger på
flygplatsområdet.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
366(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Brukshusen 2. Parhus t.v. Arvid Mårtensson köpt 1946-06-21, t.h. Nils Persson köpt 1941-04-15 (min morfars son).
Nils dotter Elsa Persson övertog högra delen av huset 1958.
AID: v887026.b63
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
367(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Brukshusen 3. Nils Andersson genom arvsskifte 1941-10-05. Dito Evert Nilsson 1958-08-23.
AID: v887026.b65
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
368(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Brukshusen 4. Sture Alfred Ekberg, köpt 1955-05-10.
AID: v887026.b67
Sture, ogift, f. 1915-01-02 i Sankt Johannes, Malmö. d. 2005-06-22 i Brukshusen, Björka.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
369(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. Brukshusen. Fredrik Larsson och Henning Larsson köpt 1934-08-05.
AID: v887026.b69
Gården (nr 58 på min karta) ligger mitt emellan Brukshusen och vägen Veberöd/Sjöbo.
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
370(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
Husen närmast eller på båda sidor om landsvägen Veberöd och Sjöbo (VS 6-xx).
Vid vägen ligger husen i ordning A, B, C och D (Skarrie) nedanför C.
Hus nr 9 inte fotograferat.
Hus 14, 16 ej fotograferade?
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
371(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 6. Bokeslätt, Vomb. Johan Persson inflyttad 1935 efter min morfar som flyttade till Björka 18.
Gården ligger i Vombs
socken, trädgården på
andra sidan vägen hu-
vudsakligen i Björka
socken.
Min morfars Åbogård
mellan 1895-1935,
min mor är född här
1915.
Främre delen av går-
den riven när vägen
mellan Veberöd och
Sjöbo gjordes om i
början på 2000-talet.
AID: v887026.b71
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
372(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 7. Huset överst, komplext ägande efter disponent Per Perssons bouppteckning, sonen Bernard Persson, brukade gården? samt
gifta döttrarna Anna, Alma, Olga, Ruth och dottern Elvira Persson. Knut Johansson och hustrun Martha köpte gården 1965-04-05.
VS 8. Huset underst
sålt 1949-04-01 till
Magnus Jönsson.
Familjen Fältman bodde
här mellan
1928-1939.
Asta Fältman, 5 år blev
här överkörd av en last-
bil och dog genast,
1930-08-10.
Vägen längst ner,
mot vänster Veberöd,
åt höger Sjöbo.
Gården riven när vägen
byggdes om.
(VS 9 ej fotograferat)
AID: v887026.b73
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
373(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 10. Uppgifter saknas i Fastighetsböckerna, (fastighetsnummer 11:4, 11:43). Ägare förmodligen Bror Karlsson
Nya ägare 1969-08-07, Karla Kristoffersson f. 1912-08-08, Gösta Karlsson f. 1917-02-19, Sylvia Olsson f. 1922-07-09.
Gården revs när vägen mellan Veberöd och Sjöbo byggdes om. Notera att vägen här är asfalterad.
AID: v887026.b75
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
374(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 11. Malte Månsson köpt 1938-02-27.
AID: v887026.b79
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
375(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 12. Elin Johansson, hönseri, köpt 1936-10-09. Sålt till sonen Gunnar Johansson och hustrun Ellen 1949-07-15 (Gifta 1945-08-11).
Elin gift med Nils
Johansson, sonen
Gunnar Julius f. 1917-
09-13 i Hörby.
Sålt 1979-09-20 till
Nils Harald Nilsson
(50%) och hustrun
Greta Sofia (50%).
AID: v887024.b5
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
376(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 13. Gösta Svensson och hustrun Elsa, Malmö.
Avstyckat från hus
VS 14 som ägs av
Tage Nilsson och
hustrun Ebba
Nilsson.
(VS 14 ej fotografe-
rat)
AID: v887024.b7
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
377(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 15. Yngve Sellberg och hustrun Ingrid, köpt 1951-05-12.
AID: v887024.b9
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
378(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 17. Gunnar Johansson och Ellen Johansson, köpt 1953-04-02, sålt 1961-04-02 till Ingvar och Edit Sjöström.
AID: v887024.b15
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
379(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 18. Alfred Didriksson köpt när?, Hustrun Astrid 1964-1966.
AID: v887024.b13
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
380(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 19. Ägare Ninni Larsson köpt 1949 (Nils Larsson). Bode i Malmö, flyttade till Björka ca 1990.
AID: v887024.b11
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
381(382)
B j ö r k a f ö r s a m l i n g
1957. VS 20. Skarrie. Magnus Hansson och hustrun Johanna, köpt 1935-06-01. Från 1948 dödsboet efter Johanna Hansson.
Köpt 1958 av Harry Olsson och hustrun Ingegerd.
AID: v887024.b17
Rev. 1. Leif Nyström 2017-02-24 /2017-06-21, Rev. 65. 2019-04-07. Senaste Rev.68. 2020-04-08.
382(382)