Leif Nyström, uppdaterad 2008-11-08 (Se mellan de två första linjerna)
'Anno Salvatoris Mundi 1644 Martii nedla-
dis aff de Swänske wed Borsat här af Kierstrup
Sogn 28 pärsoner. Deus Miseriatur Nostri.'
För att komma fram till en fullständigare bild krävs ett grundligt genomforskande av såväl svenskt som danskt material.
De i Horns krig deltagande svenska förbandens rullor har uppenbarligen inte granskats - man förefaller inte ens ha tittat på de ibland mycket omfattande regementshistoriska verk som publicerats om dessa förband."
Andra citat: "Av de svenska befälhavarnas rapporter förstördes åtskilligt material i den stora slottsbranden 1697. Viss ersättning får man genom Axel Oxenstiernas omfattande brevväxling. Även här finns det dock stora luckor, från de tre högsta befälhavarna Gustaf Horn, Lars Kagge och Hans Wachtmeister är endast fem brev från 1644 ännu i behåll."
"Det finns inte heller något stöd i källmaterialet för tolkningen att målet skulle ha varit Övedskloster och Bjärsjölagård."
Läs mer hos Riksantikvarieämbetet.
Dnr-429-1695-2007 (klicka på texten).
Genomgång av källmaterialet till Axel Oxenstiernas brevväxling (utgivet av Kungliga Vitterhetsakademien) samt "Några i samtida tryck utgångna relationer från Gustaf Horns arme i Skåne 1644" (extrakt från breven) finns inte något som kan knytas till Bjärsjölagård eller Beritzholm.
Horn, en hård kille
Generalmajor Hans Wachtmeister fick i början av år 1644 i uppdrag att med en ryttarstyrka om 300 man med artilleri och tross, skaffa förnödenheter till armén i Lund. Man hoppades samtidigt att kunna krossa några av de uppbåd som förväntades ställa sig i vägen för svenskarna.
Redan i närheten av Gårdstånga hettade det till, och 300 bönder från Frosta härad drevs på flykten efter en skarp skärmytsling. Kavalleristyrkan fortsatte österut mot de förmodat rika herresätena vid Hjularöd, Bjärsjölagård och Övedskloster. Hjularöds slott plundrades och brändes, och den 25 mars fortsatte man för att låta de andra två slotten gå samma öde till mötes. Förr att nå dit var man tvungen att passera den strida och breda strömmen Borstbäcken (på 1600-talet mellan 20 och 30 meter bred). Borstbäcken utgör i dag gräns mellan kommunerna Eslöv, Hörby och Sjöbo.
Borstbäcken Karta från 1684
Idag är Borstbäckens flöde starkt begränsad till följd av sjösänkningar. Det var någonstans här som vadet låg. (Se bilden) Foto: UV Syd.
Kanske var det en slump, kanske hade bondeuppbådet spanare ute, men i vilket fall väntade där runt 500 bönder och drängar på svenskarna. Beväpnade med enkla vapen såsom jordbruksredskap, knivar, hemmatillverkade slag- och stickvapen posterade man sig på vattendragets östra strandkant.
Kanske är det en överdrift att anta att ens 10% av styrkan förfogade över någon typ av skjutvapen. En uppgift gör gällande att bönderna till låns fått två stycken 3-punds kanoner från Övedskloster. Detta är inte helt otänkbart med tanke på fyndet av kanonkulan för snart 100 år sedan.
Arkeologerna misstänker att 500 skånska bönder dödares vid bäcken den 25 mars 1644 och att det eventuellt skall finnas en massgrav.
Vid undersökningar hittades 2 st. blykulor med kaliber som användes på 1600-talet.
En kula kom från en musköt eller karbin och den andra från en ryttarpistol.
Dessutom hittades hästskor och annan utrustning som kan kopplas till dåtidens svenska kavalleri. Se nedan.
2007
En ny undersökning kommer att göras i början av maj. Undersökningen har avslutats (2007-05-11) och man har hittat ett gammalt vadställe som legat dolt i terrängen. Det här vadstället ligger 100 meter söder om kanonvärnen, medan det tidigare kända vadet ligger 400 meter norr om värnen. Man fann också en kniv och en bit av en hästsko som sannolikt kan kopplas till striden mellan svenskarna och färsbönderna.
Några massgravar hittades inte trots att arkeologerna hade hjälp av polisen och likhundar.
Teori om slaget (från Ystad Allehanda 2007-05-11)
