Bjärsjölagård(s Gård) - 1851 - 1875
Leif Nyström, uppdaterad 2008-11-08, 2014-12-08, korrigeringar, 2019-04-18 nya korrigeringar.
Bjärsjölagård fanns inte som samhälle förrän järnvägen drogs fram. Den 1:a december 1865 öppnades banan för trafik mellan Ystad och Bjärsjölagård. Följande år, 1866-05-11, öppnades också järnvägen fram till Eslöv.
Däremot fanns Bjersjölagårds Gård med olika varianter på namnet (se under historik och ortsnamn).
 
Informationen har varit svår att hitta. Det finns två lokala kartor (beskrivningen till båda saknas) på ladugårdskontoret på Bjärsjölagårds gård och som enbart omfattar godsets ägor, den ena från 1851, den andra från 1875. Dessa kartor finns inte på Lantmäteriet.
Använd information:
 - Lokal karta Bjersjöladugård 1851, Säteriets ägor.
 - Lokal karta Bjersjölagård 1875, Säteriets ägor.

Bjersjöladugård 1851 och Bjersjölagård 1875
Kartorna över Säteriets ägor” visar förutom ägorna även alla hus som fanns på ägorna.
Kontroll gjord med kyrkoböckerna för att se vilka som bodde på respektive gård. Vissa av böckerna är i så dåligt skick att de är väldigt svåra att läsa. Dessutom framgår det i de flesta fall inte i vilket hus som personen bodde i. Om det gör det så finns husnamnet inte alltid utsatt på kartan. 

Kartorna är inte utlagd i sin helhet pga storleken.
Genom att klicka här på Kartan 1851 eller Kartan 1875 fås en översikt där radnumren är inritade så det går att se var husen var placerade.
Informationen nedan visar vilka hus som fanns på ägorna och eventuellt när dessa var byggda och vilka som ev. bodde där. Enbart husen som tillhörde säteriet finns med och de hus som fanns utmed landsvägen som gick förbi slottet och vidare genom nuvarande Bjärsjölagård mot Tullesbo.
Sammanställningen 1851-1875 ligger sida vid sida så att en direkt jämförelse fås.
Torpen, som tillhör Bjärsjölagård, finns namngivna i kyrkböckerna men de är inte alltid namnsatta på kartan. Följande torp finns angivna ( kyrkböckerna börjar 1774):
(Inom parentes anges året då huset nämns första och sista gången, fram till ca 1880.)
Hästhagehuset (1776-1836), Fåglahus som fanns före 1718 (1775-1880), Jägarhuset (1830-1841), Sjöhusen (1781-1878), Ekeskogshus (1774-1857), Linneskogshus (1801-1869),
Sjöhultet (1874-).
 
Rad   Sammanställning över hus 1851 Sammanställning över hus 1875
1   Bjärsjölagårds Gård med omgivningar 1851(Skatte Rusthåll)
Beskrivning på angivna nummer saknas.
Årtal saknas när byggnaderna vid nr 4, 6, 11 och 12 byggdes.
Husen vid 4, 7 (övre), 11 och 12 finns inte 2007.

Ägare till Säteriet (Slottet) var 1851 Kammarherre Adolf von Bülow från Mecklenburg-Schwerin i Tyskland och som var gift med Amalia Wallis från Stockholm.
Ladufogden och trädgårdsmästaren samt ytterligare några personer var från Tyskland.
Från kyrkböckerna kan man se att det var en stor omsättning av personal (drängar, pigor).
Enligt kyrkboken bodde paret Bülow i Skotthusa, Öved mellan 1849-12-05 / 1853-08-31. Detta bekräftas även av kyrkboken från Öved.
Enligt kartan byggdes många hus 1848 och troligen renoverades slottet under tiden som familjen B
ülow bodde på Skotthusa, en stor gård bortom Brunslöv och Magnaröd.
Det är oklart om också statarbostäderna vid nr 11 byggdes 1848. Huset närmast vägen kan ha tillhört ladufogden och huset vid nr 6 var inspektorshuset som kanske också byggdes 1848 eller däromkring. Det är okänt vad huset på nr 12 användes till.
  Bjärsjölagårds Gård med omgivningar 1875(Skatte Rusthåll)
Årtal saknas för nytillkomna byggnaderna vid nr 1, 6, 7-(är 1872), 9-(troligen 1848).
Några hus har rivits sedan 1851 samt nya har tillkommit.

Ägare fram till 1886 var Kammarherre Adolf von Bülow som dog i England. Änkan Amalia Wallis tog över driften fram till 1912.
Under 4 har tillkommit en stor köksträdgård.
En stor slottspark har även blivit uppförd.
2   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851(Sörgården)
Husen söder om landsvägen. Mejeriet var även bostad.
Huset där mejeriet låg finns kvar idag. Fårhuset är rivet, fähuset finns kvar men är ombyggt 1919.

Stenhuset där trädgårdsmästaren bodde finns kvar i dag och byggdes troligen under samma tidpunkt som övriga hus omkring 1848.
Fähuset är ombyggt igen 1921.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875(Sörgården)
Huset vid 12 förg. bild, här 10, är rivet.
Nya hus har tillkommit. Exakta byggår inte kända.


Under 11 har 4 nya hus tillkommit. Under 17 finns ett nytt litet hus.
 
3   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Norr om kalkugnarna)

Området delvis kärr eftersom sjön (Bjärsjölagårds sjö) inte är utdikad.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Norr om kalkugnarna)

Förmodligen ett torkhus för torv. Sjön är nu utdikad och torvbrytning för bränsle till kalkugnarna har startat, troligen ett tiotal år tidigare.
4   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851
Husen vid korsningen till Brunslöv.  
Osäkert när dessa hus byggdes. De finns inte kvar idag. Revs före 1875.
Här bodde 1851 (Ej klarlagt).
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875
Husen vid korsningen till Brunslöv.

Nya hus har ersatt de tidigare husen. Husen mot Brunslöv är s.k. statarhus dvs arbetarbostäder till slottet.
Huset mot Tullesbo var gårdsmedja åt slottet under en  tid.
5   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851
Husen vid gränsen till Bjärröd, norr om dagens Bjärsjölagårdsvägen 10.

Huset till höger byggt före 1768 är dagens Bjärsjölagårdsvägen 10.
1851 bodde här Åbon Per Andersson .
Huset till vänster byggdes efter 1831, (Laga Skiftes hus?) men före 1851. Fanns ej på kartan från 1910.
1851 bodde här bl.a. Handlaren Nils Lundsten.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875
Husen vid gränsen till Bjärröd, norr om dagens Bjärsjölagårdsvägen 10.

Högra huset (smedjan) byggt före 1768.
1875 bodde här Smeden Johan Elias Molin.
Huset till vänster finns inte på kartan 1831 men finns både 1851 och 1875 men inte 1910.
1875 bodde här F.d. korpralen, Handlaren Ola Nordström.
6   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen norr om Bjärsjöladugårds sjö.)
Fåglahus byggdes före 1718. När huset till höger byggdes är okänt.
 
Fåglahuset finns fortfarande kvar idag fast nu på en ny plats.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen norr om Bjärsjöladugårds sjö.)
Fåglahus byggdes före 1718. När huset till höger byggdes är okänt.

Huset till höger är tillbyggt. Detta hus fanns inte på en karta från 1910.
Okänt när det revs. Båda husen har fått en trädgård.
7    Bjärsjölagårds Gårds hus 1851  ( Området tillhörde Östraby)
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 ( Huset på Östrabys tidigare ägor)

Osäkert när ägorna övertogs från Östraby (Efter 1851 men före 1875).
Huset finns inte på en karta över Östraby från 1820.
8   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 ( Huset vid vägen till Östraby)
Detta hus kom till när ägarskifte gjordes 1839.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 ( Huset vid vägen till Östraby)
Huset är rivet och vägen till Fåglahus är ändrad.
9   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen i Lindeskogen)
Huset, byggt före 1851, på avtagsvägen mot Fåglahusen. Troligen byggt omkring 1801 då det finns med i kyrkböckerna.

Detta hus fanns inta kvar på kartan från 1875.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen i Lindeskogen)
Huset som låg vid vägen till Fåglahusen.

Huset finns inte längre, rivet mellan 1851 och 1875.
10   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen i Lindeskogen)
Husen vid avtagsvägen mot Rönås. Byggda mellan 1835 och 1851.
De finns inte på en karta över Rönås 1835 som då ägde detta område.

Dessa hus finns inte kvar idag.
Avfarten till husen från landsvägen har förändrats någon gång mellan 1851 och 1875, även landsvägen har rätats ut.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen i Lindeskogen)
Husen vid avtagsvägen mot Rönås. Byggda mellan 1835 och 1851.
De finns inte på en karta över Rönås 1835 som då ägde detta område.
Det undre huset är kompletterat med en parallell länga mot landsvägen.
På en karta från 1915 finns husen kvar (kanske ombyggda) samt sammanbundna med en trädgård.
11   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Huset vid Bjärsjölagårds sjö)
Uppgifter saknas om huset

Huset är okänt!!!
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Huset vid Bjärsjölagårds sjö)
Huset finns inte längre.

Sjön fanns kvar på en karta från 1865.
12   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen på Brunslövsvägen)
Husen på kartan till höger finns ej.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen på Brunslövsvägen)
Alla husen byggda efter 1851.

Information saknas om dessa hus.
Enbart huset på Kärrbys ägor finns kvar på en karta från 1910-15.
13   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen på Brunslövsvägen)
Uppgifter saknas om huset.

Dessa hus är okända!!! Sjöhultet år inte byggt.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen på Brunslövsvägen)
Sjöhultet byggt 1874 (fanns i kyrkboken), finns kvar 2007.

Husen mot gränsen till Kärrby (Brunslöv) finns inte längre.
14   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Husen på Brunslövsvägen)
Huset på kartan till höger finns ej.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Husen på Brunslövsvägen)
Huset byggt efter 1851.

Huset finns inte kvar på en karta från 1910-15.
15   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (Tegelbruket)
Varför finns inga noteringar om tegelbruket före 1875?

Tegel började användas i Danmark under 1100-talets andra hälft.
Det var dyrt så därför var teglet förbehållet kungen och kyrkan.
Snart började även adeln och det rikare borgarskapet med tegel.
Det finns ingen dokumentation (inte hittad någon) som talar om när tegel brändes och användes i Bjärsjölagård.
Det finns noteringar om (ej bekräftade) att tegel tagits från Beritzholm bl.a. till nuvarande slottskällaren och till stenhuset.
Från "Skånskt tegel" finns en notering att Bjärsjölagård(s gård) uppfördes 1665-66 med tegel.
Om tegel använts till Beritzholm, byggdes eller ombyggdes denna borg troligen under 1200-talets första hälft.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (Tegelbruket)
Tegelbruket byggt efter 1851???

Detta är den enda karta som tegelbruket finns inritat på.
Det är lite märkligt att det inte finns några noteringar
om tegelbruket förrän 1875. Troligen har tegel tillverkats här alltsedan första hälften av 1200-talet.
Notera att de danska arkiven har inte kollats.
16   Bjärsjölagårds Gårds hus 1851 (I kalkbrottet)
Noteringar om kalkbrottet saknas.
  Bjärsjölagårds Gårds hus 1875 (I kalkbrottet)
Pumpstation för att hålla gruvan fri från vatten.
Kalkbrottet var Skånes största producent av bygg- och jordbrukskalk 1877.
17   Järnvägen Ystad-Eslöv och Bjärsjölagårds Gårds hus 1851
Järnvägslinjen Ystad-Bjärsjölagård startade 1865-01-12.
Linjen Bjärsjölagård-Eslöv öppnades 1866-05-01.
Marken till järnvägen över Bjärsjölagårds ägor skänktes av ägaren under förutsättning att endast järnvägen fick bygga på marken.
Som tidigare nämnts sålde inte ägaren till Bjärsjölagårds Gård, (Slottet) Adolf von Bülow, tomter så det blev ingen utveckling av samhället förrän i början av 1920-talet.
  Järnvägen Ystad-Eslöv och Bjärsjölagårds Gårds hus 1875
Husen norr och söder om järnvägen byggdes av ägaren (Bülow)till Bjärsjölagårds Gård (Slott).
Järnvägshusen var stationen i mitten av bilden med avträdet och uthuset. Snett mitt emot stationen låg godsmagasinet. Till vänster fanns lokstallet och vändskivan. Längst till höger låg ytterligare ett godsmagasin.
Huset norr om järnvägen byggdes troligen 1873 då det arrenderades av Jöns Svenssons Speceri och Trävaruhandel. (kom från Lövestad 1873. Handl. Johan Björnsson, kom från Tryde 1873).
Huset söder om järnvägen byggdes 1865 och arrenderades 1875 av Johannes Jönssons Öl- Trävaru- och Fodervaruaffär. (Kom från Genarp 1875.Tidigare Håkan Svensson som kom från Höör 1865-11, dog 1877).
18   Info om huset till höger, som inte finns på kartan?
Till vår svärson Per Johansson och hustrun vår dotter Kersti Mårtensdotter säljer vi den jordtomt som alleredan är genom diken inhägnad och har därå uppförd åbyggnad som befinner sig i nordvästra
hörnet invid landsvägen av vårt ägande Bjärröd No 3, 7/128 mantal för en köpesumma av 300 kronor.
Bjerröd den 21 april 1877. Mårten Nilsson och Elna Persdotter. (Åbyggnad är hus som fanns på tomten).
Per Johansson kom från Sövde 1869, gifte sig med Kersti Mårtensdotter 1871-06-30 och flyttade till Bjärred Nr 3 1872 då han var dräng på
Bjärsjölagårds gård. Enligt beskrivning av sonen, Alfred Bjerkén, startade Per med Hökeri på nuvarande Tullesbovägen 27 innan han byggde ett hus på Bjärred 3 där han fortsatte med hökeriet.
Han fick tillstånd att bedriva trävaruaffär 1884-02-20.
Det finns inga dokument som bekräftar att Per drev hökeri på nuvarande Tullesbovägen 27.
  Bjärsjölagårds Privata hus 1875
Tomten söder om nuvarande Bjärsjölagårdsvägen 10 var enligt noteringar bebyggd 1873 men kan ej bekräftas av Lantmäteriet.

I "155" bodde smeden Johan Elias Molin och Charlotta Hasselgren med barnen Malte Andreas 18 år, Frans Niclas 15 år, Johan Alfred 11 år, Adolf Fredrik 9 år, Otto Wilhelm 8 år och August Harald 5 år.
I "159" bodde f.d.korpralen Ola Nordström och Maria Broms. Inflyttade 1868 från Bjärröd 6. Kom 1850 från Bjärsjölagårds Gård.
I saknade huset bodde Per Johansson och Kersti Mårtensdotter med barnen August 5 år , Cecilia 3 år och Per Andersson- Kerstis mors far- som dog 1872.
19   Enligt Alfred Bjerkén, son till Per Johansson var Tullesbov. 27 ett 200-årigt hus men så är troligen inte fallet. Kan vara en ihopblandning med huset som ligger på område 115 (Kartan till höger). Detta hus byggdes före 1768. Kartbilden till höger är från 1877.
Huset, Tullesbov. 27, byggdes någon gång mellan 1830 och 1865. Kan också ha flyttats ut från Bjärröds by vid Laga Skifte som genomfördes 1831.
  Bjärsjölagårds Privata hus 1875 (Husen på gränsen till Tullesbo)