1624 Det Danska postverket bildas .
När Bjärsjölagård tillhörde Danmark så startade det danska postverket. Inom "Sverige" fanns då två poststräckor den ena gick till Kristianopel i Blekinge den andra via Helsingör -Hälsingborg upp genom Halland. Vid denna tid, även om Bjärsjölagård fanns, dock med annan stavning, finns inga noteringar om någon postgång. Beritzholm var inte längre bebott, men det fanns en nybyggd ladugård sedan 1580-talet.
Efter ett förslag 1636 av rikskanslern Axel Oxenstierna beslutar riksrådet anta en "Förordning om postbåden" (postbuden), vilket innebär att ett postväsen byggt på stafettsystemet skall inrättas i rikets alla provinser. Postlinjer skapas genom att man på varje två eller tre mil efter landsvägarna tillsätter en postbonde med skyldighet att vidarebefordra posten. För detta får bonden vissa lättnader när det gäller skjutsskyldigheter och andra pålagor. Efter en tid får bönderna också viss kontant ersättning. Postbondens postdrängar skall springa med posten och stänga straff utdöms om de sinkar sig på vägen. När drängen närmar sig nästa posthemman skall han blåsa i posthornet så att nästa postdräng kan göra sig klar att ta hand om postsäcken (postsäckarna) och löpa vidare.
1658 Roskilde freden
Vid denna tid fanns det postkontor i Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö och Ystad. Det är sannolikt att efter freden så bemannades de danska kontoren av svensk personal, möjligen undantaget Malmö.
1686 Poststämplar införs
Som tredje land i världen införde Sverige poststämplar. Detta för att ingen skulle stjäla breven. Kassören stämplade breven med F för fribrev och B för betalda brev.
1700 inrättades nya postkontor i Simrishamn och Ängelholm.
1718 utfärdade Karl XII "Förordning angående Postväsendets och Gästgiveriernas sammanfogande". Enligt denna skulle postbefordran indelas i 6 olika slag grundade på typ av försändelse. Över Skåne finns en karta som visar alla posthåll 1718. Reformen hann aldrig att genomföras fullt ut. Efter Karl XII's död återgick allt till det gamla efter några års kaos.
Karta över Postvägarna i Skåne 1750 (från Postmuseum, Sthlm)
(Klicka på kartan för att se hela skåne)
För Bjärsjölagård var nog Slagtofta (vid Hörby) närmsta poststället 1750.
1865 i september skrev Otto Ramel och Axel Axson Toll tillsammans med många andra till Poststyrelsen via Länsstyrelsen att det vid järnvägens tillkomst var behövligt med ett förvaltningskontor vid utväxling av värde post. Som själ angavs alla socknar i grannskapet som tillsammans hade mer än 14000 invånare där många har en stor och viktig korrespondens som tex domare, kronofogde, kyrkoherdar, provincialläkare, civila och militära tjänstemän, ägare till stora jordegendomar, näringsidkare och många handlare samt andra inrättningar som banker mm.
Ansökan resulterade i ett kungligt brev den 10 november 1865 där poststyrelsen fick tillstånd att öppna en postexpedition i Bjärsjölagård där också paket kunde avsändas.
1866 Till chef för postexpeditionen utnämndes Johan Stendal, inflyttad från Söderhamn 1866. Han tillträdde tjänsten den 1 maj 1866 då posttrafiken började på den nyöppnade järnvägen mellan Ystad och Eslöv. Det framgår inte om postexpeditionen låg i stationshuset. Han avled 33 är gammal den 2 juli 1868 (Enligt kyrkboken hängde han sig). Hustrun Johanna och barnen, en son och en dotter flyttade den 3 september till Oskarshamn.
Postexpeditionen drogs in den 15 augusti 1869 och i stället blev det en förenad post- och järnvägsstation, lika som för övriga stationer utmed banan.
I november 1876 öppnades också poststationer i Sjöbo, Tolånga, Röddinge, Frenninge, Öved, Östraby, Vomb och Söfdeborg. Post skulle utväxlas inbördes samt med kupeexpeditionen nr 12 (Ystad-Eslöv järnvägen). Dessutom skulle post utväxlas med andra närliggande poststationer.
Postlinjer upprättades mellan Bjersjölagård - Öved - Vomb - Veberöd och mellan Bjärsjölagård - Östraby alla med gångpost onsdag och lördag .
Turschemat fr. 1 november 1876: (tidspannet anger uppehåll/station)
| Från -17.30 | Bjärsjölagård | 12.00- Till | Från -10,30 | Bjärsjölagård | 9.30 -Till |
| 19.00-19.15 | Öved | 10.15-10.30 | 12.00- Till | Östraby | Från-8.00 |
| 21.15-21.30 | Vomb | 08.00-08.15 | Fr.o.m. 1 jan.1877 daglig postgång 5 dagar i veckan utan kostnad för Postverket. | ||
| 23.30-Till | Veberöd | Från -06.00 | |||
Redan 1878 blev olönsamma poststationer indragna och ersattes med lantbrevbäring tex upphörde Öveds poststation 1 februari 1879.
Turschemat Bjersjölagård-Vomb (Lantbrevbärarlinje) fr. 1 februari 1879, varje onsdag och lördag.
Från Bjersjölagård 7.15 via Öved till Vomb 11.30 samt från Vomb 12.30 via Öved och framme i Bjersjölagård 16.45.
1892 den 2 januari skrev kyrkoherde L. J. Trägårdh i Östra Kärrstorp och Kommunal-ordföranden Nils Åkesson till Poststyrelsen och bad om bättre postgång och föreslog, citat" en eller båda av de två järnbansvakter som bo omkring en kilometers avstånd från Kärrstorp och Alestads byar finge av Postverket någon ersättning mot skyldighet att till Bjersjölagårds station frambära och därifrån till sin bostad hemföra vår post". Då postmängden ansågs för liten lämnade poststyrelsen ärendet utan åtgärd. I en förnyad ansökan 16 januari 1893 ville de bidra med 30 kr om året till lantbrevbärarens avlöning. Inte heller denna gång fann poststyrelsen att framställningen borde leda till någon åtgärd.
1910 Banan Dalby-Bjärsjölagård öppnades för posttrafik 27 oktober 1910 men bara till Skartofta. Det tog ytterligare ett år innan järnvägen till Bjärsjölagård blev klar och posttidtabellen inklusive Bjärsjölagård startade 1 oktober 1911.
Turschema fr. 27 oktober 1910 Dalby- Bjärsjölagård.
| Tåg 63. | Tåg 64 | Tåg 66 | |
| 8.15 | Malmö | 2.50??? | 9.20???? |
| 9.10 | Dalby | 11.59 | 8.15 | | | 7.20 |
| ---- | Torna Hällestad | ---- | |
| 9.47 | Silvåkra | 11.38 | |
| 10.10 | Harlösa | 11.23 | |
| 10.35 | Skartofta | 11.05 | |
| ---- | Bjersjölagård | ---- | ---- |
Järnvägslinjen och därmed även poststationen i Skartofta lades ned 10 juni 1955.
1923 Lantbrevbärarlinjer
1. Åkande lantbrevbärare till Östraby och Oderup.
2. Gående lantbrevbärare till Östra Kärrstorp och Alestad.
3. Gående lantbrevbärare till Brunslöv, Magnaröd och Orås.
Därefter har postgången skötts med bil.
| 1866 1/5-1868 2/6 | Johan Stendahl |
| 1868 3/6-1869 15/8 | Vakans |
| 1869 16/8-1872 | Olof Gustaf Rydberg |
| 1872 -1912 30/4 | Olof Nilsson |
| 1912 7/5- 1932 sep. | Per Gösta Sjögren |
| 1932 sep.-1942 | Carl Johan Brandberg |
| 1943-1946 | Carl-Henrik Ljungberg |
| 1947-1948 | Claes Gustav Gyllenberg |
| 1948-1950 | Edvin Larsson |
| 1950-1954 | Oscar Vilhelm Strömberg |
| 1955-1958 | Frans Erik Olof Ryler |
| 1958-1967 | Viktor Ergo Harry Persson |
| 1967 1975 30/09 | Verner Steinick |
| 1910 27/10-1915 19/10 | Axel Rehnström |
| 1915 29/10-1928 i mars | Johan Hansson |
| 1928-1930 | Nils Arthur Eneroth |
| 1930-1935 | Karl Edvin Persson |
| 1935-1940 | Gösta Anton Persson |
| 1940-1942 | Kaj Towe Nilsson |
| 1942-1944 | Ove Birger Larsson |
| 1944-1948 | Erik Gunnar Helge Holmgren |
| 1948-1951 | Olga Selma Åkesson |
| 1951-1955 | Greta Ragnhild Zerman |
| 1955-06-10 | Posten och järnvägen drogs in. |
| 1876 11/01-1894 3/3 | Bagaren L. Pettersson |
| 1894 4/3- 1900 okt. | Handlaren Ingvar Berlin |
| 1900 okt- 1901 sep. | Kantor Lars C Fredin |
| 1901 okt- 1904 mars | Urmakare Wilhelm Petersson |
| 1904-1929 1/2 | Änkefru Christine Hofvander |
| 1929 1/3-1962 1/12 | Telefonförest.Ruth Linnea Berlin-Ågren |
| 1962- 1980 3/5 | Karin Märta Elisabeth Rubin |