Bjärsjölagård
Leif Nyström, uppdaterad 2010-02-26 (Några korrigeringar)
Tätort med ca 310 invånare i Östra Kärrstorps församling, Färs härad, i Sjöbo kommun i Skåne.
Från "Kalender öfver Skåne och Blekinge" 1904 del II. (Läs här vad som skrevs)
Från "Skånes Landsbygd Kalender 1924". (Läs här vad som skrevs)
Från "Mellersta Skåne 1931-12-14". (Läs här vad som skrevs). Dålig kopia som skannats men dock läsbar.
Stationssamhälle från 1865/66 mellan Ystad-Eslöv fram till 1981 då järnvägslinjen lades ned.
Mellan 1910/11 och 1955 fanns dessutom en bana mellan Malmö-Dalby och Bjärsjölagård.
Idag finns stationen och lokstallarna kvar samt bangården som är gräsmatta. (Se vidare under järnvägen)
Först under 1920- och 30-talet kom den stora byggnationen igång i och med att Bjärsjölagårds gård sålde av tomter.
Mellan 1920 och 1930 ökade befolkningen i Östra Kärrstorps församling med 121 personer (fr. 1114 till 1235), de flesta troligen på att byggnationen kom igång i Bjärsjölagård.

Bjärsjölagård låg ursprungligen i Östra Kärrstorps (Kärrstorp före 1885-04-17) kommun som bildades 1863. År 1952 bildades dock Bjärsjölagårds kommun genom sammanslagning av Västerstads, Östrabys, Östra Kärrstorps och Öveds församlingar. Denna delades år 1974 så att förutvarande Östra Kärrstorps och Öveds församlingar tillföll Sjöbo kommun medan förutvarande Västerstads och Östraby församlingar tillföll Hörby kommun
  Postkontoret öppnades 1868-05-01 med stämpelstavning Bjersjölagård. Mellan 1912 och 1975-09-30 var stavningen Bjärsjölagård.
Fr.o.m 1975-10-01, då postkontoret upphörde, ingår Bjärsjölagård i Sjöbo kommun med stämpel "Sjöbo".
Elektriciteten kom till samhället 1920.
Telefonstationen öppnades 1917 i huset på nuvarande Tullesbovägen 20 och stängdes den 22 januari 1957.
1579/1580 byggdes en ladugård som ersättning för Beritzholm. Citat från 1624 "Gården hölls vid makt av kungens bönder. Ängarna höstades av kronobönderna och där stallades många oxar".
År 1765 kallades gården Bierröds Ladugård och var bebyggd med en huvudbyggnad samt tvenne flyglar av korsvirke.
Kalkstensbrottet finns omtalat och en liten kalkugn var i funktion.

Tidigare fanns Birridsholm (Beritzholm), som i litteraturen omtalats redan på 1300-talet (1363), och som då var en välbefäst
borg, ca 1 km nordväst om nuvarande slott, som byggdes 1766/67 och 1812.(Se vidare under slottet)
Birridsholms tidigaste historia är höljd i sägnernas dunkel. Borgen sägs redan på 700-talet ha varit ett kungligt fäste.
Om det fanns en"vikingaborg" så låg den inte där resterna av Beritzholm finns idag.
  Hur namnet stavats under olika århundraden syns dels under kartor nedan samt hur namnet skrevs i Östra Kärrstorps kyrkböcker:
 - 1732 Bierröds Lagård ( Trolig bakgrund till namnet Bjärsjölagård)
 - 1774 Bierröds Ladugård
 - 1789 Bierselagård
 - 1814 Bierröds Ladugård
 - 1828 Bjerryds Ladugård
 - 1838 Bjersjölagård
Industriminnen: Rester av kalkugnarna Adam och Eva och "gruvan" från Skånes största kalkbrott 1877.
Kartor> Skåne från 1684 där namnet är Biereselagål.
Skåne från 1747 där namnet är Biersiölagål.
Skåne från 1812 där namnet är Bjerrödsladugård.
Skåne från 1910 där namnet är Bjärsjölagård.
Slottet som är utmärkt är Beritzholm.
Slottet som är utmärkt är Beritzholm.
(Se kartor under Menyn och foto)
(Ref.kartor: Terra Scaniae)
Kartan 1684 är den första korrekta och riktigt detaljerade kartan över hela Skåne. Den gjordes av Gerhard von Buhrman. De streckmarkerade gränslinjerna anger Skånes olika härader. Kartans signum hos Krigsarkivet är Kungsboken 1 Skåne Buhrman 1684.
Citat ur Nordisk Familjebok från 1896 (Nittonde bandet, supplement 1).
"Bjersjöladugård, gammalt herresäte i Kärrstorps socken, Malmöhus län, vid Bjersjölagårds station å Ystad—Eslövs jernväg. Egendomen består af B. med underlydande Bjerröd, 1 1855/3072 mtl, samt 1/16 mtl Östraby i Östraby socken, taxerad till 283,000 kr. (1894). Gården har en hufvudbyggnad samt tvänne flyglar (byggda 1766, 1777 och 1812), förenade med den förra genom halfcirkelformiga korridorer, åt trädgårdssidan försedda med utsprång. I ö. ligga trädgård och park och inom den senare ett betydande kalkbrott med kalkbruk, det största i Skåne (tax. till 10,000 kr., tillverkning 1893 16,000 hl.kalk). Några hundra meter s.ö. från hufvudvägen, vid en numera uttappad sjö, låg under medeltiden ett starkt befäst slott, Beritzholm, omgifvet af vallar och grafvar. Det tillhörde sedan Valdemars tid kronan och har sin historia under ett par hundra år gemensam med Färs härad, hvars höfdingar ofta bebodde B. Bredvid slottet uppfördes en ladugård, som gifvit den nuv. egendomen dess namn och hvars inkomster gingo till landsdomaren. Mot slutet af 1600-talet blef B. enskild egendom, förminskades genom jord- och hemmans afsöndring under tidens lopp och tillhör nu (1896) kammarherre A.A.B.v. Bűlows änka, fru Amalia v.Bűlow."

 Del av Skånekartan 1684

 Del av Skånekartan 1747

 Del av Skånekartan 1812

Referenser: 1. Terra Scaniae
2. Nordisk Familjebok 1896
3. Se under Beritzholm och Slottet
4. NAD Nationella Arkivdatabasen