Fossiler i Bjärsjölagårds kalkbrott Leif Nyström, uppdaterad 2008-11-15 (Några mindre korrigeringar)
	1. Inledning
	Denna artikel av okänt ursprung är från 1960-talet. Artikeln är redigerad av Leif Nyström som också lagt in bilder på olika fossiler som finns i kalkbrottet. Även andra fossiler kan förekomma men är då mycket sällsynta. Om musen föres över bilderna och en blå bakgrund visas så klicka på denna för att se en större bild. För att få bra utskrifter så kopiera allt till Word. Viss redigering kan behövas innan utskrift.
	2. Geologiska Tidsskalan
	Kalkstenen, som en gång brutits i Bjärsjölagård, avsattes under silurisk tid, närmare bestämt i understa översilur (för runt 410 miljoner år sedan).
	Klicka på bilden för att se hela den geologiska tidsskalan.
	3. Ursprung
		Under den ofantligt långa silurperioden, som började för 400 miljoner år sedan fanns ännu inga landdjur, inga dinosaurier, utan endast enkla fiskar och växter i havet. Under perioden samlades stora mängder av sand, ler- och kalkslam på botten som i Skåne hårdnade till märglig skiffer. Efterhand bildades olika slags kalksten och sandsten. Här och där finns kalkstenslinser av varierande storlek. Bjärsjölagårdskalkstenen får tolkas som en sådan lins av enorma mått. Dess mäktighet avtar nämligen snabbt åt sidorna från centrum av kalkstensbrottet. Kalkstenen och sandstenen är ofta täckta av ännu yngre kalkstenslager, vilka kan ligga i öppen dager. När bergarterna bildades, levde alltså förvånande mängder av lågtstående djurformer i det ljumma havet. När djuren dog inbäddades deras hårdare delar (skal och skelett) i bottenslammet, varefter de förstenades. Av sådana förstenade djur (fossiler) känner man till omkring 1.500 olika arter, t ex trilobiter (utdöda kräftdjur), bläckfiskar, musslor, snäckor, koraller, havsliljor och armfotingar. Man har också funnit förstenade lämningar av lågt stående fiskar, skorpionarter med mera. Även förstenade växter (fossiler) från denna tid förekommer, men endast kalkalger.
		Klicka på bilden för att se hela Skåne.
	4. Klimat och Miljö
		Vad kan man då säga om de klimatiska förhållanden och den miljö, under vilken Bjärsjölagård‑kalkstenen avsatts? Förutom lagrets litologi (egenskaper synliga för ögat) ger även fossilinnehållet upplysningar om detta. Koraller av skilda slag kan identifieras i kalkstenen, och dessa antyder, att vattnet varit salt, varmt och inte alltför djupt. De koraller som återfinnes på jorden i dag når inte längre ner än 50 ‑ 60 m eller sällsynt 100 m och de fordrar i regel hög vattentemperatur. Åtminstone 20ºC eller helst 25ºC ‑ 30ºC, och man kan på goda grunder förmoda att silurtidens koraller behövde någorlunda samma villkor. Klimatet, som rått kan troligen alltså karaktäriseras som tropiskt eller subtropiskt, och miljön som ett varmt hav med moderat djup och relativt lugna förhållanden.
	5. Kalkalger
			Girvanella(Kalkalger) Förutom koraller kan en mängd andra fossil identifieras i Bjärsjölagård. För att börja med de lägst stående organismerna kan man återfinna kalkalger av Girvanella- Sphaerocodiumtyp, vilka ibland är så talrika, att de är bergartsbildande. Några arter av grönalger och rödalger skiljer ut kalk.
	6. Koraller
		Av koraller förekommer ordningarna Rugosa och Tabulata (nässeldjur) och av dem släktena Favosites, Syringopora, Halysites och Heliolites.
	7. Rugosa(Nässeldjur)
			Bägarkorall (Giniophyllum pyramidale) Dessa "tomteluvor" är den allra vanligaste fossilen. Korallerna var vanligen ensamlevande, men några arter levde i "buketter" med andra individer, se bild. Korallen satt fast i havsbotten ofta med rotliknande utskott. Utskotten syns på välbevarade exemplar. Runt mynningen på korallen fanns tentakler, och på dessa fanns nässelceller som användes för att bedöva byten. Storlek: Varierande ???
			Bägarkorall (Giniophyllum pyramidale) Denna "fyrkantiga art är betydligt mer ovanlig än andra bägarkoraller och förekommer endast i de äldsta lagren. Storlek: Varierande, den på bilden är 4 cm bred.
			Knappkorall(Palaeocyclus porpitus) Denna förekommer endast i det äldsta berg- grundslagret och är därför en viktig s.k. ledkorall för att bestämma åldern på berggrunden. Storlek: 1,5 till 2 cm i diameter.
	8. Tabulata (Nässeldjur)
			1. Solkorall(Heliolites) Finns i kolonier som varierar i storlek från någon cm till 10-tals cm. Dessa koraller var kolonibildare och revbyggare.
			2. Kedjekorall (Halysites) Finns i kolonier som varierar i storlek från någon cm till 10-tals cm. Dessa koraller var kolonibildare och revbyggare.
			3. Bikakekorall (Favosites) Finns i kolonier som varierar i storlek från någon cm till 10-tals cm. Dessa koraller var kolonibildare och revbyggare.
			4. Orgelpipekorall (Syringopora) Finns i kolonier som varierar i storlek från någon cm till 10-tals cm. Geologisk ålder: Karbon Dessa koraller var kolonibildare och revbyggare.
	9. Bryozoer (Mossdjur)
			Mossdjur (Bryozoer) De ser ut som mossa på stenar. De är mindre än 1 mm men slår sig samman till stora kolonier. Av arten finns ett antal olika skepnader. Här finns den som ett finmaskigt nät (Fenestella från Silur).
	10. Brachiopoder (Armfotingar)
			Armfotingar (Brachiopoder) Dessa är mycket vanliga och av dem återfinner man ofta arterna Eospirifer schmidti (Bild saknas) och Atrypa reticularis.(På bilden längst ned till höger). Brachiopoderna liknar till det yttre musslorna men är en helt annan djurgrupp. Brachiopoder är vanliga som fossil i den lagrade kalk- och märgelstenen. Storlek: Normalt mellan 1 -5 cm, både större och mindre finns.
	11. Lamellibranchiater (Musslor)
			Musslor (Pteronitella retroflexa) Just denna art liknar Branchipoderna, Armfotingarna, men djurinnehållet var ej desamma. Storlek: Normalt mellan 1 -5 cm, både större och mindre finns.
	12. Crinoidéer (Tagghudingar)
			Tagghudingar(Sjölilja) Dessa finns i stort antal men endast stjälken är kvar som fossil. Det är mycket ovanligt att hitta blomman. Klassas i denna grupp som normalt är sjöstjärnor???? Storlek:
	13. Gastropoder
			Blötdjur (Snäckor) Skyddar kroppen med ett skal. Dessa kan vara både "skruvade" och "rullade", alla blötdjur har skal. Finns normalt i stora mängder. Storlek: Allt från 1 mm till väldigt stora storlekar.
	14. Ostrakoder (Kräftdjur)
			Kräftdjur(Crustaceans) Skyddar kroppen med ett skal. Ser ut som en böna. Ett övre och ett undre. Pga av sin storlek svåra att hitta. Storlek: Normalt 0,5-1,5 mm, någon art kan bli upptill 25mm.
	15. Trilobiter (Leddjur)
			Leddjur Namnet kommer ifrån att kroppen är indelad i tre sektioner. Storlek: Normalt 3-10 cm långa men det kan finnas allt ifrån 0,5 mm upp till 70 cm's längd.
	16. Orthoceratiter (Bläckfiskar)
			Bläckfiskar Bläckfiskar kan vara både 'raklånga' och 'rullade'. Ortoceratiter är raklånga och koniska. Bläckfiskdelen överst är drygt 5 cm bred. Den koniska fossilen är mycket vanlig. Storlek: Några cm till över en meter långa.
	17. Tentakuliter (Blötdjur)
			Blötdjur? Fossil med okänd systematisk ställning tentakuliter finns också. Den ser ur som en ca 5 cm lång strut med transversella ringar, och de har inuti ett antal avskiljande väggar.
	18. Andra arter
		T.o.m. delar av havsskorpion har hittats. Så sent som 1964 fann man avtryck av bukplåtar, vilka var så välbevarade, att även fjällen på desamma framträdde.
	19. Hittade fossiler
		Hittade fossiler i Bjärsjölagårds kalkbrott 1992 och 1993 av Herman Zevenberg. Klicka på namnet för att se större bilder eller på bilden nedan för en sammanställning.

	Referenser: (Bilder)	1. http://www.guteinfo.com/natur/ (Geologi,tidsepoker, information om fossil) 2. http://www.geology.sfasu.edu/fossils.html 3. http://www.nhm.uio.no/geologi/faktablader/ 4. http://www.nhm.uio.no/palmus/palvenn/index.htm 5. http://paleopedia.free.fr/Accueil.html (Alger) 6. http://english.fossiel.net/determinatie/identificationsearch.php?cat=Algen